Bakgrund: PIRLS (Progress in International Literacy Study) studie har genomförts var femte år sedan år 2001 och testar av elevers läsförmåga. Detta resultat har visat att svenska elevers resultat har varit nedåtgående (Skolverket, 2017). Som blivande lärare i svenskämnet finner jag det därför intressant att undersöka vilka arbetssätt lärare använder för att motivera elever till läsning.

Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till kunskap om hur svensklärare på mellanstadiet arbetar med läsning i undervisningen. Vidare syftar studien till att visa vilka strategier lärare använder för att motivera elever till läsning följt av hur yttre omständigheter kan ha betydelse för elevers motivation till läsning

Metod: Metoden som har använts är en kvalitativ intervjumetod där fem stycken legitimerade mellanstadielärare i ämnet svenska intervjuats. Intervjuguiden bestod av semistrukturerade intervjufrågor för att ha möjlighet att styra samtalet med eventuella följdfrågor. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras utifrån teoribegreppen inre motivation, yttre motivation och den närmaste utvecklingszonen.

Resultat: Resultat visade att det fanns två huvudkategorier inom strategier som är metoder och material. De metoder som synliggjordes i studien var tystläsning, högläsning och textsamtal. Vidare är det material som framkom böcker, läromedel och internet. Dessa olika material och metoder använder lärarna i undervisningen för att främja elevers motivation till läsning. Därefter kunde tre olika yttre omständigheter som har en påverkan på elevens motivation till läsning identifieras i studiens empiri. Dessa tre delar är vuxnas roll i hemmet, läsande förebilder och samverkan med bibliotek. Resultatet har visat att lärarna lägger stor vikt på läsundervisningen och ser läsning som en central del i elevernas fortsatta lärande.