Bakgrund:

Den stora flyktingströmmen 2015 bidrog till att många asylsökande barn, med olika skolerfarenheter och förutsättningar, började i den svenska skolan. Forskning har bedrivits om asylsökande barns akademiska och sociala integration, men också om deras välmående och hälsa, och synliggjort den ohälsa som framträder hos asylsökande barn. Få studier har däremot tagit välmående och hälsa som utgångspunkt för att studera asylsökande barns integration i ett akademiskt sammanhang.

Syfte och frågeställning:

Syftet med denna forskningsöversikt är att belysa det ömsesidiga sambandet mellan asylsökande barns integration i skolan och deras välmående och hälsa. Översikten syftar till att synliggöra hur en god hälsa och välmående kan underlätta skolintegrationen, samtidigt som en lyckad integration i skolmiljön kan främja barns hälsa och välbefinnande.

Vilka möjligheter och hinder framträder i integreringen av asylsökande barn i skolan, med särskilt fokus på hur välmående och hälsa både påverkar och påverkas av denna integrationsprocess?

Teori:

Vi har använt oss av Bronfenbrenners ekologiska systemteori, men vidareutvecklad av andra forskare där modellen är anpassad till vårt forskningsfält avseende asylsökande barn, integration och hälsa och välmående i skolan.

Metod:

En forskningsöversikt där resultatet baseras på kvalitativa studier hämtade från databaserna SwePub och Eric (EbscoHost). Dessutom användes en studie genom manuell sökning genom att granska referenslistan hos berörda artiklar.

Resultat:

I denna studie betraktas asylsökande barns hälsa och välmående som mikrosystemet med utgångspunkt från Bronfenbrenners ekologiska modell. Hur barnets välmående och hälsa ser ut vid en viss tidpunkt påverkar således barnet i det nya landet. Skolan ses som en viktig faktor för barnets mikrosystem. På mesonivå är stödjande skolpersonal och relationer med jämnåriga kamrater något som främjar trygghet, motivation och tillhörighet. Lärarnas bemötande är avgörande där stöttning främjar integration, medan brist på stöd skapar negativa skolupplevelser. Föräldrar spelar en skyddande roll, men bristande anknytning kan leda till isolering och kognitiva svårigheter hos barnet. På exonivå visas att samarbete mellan skola och föräldrar stärker barnets skolresultat, men språkbarriärer och bristande kunskap om skolsystemet utgör hinder. Utifrån ett makroperspektiv påverkar skolans organisering barnets välmående där placering i ordinarie klass främjar hälsa och lärande. Ett interkulturellt klassrum och kompetenta lärare ökar integrationen, medan brister i lärarkompetens och förutfattade meningar hämmar utvecklingen. Studien betonar vikten av samverkan på alla nivåer för att främja asylsökande barns hälsa och välmående, där direktplacering i ordinarie klassrum lyfts fram som gynnsamt för utvecklingen.

Background:

The large number of migrants arriving in Sweden in 2015 resulted that many asylum-seeking children, with different educational backgrounds and circumstances, entered the Swedish schools. Research has been conducted on the academic and social integration of asylum-seeking children, as well as on their well-being and health, highlighting the mental health challenges that emerge among these children. However, few studies have taken well-being and health as a starting point for examining the integration of asylum-seeking children in an academic context.

Aim and Reseach Question:

The aim of this research review is to examine the mutual relationship between asylum-seeking children's integration into school and their well-being and health. The review aims to highlight how good health and well-being can facilitate school integration, while successful integration in school environments can promote children's health and well-being.

What opportunities and barriers emerge in the integration of asylum-seeking children into school, with a particular focus on how wellbeing and health both impact and are impacted by this integration process?

Theory: We have used Bronfenbrenner's ecological model, further developed by other researchers, where the model is adapted to our research field regarding asylum-seeking children, integration and health and well-being in school.

Method:

A research review based on qualitative studies from the SwePub and Eric (EbscoHost) databases. In addition, one study was manually selected by analyzing the list of references of relevant articles.

Result:

In this study, the health and well-being of asylum-seeking children are considered as part of the microsystem within Bronfenbrenner’s ecological model. The child’s well-being at a given point in time affects their experience in the new country. School is seen as a key component of the child’s microsystem. At the meso level, supportive school staff and peer relationships promote a sense of safety, motivation and belonging. Teachers' attitudes are crucial: supporting the children promotes integration, while lack of support results in negative school experiences. Parents play a protective role, but limited relationships can lead to social isolation and cognitive difficulties. At the exo-level, collaboration between school and parents is shown to strengthen children's school performance, but parent’s language barriers and lack of knowledge about the school system are identified as barriers. At the macrosystem level, the school’s organization affects the child’s well-being—placement in regular classes, rather than preparatory supports both health and learning. An intercultural classroom and competent teachers strengthen integration, while lack of teacher’s competence and preconceptions hinder development. The study highlights the importance of collaboration at all levels to support asylum-seeking children’s health and well-being where direct placement in regular classrooms is identified as beneficial for development.