Studien tar sin utgångspunkt i regeringens förslag om att införa en tioårig grundskola, där förskoleklassen ersätts med en ny årskurs 1. Förslaget bygger på en förhoppning om att en tidigare och mer strukturerad skolstart ska stärka elevernas kunskaper i bland annat läsning. Enligt en granskning av Skolinspektionen framgår det att det finns stora variationer i nuvarande förskoleklasser beträffande undervisningstid och innehåll. Dessa skillnader strider mot tanken om en likvärdig utbildning för alla.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i förskoleklass beskriver sina bakomliggande idéer om undervisningsupplägg i ämnet svenska med fokus på den tidiga läsinlärningen, samt hur de organiserar sin undervisning inom tidig läsinlärning. Dessutom är syftet med studien att undersöka hur lärares samtida beskrivning av undervisning stämmer överens med regeringens förslag om en tioårig grundskola och dess syfte. För att undersöka hur lärare i förskoleklass arbetar med den tidiga läsinlärningen i samtid har en kvalitativ metod använts. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i förskoleklass och sedan gjordes en induktiv tematisk analys genom ett hermeneutiskt perspektiv av insamlad empiri.

Studien visar att lärare i förskoleklass har varierande förhållningssätt till styrdokument och kartläggningsmaterial, vilket leder till skillnader i läsundervisningens upplägg. Undervisningen bygger i stor utsträckning på elevernas intresse och lek, samtidigt som fonologisk medvetenhet och bokstavskännedom prioriteras.

Resultatet pekar på bristande likvärdighet i undervisningen och att regeringens föreslagna reform om en tioårig grundskola kan komma att främja likvärdigheten men även innebära förändringar i undervisningsstruktur med ökad formalisering och mindre utrymme för lek, något som väcker oro bland lärare för elevers lärande och skolstart.