Med föreliggande rapport vill vi bidra med kunskap om vilka utmaningar och möjligheter som kan uppkomma när peer work prövas i arbetsmarknadsinsatser för unga som varken arbetar eller studerar, ett sammanhang där arbetssättet traditionellt sett inte har använts.

Genom följeforskning har vi studerat det tvååriga projektet Ung-labbet. Efter analys av det material vi samlat in, genom såväl individuella intervjuer och gruppintervjuer som deltagande observationer, framkommer att projektet har hanterat flera dilemman. Ett centralt dilemma var utmaningarna det innebär att ge utrymme för de så kallade unga samhällsutvecklarnas egen erfarenhet av sin livssituation och låta den finna sin plats i en kommunal organisation. Ett annat dilemma utgjordes av att de unga hade begränsad arbetslivserfarenhet och behövde stöd och ledning från den ordinarie personalen. Något som förstärkte detta dilemma och som tidvis skapade en press och en spänning i projektet var att det i projektansökan fanns en målsättning att Ung-labbet skulle nå 240 andra unga som varken arbetar eller studerar.

I detta sammanhang utvecklades olika strategier som presenteras och diskuteras i föreliggande rapport. Särskilt utrymme ges till det vi benämner en skyddad relationell plats och den latenta erfarenheten, då de unga samhällsutvecklarna använde sin egen erfarenhet i arbetet som peer worker i Ung-labbet.

Syfte

Syftet med följeforskningen av Ung-labbet har varit att undersöka hur brukarmedverkan i form av peer work utvecklas i en arbetsmarknadsinsats och hur de unga samhällsutvecklarnas erfarenheter av en livssituation där de varken arbetar eller studerar kommer till användning. Vidare var syftet att undersöka vilken betydelse Ung-labbet har haft för de unga deltagare som projektet varit i kontakt med.

Frågeställningar

• Vilka dilemman uppkommer under utvecklandet av brukarmedverkan i form av peer work i Ung-labbet?

• Vilka strategier använder de unga samhällsutvecklarna i Ung-labbet för att forma sin arbetsroll som peer worker?

• Hur upplever projektets deltagare mötet med Ung-labbet vad gäller bemötande och möjligheterna att lära känna stadens välfärdsinsatser?

Presentationen bygger på en ny avhandling som heter ” Att skapa mål och mening i vakuumland – socialt arbetet i en kommunal arbetsmarknadsenhet för unga”. Avhandlingen handlar om det sociala arbetet inom en kommunal arbetsmarknadsinsats för unga (16–29 år). Avhandlingen syfte är att beskriva och förstå hur socialarbetare, som arbetar i en arbetsmarknadsinsats för unga, tolkar och använder ungas erfarenheter och önskningar i relation till organisatoriska villkor. Utifrån ett frontlinjeperspektiv är det socialarbetarnas arbete som är i fokus i avhandlingen och den bidrar den till fram för allt nordisk forskning om aktiveringsinsatser där fokus tidigare främst varit på deltagarnas perspektiv eller socialpolitisk forskning om effekter och policyimplementering. Socialarbetare som arbetar i dessa insatser har ett antal organisatoriska villkor som skapar både begränsningar och utrymme för hur arbetet ska utföras. De behöver å ena sidan hantera policykrav om att unga ska aktiveras för att bli anställningsbara och å andra sidan policykrav om att man i dessa insatser ska ta till vara de ungas egna erfarenheter och önskningar. Dessa krav är inte alltid enkla att förena. Dessutom har dessa typer av verksamheter relativt begränsat med reella resurser som kan leda till arbete eller utbildning. Resultatet visar bland annat hur socialarbetare i interaktion med de unga använder en variation av aktiviteter, interaktionsmönster och strategier för att i det vardagliga arbetet hantera krav på aktivering och att utgå från ungas röst. Arbetssätten går bland annat ut på att försöka förändra ungas berättelse om sig själva, antingen till ett anställningsbarhetsmaterial eller självreflexivt material. Det finns också situationer där socialarbetarna låter den unge vara som den är och biografi blir då i stället till ett situationsmaterial, där inte krav på förändring av den unge äger rum. Dessa material utvecklas i förhandlingar mellan socialarbetare och unga. Förhandlingarna har vissa typiska interaktionsmönster som i avhandlingen benämns som övertalande, dialogiska och köp/sälj.

Den här avhandlingen handlar om det sociala arbetet inom en kommunal arbetsmarknadsinsats för unga (16–29 år). Avhandlingens syfte är att beskriva och förstå hur socialarbetare, som arbetar i en arbetsmarknadsinsats för unga, tolkar och använder ungas erfarenheter och önskningar i relation till organisatoriska villkor. Utifrån ett frontlinjeperspektiv är det socialarbetarnas arbete som är i fokus i avhandlingen och den bidrar till framför allt nordisk forskning om aktiveringsinsatser där fokus tidigare främst varit på deltagarnas perspektiv eller socialpolitisk forskning om effekter och policyimplementering. Socialarbetare som arbetar i dessa insatser har ett antal organisatoriska villkor som skapar både begränsningar och utrymme för hur arbetet ska utföras. De behöver å ena sidan hantera policykrav om att unga ska aktiveras för att bli anställningsbara och å andra sidan policykrav om att man i dessa insatser ska ta till vara de ungas egna erfarenheter och önskningar. Dessa krav är inte alltid enkla att förena. Dessutom har dessa typer av verksamheter relativt begränsat med reella resurser som kan leda till arbete eller utbildning.

Studien bygger på ett etnografiskt fältarbete (4 mån) av det vardagliga arbetet i en arbetsmarknadsinsats i en mellanstor stad i Sverige. Det empiriska materialet består av fältanteckningar, inspelade samtal mellan socialarbetare och unga samt intervjuer med socialarbetarna. Det teoretiska ramverket i avhandlingen bygger på en kombination av organisationsteori och interaktionsteori. Baserad på Hasenfeld teori om människovårdande organisationer undersöks hur socialarbetare i det vardagliga arbetet processar de ungas beskrivningar av sig själva och deras önskningar, deras biografier, till att bli ett arbetsmaterial, vilket i avhandlingen benämns som biografiskt material. Genom Goffmans teorier analyseras hur dessa processer sker mellan socialarbetaren och den unge, de kommunikativa mönster som uppstår och hur arbetet utvecklas.

Resultatet visar hur socialarbetare i interaktion med de unga använder en variation av aktiviteter, interaktionsmönster och strategier för att i det vardagliga arbetet hantera krav på aktivering och att utgå från ungas röst. Arbetssätten går bland annat ut på att försöka förändra ungas berättelse om sig själva, antingen till ett anställningsbarhetsmaterial eller självreflexivt material. Det finns också situationer där socialarbetarna låter den unge vara som den är och biografi blir då i stället till ett situationsmaterial, där inte krav på förändring av den unge äger rum. Dessa material utvecklas i förhandlingar mellan socialarbetare och unga. Förhandlingarna har vissa typiska interaktionsmönster som i avhandlingen benämns som övertalande, dialogiska och köp/sälj. Som en av socialarbetarna uttrycker det så kan arbetsmarknadsåtgärder unga betraktas som ett ”vakuumland”, vilket innebär att både socialarbetarna och de unga tillsammans är fast i verksamheten där de är påverkade av de begränsade resurserna som sällan kan generera ”aktivering” i form av anställningsbarhet.

Avhandlingen visar dock att uppmärksamhet bör ges till hur dessa insatser kan ha något annat att erbjuda i form av att vara en plats som inte bara arbetar för att förändra den unge utan erbjuder en stund för återhämtning, ”få vara som man är”, vuxen-dialog och samvaro med andra unga, som i sin tur kan ge potential att på sikt ge en stabil grund för att komma ut i arbete.

It is usually said that professional knowledge consists of a knowledge base consisting of different resources. It can be knowledge acquired through education, following the rules, and laws that the practice consists of, through best practices and results from research, but also using user-related and situational knowledge. Social government (Socialstyrelsen) says that professional knowledge consists of a combination of evidence-based knowledge and local conditions and the wishes and beliefs of the user. My intention is to understand the practices that are shaped, how it affects the professional knowledge base and possibly also the organization of welfare work in relation to the user/user's wishes, experiences and needs. It is a case study where a municipal labor market policy measure for young people and young adults between 16-29 years who neither study nor work is at the center. The organization is located in a smaller city. About 10 professionals (social workers and pedagogies) work there and approximately 200 young people are involved every year. The young people involved in the organization are a heterogeneous group and they have contact with the activities in different ways. The organization has a one-way-in idea and has a "life-first" approach point of departure (unlike work-first approach) (Jacobsson, Hollertz & Garsten, 2017). The activities consist of both individual and group discussions, collaboration with other actors, partly, outreach work.The data material gadering for the study (which is ongoing) is both interviews and ethnographic methods to participate in everyday practice, both backstage (work-meetings) and frontstage (with the youth) work. Preliminary results are that the way of organizing work, the practices it creates affects how the professionals develop and use their knowledge. Through the organization as "one way in" and that several external actors are invited to weekly meetings, there is an increased understanding of each other's skills and organizations. It creates an internship where young people can navigate in the expectations and demands that actors, they come into contact with have young unemployed. But the various actors also get other information and opportunities for decision-making. The staff develops the purpose of the activity (to be a one way in, collaborate around young people, get young ones to come to and remain in activities) by developing forms of collaboration and relational work that can be said to create Educational Trust (Görlich and Katznelsons, 2015) in the relationship with young people. Questions that remain, are to more closely study what type of practices (Gherardi, 2012) are shaped when professionals (and the organization) use young people's experience and what knowledge professional develop

The purpose of this article is to investigate how collaborative research can be used to develop early interventions in preschool. The research has been conducted together with preschool heads, special educators and social educators in a small municipality. The initiative was taken by municipal managers. After the development work had started, researchers were invited to a collaborative research process that lasted for about two years. Data was collected through process meetings, critical incidents, interviews, surveys and group discussions. The process is characterized by phases where different staff groups were involved. Preschool teachers both stressed their own skills and also emphasized the importance of continuous support and guidance from special and social educators. Managers emphasized their increased overall skills about early interventions. Collaborative research has helped to structure, quality assure and anchor focus on early interventions. It has been a tool for highlighting the issue from different perspectives, when staff and researchers work together. It has helped paying attention to important aspects, suggesting new directions when needed. In the research process, social and special educators have received valuable support in their new roles in the preschool environment. When the research process was completed, permanent support for early interventions was implemented.