Scientific writing is a key feature of academic work often connected to publication pressure, fear of failure, and stress. In addition, there are many academics describing negative experiences of peer-review and feedback. To enhance a positive academic work environment, reduce writer’s block and stress related to sharing and receiving feedback on scientific texts, feedforward can be a useful option. When testing feedforward in a hybrid structured feedforward event with a multidisciplinary supervisor panel, it was evident that feedforward is still experienced as novel and empowering both for PhD students and senior researchers. This intensifies the need for feedforward as a tool to promote productive scientific writing and a positive work environment in academia.

Introduction

For decades, care has been a central value within Swedish school-age educare (SAEC). Nevertheless, maintaining the responsibilities of care is complex and multi-faceted. Previous research shows that wellbeing among children in SAEC age has decreased (Udsathed Center for Ungdomsforskning, 2022). Further, the occurrence of violence among children in SAECs can be understood as a lack of care (Borg, 2024).

These studies point to a care under pressure where the development and wellbeing of children become affected. Theoretical framework The theoretical framework emanates from Joan Tronto’s (1998) Ethic of care, and more specifically from concepts covering two phases of care; caring about and caring for. Caring about is a general and abstract aspect of care work and concerns paying attention to the need of caring. Caring for requires listening to needs, recognizing unspoken needs and deciding which needs to care for. Caring for is in turn related to the actual work performed by the caregiver. It concerns taking responsibility for meet an identified need. Research questions or hypotheses The aim with this study is to explore how SAEC teachers reflect on care and how they perceive their possibilities to provide care.

Methodology

Data consists of 14 qualitative interviews with SAEC teachers (female 11; male 3). Semi-structured interviews related to vignettes and explored teachers’ reflections on care. The ongoing analysis is inspired by thematic analysis (Braun & Clarke, 2019). Tentative findings are presented by way of three themes related to the concepts within the theoretical framework, caring about, caring for and challenges. The study has been conducted in line with the Swedish Research Council’s ethical principles.

Results

Within the theme Caring about, reflections concern care as a natural way of acting, something that is inside the person. It is described as implicit knowledge because of its intuitive character. Within the theme Caring for, reflections concern how the teachers see the child and meets the individual child in its needs. Also, this includes how they interpret signals from the child. Within the theme challenges, reflections evolve around structural challenges, such as group sizes, number of teachers, organization, available and suitable rooms and environments. Additionally, challenges are described between policy and the needs of the child from a child perspective.

Discussion

The tentative findings highlight the complexity of care related to SAEC. The SAEC context is described in some interviews as an arena for doing care, but in other interviews, as having poor conditions which also risk leading to no care or instrumental care because of the feeling of emotional exhaustion, according to the teachers

In this study, we take the concept of care in school-age educare centres’ routine situations as a point of departure in order to make visible children’s perspective on the task of care and relations. The study is based on group interviews with 170 children in 45 groups (ages 6-11) from twelve different centers.

In the study the concepts of care, relationships and time hold a central analytical position in the analysis of the children’s expression. The results of the analysis are shown in three themes: Wandering between different time slots morning and afternoon, Snack-time structured through hourglasses and "five silent" and It's not so fun to stay until closing time. Overall, the study’s analysis reveals a picture of the school-age educare centres’ routine situations as deeply problematic and morally challenging, where the children are socialized into routines free from care and meaning. 

The present article is a meta-ethnographic analysis of 15 first-order ethnographic studies with a focus on quality in early childhood education and care (ECEC).

The aim of the study is to investigate how neoliberal policy discourses on quality in early childhood education and care travel between global and local contexts and how they become embedded in local preschool practices. Central concepts in the analysis are institutional strategic responses, social reproduction and change in relation to how neoliberal discourses on quality become embedded in local preschool practices.

The findings show how neoliberal policy discourses on quality are transformed and embedded in local preschool practices with different results and responses.

The analysis uncovers five strategic,institutional responses: Acquiescence, Avoidance, Manipulation, Compromise, and Defiance. Acquiescence and Avoidance show patterns of social reproduction and Manipulation, Compromise, and Defiance reveals a potential opportunity for social change.

Clinical placement during a pandemic can be considered a critical environment. This study aimed to describe how the Covid-19 pandemic affected nursing students’ clinical work-integrated learning. The study had a qualitative, investigative approach. Data were generated using twelve semi-structured interviews with final-year students from October 2020 to January 2021 and were analysed by thematic analysis.

The Covid-19 pandemic can be seen as a critical environment that has unintended,undesirable consequences on learning. The analysis revealed that the Covid-19 pandemic affected nursing students in both their adaptive and developmental learning as they had to take personal responsibility for their work, reflection, and learning. In the chaotic situation, students and supervisors became like novices, struggling to go with the flow while shouldering responsibility for their own learning. The students’ learning extended to tasks outside the course syllabus. They acquired extensive knowledge about working during a pandemic, including basic hygiene routines and working at a safe distance. The students developed new knowledge due to the increased demand for flexibility and creativity. They had more contact with patients as well as their relatives and developed an ethical approach related to the pandemic.

For nursing students, practical training in healthcare during a pandemic can be considered a critical environment. This study aimed to describe how the Covid-19 pandemic affected registered nursing students’ clinical learning and what learning strategies they would use in a clinical environment. The study had a qualitative, exploring approach. Data were generated using twelve semi-structured interviews with final-year nurse students and were analysed by thematic analysis.

The Covid-19 pandemic can be seen as a critical environment that has unintended consequences on learning. The analysis revealed that the Covid-19 pandemic affected nursing students in both their adaptive and developmental learning as they in practicum had to handle personal responsibility for their work, reflection, and learning. In the chaotic situation, students and supervisors became like novices, struggling to go with the flow while shouldering responsibility for their own learning. The students’ learning extended to tasks outside the course syllabus. They acquired extensive knowledge about working during a pandemic, including basic hygiene routines and working at a safe distance. The students developed new knowledge due to the increased demand for flexibility and creativity. They had more contact with patients as well as their relatives and developed an ethical approach related to the pandemic.

Artikeln analyserar de 52 remissvar som lämnades in relaterat till utredningen Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg (SOU 2020:34). Syftet är att, med hjälp av politisk diskursanalys, identifiera de argumenterande diskurser som remissinstanserna uttrycker angående utredningens förslag om fritidshemmets kompensatoriska uppdrag och dess möjligheter att bidra till en likvärdig utbildning samt hur remissinstanserna rekontextualiserar diskurser i relation till utredningens förslag. Utgångspunkten för artikelns användning av begreppet likvärdighet innebär att likvärdighet kan uppnås genom att de vars behov är störst också är de som ska ges mest. I analysen identifieras fyra argumenterande huvuddiskurser där tre av dessa huvuddiskurser rekontextualiserar olika underdiskurser.

Huvuddiskurserna beskrivs som: Rättighetsdiskurs, Acceptansdiskurs, Ekonomisk diskurs och Kompletteringsdiskurs. Analysen visar på en polarisering mellan i första hand en argumentation utifrån barns rättigheter å ena sidan och en argumentation utifrån kommuners bestämmanderätt över sin ekonomi respektive att skolan ska ses som överordnad fritidshemmet å den andra sidan. Den sistnämnda argumentationen medför att elevers rätt till likvärdig utbildning underordnas ekonomiska argument. Rättighetsdiskursen påtalar däremot behovet av att stärka möjligheten till en likvärdig utbildning där fritidshemmet ses som en viktig arena för barn.

Fritidshemmets traditionella pedagogik utmanas idag och alltmer av dess verksamhet riktas mot utbildning. Fritidshemmet ska både erbjuda elever en meningsfull fritid och undervisning kopplad till ett centralt innehåll. För att lyckas med detta dubbla läroplansuppdrag behöver fritidshemmet bland annat en pedagogik som, även framöver, bygger på elevers delaktighet, socialt och relationellt lärande. Fritidshemmet har en lång pedagogisk tradition som institution, och den här boken belyser hur uppdrag, mål, styrning och innehåll har förändrats över tid. Den första delen av Fritidshemmets pedagogik i en ny tid beskriver förändringar i fritidshemmets uppdrag, profession och den socialpedagogiska traditionen. Bokens andra del innehåller kapitel om likvärdighet, kvalitet och dagens utbildning till lärare i fritidshem. Den tredje delen handlar om fritidshemmets innehåll och tar sin utgångspunkt i didaktik och barns perspektiv. I bokens andra upplaga har samtliga kapitel uppdaterats och tre nya kapitel tillkommit. Dessa nya kapitel diskuterar estetisk verksamhet i fritidshemmet, arbetet med lärande för hållbar utveckling samt sociala relationer och delaktighet i relation till den digitala världen. Bokens redaktörer (Björn Haglund, Jan Gustafsson Nyckel och Karin Lager är forskare och lärarutbildare med inriktning mot fritidshemmets pedagogik. De har alla en bakgrund som fritidspedagoger och har genom mötet med lärarstudenter, fritidshemspersonal och forskning på olika sätt studerat fritidshemmet.

Till skillnad från många länder där verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ställdes in, fick sjuksköterskestudenter i Sverige stanna kvar i vårdmiljöer med COVID-19. Hur påverkades sjuksköterskestudenternas lärande under dessa förhållanden? 

COVID-19-pandemin har globalt orsakat stora påfrestningar på sjukvården. Till skillnad från många länder där verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ställdes in, fick sjuksköterskestudenter i Sverige stanna kvar i vårdmiljöer med COVID-19. Denna studie undersökte hur den svenska strategin – att hålla samhället öppet – påverkade sjuksköterskestudenternas lärande och vilka strategier som användes för att hantera den unika och kritiska miljön. Studien hade en kvalitativ utforskande och beskrivande ansats. Insamlad data bestod av semistrukturerade intervjuer med tolv sjuksköterskestudenter under sitt sista läsår, just när COVID-19 pandemin bröt ut. Intervjuerna analyserades med tematisk analys enligt Braun & Clarke (2022).

Resultatet visade att pandemin kunde ses som en kritisk situation vilken hade oavsiktliga konsekvenser för lärandet. Det skapade en stressig och utmanande lärmiljö med begränsat stöd under handledning. Pandemin påverkade sjuksköterskestudenternas lärande både vad gäller anpassningsinriktat- och utvecklingsinriktat lärande eftersom de var tvungna att direkt i praktiken ta personligt ansvar för arbete, reflektion och lärande. I den kaotiska situationen blev både studenter och handledare som nykomlingar. Studenterna kämpade för att hänga med i det snabba tempot med nya rutiner och samtidigt ha ansvar för sitt eget lärande. Lärandet sträckte sig utanför både kursplanens och kursens lärandemål. De förvärvade omfattande kunskap om att arbeta under en pandemi, med basala hygienrutiner och arbete på säkert avstånd med skyddsutrustning. Studenterna utvecklade nya tankebanor och kunskap som ett resultat av den ökade efterfrågan på flexibilitet och kreativitet. De uppgav också att de hade mer kontakt, på grund av besöksförbudet, med både vårdsökande/patienter och deras närstående i förhållande till tidigare VFU under utbildningen samt utvecklade tydligare etiskt förhållningssätt om vårdande relaterad till en pandemi.

För att stödja och utveckla lärande under VFU i en kritisk miljö är det väsentligt att diskutera vilka strukturer och processer som är viktiga för att minska studenters stress när de genomför sin kliniska placering. Studien kan även bidra till diskussion bland pedagoger och handledare om lärandeprocesser i liknande kritiska situationer under sin utbildning.