Bakgrund: ”Direktören kanske aldrig säger något, han får makt ändå” - En kvalitativ studie om hur män och kvinnor representeras i samhällskunskapsböcker för gymnasiet av är ett arbete som författats inom ämneslärarprogrammet vid institutionen för individ och samhälle vid Högskolan Väst. I och med de nya tillägg och den mer framträdande del som jämställdhet får i den nya läroplanen 2022. Det skrivs bland annat hur skolan ska synliggöra och motverka könsmönster som begränsar eleverna. Med bakgrund av detta vore det intressant att veta huruvida de läromedel som finns i samhällskunskap lever upp till detta. 

Syfte: Den här studien ämnar undersöka representationen av kvinnor och män i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Syftet är dels att undersöka hur denna representation ser ut i förhållande till genusteori, dels på vilket sätt denna representation bekräftar och/ eller utmanar stereotypa föreställningar om kön och hur väl det kan visa om innehållet i läroböckerna skulle kunna motiveras att använda med bakgrund läroplanens nya tillägg om jämställdhet.

Metod: För att samla in information till undersökningen användes en kvalitativ metod bestående av textanalys. Då studien ämnar undersöka hur män och kvinnor är representerade utifrån genusteori har teorierna av Yvonne Hirdman använts.

Resultat: Resultatet visar hur representationen i böckerna är ojämställd och männen får större utrymme i innehållet, detta blir särskilt tydligt i ett av de två undersökta läroböckerna. Genussystemet som Yvonne Hirdman beskriver synliggörs i innehållet. Texten är ofta könsneutral men uppfattas ändå handla om män då bilderna i anslutning till texterna är på män. Mannen har en större representation av individer och kvinnor lyfts i högre grad fram i egna avsnitt. Det finns en del försök till att föra fram perspektiv och diskussioner som utmanar rådande genusordning och det har gjorts val i att bryta med invanda föreställningar om manligt och kvinnligt.