Bakgrund och syfte: Demokrati har alltid varit ett begrepp i centrum för samhällskunskapsämnet. Läroplanen (2011) införde kursen samhällskunskapskurs 1a1 som erbjuds till elever med praktiska gymnasieprogram med hälften av undervisningstimmarna men som samtidigt ska vara tillräckligt för att forma blivande samhällsmedborgare till att kunna praktisera demokrati i samhället. Syftet med denna studie är att undersöka hur läroböcker argumenterar och övertygar om ämnena demokrati, diktatur och medborgarskap.

Teori: Denna studie utgår ifrån att demokrati är ett mångtydigt begrepp och kommer således att använda bland annat retoriska verktyg som argumentationsstruktur, tes, logos, ethos, och pathos för att med dessa redskap ge en insyn i hur läroböcker beskriver och behandlar demokrati, diktatur och medborgarskap.

Metod: Denna studie använder sig av en kvalitativ argumentationsanalys som använder bland annat retorik som analysverktyg för att analysera ett material bestående av tre läroböcker utformade för att användas i samhällskunskapskurs 1a1.

Resultat: De viktigaste slutsatserna för denna studie är att alla läroböcker för en tes om att demokrati och speciellt representativ demokrati har de största praktiska fördelarna som statsskick. Gemensamt var också att alla läroböcker använde en struktur där demokrati och diktatur samt representativ och direktdemokrati ställdes mot varandra som i en duell (Comparátio). Denna struktur och tes byggs upp av en argumentationsstruktur som används av alla läroböcker. Läroböckerna använder en kombination av retorikens logos och pathos för att övertyga. I alla läroböcker lägs det ett stort fokus på att upphöja den representativa demokratimodellen där man argumenterar för att denna modell passar samhället bäst. Direktdemokrati beskrivs med hjälp av premisser som en nyckfull och opraktisk modell av alla läroböcker. Medborgarskapet målas upp på ett negativt sätt då en gemensam premiss framträder i alla läroböcker som utan trovärdighetsbevis påpekar demokratimedborgaren som bristfällig med argument som: okunnig, ovillig och passiv i beslutsprocessen.