Bakgrund: Svenska impulser 1, 2 och 3 är kurslitteratur som används på en gymnasieskola i Sverige. Kurslitteraturen möjliggör för läraren att låta arbetet växla mellan lärarnas egen planering och efter läroböckernas upplägg, vilket i sin tur underlättar lärarens planeringsarbete. Utifrån skolans värdegrund om ett jämlikt klassrum har en studie gjorts för att ta reda på hur läroböcker förhåller sig till olika maktrelationer som kan påträffas i samhället. Med avstamp i Wineburgs (2001) teori om hur information presenteras i läroböcker, samt Kumashiros (2002) lära om vikten av normkritik i klassrummet.

Syfte: Då litteraturen ska finnas för att underlätta lärarens arbete, är syftet med denna uppsats att ta reda på huruvida vald serie av läroböcker på egen hand möjliggör för ett normkritiskt lärande som utmanar maktrelationer, utan att lärarens roll spelar in. Analysen fokuserar på att ta reda på om det normkritiska perspektivet genomsyrar inkluderingsarbetet i läroböckerna eller om arbetet slutar i vad Bromseth (2010) kallar toleranspedagogik.

Metod: En normkritisk analys har gjorts av läroböckernas diskussionsfrågor och skrivuppgifter för att ta reda på vilka möjligheter serien ger till samtal och lärande om samhälleliga maktstrukturer.

Resultat: Resultatet påvisar en typisk struktur i berörda läromedel där informationen presenteras enligt Wineburgs (2001) teori. Den presenteras som en sanning utan att ifrågasättas, vilket därmed förstärker de rådande normer som serien berör. Det finns ställen där försök till inkluderingsarbete kan urskiljas, men informationshanteringen, kombinerat med diskussionsfrågorna där ett kritiskt förhållningssätt saknas, resulterar i det som Bromseth (2010) kallar för toleranspedagogik, vilket istället förstärker rådande normers maktstrukturer.