Syftet med studien var att undersöka vem eller vilka gymnasielever vänder sig till i påfrestande situationer. 98 gymnasielever från Västra Götaland deltog i studien. Medelåldern bland deltagarna var 17,5 år. Med en kvantitativ ansats har författarna undersökt denna företeelse med hjälp av webbenkät. Webbenkäten innehöll 15 frågor relaterade till studiens syfte med påståenden som behandlade psykosomatiska besvär, stress och elevens hjälpsökande beteende. En av enkätens frågor inspirerades av Perceived Stress Scale (PSS) som är ett instrument för att mäta generell stress. Författarna utgick från den neo-ekologiska teorin, som är en modifiering av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Studiens resultat påvisade att gymnasielever främst vänder sig till en vän eller förälder/vårdnadshavare i påfrestande situationer och för att prata om skolan, skolmiljö eller skolarbete. I de situationer när en elev själv utsätts för mobbning på skolan eller märker att någon annan blir utsatt för mobbning kunde fler gymnasielever tänka sig ta hjälp av skolans stödinsatser. Studiens resultat visade även att gymnasieleverna var generellt stressade över skolan. Gymnasieleverna svarade att de upplevt psykosomatiska besvär så som huvudvärk samt nedstämdhet och trötthet den senaste månaden. Studiens resultat visade bland annat på att det finns behov på mer forskning kring elevers stress inför framtiden kopplat till skolrelaterad stress.