Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 1394
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Andersson, Elina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Börjesson, Linda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    En kvalitativ intervjustudie om hur elevers självbild kan påverkas av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi: Utförd från lärares och elevers perspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fenomenet ”dyslexi” började användas för drygt hundra år sedan och har sedan dess haft en mängd olika förklaringar. I dag erkänns av flera forskare att dyslexi är en språkbiologisk funktionsnedsättning. Dyslexi kan ses som ett odefinierat begrepp enligt vissa forskare och förknippas därför ofta med läs- och skrivsvårigheter. Forskare som skiljer begreppen åt menar att det orsakerna till svårigheterna är olika och menar att utifrån en åtgärdsaspekt är det väsentligt att särskilja begreppen då de krävs olika insatser. Enligt skollagen ska skolan arbeta mot att varje enskild individ ska få förutsättningar att nå utbildningens mål och ifall de är i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas. Ett av utbildningens mål är att kunna det svenska språket i tal och skrift. För att uppnå detta ska läraren ge dem förutsättningar så att de utvecklar sin språkliga förmåga. Denna förmåga kan förknippas med självbilden och därmed är det viktigt att de får göra framsteg och övervinna svårigheter i sitt eget lärande. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med en fördjupad förståelse om lärares kunskaper, erfarenheter och uppfattningar kring begreppet läs- och svårigheter/dyslexi, samt om deras läs- och skrivundervisning kan ha en påverkan på elevens akademiska självbild. För att bredda perspektivet på vår undersökning vill vi även studera vad elever har för uppfattningar om sitt lärande i läs- och skrivundervisningen. Metod: För att få ett så innehållsrikt material som möjligt valde vi att genomföra en kvalitativ intervjustudie som bygger på sju enskilda intervjuer med lärare samt en grupp och en parintervju med fem elever. Resultat: Resultatet av studien visar att majoriteten av lärarna har kunskaper om dyslexi: att särskilja begreppen dyslexi och läs- och skrivsvårigheter, hur det yttrar sig samt hur man upptäcker att en elev har dyslexi. Vidare framkom att lärarna gör individuella anpassningar i läs- och skrivundervisningen i både grupp och enskilt samt att majoriteten använder kompensatoriska hjälpmedel, intensivträning med speciallärare samt en-till-en-undervisning. Lärarna i studien anser att elevers självbild kan påverkas av att ha läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. För att förebygga detta rekommenderar lärarna att tillämpa tidiga insatser, ha en inkluderande undervisning och en stöttande omgivning. I elevresultatet framkom att eleverna har olika uppfattningar om att läsa och skriva samt att intresset kan öka då de anser att de har kommit längre i sin läs- och skrivutveckling. De som saknar intresse för att läsa och skriva använder endast förmågorna när de måste. Majoriteten av eleverna anser att användning av datorer i undervisningen underlättar för deras läs- och skrivinlärning. Lovisa och Sofia har erfarenhet av intensivträning med speciallärare. De uttryckte att är nöjda med detta arbetssätt för att de hjälper att utveckla deras läs- och skrivförmåga.

  • 52.
    Andersson, Emil
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Musik i förskolan2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 53.
    Andersson, Emilie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Svartenstedt, Helena
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Det är som att det bara finns en gen där": Pedagogers förhållningssätt till krigslekar i förskolan.2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Under 1970-talet bestämde många förskolor i Sverige, till följd av den pågående debatten om Vietnam-kriget, att krigsleksaker skulle rensas bort från förskolans verksamhet. Barns lekar skulle inte innehålla krig och våld utan i förskolan skulle det demokratiska samhället representeras. Det finns forskare som hävdar att förskolorna dock är mer toleranta idag när det gäller krigslekar. Människor föds inte med speciella egenskaper men forskningen tyder på att det främst är pojkar som leker krigslekar.

    Syfte:

    Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt pedagoger i förskolans verksamhet har gentemot krigslekar bland barnen på förskolan. Vi ville även ta reda på hur resonemanget ser ut hos pedagoger angående leksaksvapen. Dessutom ville vi ta reda på om både flickor och pojkar leker denna form av lekar.

    Metod:

    Vi har valt den kvalitativa metoden eftersom det sättet riktar sig mot individers uppfattningar och förhållningssätt. För att få en inblick i pedagogers förhållningssätt till krigslekar valde vi att intervjua elva pedagoger som vi i förväg skickat ett så kallat case till (se bilaga 1). Vi utförde även observationer på två olika förskolor på 39 barn från tre till fem år.

    Resultat:

    Resultatet av vår studie visar att det råder olika förhållningssätt till krigslekar bland pedagoger i verksamheten. Det som framkommit ur studien är att begreppet krigslek tenderar till att väcka olika känslor hos vuxna. Dessa, tillsammans med pedagogens personliga definition av begreppet, avgör vilket förhållningssätt man som pedagog har till krigsleken. Vad som framkommit ur litteratur, observationer och intervjuer är att det främst är pojkar som leker krigslekar.

  • 54.
    Andersson, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Miljöns påverkan på den fria leken: en kvalitativ studie om barns lek i skogen och på förskolegården2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    I barnens vardag på förskolan är uteleken en stor och viktig del. Oftast är det på förskolans egen gård som barnen får leka, men ibland ges även tillfälle för utflykter till skogen och liknande miljöer. Förskolegården är en planerad miljö, där platserna och tingen är kodade, med vissa förutbestämda användningsområden. De olika miljöerna på gården är uppdelade efter leksyfte, så som lekstuga, gungor, sandlåda, rutchkana etc. Miljön i skogen däremot är oordnad; de miljöer och den rekvisita som finns i skogen är okodad och har inte ett förutbestämt syfte i barnens lek, utan det är barnens fantasi som skapar tingens värde och användningsområde.

    Syfte:

    Syftet med studien är att undersöka och jämföra den fria leken på förskolegården med den fria leken i skogen, med avseende på form, gruppsammansättning och genus. Studien ska undersöka hur barns lek påverkas av miljön de leker i.

    Metod:

    Metoden som använts i studien är barnobservationer utifrån en fenomenologisk grundtanke. Barnen har observerats i sin fria lek på förskolegården samt i skogen. Resultatet har nedtecknats enligt ett aktivitetsschema.

    Resultat:

    Resultatet visar att barnens lek i skogen är mer djuplodande och sammanhängande än vad deras lek på gården är. Barnen är alltså djupt engagerade i sina lekar i skogen till skillnad från gårdens lekar som upplevs som ytliga och korthuggna. Barnen leker i större och mer blandade grupper, och pojkar och flickor leker med varandra i högre grad i skogen än på gården

  • 55.
    Andersson, Evelina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Främst, Stina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Ge en kram, en till, en till och en till. Tio kramar!": En kvalitativ studie om barns tankar kring konfliktlösning i förskoleklassen2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Vi har under vår utbildning uppmärksammat att det uppstår konflikter dagligen i förskola och förskoleklass. Med tanke på att konflikter om de hanteras fel kan påverka samspelsförhållandena negativt och att som lärare enligt läroplanen ska stötta barnen till att utveckla goda kamratrelationer (Skolverket, 2016) såg vi det som betydelsefullt att lyfta fram barnens tankar kring ett fenomen som berör dem. Syfte Syftet med examensarbetet är att undersöka hur barn i förskoleklassen beskriver sin konfliktlösning och känslan kring den. Metod Vi har i denna studie valt att samla in det empiriska materialet genom intervjuer med barn. I studien har 18 barn intervjuats i par. Resultat Det resultat som kommit fram av denna studie är att majoriteten av barnen använder sig av ordet förlåt som lösning till konflikter. Dock är det delad mening om förlåtet löser konflikten eller inte. Endast ett fåtal uttrycker att turas om eller samsas kan vara en lösning. Det samma gäller att rösta eller att be om hjälp av en vuxen. Utifrån resultatet tolkar vi det som att barnen har en vilja att lösa konflikter, men att det i vissa fall inte går beroende på olika orsaker.

  • 56.
    Andersson, Frida
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Karlsson, Tobias
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Man kan inte bara sitta och gapa. Då åker du ut!": En intervjustudie om samhällskunskapslärarens hantering av kontroversiella ämnen i klassrumsundervisningen2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den svenska skolan har en viktig roll i samhället. Inte minst ska den utbilda elever att bli demokratiska samhällsmedborgare. I ämnet samhällskunskap förväntas elever att få öva sina förmågor i att ta ställning i olika frågor. Dessutom ska detta, enligt styrdokumenten, genomsyras demokratiskt. Vad betyder det? Om inte annat har det visat sig problematiskt utifrån den aspekt att olika värderingar och åsikter kan visa sig hos elever sinsemellan. Då kan vissa frågor eller ämnen inom samhällskunskapen bli kontroversiella. Vad är det som gör ett ämne kontroversiellt i klassrummet? Vad sker i klassrummet? Hur hanterar läraren detta?

    Syfte: Syfte med föreliggande empiriska studie är att undersöka hur lärare hanterar kontroversiella ämnen inom samhällskunskapsundervisningen i grundskolans årskurser 7-9.

    Metod: Genom att föra samtalsintervjuer med fyra verksamma samhällskunskapslärare på högstadiet och att lyssna till deras upplevelser ges en bild av deras personliga hantering av kontroversiella ämnen. Lärarnas definitioner, tankar och resonemang har sedan jämförts med relevant forskning som valts ut.

    Resultat: Studien visar att lärares arbetssätt med kontroversiella frågor skiljer sig åt. Det finns olika typer av kontroverser som kräver olika typer av förberedelser och hantering. Det gör att det inte går att ena samhällskunskapsundervisningens arbete under ett gemensamt arbetssätt. Detta är i sig inte speciellt anmärkningsvärt då, de intervjuade lärarna, har svårt att enas om vilka ämnen som kan upplevas kontroversiella.

  • 57.
    Andersson, Frida
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Ljung Milton, Elin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Alla barn har rätt till ett språk: En kvalitativ studie om förskolans didaktiska arbete med barns språkutveckling2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka vilka didaktiska val pedagoger gör i sitt arbete för att främja språkutvecklingen hos barn inom förskolans pedagogiska verksamhet. Vi vill även genom denna undersökning synliggöra vilka hjälpmedel pedagoger använder sig av i den språkutvecklande undervisningen.

    Studiens data har samlats in genom den kvalitativa metoden semistrukturerad intervju där vi tagit hjälp av tolv informanter som ställt upp och deltagit vid en intervju.

    Studien påvisar att pedagoger har tillgång till flertalet hjälpmedel i den språkutvecklande undervisningen men även att leken, miljön och den dagliga verksamheten bidrar till barns språkutveckling. Detta stärks även genom den tidigare forskning som studien delger.

  • 58.
    Andersson, Frida
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Rebeca, Lätt
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Barns socioekonomiska och kulturella bakgrunder: och deras möjligheter att utveckla literacykompetenser i förskolan ur ett lärarperspektiv2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Barn kommer till förskolan med olika erfarenheter och kunskaper från sin hemmiljö, som lärarna kan välja att ta tillvara på och arbeta utifrån eller inte. Tidigare forskning visar att barn kan ha olika möjligheter att utveckla literacykompetenser beroende av deras socioekonomiska och kulturella bakgrunder. Bakgrunden till studien är utifrån det, ett intresse för om barns olika bakgrunder tas tillvara och arbetas utifrån i förskolan, eller inte.

    Syfte:

    Det övergripande syftet med studien är att undersöka om förskollärare kan se ett samband mellan barns socioekonomiska och kulturella bakgrund och deras möjligheter att utveckla literacyförmågor. Syftet är tillika att undersöka om det sker ett medvetet eller omedvetet arbete med literacy i förskolan, mot bakgrund av barns olika socioekonomiska och kulturella bakgrunder.

    Metod: Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer där frågorna ger informanterna möjlighet att reflektera och ge sina uppfattningar om deras arbeta med literacy.

    Resultat:

    Resultatet visar att föräldrars yrke generellt inte påverkar barns förutsättningar att utveckla literacy men att det kan vara avgörande för vilka språkliga kontexter barnen vistas i. Föräldrars utbildning kan medföra skilda förutsättningar, då högutbildade föräldrar besitter fler kunskaper som kan förmedlas till barnen. Resultatet visar också att den kultur ett barn växer upp i påverkar vilka språkliga kunskaper barnen har och får ta del av. Barnens bakgrund skall inte vara av betydelse för lärarnas arbete med barnens språkutveckling i förskolan. Det framgår dock att lärarna har skilda förväntningar beroende på om det är arbete med enspråkiga eller flerspråkiga barn.

  • 59.
    Andersson, Gabriella
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Viker, Frida
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Argumentationens grunder i media: En argumentationsanalys om beviskraft, faktualitet och normativitet2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Denna studie har, utifrån argumentationsanalys, undersökt sex ledare med temat extremism från tre morgontidningar, utifrån en tidsaktuell kontext. Temat valdes framförallt på grund av att det planerades en nazistisk demonstration utanför Svenska Mässan under bokmässan i Göteborg. Avsikten med valet av tema är för att knyta ämnet till en aktuell samhällsdebatt som tydligt presenterades i tidningarnas ledare, vilket gav både relevans och hållbarhet till det valda temat. Syfte: Syftet med denna studie är att göra en argumentationsanalys på sex ledarsidor från tre morgontidningars hemsidor. Det är ledarnas normativitet och faktualitet tillsammans med argumentationens beviskraft som kommer vara målet för analysen. Det som är intressant är att få fram hur beviskraften kan påverkas av hur normativ respektive faktuell ledaren är, och också hur olika ledares argumentationer kan få olika beviskrafter. Samt se hur många argument som inte bara är faktuella utan också vilar på en vetenskaplig grund. Metod: Argumentanalysen används för att undersöka varje arguments hållbarhet och relevans, samt den slutliga beviskraften för hela ledaren. Analysen kollar på grunden som sätts för ett argument och hur detta påverkar argumentets hållbarhet, samt hur det presenteras i ledaren. Medan relevansen undersöks genom att både kolla på hur argumentet passar ihop med både hela ledarens slutsats och i samband med de andra argumenten i samma ledare. Resultat: Resultatet visar på att de flesta ledarna är normativa. Mellan ledarna återfinns både likheter och skillnader, dessa tar sig i olika former beroende på vilket huvudfokus ledarna har, samt vad för grunder de har till sina argument.

  • 60.
    Andersson, Hanna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Förskolebarns förståelse för sambandet mellan area och omkrets: erfarenheter från en Learning Study2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förtestet syftade till att ta reda på barnens förkunskaper om sambandet mellan area och omkrets. Under detta test framkom att barnen inte hade några tidigare kunskaper om området. Undervisningstillfället byggde på att utveckla barnens tidigare kunskaper och de visade där att de fick förståelse för area- och omkretsbegreppen, de visade även på en förståelse för mätandets idé. I eftertestet undersökte jag om barnen lärt sig det som var syftet med studien, att förstå sambandet mellan omkrets och area, jag kom då fram till att barnen utvecklat sin förståelse för sambandet. De har också utvecklat sin rumsuppfattning, sin begreppsförståelse och sin förståelse för mätning.

  • 61.
    Andersson Hval, Ulrika
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    New Zealand/Aotearoa: Choosing an Identity2013Ingår i: Postcolonial texts and events: cultural narratives from the English-speaking world / [ed] Andersson Hval, Ulrika, Henry, Alastair & Bergström, Catharine Walker, Lund: Studentlitteratur, 2013, 1. uppl., s. 261-292Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 62.
    Andersson Hval, Ulrika
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Henry, AlastairHögskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.Walker Bergström, CatharineHögskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Postcolonial texts and events: cultural narratives from the English-speaking world2013Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 63.
    Andersson Hval, Ulrika
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Stibe, Anna
    The Immigrant Girl and the Western Boyfriend: The Romance Plot in Young Adult Novels of Migration2016Ingår i: ESSE messenger, E-ISSN 2518-3567, Vol. 25, nr 1, s. 122-132Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We explore a recurring motif in a number of young adult novels centered around the experiences of immigrant girls and their adjustment to life in a new country. The integration process appears to belinked to the girls’ relationships with boys from the majority culture, making romance a central element of the girls’ development of a new identity and sense of belonging in the new country. We will examine the intersections of gender and integration by focusing on the narrative voices of immigrant girls in three contemporary novels, Sarah Darer Littman’s Life, After (2010), Sarah Crossan’s The Weight of Water(2012), and Terry Farish’s The Good Braider (2012).

  • 64.
    Andersson, Ida
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Att skapa inlärning med hjälp av bedömning: Effekterna av lärandebedömning2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Studiens syfte är att studera hur lärare i skolans tidigare år tänker kring formativ bedömning. Jag studerade lärarnas val av bedömningsmetod och arbetssättet kring formativ bedömning eftersom jag finner detta område inom undervisningen intressant. Jag anser att jag inte fått tillräckligt med kunskap om formativ bedömning i min utbildning därför tog jag tillfället att fördjupa mina kunskaper inom området. Hogden & Black (2011) menar att den bedömning vars viktigaste syfte är att stödja och utveckla elevers lärande är formativ bedömning, även kallat bedömning för lärande. Den information som en bedömningsaktivitet ger kan stötta lärandet om den används av såväl lärare som av elever i syfte att anpassa undervisningen och lärandet.

    Syfte:

    Min avsikt är att undersöka vilka kunskaper lärarna i verksamheten har samt om de är medvetna vid valet av metoder och arbetssätt när det gäller bedömning för lärande.

    Metod:

    Jag har gjort en kvalitativ undersökning, där jag intervjuat åtta verksamma lärare i årskurs 1-6. Som bakgrund till min undersökning gjorde jag en litteraturstudie. Mitt mål var att ta reda på lärarnas tankar och funderingar kring begreppet "bedömning för lärande" samt hur stor medvetenhet lärarna har runt detta begrepp.

    Resultat:

    Studiens resultat visar att de flesta lärare är medvetna om vad begreppet formativ bedömning står för men att de upplever att det är svårt att genomföra i det dagliga arbetet även om de kan se de positiva effekterna av att arbeta med att synliggöra bedömningen för eleverna. Vidare fann jag att det fanns olikheter i vilken utsträckning de intervjuade lärarna använde sig av bedömning för lärande i sin undervisning. Vissa lärare hade en djupare insikt och positiv inställning till denna bedömningsform än andra som har en ytligare bedömning och inte anser sig behöva förändra sitt tänkande kring bedömningssituationen.

  • 65.
    Andersson, Jessica
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hedlund, Emilia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Barns lek under utevistelsen på förskolan: En observationsstudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att barn leker vet ju alla, men VAD leker de egentligen? Hur påverkas barnen av varandra, lärarna, miljön och vad har de för möjligheter? Lek är ett ord som står för så många möjligheter och lärtillfällen, så som den sociala kompetensen, samspel, fantasin, lekregler och tidigare erfarenheter. Vi har ett gemensamt intresse för utomhuspedagogiken och därför valde vi att göra en studie på barnens lek under utevistelsen. Med vår studie hoppas vi kunna uppmärksamma och belysa en del av barnens lek.

    Syfte och frågeställningar: Syftet med vår studie är att undersöka barnens lek under utevistelsen och hur den påverkas av yttre faktorer. Våra frågeställningar utgår ifrån utevistelsen på en förskola: - Vad leker barn?- Vad erbjuds barnen för valmöjligheter och material?- Hur påverkar lärarna leken?

    Metod: Vår studie är grundad i kvalitativ metod. Vi gjorde observationer under utevistelsen på en förskola vid sex tillfällen. Vi valde att vara direktobservatörer, vi var i verksamheten men deltog inte. Vid observationstillfällena antecknade vi allt vi såg och hörde. Av det empiriska materialet analyserades det fram olika mönster och tillfälligheter. De analyserade materialet bearbetade vi och delade upp i teman.

    Resultat: I resultatet redovisas sekvenser ur det empiriska materialet och det framgår tydligt att leken är det centrala under utevistelsen. Många barn visar att de har lekkompetens och kan lekregler. Det är lekregler som grundar sig i det sociala samspelet, detta innebär till exempel att de skyddar och begränsar sin lek för att hålla den aktiv. En lek behöver en ledare som styr och som får leken att fortgå och ledaren väljs i tystnad. Att vara en bra ledare kräver att man kan samspela, kan förnya leken om det krävs och få med sig lekkamrater. I resultatet syns barnens kompetens i och kunskap om att konstruera och skapa, både själva och med varandra. Att den kan leka själva visar på att barnen känner trygghet till förskolan. Många av rollekarna de lekte var klassiska och typiskt könsstereotypa såsom prinsessa, brandman, polis och tjuv och mamma-pappa-barn.

  • 66.
    Andersson, Johan
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Läsande och motiverande arbetssätt: en studie kring elevers läsintresse2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att undersöka på vilket sätt lärare kan stimulera elevers läsintresse valde jag att undersöka hur läsintresset ser ut i ett urval av klasser i grundskolans årkurser 4-6, och därtill försöka koppla detta intresse till lärares arbetssätt. En enkätundersökning genomfördes i fem olika klasser från årskurserna 4-6 och därtill genomfördes intervjuer med verksamma lärare i de klasser där enkätundersökningarna ägt rum. Undersökningen visar på att det finns en positiv inställning till läsning bland de elever som deltagit. Därtill framkommer att flickors upplevelse av läsintresse kan tänkas vara mindre styrt av arbetssätt då de oberoende av arbetssätt, uppvisar en jämt fördelad inställning till läsning.

  • 67.
    Andersson, Johan
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lidman, Sebastian
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Kamratbedömning för alla?: En diskursanalytisk studie om kamratbedömning i årskurs 4–62018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I läroplanen Lgr 11 framkommer det att elever i grundskolan ska agera kamratbedömare genom att ge och ta emot respons. I fråga om vem denna aktivitet gynnar, och på vilket sätt den för-väntas vara en del av undervisningen i svensk skola, är detta inte helt klart. En anledning att låta eleverna ägna sig åt kamratbedömning kan dock ses inom arbetet med formativ bedömning, där eleverna kan utgöra läranderesurser för varandra, då det kommer till bedömning för lärande.

    Syfte: Vår studie har syftat till att undersöka hur lärare beskriver sitt arbete med kamratbedömning i årskurserna 4–6. Anledningen till detta var att vi ville se hur lärare talar om sin syn på kamrat-bedömning och därigenom se till hur de beskriver olika arbetssätt, vilka förutsättningar de anser ligger till grund och vem det är som gynnas av kamratbedömning.

    Metod: Studien har varit av kvalitativ art och vi har i vårt framtagande av empiri använt oss av halv-strukturerade intervjuer, som vi genomförde med sex informanter som är verksamma lärare inom den åldersgrupp som vi har haft för avsikt att undersöka. I analysförfarandet har vi använt oss av diskursanalys för att belysa de diskurser som brukas av studiens informanter.

    Resultat: I vårt resultat fann vi att i samband med kamratbedömning fanns det olika sätt att tala om elever, arbetssätt och förutsättningar. Dessa sätt att tala presenterar vi som diskurserna: eleven som högpresterande, eleven som lågpresterande, det positiva arbetssättet, det granskande arbetssät-tet, stöd som förutsättning och klassrumsklimatet som förutsättning.

  • 68.
    Andersson, Josefin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Murinskaya, Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Det handlar inte bara om att åka skridskor...": En kvalitativ studie om undervisningen i friluftsliv inom fritidshem och ämnet idrott och hälsa2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens övergripande syfte var att undersöka hur undervisning i friluftsliv utövas i ämnet idrott och hälsa och inom fritidshem samt vilka skillnader och likheter som finns. Syftet var även att se om ett kollegialt samarbete mellan idrottslärare och fritidslärare finns idag och vad som påverkar lärarnas sätt att bedriva friluftsliv i undervisningen. Frågeställningarna vi utgick ifrån vid undersökningen av vårt syfte var: Hur definierar fritidslärarna och fritidslärarna delen friluftsliv? Finns det något kollegialt samarbete mellan fritislärarna och idrottslärarna kring undervisningen i friluftsliv? Vad påverkar lärarnas sätt att bedriva undervisningen i friluftsliv?   Den metod som användes för att besvara studiens frågeställningar var en kvalitativ intervjustudie och vårt empiriska material bestod av individuella intervjuer i två olika kommuner. Vi genomförde sammanlagt sex semistrukturerade intervjuer med tre utbildade idrottslärare och tre utbildade fritidslärare.  Studiens samanställda resultat visar att synen på undervisningen i friluftsliv samt sättet att bedriva det i praktiken skiljer sig mellan de båda yrkeskategorierna och genom resultatet kunde vi även finna påverkansfaktorerna för det. Utifrån resultatet framgick att det inte pågår ett kollegialt samarbete mellan fritidslärare och idrottslärare i dag, men att det är önskvärt. Resultatet visade även att läroplanen är en grundläggande orsak till att det skapas begränsningar kring undervisningen i friluftsliv.   

  • 69.
    Andersson, Josefin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Svensson, Johanna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Skitiga ungar är lyckliga barn": Pedagogers perspektiv på den dagliga utomhusvistelsen i förskolan2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Den dagliga utomhusvistelsen på gården är en stor del av barns vardag på förskolan. En rådande uppfattning inom förskolans verksamhet är att "det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder" och

    alla barn ska vistas utomhus minst en gång om dagen, varje dag. En stor del av den forskning som finns tillgänglig inom området för utomhusvistelse fokuserar på det som kallas "utomhuspedagogik" och behandlar inte den vardagliga utomhusvistelsen i samma utsträckning.

    Syfte

    Syftet är att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring den vardagliga utomhusvistelsen på förskolans gård och hur de motiverar denna och dess betydelse samt vilken möjlighet barnen har till delaktighet.

    Metod

    Vi har genomfört tre fokusgruppintervjuer med sex pedagoger, både förskollärare och barnskötare. Intervjuerna har därefter analyserats med inspiration från den fenomenologiska inriktningen hermeneutik. Resultatet presenteras utifrån tre temaområden

    "Det är bra att vara utomhus", "Utomhusvistelse på gården" och "Delaktighet".

    Resultat

    Resultatet visar att utomhusvistelsen är en rutin på förskolan som sällan ifrågasätts. Samtliga pedagoger i våra intervjuer var positiva till utomhusvistelsen och dess möjligheter för barnens välmående och utveckling. Samtidigt som pedagogernas resonemang överlag är snarlika, så visar resultatet att det finns flera olika sätt att förhålla sig till barns vistelse utomhus

  • 70.
    Andersson, Julia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Dahl, Nathalie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Tiotalsövergångar i subtraktion: sambandet mellan lärarens undervisning och eleversval av strategi2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Matematik diskuteras ofta som ett problematiskt område och internationella undersökningar visar att de svenska matematikkunskaperna sjunker. En studie av Johansson (2011) visar att subtraktion med tiotalsövergång är ett svårt område för många elever. Tidigare forskning belyser vikten av didaktiska överväganden hos lärarna vid introduktion av subtraktionsberäkningar, forskningen beskriver också vilka förkunskaper som är viktiga att elever får för att underlätta området. För att få en bättre insikt i vad det är som gör området svårt ville vi undersöka hur verksamma lärare brukar introducera subtraktion och hur det påverkar eleverna.

    Syfte:

    Vårt syfte är att undersöka hur sambandet mellan elevens val av metod och undervisningen i subtraktion där tiotalsövergångar krävs hänger samman.

    Metod:

    Studiens datainsamling skedde genom kvalitativa intervjuer med både lärare och elever för att få reda på hur de ser på området med tiotalsgångar inom subtraktionsberäkning. Eleverna fick beräkna matematikuppgifter och berätta hur de tänkte för att ge en tydlig bild av vilka strategier de kunde. Alla intervjuerna sammanfattades för att de sedan skulle kunna analyseras utifrån vanligt förekommande lösningsstrategier och variationsteorin.

    Resultat:

    Resultatet visar att den vanligaste förekommande strategin som eleverna använde sig av var den som läraren mest gått igenom. Många elever visade förtrogenhet med fler än en strategi, det visade sig också att de i de allra flesta fall väljer samma metod som läraren föredrar som förstahandsval

  • 71.
    Andersson, Kajsa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Brink, Ellen
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Digitala verktyg i förskolan: En studie om förskollärarnas användning av digitala verktyg2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Grunden för denna studie är att undersöka hur förskollärare använder sig av digitala verktyg och vilka verktyg som är mest förekommande i förskolans verksamhet. Syfte: Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om hur arbetet med digitala verktyg ser ut i förskolans verksamhet samt vilka digitala verktyg som är mest förekommande. Frågeställningar: På vilket sätt används digitala verktyg i förskolans verksamhet? och Vilka av dessa verktyg är mest förekommande i arbetet med barn? Metod: En muntlig strukturerad intervjustudie med tolv förskollärare från fem olika förskolor som i sitt genomförande kan beskrivas som muntliga enkäter. Dessa muntliga enkäter/ intervjuer genomfördes på förskolorna. Studien presenterades och de strukturerade intervjuerna spelades in för att vi skulle kunna transkribera svaren. Intervjuerna hade karaktären av en enkät vilket innebär att vi huvudsakligen ställde frågorna utifrån ett bestämt frågeformulär utan uppföljningsfrågor. Förskolorna som deltog i studien valdes med hjälp ett bekvämlighetsurval.

    Resultat: Av studiens resultat framgår det att digitala verktyg används regelbundet i verksamheten och på varierande sätt: till dokumentation, informationssökning, ibland förekommer det att digitala verktyg används som "barnvakt", sagostunder och sångstunder. Surfplattan är verktyget som förekommer oftast i förskolans verksamhet på grund av att det är lätt ta med överallt och för att det är enkelt att skriva dokumentation via surfplattan.

  • 72.
    Andersson, Karolina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Jensen, Andrea
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "En av våra viktigaste uppgifter är just värdegrundsarbete": En kvalitativ studie om fritidspedagogens upplevelse och beskrivning av värdegrundsarbete2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Intresset av att undersöka hur fritidspedagogen upplever och beskriver värdegrundsarbetet på fritidshemmet växte under vår VFU då vi såg en tendens till att elevers respekt gentemot varandra och vuxna minskar. Eftersom värdegrunden är en stor del av fritidspedagogens uppdrag ansåg vi det relevant att undersöka.

    Syfte Vår studie syftar till att undersöka fritidspedagogens värdegrundsarbete på fritidshemmet. Fokus ska ligga på varje enskild fritidspedagogs upplevelse och beskrivning av värdegrundsarbetet.MetodVi har utfört en kvalitativ studie då det passade vårt syfte bäst. Intervjuerna genomfördes med oss båda närvarande och spelades in på en mobilenhet. Genom att båda var närvarande kunde en av oss leda intervjun medan den andre kunde föra minnesanteckningar på ett smidigt sätt. Det insamlade materialet bearbetades och analyserades utifrån våra frågeställningar.ResultatVi kan se att det råder lika uppfattningar kring hur värdegrundsarbete kan bedrivas i verksamheten. Däremot råder det olika uppfattningar om vad värdegrunden och arbetet med det innebär. Fritidspedagogernas egna intressen för värdegrunden påverkar hur värdegrundsarbetet bedrivs i verksamheten. Arbetslaget har också en stor påverkan när det gäller arbetet med värdegrunden.

  • 73.
    Andersson, Linnea
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Rådberg, Victoria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    ”Det var avancerat”: matematiska klassrumssamtal med hjälp av Talk Moves2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Elever ges få möjligheter att kommunicera matematik i skolan. Att samtala om matematik har visat sig vara en fördel för elevers kunskapsutveckling då de genom utbyte av matematiska tankar och idéer kan förbättra sitt lärande genom att synliggöra nya tankebanor och lösningsprocesser för varandra. Dock möts elever vanligtvis av en envägskommunikation från lärare, vilket kan medföra att deras kreativa tänkande hämmas. Då matematiska samtal har betydelse för elevers kunskapsutveckling motiverades vi till att undersöka hur samtalsstrategier kan utveckla elever till att kommunicera matematik och förklara och redogöra för sina tankebanor och lösningsstrategier. Syfte: Syftet med studien var att belysa om kommunikationsstrategier i form av Talk Moves kan bidra till att utveckla elevers förmåga att uttrycka sina tankar när de arbetar med uppgifter i matematik. Metod: Studiens empiriska material samlades in genom observationer och tre fokusgruppsintervjuer samt ljudupptagning vid samtliga tillfällen. Vi utförde tre lektioner i matematik med elever från årskurs 2. I genomförandet intog en av oss rollen som deltagande observatör och tillämpade Talk Moves på eleverna, medan den andra intog en passiv observationsroll och använde ett observationsschema för att observera elevernas utveckling. Efter samtliga lektionstillfällen genomförde vi fokusgruppsintervjuer där vi delade gruppen på hälften och intervjuade fem elever vardera. Resultat: Vårt resultat visar att eleverna upplever att matematiska samtal kan vara svårt och därmed behövde de mer stöttande frågor vid första lektionen. Resultatet visar att eleverna till en början upplevde att matematiska samtal var svårt, men att de vid andra och tredje lektionstillfället utvecklades i samtalen och kunde redogöra för sina egna och kamraternas strategier för att lösa matematiska uppgifter. Efter hand blev eleverna bättre på att kommunicera matematik i den mening att de kunde förklara och redogöra bättre för sina tankebanor. Elevernas upplevelser av matematiska samtal som designats utifrån Talk Moves var att det blev lättare för varje tillfälle och att det var positivt i den bemärkelse att de fick lära sig nya lösningsstrategier av varandra.

  • 74.
    Andersson, Lisa
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "You can´t teach them If you can´t reach them": Hur verksamma lärare talar om sitt ledarskap i klassrummet samt dess betydelse för elevernas lärande.2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Svenska elevers läsförmåga och studieresultat i svenskämnet har enligt internationella kunskapsmätningar försämrats. Orsakerna till de försämrade studieresultaten beskrivs vara många. Det framkommer bland annat i forskningen att lärarens ledarskap i klassrummet påverkar elevens lärande. Däremot finns det begränsat med studier kring hur verksamma lärare talar om sitt ledarskap och dess betydelse för elevernas lärande som en följd av elevernas försämrade prestationer.

    Syfte

    Det övergripande syftet med studien var att få kunskap om hur verksamma svenskalärare talar om sitt ledarskap i klassrummet och vilken betydelse lärare anser att ledarskapet har för elevernas lärande. Studiens syfte har konkretiserats i följande frågeställningar:

    • Hur anser lärarna i studien att olika faktorer och ledarskapsstilar kan påverka elevernas lärande?

    • Vilka uppfattningar har lärarna i studien om möjliga samband mellan sitt ledarskap och elevernas lärande?

    Metod

    Undersökningen har en kvalitativ forskningsansats där individuella intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Fyra intervjuer genomfördes med tre verksamma lärare i svenska och en verksam specialpedagog, som i grunden är lärare i svenska. Samtliga informanter arbetar med elever på lågstadiet från årskurs ett till tre. Det insamlade datamaterialet transkriberades ordagrant och analyserades utifrån ett socialkonstruktivistiskt synsätt.

    Resultat

    Undersökningens resultat utgörs endast av de fyra enskilda lärarnas uppfattningar och erfarenheter av sitt ledarskap i klassrummet samt dess betydelse för elevernas lärande. Undersökningen visade att lärarna anser att den demokratiska ledarskapsstilen, där elevinflytande är i fokus, gynnar deras elevers lärande. Vidare nämner lärarna i studien framförallt de personliga egenskaperna som betydelsefulla faktorer i sitt ledarskap. Framförallt bör de i sitt ledarskap vara tydliga, engagerade, positiva och trygga för att det ska gynna elevernas lärande. Resultatet utifrån lärarna i studiens uppfattningar om sitt ledarskap visar dessutom att de tror att flera olika orsaker finns till elevernas försämrade studieresultat, dock uppfattar lärarna att det finns samband mellan deras eget ledarskap i klassrummet och elevernas lärande.

  • 75.
    Andersson, Lisa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Nilsson, Sandra
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Läxor eller fritid: En studie om vad elever anser om läxor2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning om läxor är relativt begränsad. Eftersom eleven är skolans viktigaste aktör är det betydelsefullt att undersöka läxor utifrån elevperspektivet för att de ska få möjlighet till inflytande och påverkan. Det finns mer forskning som utgår från föräldrar- och lärarperspektivet än vad det finns tidigare och aktuell forskning som utgår från elevens perspektiv vid läxarbetet. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad eleven anser om läxor utifrån fyra forskningsfrågor:

    • Hur ofta har eleven läxor?

    • Anser eleven att han/hon behöver och får stöd vid läxläsning?

    • Anser eleven att han/hon gynnas kunskapsmässigt genom arbetet med läxor?

    • Vilka känslor förknippar eleven med läxarbetet?

    För att få svar på undersökningens syfte och forskningsfrågor användes kvantitativ enkätmetod. Ett bekvämlighetsurval, icke slumpmässigt urval, gjordes av såväl kostnadsmässiga som tidsmässiga skäl. Enkäten besvarades av 80 elever i årkurs tre.

    Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av eleverna beskriver att kunskapsutvecklingen gynnas genom arbetet med läxor men att det är på bekostnad av att de tvingas avstå från andra fritidsaktiviteter. Resultatet visar att majoriteten av eleverna har två eller tre läxor i veckan samt att cirka 90 % av eleverna får stöd vid läxläsningen. Undersökningen visar även att de flesta eleverna är lugna vid läxarbetet, dock förknippar cirka 80 % av eleverna någon form av negativ känsla med läxarbetet

  • 76.
    Andersson, Madeleine
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Bjurulf, Hanna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lärares tankar om och arbete med skriftlig feedback i engelskundervisning: en kvalitativ studie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skriftlig feedback är en form av bedömning som används kontinuerligt av lärare. Forskare menar att feedback är ett av de mest effektiva tillvägagångssätt för att påverka elevens prestation och inlärning, därför är feedback ett aktuellt ämne att diskutera. Det finns tidigare forskning om feedback i klassrummet, men om just skriftlig feedback finns det mindre. Grunden till denna studie ligger i ett intresse för skriftlig feedback i engelskämnet och lärares synsätt på detta. Syftet med studien är att undersöka hur lärare ger och resonerar kring skriftlig feedback i engelska. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi inhämtat skriftlig feedback som tre grundskollärare har gett på elevarbeten i årskurs 5 och 6. Vi har sedan intervjuat lärarna med den inhämtade feedbacken som underlag. Resultatet har jämförts med den tidigare forskningen. Studien visar att samtliga lärare finner ett tydligt samband mellan feedback, motivation och lärande då alla de lärare vi intervjuat fokuserat starkt på motivation i förhållande till den feedback de ger. Alla lärare föredrog även att lämna muntlig feedback framför skriftlig eftersom de ansåg skriftlig feedback ge mindre möjlighet till kommunikation med eleverna, något lärarna värderade högt. Lärarna hade olika tankar kring hur grammatik i elevtexterna skulle kommenteras i den feedback de gav, och studien visar hur det inte finns ett självklart svar för hur grammatiska fel skall behandlas. Uppgiftsrelaterad feedback lämnades i högst grad av lärarna, men vi fann även flera exempel på personlighetsrelaterad feedback.

  • 77.
    Andersson, Madeleine
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Bjurulf, Hanna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Praktisk och teoretisk undervisnings inverkan på elevers motivation i NO: En kvantitativ och kvalitativ studie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns ett stort samhällsintresse i att utbilda naturvetare, men intresset för att utbilda sig inom de naturvetenskapliga ämnena är bland ungdomar lågt. Forskning visar att motivationen bland elever att lära sig NO-ämnen är låg, och den tenderar att sjunka ju högre upp i ålder de kommer. Enligt elevernas egen utsago motiveras de av att få experimentera och laborera, medan teoretisk undervisning i form av lärarföreläsningar inte är lika motiverande. Eleverna som intervjuats i tidigare forskning nämner flera aspekter som de anser vara viktiga för motivationen att lära naturvetenskap, men då motivationen i ämnet ändå är låg finns anledning att ifrågasätta hur väl undervisningen idag förmår att uppfylla dessa motivationsaspekter.

    Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utsträckning praktisk gentemot teoretisk undervisning främjar de fem motivationsaspekterna intresse, glädje, förståelse, meningsfullhet och delaktighet, aspekterna är framtagna från tidigare forskning och teorier om motivation.

    Metod: I studien har enkäter och semistrukturerade fokusgruppsintervjuer används. Enkäterna bidrog till att kunna jämföra elevers generella motivation till NO-ämnena med deras motivation i praktisk gentemot teoretisk undervisning, i förhållande till de fem motivationsaspekterna. Intervjuerna har bidragit till att få fram elevers tankar kring de olika aspekterna och att jämföra dem utifrån de olika undervisningsformerna. Det var 20 respektive 21 elever från de två klasserna som besvarade enkäterna och fem elever från varje klass som intervjuades.

    Resultat: De aspekter som främjades mest i den teoretiska undervisningen var förståelse och delaktighet. Dessa aspekter främjades genom diskussion i klassrummet mellan elever och läraren samt elever sinsemellan utifrån frågor som eleverna svarade på. Även meningsfullhet främjades något mer av teoretisk undervisning än av praktisk undervisning. De aspekter som främjades mest av praktisk undervisning var intresse och glädje. Detta eftersom att de själva fick göra experiment som de inte visste utfallet av, vilket enligt eleverna var spännande och roligt, men även för att de uppskattade att få utföra experiment snarare än att lyssna eller läsa om dem.

  • 78.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Larsson, Frida
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Feminina män och maskulina kvinnor: En kvalitativ text- och diskursanalys av PAX-barnboksseriens litterära karaktärer utifrån ett genusperspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I samhället finns normer som styr hur vi ska vara för att falla inom ramen för vad som anses vara rätt. Skolan ska motverka de traditionella idealen för vad som betraktas vara manligt och kvinnligt. Som lärare finns behovet av ett granskande perspektiv på vad eleverna möter i litteraturens domän.

    Syftet med vår studie är att åskådliggöra könsmönster i bokserien PAX (Larsson & Korsell, 2014–2017), en nutida populär bokserie. Vi har granskat karaktärers tillskrivna egenskaper utifrån ett genusperspektiv för att synliggöra normer som finns i böckerna. Normbrytande egenskaperna som karaktärerna har uppvisat har analyserats över tid, hur de karaktärerna har bemötts, genom hela bokserien.

    Metod: Utifrån syftet med vår studie valdes en kvalitativ text- och diskursanalys som metod. Till hjälp har vi utgått från Maria Nikolajevas motsatsschema, om manliga och kvinnliga egenskaper och hennes diskussioner kring genus och könsdikotomier för att uppnå syftet och svara på studiens frågeställningar.

    Resultat: Utifrån vad vi fått fram i vår analys kan vi se att vissa karaktärer bryter mot de traditionella könsmönstren, två män och två kvinnor. Men under seriens gång går de kvinnliga karaktärerna tillbaka till det stereotypiskt kvinnliga egenskaperna. Resultatet visade också att det var dessa två kvinnor som förändrades över seriens gång. Utifrån vår analys fick vi också fram att kvinnliga egenskaper ses som något positivt, medan manliga ses som något negativt.

  • 79.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    svensson, Emilia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    skapandet av den demokratiska medborgaren: en diskursanalys av hur elever tilltalas i läroböcker i SO samt hur böckerna framställer den ideala eleven2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Ett av skolans uppdrag är fostra elever till demokratiska medborgare. Det finns ingen enig definition av hur en ideal medborgare framställs. De medel som används för att forma demokratiska medborgare i skolan är bland annat läroböcker där texterna har bakomliggande värderingar som elever kan påverkas av.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka vilken typ av medborgarfostran läroböcker i SO praktiserar. Syftet bryts ner i två forskningsfrågor som berör hur den ideala eleven skrivs fram i läroböcker och på vilket sätt den mottagande eleven tilltalas.

    Teori och metod

    Metoden och teorin som används i studien är diskursanalys med en inriktning på identitetskonstruktion. Teorin utgår från att det alltid finns bakomliggande tankar och värderingar i texter. Metoden går ut på att hitta mönster i de två valda läroböckerna genom ekvivalenskedjor och begreppen medborgarskap, makt och perspektiv. De två läroböckerna som analyseras är de två mest använda läroböckerna i SO i en medelstor kommun i Västra Götaland. De signifikanter som hittads i läroböckerna och bildade ekvivalenskedjor bevisas och förklaras med hjälp av citat i uppsatsens resultatdel. Studien redovisar inte sanningar, utan det är tolkningar av forskningsfrågorna i ett specifikt sammanhang som undersöks.

    Resultat

    Studiens resultat visar att det tydligt skrivs fram en ideal elev i båda böckerna. Den ideala eleven skiljer sig något böckerna mellan. De signifikanter som bygger upp den ideala eleven är exempelvis att följa lagar och regler, reflektera och att ha ett moraliskt rätt bemötande. Det framkom också i diskursanalysen att elever inte alltid tilltalas som reflekterande elever, utan mer som tomma kärl redo att fyllas med kunskap som inte alltid motiveras.

  • 80.
    Andersson, Marianne
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lindholm, Carola
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Reggio Emilia i tanke och handling i en svensk förskolekontext: - Pedagogers förståelser av begreppen "Det rika barnet"och "Miljön som den tredje pedagogen"2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Studien syftar till att få kunskap om hur centrala begrepp inom Reggio Emilias filosofi omsätts i tanke och handling i tre svenska Reggio Emilia förskolor. Med hjälp av ett fenomenografiskt perspektiv vill vi få kunskap om pedagogers uppfattningar kring begreppens innebörd och hur de i så fall menar att det inverkar på barn i praktiken. Det gör vi genom att undersöka hur begreppen "det rika barnet" och "miljön som den tredje pedagogen" uttrycks i tanke och handling. Metod:Intervjuer, observationer av miljöer, fotografier av miljöer, visuell metod, fenomenografisk analysmetod. Resultat: Det framgår av resultatet att innebörden av begreppet ”det rika barnet” inte diskuterats på de förskolor som ingår i studien. Istället har ”det kompetenta barnet” blivit synonymt med begreppet och med deras barnsyn. Pedagogens roll handlar till stor del om att erbjuda material och miljöer som möter barns behov och intressen. Att barns olikheter ses som en tillgång kopplas till de möjligheter miljön erbjuder att utforska. Det är också viktigt att barn tillåts vara olika i miljön. Det finns en tro på det självgående barnet som resulterar i att barn visar vägen i projekt. Miljön stöttar när barn kan fungera självgående, utan att vara beroende av en vuxen. Barns intressen ska återspeglas i miljön, som ändras utifrån deras processer. En tillgänglig och tillåtande miljö möjliggör att barn kan agera självständigt och miljön stöttar på så vis pedagogerna. En väl förberedd miljö kompenserar närvaron av en pedagog och lockar barn genom att vara inspirerande och tilltalande. Att barn ska lära sig något och utvecklas i miljöerna har en framåtsyftande funktion. Det anses också att miljön kan bidra till barns möjligheter att verka i ett demokratiskt sammanhang.

  • 81.
    Andersson, Michael
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Manliga offer: Användares konstruktioner av sexualitet och kön på webforumet incels.is2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I början av 2018 skakades Toronto av ett massmord där en man medvetet körde över ett flertal kvinnor (BBC, 2018). Gärningsmannen hänvisade till ett inceluppror i en statusuppdatering på Facebook strax före dådet. I och med dådet var det många som fick upp ögonen för incels och med detta kom försök att definiera vad incels är. I denna uppsats undersöks fenomenet incels med en konstruktivistisk, diskursanalytisk utgångspunkt.

    Syfte: Uppsatsens syfte är att med hjälp av diskursanalys undersöka hur användarna i underforumet Inceldom Discussion på incels.is konstruerar sig själva i deras incelskap samt hur de konstruerar maskulinitet, feminitet och heterosexualitet i relation till detta.

    Metod: Studiens design är en kombination av konstruktivistisk grounded theory och kritisk diskursanalys. Genom att koda och skapa kategorier av en stor mängd data med grounded theory som metod har jag valt ut vilka sorts diskurser som ska analyseras för att visa på incels konstruktion av subjekt, kön och sexualitet.

    Resultat: I denna studie visas hur användarna på incels.is konstruerar sexualitet utifrån tre olika sorters diskurser. Den första diskursen konstruerar incelskapet och styr vad det innebär att vara incel. Utifrån detta konstruerar användarna en sexuell ekonomi tillsammans med andra maskuliniteter och femininiteter som bidrar till att skapa incels maktlöshet på sexuella marknader.

  • 82.
    Andersson, Mikael
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Barn som "bara" spelar iPad: Kunskapsdelning och samspel med iPad på fritidshem utifrån barns perspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Användandet av digitala verktyg i skolan har ökat stort de senaste åren visar en rapport från Skolverket (2016). Det är viktigt att det finns ett tydligt syfte när datorer och iPads introduceras i klassrum och på fritidshem. Många skolor satsar stora pengar och mycket tid på att implementera den nya tekniken för att följa läroplanen (2016). Om barnens syn på användandet av den nya tekniken undersöks, kan pedagoger hitta ett bra sätt att arbeta med verktyget. Ett syfte med den pedagogiska verksamheten som bedrivs på fritidshem är att "främja elevernas fantasi och förmåga att lära tillsammans med andra" (2016, s.20). Eleverna ska också "uppmuntras och utmanas att pröva egna och andras idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling" (2016, s.24). Om iPad ska kunna användas för att uppfylla dessa krav kan det krävas mer av pedagoger och lärares kompetens inom området. Användandet behöver ses över så att barn inte "bara spelar". Då fritidshemmet enligt Skolverkets reviderade läroplan (2016) bedriver undervisning och personal som arbetar på fritidshem kan vara utbildade lärare mot fritidshem, blir också kopplingen till skolans undervisning relevant.

  • 83.
    Andersson, Morgan
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Jag har inget annat modersmål, de e ju svenska": en explorativ studie om SVA-ämnets roll på gymnasiet2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Elever med ett annat modersmål än svenska har enligt gymnasieförordningen rätt att välja svenska som andraspråk (SVA) om de önskar det. Studier visar dock att en majoritet av elever inte får någon information om skillnaden mellan SVA och svenska som modersmål (SVE) inför deras gymnasieval i årskurs nio. Vidare bygger uppdelningen av SVA och SVE på en språkvetenskaplig grund, men i Skollagen står det inte uttryckligen vem som ska läsa SVA, vilket gör att urvalet baseras på annat än språkmässiga faktorer. SVA-ämnet har också kritiserats genom åren och är inte anpassat efter dagens SVA-elever. Slutligen visar forskning gällande nivågrupperingar i klasser, både positiva och negativa resultat för elevers prestationer.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka sex gymnasieskolors rutiner gällande hantering av elevers val till SVA respektive SVE.

    Metod: I studien har en kvalitativ datainsamlingsmetod använts i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta informanter från sex olika skolor i Sverige deltog.

    Resultat: Resultatet visar att en minoritet av skolorna informerar eleverna om skillnaden mellan SVA och SVE och ingen av skolorna använder sig av något utarbetat test för att ta reda på om elever behöver SVA-undervisning utan använder sig av egna metoder. De som bör läsa SVA är de elever som inte har fått en tillräcklig kontakt med det svenska språket under uppväxten alternativt nyanlända elever. Dessutom ska SVAelever ha ett annat modersmål än svenska för att passa in i kursplanens kunskapskrav och förmågor, vilket inte alltid är fallet enligt resultatet. Ingen av de intervjuade lärarna nivågrupperar sina klasser och majoriteten anser inte att det behövs. Avslutningsvis tycker de flesta att SVA-ämnet ska finnas kvar som ett separat ämne eftersom det gynnar SVA-eleverna i deras språkutveckling.

  • 84.
    Andersson, Oskar
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    En kvalitativ studie av lärares förhållningssätt till grammatik i årskurs 4-62017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att grammatikundervisningen har avtagit i skolorna sedan mitten av 1900-talet. På grund av detta valde jag att göra en studie om lärares förhållande till grammatiken i årskurs 4-6. Syftet med studien har varit att undersöka lärares syn på grammatik och vad de säger om hur de undervisar i grammatik i svenskämnet i årskurs 4-6.  Metoden som användes var sju kvalitativa semi-strukturerade intervjuer, detta för att få en fördjupad förståelse för lärarnas tankar och upplevelser om grammatiken samt hur de säger att de undervisar i det. Resultatet visade att lärarna anser att grammatiken är viktig för elever i årskurs 4-6 och att de kopplar detta framförallt till skrivutveckling och främmandespråksinlärning. Lärarna beskrev att de undervisar i grammatik med hjälp av läromedel utifrån ett exkluderat och inkluderat arbetssätt, som beskrivs i studien.

  • 85.
    Andersson, Oskar
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Demoulin, Lina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Subtraktionshändelser i matematikläromedel: En studie om vilka subtraktionshändelser som förekommer och hur de behandlas i matematikläromedel i årskurs 4-62018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Forskning visar att elever har svårigheter att tolka och utföra beräkningar när subtraktionshändelser behandlas. Vi valde därför att undersöka hur subtraktionshändelser förekommer och behandlas i läromedel då undervisning till största delen utgår från läromedel.

    Syfte: Syftet med studien har varit att granska vilka subtraktionshändelser som förekommer i läroböcker och hur de problematiseras i lärarhandledningar.

    Metod: För att genomföra studien valde vi att analysera läromedelsserierna Mattespanarna och Mera Favorit matematik. Dessa läromedelsserier utgjordes av läroböcker och lärarhandledningar, i årskurs 4-6. Den metod som har använts till studien är textanalys i form av innehållsanalys där både en kvantitativ och en kvalitativ analys har genomförts.

    Resultat: Resultatet visade att läromedlen till viss del behandlade olika subtraktionshändelser. Läroböckerna hade en högst ojämn fördelning av olika subtraktionshändelser samt att förekomsten av subtraktionshändelser minskade i antal för varje årskurs. I lärarhandledningarna framgick det att subtraktionshändelser behandlades ytterst sparsamt och det stöd som gavs i dem var främst av instruerande karaktär.

  • 86.
    Andersson, Pauline
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Pettersson, Sarah
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Pedagogers synliggörande av matematik för de yngsta barnen i förskolan: en etnografisk studie2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: 

    Matematiken har varit en viktig del av förskolans verksamhet sedan långt tillbaka i tiden (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson 2007). Redan på mitten av 1800-talet tog Fröbel fram ett matematiskt material som han betecknade som lekgåvor. Dessa lekgåvor lever kvar än idag i förskolans verksamhet (Johansson 1994). Björklund (2008) poängterar att pedagogers synliggörande av matematik är av vikt för att barn ska skapa förståelse och utvecklas till matematiska individer. Det handlar om att konkretisera och utmana matematiken för barnen både i vardagen och vid planerade aktiviteter. Doverborg (2006) menar dock att det inte främst handlar om de lärarstyrda och planerade aktiviteterna utan att det i första hand handlar om att möta och synliggöra matematiken i vardagen tillsammans med barnen. Ett tidigt positivt möte med matematiken genererar ofta en fortsatt lyckad framgång senare i livet inom matematik (Linder, Powers-Costello & Stegelin 2011). Miljön påverkar vilka matematiska förmågor som barnen får chans att utveckla på förskolan, därför krävs en stimulerande och lustfylld miljö både inomhus och utomhus (Pettersson 2008).

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger tolkar och synliggör vad som är matematik för de yngsta barnen i förskolan.

    Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ etnografisk studie som innefattar observationer och informella och formella intervjuer. Fältstudierna har ägt rum på två förskolor, 31 barn och sex pedagoger har deltagit, både förskollärare och barnskötare.

    Resultat: Pedagogerna arbetade med matematiken vid planerade situationer men matematiken framträdde främst i vardagssituationer. Vid de flesta tillfällen synliggjordes matematiken på pedagogernas initiativ men de fångade också upp tillfällen då barnen tog initiativ till matematik och synliggjorde den. Pedagogerna synliggjorde matematiken för barnen genom att problematisera och konkretisera den på barnens nivå. Vi kunde se att inomhusmiljön var mer matematisk än utomhusmiljön då dessa två skiljde sig markant från varandra på de båda förskolorna. Studien visar också att det finns en viss skillnad mellan barnskötare och förskollärare vad gäller medvetenhet i synliggörandet av matematiken

  • 87.
    Andersson, Peter
    et al.
    Gothenburg university.
    Cederlund, Katarina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lyngfelt, Anna
    Gothenburg university.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Crossing borders by the use of digital tools in classrooms representing different socioeconomic backgrounds2015Ingår i: NERASymposium: “Situating literacies in educational settings”, 4-6 March 2015, Gothenburg, 2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 88.
    Andersson, Peter
    et al.
    Gothenburg university.
    Cederlund, Katarina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lyngfelt, Anna
    Gothenburg university.
    The Challenges of Change in Early Literacy Instruction2014Ingår i: SIG Writing: Conference on Writing Research, 2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 89. Andersson, Peter
    et al.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Kommunikationsmönster i digitala instruktionstexter: implikationer för språkutvecklande arbete i yngre åldrar. Skriv! Les! 20152015Ingår i: Nordisk forskerkonferanse om lesing, skriving og literacy. 18-20 maj 2015, Stavanger, 2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 90.
    Andersson, Rasmus
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Loberg, Peter
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Uppdraget tydliggörs": En enkätstudie av fritidspedagogers attityder och upplevelser av det nya innehållet för fritidshemmet2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Historiskt sett har fritidshemmet inte haft något eget kapitel i de olika läroplanerna som har tillämpats. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 reviderades år 2016 där ett nytt kapitel tillägnat fritidshemmet tillkom. Fritidshemmets nya kapitel innehåller en syftesdel och ett centralt innehåll. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur det nya innehållet för fritidshemmet som tillkom i 2016 års reviderade upplaga av Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 har tagits emot av personal på fritidshem. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar: Vilka hinder och möjligheter har den nya läroplanen skapat inom yrket? På vilket sätt har det nya kapitlet förändrat arbetet på fritidshemmet? Hur påverkas mottagandet av läroplanens nya kapitel av personalens olika utbildningar och erfarenheter? Metod: En webbaserad enkätundersökning är gjord i verktyget Surveymonkey och användes som metod där 109 enkäter har bearbetats. Resultatet har sammanställts genom Surveymonkeys analysfunktion och redovisningen av data redogörs för genom tabeller och diagram. Resultatet tolkas dessutom med hjälp av tidigare forskning. Resultat: Resultatet visade att majoriteten av respondenterna ställde sig positiva till innehållet i det nya kapitlet för fritidshemmet. Merparten av respondenterna upplevde att arbetet på fritidshemmet underlättats på olika sätt och att uppdraget som fritidspedagog tydliggjorts. Resultatet visade också att respondenterna vars utbildning ledde till en lärarexamen ställde sig mer positiva i sina svar. Respondenterna som inte var utbildade fritidspedagoger ställde sig mindre positiva. Vidare visade resultatet att respondenternas uppfattning av negativa aspekter som det nya kapitlet för fritidshemmet fört med sig är att fritidsverksamheten blir för lik skolans verksamhet, att det blir mindre fri lek och att det är svårt att hinna planera efter läroplanen.

  • 91.
    Andersson, Sara
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Ekberg, Maria Georgiou
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Plikten framför allt: En kvantitativ studie gällande lärares benägenhet att ta rast2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare forskning visar att återhämtning via raster är av stor vikt. Undersökningar gällande arbetsförhållanden för lärare signalerar om att det inte är någon tillfredställande situation. Enligt den forskning som har tagits del av så finns det få faktorer som antyder att en förändring är på väg. Forskningen visar att lärarnas arbetsbelastning är för hög. Lärare är många gånger positivt inställda till sitt arbete, tycker det är meningsfullt och roligt. Många känner också friheten att kunna styra över sina egna arbetsuppgifter. Men samtidigt visar forskningen på att det finns hinder för lärarna att klara av sina arbetsuppgifter, för att må bra och upprätthålla den positiva inställningen till arbetet. Vi vill därför undersöka benägenheten hos lärare att ta sin rast och vad det är som gör att man inte tar den.   Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka i hur stor utsträckning lärare tar sin rast. Hur lärarna själva lägger vikt på rasten samt vad det är som påverkar när rasten ska tas ut.  Metod: En digital enkät skickades ut till en skola i varje kommun i Sverige. Urvalet för skola gjordes på kommunernas hemsidor och det var den första kommunala skolan som hade verksamhet inom F-6 som valdes ut. Utav 290 kommuner har 63 svarat på enkäten, 4 respondenter har valt att inte ange kommun. SPSS användes för att hantera datamaterialet, en korrelation och en regression gjordes för att analysera datamaterialet.    Resultat: I denna studie har resultatet visat att lärare har på individnivå en hög benägenhet att ta rast men att faktorer såsom framför allt arbetsbördan och elever inverkar på om rasten verkligen tas. Respondenterna har angivit att de gör flera olika saker under rasten som innebär arbete, exempelvis tar fram material eller konfliktlösning, vilket gör att återhämtning kan utebli.  Resultatet har en hög signifikans och ett justerat R2-värde som visar att regressionen är 58 % förklarande på vad som påverkar lärarens rast. De faktorer som påverkar lärares rast är arbetsbördan, eleverna och chefen, den individuella inställningen har liten påverkan om lärare tar rast eller ej.

  • 92.
    Andersson, Susanne
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Ekström, Helena
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Digitalkamera, dataprojektor, smartboard, dator med mera...: En studie kring hur lärarna i år 2-5 ser på multimedia i undervisningen2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En av skolans främsta uppgifter är att rusta eleverna för framtiden på olika sätt. I studien lyfter vi vikten av att eleverna måste kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt (Lpo 94, 2006). Vi undersöker hur lärarna arbetar med olika media i sin undervisning. Vi har också intresserat oss för vilka datorprogram de väljer att använda. Dagens elever har en helt annan erfarenhet av och tillgång till Internet än tidigare elever har haft, vilket gjort att de redan i tidig ålder möts av olika utmaningar och faror. Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärarna ser på multimedia i undervisningen i år 2-5, samt hur multimedia praktiskt används i arbetet med eleverna. Metod: Som metod valde vi kvalitativ semistrukturerad forskningsintervju. Vi har utfört elva intervjuer med mp3-spelare, vilka har transkriberats till text och analyserats. Intervjupersonerna har varit lärare som arbetar i år 2-5, och arbetar i fem olika kommuner. Intervjuerna har vi analyserat utifrån en vidare hermeneutisk tolkning, utifrån ett fenomenologiskt synsätt. Resultat: Vi har funnit att de flesta lärarna arbetar mycket medvetet med multimedia i sin undervisning. De är i stort sett nöjda med de typer och antal av multimedia och program skolan tillhandahåller. Lärarna på de flesta skolorna utbildar eleverna utifrån en medvetenhet om omvärldens faror. Vi har även funnit att lärarens inställning påverkar deras användande av multimedia i undervisningen. Flera lärare anser att PIM-utbildning för kommunens lärare ökar deras engagemang. Är läraren intresserad, så blir eleverna intresserade. Att använda multimedia gör lärandet mer lustfyllt och ökar motivationen hos de flesta elever, samtidigt som det främjar deras samarbete och sociokulturella lärande.

  • 93.
    Andersson Varga, P.
    et al.
    Gothenburg University, Sweden.
    Asplund Carlsson, Maj
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Writing for life?: A case study of affordances of writing in four L1 upper secondary classrooms2015Ingår i: L1-Educational Studies in Language and Literature, ISSN 1567-6617, E-ISSN 1573-1731, Vol. 15, nr SpecialIssue, s. 1-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During the period of 1994-2011 all programmes in Swedish upper secondary school comprised a set of core subjects with the aim to entail equity on the policy level. However, a division between programmes still prevailed on the school level, particularly in the core subject L1 Swedish. The main purpose of this study has been to explore how the teaching of writing in two academic and two vocational programmes differs, which writing repertoires are developed and how writing is assessed. The study is part of a long-term ethnography of writing in upper secondary school (Andersson Varga, 2014). The data produced during the two-year field study contain field notes from writing lessons, lesson observations and talks with four teachers, as well as recorded and transcribed, semi-structured teacher and student interviews, instructions on writing tasks, student texts and teachers’ responses to student texts. This article focus-ses on the preparation for the National Test, the afforded assignments, the realisations of the student texts and the assessment. The teachers in the four programmes handle the national syllabus in relation to the students, resulting in four different curricula in the classroom. Thus, issues of inequity, disparities in curricula as well as different expectations on students, depending on programme, became obvious. To understand the processes of social reproduction, we use Bernstein’s sociology of education (1996, 2000) and the concept of the pedagogic device and pedagogic identity. However, we also show one example of interruption (Singh, 2013) in one of the four classrooms. Thus, the main results demonstrate how one particular teacher brings about change to a group of working class girls. © 2015 International Association for the Improvement of Mother tongue Education.

  • 94.
    Andersson, Åsa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Beckman, Anita
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    ”Jag skulle så jätte, jätte, jättegärna vilja ha ett fast jobb att gå till”: Om att vara ung och arbetslös i Västervik2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The centre of Child and Youth Studies at University West works strategically with other regional research environments and institutions that study children, youths and young adults. The goal of our research centre is to spread knowledge about the social conditions under which children and young people live, thereby strengthening their position in society. Collaboration with external research environments is one of the ways that our research domain works to reach that goal. Partnerships are formed through a model that strives to create good conditions for both our research and that of our partners. This model is grounded in a dialogue between research partners who work together to select areas of interest and formulate hypotheses. These research projects are financed equally by the university and our partners. The following report is the result of one of  these research partnerships.Advanced industrial society has been replaced by a society based upon knowledge and information where industrial work/manufacturing becomes less common. Västervik is one of the small towns in Sweden whose main industries have closed down or severely decreased their workforce during the last few decades of great structural change. The groups in the job market that have been most affected by these changes are young men and women, something which is evident in the high unemployment rates among the young population. The purpose of this study was to investigate young people’s own experiences and thoughts regarding their own situation as jobseekers in the municipality of Västervik. How do they see themselves and the situation they find themselves in? The narratives were collected in the form of 18 in-depth interviews with young men and women between the ages of 19-25, all them registered at the job center in Västervik. In the report different aspects of their situation are discussed, such as: the young people’s relation to their hometown, their thoughts on the meaning and value of work, the role of education, the economic, social and emotional consequences of unemployment, and their experiences of taking part in various programs for unemployed. The narratives we have encountered can be seen as having some general validity in the sense that many of their experiences are probably shared by other unemployed young people in other locations in Sweden, but Västervik is also a specific town with a specific history and specific conditions.The young men and women have an ambivalent relationship to their hometown. On the one hand they want to start a life in the same location, but on the other, the future there is seen as very uncertain. Many of those interviewed would like to have the kind of industrial jobs that their parents have and grandparents experienced, but which are nowadays less and less common. The norm of a fulltime job is strong among the young men and women – something which strengthens the image of the evident dissonance between their seemingly traditional dreams and intentions and the structures of possibilities the municipality and community suggest for them. Connected to this are the ways the young people must relate to the postindustrial demands of employability – which means the ability to enterprise and market oneself on a competitive market. These demands presuppose abilities that are more likely to be socialized and practiced in certain social environments rather than in others, and the majority of the young men and women interviewed have a background in aworking class environment where these values and approaches are far from selfevident.The socioeconomic marginalization that these young people experienceresults in much curtailed possibilities for a period of youthful experimentation aswell as for an expected adulthood. Being unemployed means one has difficulty ingaining the status of an adult, but due to economic shortages, there are also limits to how much they can take part in this experimental lifestyle that characterizes youth. The young men and women’s situation can thereby be seen as a grey zone; they are neither young nor adults in the normative sense. In some of the narratives the young people express critical thoughts with regard to the social conditions that their difficult situation can be related to. By extension, expressing these thoughts and stating their opinion can be strengthening and mobilizing for them, both as individuals and as a group. Insights may be gained about unemployment as a shared experience rather than as a personal failure

  • 95.
    Andersson, Åsa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik. Göteborgs universitet.
    Beckman, Anita
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Young Working-Class Men Without Jobs: Reimagining Work and Masculinityin Postindustrial Sweden2017Ingår i: Masculinity, Labour,and Neoliberalism: Working-Class Men in International Perspective / [ed] Charlie Walker & Steven Roberts (Eds), Cham: Springer Publishing Company, 2017, s. 101-123Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 96.
    Andersson, Åsa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Bolin, Anette
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Korp, Helena
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Work Integrated Learning from the Perspective of Internationalization2012Ingår i: The European Conference on Educational Research 2012: The Need for Educational Research to Champion Freedom, Education and Development for All, 2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The focus of this presentation is on work integrated learning in higher education that takes place in a cultural context different to that which the student is accustomed to. In higher education internationalization is often stated as a central vision both in relation to education and research. This is commonly expressed in policy documents in statements such as working for an open and border crossing university and having a distinct international perspective in all forms of higher education. The research project “Work integrated learning from the perspective of internationalization” is designed to highlight some of the conditions that surround such visions by examining learning in international settings from students' experiences of practice-related activities abroad. This involves activities that are directly work-oriented or field work carried out within the framework of a university course and / or a bachelor thesis. In the project we are thereby examining students' situated learning and thus highlight the contextual practice community they can access in an international environment. This includes both specific and more general aspects of learning in which different aspects are highlighted. Specific training related to special education programs focus on the development of professional identity while generally learning affects students from all programs in which learning outcomes such as wider perspectives and critical thinking are included.Our research focus is of exploratory nature where the approach is to examine students’ experiences of practice-related learning from the perspective of internationalization. This is being researched from three relating aspects. • Emotional and identity transformational aspects of learning. What does it mean to be in a relatively unknown social environment and there be faced with work-related tasks? What kind of interpretations and understandings of the situations occur? • Communicative aspects of students' practice-oriented learning – the importance of language and cultural codes. • Comparative aspects of students’ learning – the importance of comparisons for perspective taking and development of knowledge.Previous researched has been done on students’ practice-related learning in the field of work integrated learning. The forms of practice-oriented learning are of various kinds. It may be learning through the use of practical training related to establishing a profession-specific knowledge and identity. Other forms are the use of direct working connections or cultural settings outside the university through project work in course moments and / or for a bachelor thesis. What is common to these various forms is an endeavor of higher education to make the arena and cultural settings outside the university to a direct part in students’ learning. Given that the internationalization of higher education has increased, it is important also to examine students’ learning in various international contexts. The relevance of this can be found in theories of learning particularly those focusing on the contextual meaning from the idea that learning originates from the experience of interaction with the environment. Social aspects such as the relational and dialogic qualities are central already in the work of Vygotsky (1962) but according to Cooper (2008), it is only recently that this has been researched from an international perspective.

    Method

    The study is based on qualitative interviews with post graduate students who have completed internship or field work abroad. We have conducted in depth interviews using a guide with thematic questions focusing on emotional, communicative and comparative aspects of work integrated learning abroad. When processing the raw information the interviews were digitally-recorded and transcribed verbatim. The sample includes 12 in depth interviews, three students from each four different departments (social work, teacher, health promoter, cultural studies and engineering) at a smaller Swedish university. Another category of material is the interviewed student’s written reports from their field work. A content-analysis is performed on all parts of the material according to the three mentioned aspects. The analysis is abductive, which means that it uses theoretical concepts in making sense of the material, but is also sensitive to the participants' own ways of conceptualizing their experiences and learning. Common as well as unique features in the students' stories will be presented and discussed and considered in regard to the students' personal, institutional and cultural contexts.

    Expected Outcomes

    Preliminary analysis suggest in line with previous studies that the interviewed students' experiences of practice-related learning in a different cultural context show linkage with the phenomenon of sojourning which means taking up temporary residence in another culture. The previous, more linear psychological explanatory model of "adapting" the self in a new country to study or work does not suffice to explain the students' various experiences and learning in their field of study/professional development or on a more general. Our primary analysis of the material rather indicate that these processes are best understood as a complex web of shifting links between mastery of communication, social interaction and personal development. It is the management of this web which gives the result of cross-cultural adaptation and renegotiation of the "identity". As previous studies in the field have shown, personal, educational and psychological factors are as important as organizational and social-cultural factors for influencing the learning outcome (Qing et al 2010). And when it comes to identity formation practice related learning abroad also shows deeply personal transformative possibilities (Ryanand & Viete 2009).

    References

    Cooper, G. (2008) "Assessing International Learning Experiences: A Multi-Institutional Collaboration". In: Phi Kappa Phi Forum/ Vol. 88 Qing, G., Schweisfurthb, M. & Daya, C. (2010) "Learning and growing in a 'Foreign' Context: Intercultural Experiences of International Students" In: A Journal of Comparative & International Education. Vol.40, No. 1. Ryan, J. & Viete, R. (2009) “Respectful interactions: learning with international students in the English-speaking academy”. In: Teaching in Higher Education, Vol. 14, No. 3 Vygotsky, L. (1962) Thought and language. Cambridge: MA: M IT press

  • 97.
    Andreasson, Ingela
    et al.
    Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Asplund Carlsson, Maj
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Elevdokumentation: om textpraktiker i skolans värld2009Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 98.
    Andreasson, Ingela
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Asplund Carlsson, Maj
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Individual Educational Plans in Swedish schools: Forming identity and governing functions in pupils’ documentation2013Ingår i: International Journal of Special Education, ISSN 0827-3383, E-ISSN 1917-7844, Vol. 28, nr 3, s. 55-67Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The documentation of pupils in Swedish schools is extensive and  a documentation culture has come to characterize the schools in recent years. In the context of decentralization and changing governance, focus has increasingly been directed towards assessment, follow-up and evaluation of pupils’ learning and social development. This article examines the Individual Educational Plans (hereafter IEP) used for pupils with special educational needs in Swedish compulsory schools from the perspective of text analyses based on discourse theory. The aim of this study is to shed light on how pupils are constructed in the school’s documentation. The study examines how these IEPs are used as a pedagogical technique for new ways of governing in order to impose self-regulation, individual responsibility and social control.The documents, which comprise the empirical material in this article, are gathered from 14 different schools and consist of documents for a total of 136 pupils with special educational needs

  • 99.
    Andreasson, Tony
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    En lyhörd fritidslärare kan göra skillnad2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns alltid någon elev som hamnar utanför, eller som inte vet hur de ska göra för att komma in i leken. Det ingår i skolans uppdrag att stimulera elevernas vilja till att pröva och omsätta tankar till handling, men det är komplext för lärare att hantera elever med olika färdigheter som framstår tydligare i vissa miljöer. Lärare ska vara lyhörda för vad individen behöver eftersom det stärker gruppen, men de ska också ta hänsyn till gruppens struktur för att inte fokusera för mycket på individen. Det fick mig att fundera på hur lärare motiverar elever som säger att de inte vill, och inspirerar elever som säger att de inte kan samt uppmuntrar elever till att samverka med andra elever i olika aktiviteter.

    Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i fritidshem gör för att inkludera alla elever i gemenskapen, och hur läraren motiverar samt hjälper elever i olika miljöer med att skapa relationer till andra elever.

    Metod: Jag har genomfört ostrukturerade observationer som jag sedan har följt upp med informella samtalsintervjuer, med personal från fritidshemmet som var i närheten av mina observationer. Mitt fokus var främst på eleverna i åldrarna sex till nio år eftersom det är i den ålderskategorin som det är flest inskrivna elever på fritidshemmet. Jag har varit på ett fritidshem, på fyra olika avdelningar i olika miljöer.

    Resultat: Studien visar att eleverna hade en mer framträdande roll när det gällde att motivera andra elever. Lärarnas roll var mer att stötta eleverna för att de inte skulle förlora motivationen. Lärarnas förhållningssätt till att inkludera elever i gemenskapen var avvaktande och stöttande, vilket innebar att eleverna fick en mer framträdande roll även i det sammanhanget. Det framgick att olika miljöer har betydelse för elevers beteende, men lärarna hade samma bemötande till eleverna oavsett sammanhang. Det finns elever som inte klarar att hitta sin egen motivation, eller att motivera andra och inkludera dem i gemenskapen samt elever som inte trivs i vissa miljöer. Lärarna i fritidshem behöver därför ta en mer aktiv roll för att samtliga elever ska få den hjälp de behöver.

  • 100.
    Andrén, Martin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lagerblad, Alexander
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Barns tankar om sitt eget inflytande i vardagen2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att ta reda på barns tankar om inflytande i sin vardag. Den metoden vi använde var att genomföra barnsamtal som kan liknas med semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visar ett antal situationer där barn antingen anser sig ha inflytande eller inte. Genom att analysera dessa barnsamtal med hjälp av våra centrala begrepp, anser vi att forskningsfrågorna blivit besvarade.

    Resultatet visar bland annat att barn anser sig ha stort inflytande i den fria leken, där de får leka med det de själva finner intressant. Vidare visar vårt resultat att inflytandet inte är lika stort vid till exempel matsituationen. Detta för med sig ett dilemmaperspektiv där olika delar ur läroplanen ställs mot varandra. Faktorer som kan ha påverkat resultatet är till exempel barnens ålder och språkkunskaper.

    Slutsatsen i studien beskriver att barn i vissa situationer önskar sig få mer inflytande i vissa frågor medan att de i andra får sitt önskade inflytande redan i nuläget. En annan slutsats är att vissa delar i läroplanen kan höra ihop med barns tankar om inflytande medan andra delar ställs emot varandra.

1234567 51 - 100 av 1394
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf