Bakgrund: I Skolinspektionen (2009) redovisas det att matematikundervisningen utgörs av matematikböcker i en allt större utsträckning, varvid de problemlösningsuppgifter som är konstruerade i matematikböckerna kan anses otillräckliga. Det här medför att eleverna får begränsade möjligheter att utveckla och erhålla kunskaper inom områden med problemlösning. Vidare framkommer det att många lärare förlitar sig på att matematikböckerna upptar de kunskapskrav som redogörs i läroplanen. I en rapport från TIMSS (2011) redogör Skolverket att den problematik som kan uppkomma vid arbete med läromedel i matematikundervisningen kan grunda sig i hur lärarna väljer att använda sig av materialet. Löwing och Kilborn (2002) belyser att problemlösning är ett viktigt moment i matematik, men att de uppgifter som eleverna ofta tilldelas är bristfälliga, varpå de menar att eleverna ska få möjlighet att lösa problemuppgifter på olika sätt och av olika slag.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur problemlösning konstrueras i matematikböcker och lärarhandledningar för årskurs 4-6. Metod: För att besvara mina forskningsfrågor har jag utgått från en kvalitativ innehållsanalys där jag med hjälp av fem kriterier, som Taflin (2007) bland annat redovisar i sin avhandling gällande definition av rika matematiska problem, analyserade matematikböcker med tillhörande lärarhandledningar. Resultat: Det framkommer i studien att ingen av de matematikböcker och lärarhandledningar som jag har granskat besvarar studiens forskningsfrågor fullt ut, vilket jag kan konstatera utifrån aktuell forskning och studiens teoretiska utgångspunkter gällande problemlösning. Matematikböckerna är bristfälliga vad gäller elevernas möjligheter att få använda sig av olika representationsformer i en och samma uppgift. Vidare framkommer det att ytterst få uppgifter erbjuder eleverna till att formulera egna problemlösningsuppgifter i förhållande till de befintliga problemlösningsuppgifterna. Däremot påvisas det i den här studien att lärarhandledningarna är ett ytterst viktigt redskap för läraren vid arbete med problemlösning i matematikböckerna. Samtidigt kan det konstateras att om läraren inte väljer att använda lärarhandledningarna utifrån de konstruktioner som anges, kan det orsaka att eleverna får begränsade möjligheter att uppnå kunskapsmål som omfattar problemlösning i Lgr11 (Skolverket, 2015).