Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett socialt problem så väl som ett folkhälsoproblem. Syftet med denna studie är att undersöka hur professionella som arbetar med behandling av män som utövar våld mot kvinnor i nära relationer, beskriver sina erfarenheter av männens problematik och behandlingsarbetet. För att undersöka detta har kvalitativa forskningsintervjuer genomförts med fyra behandlare som i sin yrkesroll arbetar med behandling av män som utövar våld i nära relationer. Utifrån intervjusvaren kunde det urskiljas att det behandlarna gemensamt upplevde kan orsaka våldsutövning var uppväxtvillkor, bristande känslohantering, bristande mentaliseringsförmåga och samhällsstrukturens påverkan. Det behandlarna gemensamt upplevde särskilt viktigt i ett behandlingsarbete var ansvarstagande, känslohantering, behandlarnas erfarenhet och kunskap, behandlingstiden och behandla individuellt och i grupp. Empirin analyserades och tolkades utifrån socialpsykologisk teori och ett psykoanalytiskt perspektiv. För att få en djupare förståelse för empirin användes meningstolkning. Resultatet visar att mäns utövande av våld mot kvinnor är ett komplext problem. Oavsett vilka bakomliggande orsaker som studeras till att män utövar våld i nära relationer finns individuella variationer i vad som påverkat den enskilda till att utöva våld. Samma gäller för vad som är verksamt i behandling.

The violence carried out by men against women in close relationships is a social problem as well as a public health issue. The purpose of this study is to investigate how professionals who work with the treatment of men who practice violence against women in close relationships describe their experiences of men's problems and the treatment work. To investigate this qualitative research interviews have been conducted with four treatment practitioners who, in their profession, are treating men exercising domestic violence. Based on the interview responses, a number of factors that the treatment practitioners perceived as causes of domestic violence against women were identified. Those were conditions during childhood and adolescence, lack of emotional management, lack of ability to mentalise, defense mechanisms and the impact of social structures. What the therapists jointly perceived as important in the treatment was accountability, emotional management, the knowledge and experience of the one treating, the duration of the treatment and group or individual treatment. The empiricism was analysed within the framework of a social-psychological theory and a psychoanalytic perspective. Meaning interpretation was used to gain a deeper understanding of the empiricism. Based on the experiences of the treatment practitioners, the results of this study show that men's use of violence against women is a complex problem. Regardless of which underlying causes for men to exercise domestic violence being studied, there are variations in which factors that lay behind the individual's use of violence. The same applies to what is effective in treatment.