Syftet med studien är att få en djupare förståelse och medvetenhet om socialarbetares upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö och arbetsbelastning, samt hur arbetsbelastningen hanteras. Statistik visar att socialarbetare, främst de som arbetar med barn och unga har högre sjukskrivning på grund av stress än någon annan profession (Socialstyrelsen 2016). Mot denna bakgrund vill denna studie undersöka hur socialarbetares arbetssituationer i en mindre kommun kan se ut och om det stämmer att socialarbetare upplever en hög arbetsbelastning. Studiens empiri är insamlad genom kvalitativa och halvstrukturerade intervjuer. Sex socialarbetare som är verksamma inom kommunal, privat och statlig sektor har intervjuats. Genom en tematisk analys urskildes tre möjliga centrala förklaringar till upplevelse av hög arbetsbelastning som påverkar den psykosociala arbetsmiljön negativt. Dessa förklaringar är (1) höga krav, (2) brist på kontroll samt (3) brist på socialt stöd. Intervjuerna visade även de copingstrategier som socialarbetare använder sig av är olika och ibland används omedvetet. Resultat visar ett nytt fynd som indikerar att socialarbetare visserligen upplever hög arbetsbelastning men att den upplevs endast periodvis och uppfattas hanterbar. Vi tolkar det som att resultatet av studien inte helt faller i linje med tidigare forskning och statistik. Studien indikerar nämligen att socialarbetare inte upplever en ständig hög arbetsbelastning och detta med hjälp av användning av copingstrategier. Copingstrategier som nämns av socialarbetare behövs främst för en hållbar psykosocial arbetsmiljö är socialt stöd av kollegor och av ledning. Genom Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stöd-modell visar det sig att socialt stöd ökar tillgänglighet för arbetstagare att uppnå högre kontroll över sitt arbete samt att krav på arbetsplatsen upplevs hanterbara.