Syftet med studien är att undersöka lärarnas inställning till, användande av och syfte med läxor i skolan med utgångspunkt i Michael Foucaults perspektiv på makt och maktutövning. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Hur resonerar och förhåller sig lärarna i studien till läxor som fenomen? Hur argumenterar lärarna i studien kring användandet av läxor samt dess syfte och funktion?

För att kunna svara på våra frågeställningar har vi valt att arbeta med en kvalitativ metod i form av samtalsintervjuer där sex olika ämneslärare på två olika högstadieskolor deltar.

I resultatet framkom det att lärarna betraktar läxan som mer än bara en lösningsorienterad uppgift. Läxor ger elever möjlighet till att utveckla studieteknik, ta ansvar, hålla en deadline men också möjlighet till samspel mellan föräldrar och barn. Lärarna anser inte att läxor behöver delegeras utan eleverna bör själva känna om de behöver ge sig själva läxor vilket kan kopplas till Foucaults idéer om disciplineringsmakt och normalisering. Enligt lärarna ger det eleverna en bra förberedelse inför kommande studier och arbetsliv men också bra information till lärare om vilka elever som förstått vad skolan är till för.

Utifrån Foucaults tankar om styrning och kontroll kunde vi tolka att läxan också till stor del används för att fostra eleverna till ansvarsfulla och dugliga samhällsmedborgare vilket då leder till att statens framtid säkras.