Background: Death is a part of life. Approximately 1% of the Swedish population dies every year, 80% of them need care. The National Board of Health and Welfare states that caring for patients approaching death has major shortcomings. This is because the nurse's work close to patients in their daily praxis, the knowledge of their experiences would be valuable.

Aim: The aim of this study was to describe barriers that limit nurses to provide palliative care in end of life.

Method: A literature search was conducted in the databases CINAHL and PubMed which resulted in ten scientific articles. The literature review was based on a three-step analysis process inspired by Friberg.

Results: The results showed that nurses in their efforts to provide god end of life care were influenced by numerous obstacles. The obstacles mentioned ranged from the lack of standardized routines, disagreements between the family and the patient's wishes up to that nurses had insufficient pedagogical preparation and lack of knowledge related to the patient's psychosocial, emotional, and spiritual needs.

Conclusion: To counter the barriers in daily praxis made nurses tasks difficult and elicited feelings of inadequacy, powerlessness, frustration, and insecurity. The conclusion is that barriers that arise restrict nurses in their efforts to offer good end of life care. By raising awareness of existing barriers, nurses will have the opportunity to prepare and plan the care so that it benefits the patient and reduces the likelihood of suffering.

Cirka 1 % av den svenska befolkningen dör varje år och det beräknas att 80 % behöver palliativ vård. Palliativ vård är vård av en patient med icke botbar sjukdom med förväntad dödlig utgång. Socialstyrelsen anger att vård av patienter som närmar sig döden har stora brister. Eftersom sjuksköterskorna står nära patienter i sitt dagliga arbete så kan deras kunskap och erfarenheter vara värdefulla. Ambitionen med den aktuella studien var att samla kunskap om hinder som begränsar sjuksköterskor att erbjuda god palliativ vård i livets slutskede. Studiens resultat är baserad på tre kvantitativa artiklar och sju kvalitativa artiklar som handlade om uppkomna hinder ur sjuksköterskornas synvinkel. Genom analysen av artiklarna, inspirerad av Friberg (2017), framkom sex teman: hinder i organisationen, hinder inom teamet, hinder i vårdrelationen, hinder i kommunikationen, känslomässiga hinder och hinder i bristande kompetens.

Resultatet visade att hinder som kan kopplas till organisationen var mest omfattande. Hinder som nämndes handlade om avsaknaden av standardiserade rutiner, hög arbetsbelastning och avdelningens design som inte gynnade patientens integritet. Andra problem som uppstod var bristande samarbete inom teamet, oenigheterna mellan familjens och patientens önskemål samt svårigheten att hantera sina känslor upplevdes av sjuksköterskorna som andra hinder. Otillräcklig pedagogisk förberedelse och brist på kunskap relaterat till patientens psykosociala, emotionella samt spirituella behov var aspekter som begränsade sjuksköterskorna att fullfölja komplexa omvårdnadsbehov i livets slutskede.

Det vilar ett stort ansvar på sjuksköterskans axlar i stunder där de erbjuder palliativ vård i livets slutskede, att hantera döden och döendet är en svår uppgift i sig. I den kliniska verkligheten där sjuksköterskorna möter hinder som är oöverkomliga skapas tillfälle till att lidandet hos patienter framträder. Genom att öka medvetenheten om befintliga hinder får sjuksköterskor möjligheten att förbereda sig och planera vården så att det gynnar patienten samt minskar uppkomsten av lidande.