Inledning och syfte:

En av Sveriges kändaste romanserier, utvandrarsviten skriven av Vilhelm Moberg utgör tillsammans med en ny filmversion grunden för den här studien. Det är den svenska emigrationen under 1800-talet som står i fokus och teman som könsroller, identitet, familj och tro är övergripande. Studien har som syfte att analysera de olika verken och se om och hur genusordningen och genuskontraktet från Yvonne Hirdmans teori kan identifieras.

Metod:

Studien använder en kvalitativ, komparativ metod för att analysera Vilhelm Mobergs Utvandrarsvit och Erik Poppes filmadaption från 2021 utifrån Yvonne Hirdmans genuskontrakt. Fokuset ligger på Kristinas gestaltning och hur den förändrats i de olika versionerna. Genom litterär analys jämförs händelser. Vi kommer även analysera karaktärerna och använda den analysen som verktyg för att upptäcka hur genus och könsroller speglas. Analysen kombinerar Christer Ekholms epikanalytiska begrepp med Ed Sikovs filmiska begrepp för att identifiera skillnader och likheter mellan verken samt hur genusordningen framträder i olika kontexter.

Resultat:

Resultatet visar att både romanerna och filmadaptionen präglas av genuskontrakt, men den stora skillnaden ligger i berättelsens perspektiv. Mobergs böcker har ett mer traditionellt berättargrepp där både Karl Oskar och Kristina skildras medan filmen fokuserar på Kristinas upplevelser. Kvinnliga karaktärer får en större plats i filmversionen, vilket förändrar berättelsens ton och tematik. Genom Hirdmans teori kan vi se hur både romanerna och filmen har spår av tydliga uppdelningar av könsroller och en hierarki.

Diskussion:

I vår diskussion kom vi fram till att vi hade förväntat oss mer skillnader än vad vi fick fram. Detta med tanke på de stora samhälleliga förändringar som skett mellan versionernas tillkomst. Vi kom fram till att genuskontraktet fanns i både versionerna och att det största skillnaden är perspektivet. Metoden och de teorier vi använt oss av fungerade väl, men Ekholm och Sikov kunde tagit mindre plats då detta slutligen blev mer av en hjälp för oss i analysens första stadie. Det är viktigt att fortsätta ta upp frågan om genus, synliggöra och diskutera i både nya och äldre verk.