Syftet med studien är att undersöka hur socialpedagoger används inom skolverksamhet utifrån deras uppdrag, handlingsutrymme samt deras roll och funktion i det förebyggande sociala arbetet. I studien intervjuades tre examinerade socialpedagoger samt tre rektorer som arbetar inom skolan, samtliga med minst tre års erfarenhet. Materialet har analyserats med teoretiska utgångspunkter som professionsteori och begreppet handlingsutrymme. Bearbetning av materialet har skett med tematisering av transkriberingarna. Resultat visar att det finns en splittrad föreställning om socialpedagogers uppdrag som leder till ett begränsat handlingsutrymme samt hinder i det förebyggande arbetet. Resultat visar även på en medvetenhet hos rektorerna om den splittrade föreställningen och att ett tydligt uppdrag behöver skapas. Resultat visar också på en oro bland socialpedagogerna som grundar sig i rektorers intresse och kunskap om det skolsociala arbetet då dessa påverkar socialpedagogens arbetsuppdrag. Studiens slutsats är att det råder en enighet om behovet av det socialpedagogiska arbetet inom skolan. Skolan är den främsta arenan för att möta alla elever samt en viktig plattform för det förebyggande arbetet. Studien belyser komplexiteten för socialpedagogen att arbeta i skolan som är en tvärprofessionell verksamhet. Socialpedagogen arbetar med ett holistiskt perspektiv utifrån parallella spår som innebär fokus på såväl betygsuppfyllelse som på den sociala utvecklingen.