Fokus i denna artikel är på lärarbrist i de svenska fritidshemmen under de senaste femtio åren, med ökande problem under de senaste trettio åren. Studien, baserad på tidigare forskning, reformer och statistiska data, använder beskrivande statistik och kritisk policyanalys. Resultaten visar att många reformer har flertydiga och ibland kontraproduktiva effekter på lärartillgången. Ofullständiga statistiska data och osystematisk planering av fritidshemmens expansion, kompetensförsörjning och lärarutbildning bidrar till den kroniska bristen. Bristen på kvalificerade lärare i fritidshemmen tillskrivs bristande samhällsplanering.