I denna uppsats har romanen Björnstad analyserats. Den har sedan den utgavs blivit populär hos ungdomar och har av ett flertal lärare använts i svenskundervisningen i grundskolans senare år och på gymnasiet.

Med ett normkritiskt perspektiv har genus och heteronormativitet i romanen analyserats med hjälp av bland annat ett motsatsschema för maskulinitet och femininitet. Avstamp har tagits i skolans värdegrund och i dess styrdokument då man enligt dessa ska arbeta för allas lika värde, jämställdhet könen emellan samt ge eleverna möjlighet att utveckla sin identitet och att få förståelse för omvärlden och andra människors erfarenheter och livsvillkor. För att kunna åskådliggöra relationen mellan litteratur och samhälle har uppsatsen en litteratursociologisk ansats och den metod som använts är textanalys.

Resultaten av analysen visar att det i boken finns ett antal kvinnliga karaktärer som mer eller mindre måste anpassa sig till rollen som kvinna och att de som inte gör det får ta konsekvenserna som följer. Många av de manliga karaktärerna lever i en kontext där maskulina egenskaper värderas högt, vilket färgar av sig på alla delar av deras liv. Heteronormen tas för given av nästan alla karaktärerna i romanen vilket dels visar sig som skämt om homosexuella och dels som att en karaktär väljer att inte berätta att han är homosexuell då han är rädd att uteslutas från den gemenskap som finns i dessa skämt och som genomsyrar den kultur som många av de manliga karaktärerna befinner sig i. På detta sätt synliggör uppsatsen vilka normer som skrivs fram i boken, vilka också kan vara speglingar av samhället. Detta öppnar upp för ett i klassrummet normkritiskt arbete med romanen.