Bakgrund: Forskning visar att undervisning i vilken man använder estetik som ingång för lärande, engagerar elever och ger dem rika möjligheter att lära på skilda sätt. Undervisning ska anpassas utifrån den enskilda eleven och estetiken ska fungera som ett redskap i undervisning för lärande, vilket framgår i styrdokumenten. Forskning visar även att kroppens betydelse under lång tid inte varit särskilt framträdande inom skolsammanhang, utan har setts som skild från intellektet och själen, vilket har fått konsekvensen att kroppen hänvisats till de mer praktiska ämnena. Utifrån ovanstående, inspirerades vi att undersöka hur elever upplever estetik som redskap i undervisning i ämnet svenska med fokus på högläsning och att vi utifrån egen erfarenhet sett bristen på estetiska inslag i de teoretiska ämnena i skolan.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur högläsning i kombination med estetik som redskap kan fungera som en meningsskapande resurs, samt synliggöra elevers tankar, intresse och engagemang under högläsning och samtal. Detta undersöker vi genom följande frågeställningar: Vad har elever för tankar om högläsning i undervisning och hur anser elever att en intresseväckande högläsningsstund kan gestaltas? Kan estetiska inslag under högläsning bidra till ett mer lustfyllt lärande? I så fall hur? Kan estetiska inslag under högläsning stödja elevers möjlighet att ta sig an texter? På vilket sätt visar elever engagemang under högläsning med estetiska inslag, i relation till högläsning utan estetiska inslag?

Metod: Vi har i vår studie valt att utgå ifrån en kvalitativ undersökning med deltagande observation och fokusgruppsintervju, vilka utgör grunden för vårt resultat. Syftet var att genom undervisning där estetiken finns med som redskap, undersöka hur elever visar engagemang och intresse för högläsning i undervisning. Detta undersöks dels genom fokusgruppsintervju både före och efter undervisning, dels genom deltagande observation som sker i samband med undervisning av oss som forskare.

Resultat: Vårt resultat visar att majoriteten av eleverna i studien uppskattar högläsning som del i undervisning. Det visar även att samtliga elever uppskattar högläsning med estetiska inslag i än större utsträckning och att det skapar intresse, inspiration, engagemang och lust till lärande. Resultatet visar även att estetiska kommunikationsformer inte hade någon direkt verkan på hur eleverna i studien tog sig an text, utan de samtalade om text på likvärdigt sätt, oberoende av om estetiska inslag användes eller inte. Eleverna uttryckte efter högläsningsmomentet med estetiska inslag, att de uppskattade att få vara delaktiga i berättelsen, att få röra på sig och använda sin kropp, vilket de även uttryckte en önskan om att få göra oftare.