This paper investigates an encounter in a multilingual welfare setting where a child with migration experiences is the rights holder. The empirical basis is a story told by the interpreter Nour, about an encounter at a youth clinic.

The analysis is guided by the concept of linguistic (in)justice. Findings show that linguistic injustices are a result of the reproduction of monolingual mindsets and linguistic paternalism in the intersection of layers of power asymmetries when welfare professionals do not let the child client talk, when adults talk on the child’s behalf, and the speakers give priority to the majority language on behalf of the language that the child speak. These findings suggest that professionals and policymakers must recognise the special conditions of a multilingual setting and children as a particular group of language rights holders.

Den här rapporten handlar om förebyggande socialt arbete med familjer som har migrerat till Sverige och lever i långvarig väntan på livsavgörande beslut om exempelvis uppehållstillstånd, var de ska bo, hur de ska försörja sig och kanske återförening med familjemedlemmar. Syftet är att synliggöra och ge en fördjupad förståelse för föräldraskapets villkor och familjecentralernas arbetssätt i relation till familjernas behov. [. . .]

It is unethical for researchers to engage with respondents without a shared language that enables mutual understanding. Nevertheless, some researchers oppose the use of interpreters in interviews where no common language exists, arguing that interpreters complicate the process. This objection is often based on a perceived lack of trust in the interpreter, either from the researcher or the respondent. While such mistrust may indeed occur, this text does not assess its validity. Rather, it argues that the notion of the interpreter as an obstacle to trust has become a travelling idea—a widely circulated and normalised assumption within the research community and beyond.

This idea operates as a dismissive practice, reinforcing a monolingual mindset and racialised assumptions. By examining how this perception has gained traction, the text calls for a critical interrogation of how the concept of trust is employed to marginalise the role of interpreters.

The discussion draws on a research project involving 16 in-depth interviews with families in Sweden who were either undocumented or awaiting residence permits. Through vignettes from these interpreted conversations, the text illustrates how interpreters were both agents and outcomes of the interaction, and how trust and security were simultaneously enabled and constrained.

Socialt arbete med äldre människor – att se både utmaningar och möjligheter handlar om ett socialt arbete som ser chanser till handling och förändring. Denna bok lyfter fram de många möjligheterna inom socialt arbete för äldre, samtidigt som den erkänner och adresserar de allvarliga problem som många äldre står inför.

Boken belyser sociala problem hos äldre som skuldsättning, långvarigt missbruk, hemlöshet, våld i nära relationer, brottsutsatthet och psykisk ohälsa. Vidare ämnen som berörs är exempelvis vad det innebär att åldras med adhd, sexuell hälsa samt hur det ur ett professionsperspektiv är att arbeta med äldre personer. Med bidrag från experter inom fältet och akademin ger boken insikter och inspiration till hur socialt arbete kan ge mening och förbättra livsvillkoren för äldre människor.

Genom att blanda forskning och erfarenheter från fältet, visar boken hur socialt arbete kan göra skillnad – från att hjälpa en person att gå från hemlöshet till ett stabilt boende, till att stödja någon i att övervinna ett långvarigt missbruk.

This chapter examines the Cultural dialogue via interpreters project, which seeks to utilize public service interpreters’ professional experiences as a valuable societal resource. These interpreters’ encounters within public services provide insights into operational dynamics, linguistic power imbalances, discrimination, and racism. While interpreters are not responsible for resolving these issues, their perspectives can contribute to transformative change through engagement with professionals, policymakers, and clients. Unfortunately, interpreters’ experiences often go unheard, as they are not seen as professional partners in inter-professional exchanges, and rarely consulted by the media or involved in public investigations.

To address this, the project trained 12 interpreters to deliver lectures on their experiences and expertise to public service providers and migrants in Swedish language classes. The challenge was to make interpreters’ knowledge explicit and tangible while upholding their professional obligations and ethical codes. The lectures were developed collaboratively with representatives from Swedish interpreting institutions and the public service sector (including education, health care, and social services).

This chapter outlines the pathway for interpreters giving lectures and analyzes the controversies arising from conflicting expectations between stakeholder groups, exploring the tension between intercultural mediation and protectionism. The results highlight the invaluable nature of public service interpreters’ unique expertise.

Presentationen bygger på några preliminära forskningsresultat från en pågående (2022-2024) forskningsstudie som är finansierat av Forte. På familjecentraler bedrivs förebyggande socialt arbete riktat mot föräldrar med små barn. En typ av riktat socialt arbete som blivit vanligare och där familjecentralerna efterfrågar mer kunskap, handlar om familjer som har särskilda problem som kan kopplas till migration. Som en följd av migrationen och senare års förändrade asylregler lever många familjer i så kallad temporalitet, en ny typ av levnadsvillkor till följd av väntan på viktiga beslut som rör familjens liv och livsvillkor, som väntan på var man ska bosätta sig, - på den andre föräldern eller- på hur länge man får stanna i Sverige. Studien syftar till att identifiera och analysera hur det förebyggande föräldraskapsstödjande arbetet utformas och anpassas till behoven hos föräldrarna och hur föräldrarna använder sig av och värderar de insatser som erbjuds. Vi kommer att presentera en delstudie från projektet som bygger på mixad metod, där vi har analyserat omfattningen av utmaningar som familjerna tycks ha, samt vilken typ av (osynligt) arbete som utformas för att försöka möta familjernas behov.

The aim of this article is to write against normative discourses and interpretations of ‘integration’ by nominating social workers and social work as the main subject of ‘integration’ and find ways to overcome exclusionary and discriminating social work practices. To do that, we use material collected when observing public service interpreters giving lectures to social workers about their experiences from encounters in social work settings. In a critical analysis, we found two ‘integration’ problems, that is, certain problems that social workers have in making themselves accessi-ble and where they risk reinforcing exclusion and discrimination. One problem is ‘the failure of handling perceptions that social services take children’. The other is ‘the failures of (re)producing bureaucratically driven social assistance’. These problems might lead to exclusionary practices towards migrant families, often with disastrous outcomes. The analysis shows that these problems appear due to social workers’ lack of institu-tional self-awareness, language competencies, and emphatic ability. To overcome these shortcomings, the interpreters emphasized the impact of encounters that social workers were already involved in during their everyday work. The interpreters recognize that social services are unknown to most families who are newly arrived in Sweden and point out the importance of making more efforts to be clear, rephrasing ques-tions, explaining, avoiding abbreviations, and becoming proactive in dialogue outside of the offices, i.e. recognizing that social work is language work.