Idag arbetar flera verksamheter på olika sätt med de diagnoser som finns och påverkar barn och ungdomar i skolan. Nya diagnoser tillkommer då och då, och sommaren 2018 informerade Världshälsoorganisationen (WHO) om att TV-spelberoende nu klassas som en diagnos, s.k. Internet Gaming Disorder (IGD). TV-spel av olika karaktär är frekvent använda av barn och ungdomar och i Sverige spelar 87 % av barn 9-12 år varje dag. Spelberoende är omdiskuterat och kan ses som ett eget problem eller en följd av andra problem. Avsaknaden av forskning inom området innebar att American Pyschiatric Association uppmanade till mer forskning om Internet Gaming Disorder och med en IGD-diagnos från WHO kommer mer kunskap inom området att behövas. Syftet med föreliggande studie är att följa hur elevhälsans, socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete förändras i och med en ny diagnos och vilket lärande som därigenom kommer till stånd. Vidare ska studien undersöka hur förhållningssättet till barns och ungdomars aktörskap ser ut vid ny diagnos.