Uppsatsen undersöker hur olika generationer – Generation Z, Millennials, Generation X och Baby Boomers – uppfattar nostalgisk marknadsföring i digitala medier. Genom en kombination av enkätundersökning och kvalitativa intervjuer analyseras hur nostalgi påverkar upplevelsen av reklam och varumärken. Studien använder teorier om nostalgi och social identitet för att förstå hur personliga, interpersonella, kulturella, virtuella och historiska minnen formar individens reaktion på nostalgiska inslag.

Resultatet visar att nostalgi upplevs olika beroende på generation, men att musik, filmer och gemensamma barndomsupplevelser väcker starkast känslor hos samtliga grupper. Viktigast för att nostalgisk reklam ska upplevas positivt är att den känns autentisk och kulturellt förankrad. Uppsatsen visar även att nostalgi är kopplad till identitetsskapande perioder i livet (framför allt mellan 15 och 25 år) och att känslan förstärks i sociala sam-manhang med nära och kära.

Slutsatsen är att genuinitet är avgörande – när nostalgin känns påklistrad eller alltför kommersiellt upplevs den som mindre effektiv. Studien bidrar med ett unikt perspektiv genom att jämföra fyra generationer, vilket ger praktiska insikter för hur marknadsfö-ring kan anpassas för att skapa emotionell koppling till olika målgrupper.

The thesis examines how different generations – Generation Z, Millennials, Generation X, and Baby Boomers – experience nostalgic marketing in digital media. Through a combination of surveys and qualitative interviews, it analyzes how nostalgia influences the experience of advertising and brands. The study uses theories of nostalgia and social identity to understand how personal, interpersonal, cultural, virtual, and historical mem-ories shape an individual's response to nostalgic elements.

The results show that nostalgia is experienced differently depending on the generation, but music, movies, and shared experiences evoke the strongest emotions across all groups. The most important factor for nostalgic advertising to be perceived positively is that it feels authentic and culturally rooted. The thesis also demonstrates that nostalgia is often tied to identity-forming periods in life (especially between the ages of 15–25) and that the feeling is intensified in social contexts.

The conclusion is that authenticity is crucial – when nostalgia feels forced or commer-cial, it is perceived as less effective. The study offers a unique perspective by comparing four generations, providing practical insights into how marketing can be tailored to cre-ate emotional connections with all generations or different target generations.