Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 344
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Brink, Eva
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur.
    Grankvist, Gunne
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Associations between depression, fatigue, and life orientation in myocardial infarction patients2006Ingår i: Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 0889-4655, Vol. 21, nr 5, s. 407-411Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 52.
    Brink, Eva
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för specialistsjuksköterskeutbildning.
    Grankvist, Gunne
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Karlson, Björn W
    Sahlgrenska University, Division of Cardiology.
    Hallberg, Lillemor R M
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences.
    Health-related quality of life in women and men one year after acute myocardial infarction2005Ingår i: Quality of Life Research, ISSN 0962-9343, E-ISSN 1573-2649, Vol. 14, nr 3, s. 749-57Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of the present study was, first, to detect possible changes in health-related quality of life (HRQL) over time and, second, to predict HRQL at 1 year based on measures made 1 week and 5 months after a first-time acute myocardial infarction. There was an improvement in HRQL at 1 year, as measured by the questionnaire 36-item Medical Outcomes Study Short-Form (SF-36), for both men and women as compared with the assessment 5 months after the acute myocardial infarction. However, the pattern was somewhat different for women and men. Women mainly reported increased scores on scales reflecting better mental health, whereas men, on the whole, demonstrated higher scores in the physical health domain. Depression (HAD) and fatigue were identified as early predictors of lower HRQL at the 1-year follow-up. Our conclusion is that early assessment of fatigue and depression is worthwhile, as they may indicate decreased HRQL in men and women 1 year after first-time myocardial infarction.

  • 53.
    Brongers, Rosalinde
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Livskvalitet hos högkänsliga personer: en studie om högkänslighet, självmedkänsla och personlighet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tjugo procent av alla människor är högkänsliga (HSP = Highly Sensitive Person), vilket innebär att de är födda med ett känsligt nervsystem. Många HSP upplever negativa konsekvenser i sin vardag som påverkar livskvaliteten. Eftersom gruppen HSP är så stor och kopplingen HSP, livskvalitet och självmedkänsla inte specifikt har undersökts, var det relevant att göra den här enkätundersökningen. De undersökta frågeställningar är: Finns det inom gruppen HSP angående variablerna: Livskvalitet, Självmedkänsla, Högkänslighet, BIS, BAS, Extraversion och Neuroticism (a) signifikanta samband mellan samtliga variablerna? (b) Till vilken grad förklarar variablerna Livskvalitet och Högkänslighet? (c) Finns det könsskillnader angående samtliga variablerna? (d) Finns det ett positivt samband mellan Högkänslighet och Ålder? De 111 deltagare var medlemmar i Sveriges Förening för Högkänsliga och samtliga var enligt självskattning HSP, som bekräftades av insamlade data. Deltagargruppen bestod av 93 kvinnor (84%) och 18 män (16%) och genomsnittsålder var 50 år, där lägsta åldern var 35 år och högsta 70. Samtliga frågeställningar har besvarats genom analysmetoderna: Pearsons korrelationsanalys, Standard Multipel Linjär Regression och

    T-test. Det viktigaste resultatet var att kopplingen mellan HSP och självmedkänsla bidrog med ny kunskap, där slutsatsen blev att utövandet av självmedkänsla kan bidra till att aktivt öka graden av livskvalitet för HSP. Det starkaste sambandet i studien förelåg mellan BIS och neuroticism, vilket betyder att vid en ökning av BIS, ökar graden av negativ affekt och vice versa; resultatet låg i linje med tidigare forskning. Två oväntade resultat var att (a) drivkraften (BASDrive) predicerade högkänslighet mest till skillnad från litteraturen som pekar åt BIS och neuroticism som skulle ha starkast koppling och (b) att graden av högkänslighet sjönk vid ökad ålder; vilket talar emot tidigare forskning. Uppsatsen är en relevant informationskälla för HSP och alla andra som interagerar med HSP.

  • 54.
    Brändström, Yvonne
    et al.
    NU Hospital Group, Trollhättan, Department of Internal Medicine, Heart Center.
    Brink, Eva
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för specialistsjuksköterskeutbildning.
    Grankvist, Gunne
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Alsén, Pia
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för sjuksköterskeutbildning.
    Herlitz, Johan
    Sahlgrenska University Hospital, Department of Molecular and Clinical Medicine.
    Karlson, Björn W
    AstraZeneca R&D, Mölndal.
    Physical activity six months after a myocardial infarction2009Ingår i: International journal of nursing practice, ISSN 1440-172X, Vol. 15, nr 3, s. 191-7Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the present study, we wished to explore physical activity in middle-aged patients 6 months after a myocardial infarction and to compare the patients' self-reported activity level with pedometric measures of footsteps/day. The sample comprised 89 patients with myocardial infarction, aged

  • 55.
    Bränneby, Eva
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Lindborg, Johanna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Arbetstrivsel i förhållande till personlighet och sociala relationer på arbetet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan arbetstrivsel och personlighet samt arbetstrivsel och kvaliteten på sociala relationer i arbetet. För att mäta arbetstrivseln och sociala relationer på arbetet formulerades sex frågor som var avsedda att mäta i vilken grad deltagarna trivdes på arbetet och hur de trivdes i sin arbetsgrupp. För att mäta personlighet användes Ten-Item Personality Inventory som är ett personlighetstest utvecklat utifrån femfaktormodellen som innefattar fem olika personlighetsdrag. Det insamlade datamaterialet bestod av 57 besvarade enkäter från undersköterskor på tre kommunala arbetsplatser. Resultatet visade på ett signifikant positivt samband mellan arbetstrivsel och sociala relationer på arbetet. Inga signifikanta samband mellan personlighetsdrag och arbetstrivsel kunde konstateras vilket skiljer sig från tidigare forskning, men utifrån Hemphills riktlinjer erhölls intressanta samband.

  • 56.
    Bäckman, Cecilia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Ekegren, Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Möjliga samband mellan upplevda utbildningseffekter,  emotionell och själslig intelligens samt självkänsla2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Tanums kommun har majoriteten av kommunens chefer genomgått ett ledarutvecklingsprogram, kallat ”Träningsläger för ledare. Utvecklingsprogram för verksamma chefer”.  Syftet med föreliggande studie var att utvärdera deltagarnas upplevelse av resultat och effekt (för individ och organisation) av genomfört program, samt undersöka om det föreligger samband mellan upplevda utbildningseffekter, emotionell och själslig intelligens samt självkänsla. Studien omfattade 23 deltagare, vilka samtliga genomgått ledarutvecklingsprogrammet. Tre självskattningsformulär användes. Inga signifikanta samband visades mellan upplevda utbildningseffekter och emotionell intelligens eller själslig intelligens och inte heller mellan upplevda utbildningseffekter och självkänsla. Då antalet deltagare var begränsat kan detta påverkat resultatet och därför bör denna undersökning ses som en pilotstudie.

  • 57.
    Béwe, Anna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Ödman, Marielle
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Hur personal på akutvårdsavdelningar påverkas av risken att utsättas för hot och våld2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     

    Hot och våld inom sjukvården är ett stort arbetsrelaterat problem. Syftet med studien är att belysa hur sjukvårdspersonals psykiska välbefinnande påverkas av risken att bli utsatta för hot och våld i sitt arbete och hur arbetsplatserna arbetar i samband med hot och våldsincidenter. En kvalitativ metod har använts och sex stycken personer inom akutsjukvården intervjuades. Utifrån den tematiska analysen framkom det sex huvudkategorier: arbetet mot hot och våld, förekomsten av hot och våld, hantering av hot och våldssituationer, hur personalen påverkas av hot och våld, upplevelsen av samarbetet i samband med hot eller våldsincident och stöd efter hot eller våldsincident, utifrån dem skapades fjorton underkategorier. Studien visar på att personal påverkas i olika grad av hot- och våldssituationer, det kan bero på vad de bär med sig från tidigare erfarenheter. Gemensamt för alla deltagare i undersökningen var att de såg bemötande som ett av de mest grundläggande verktygen för att förebygga och hantera hot och våldssituationer.

  • 58.
    Carlson, Paula
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    En jämförelse mellan ungdomars självkänsla 1999 och 2010 genom faktoranalys, baserat på självskattningsskalan Jag tycker jag är 2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att följa i Ouvinen-Birgerstams spår för att se vilka likheter och skillnader det fanns i ungdomens sätt att värdera sin självkänsla 1999 och 11 år senare samt att se hur väl hennes skala verkade i relation till ungdomar 2010 jämfört med 1999. För att göra detta användes resultat från Ouvinen-Birgerstams sampel från år 1999 (n = 1470) och Carlsons sampel från år 2010 (n = 405). Deltagarna i de båda samplen var högstadieelever och hade alla besvarat de 72 item som skalan

    Jag tycker jag är, består av. Förutsättningarna var naturligtvis inte identiska mellan de båda samplen. Ouvinen-Birgerstams sampel var från en invandrartät industristad, Carlsons sampel från en ö i Bohuslän. Båda analyserna verkställdes genom en principalkomponentanalys och därefter rotation enligt varimaxmetoden. Gemensamt för undersökningarna var att sex faktorer var att föredra framför fem och att det var komponenten "Relation till familj" som värderades högst. Betydande skillnader var att "Relation till vänner" var något som vägde tungt för ungdomars självkänsla år 1999, men inte år 2010. Samt att Ouvinen-Birgerstam hade en högre andel förklarad varians med 74.1 % jämfört med denna sexkomponentanalys som kom upp i 37.9 %. Carlson (2010) och Ouvinen-Birgerstam (1999) har liknande resultat från sina undersökningar fastän de hade olika sampel och en tidsskillnad på 11 år. Trots detta visade denna undersökningens komponentanalys att ungdomarna 2010 verkade mer splittrade. Fokus låg inte på någon speciell komponent; istället verkade ungdomarna påverkade av fler faktorer. Ungdomars uppfattning kring de begrepp som används för att mäta självkänsla har förändrats över tid. Begrepp som vänner, blyghet, popularitet mm kan ha förändrats i takt med teknikens utveckling. Författaren tolkar därför detta resultat som att validiteten hos självskattningsskalan inte är lika bra 2010 som den var 1999

  • 59.
    Carlsson, Caroline
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Nordqvist, Nathalie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Personlighetsegenskaper och subjektivt välbefinnande2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka om olika personlighetsegenskaper har samband med subjektivt välbefinnande. Av studiens 95 deltagare (Målder = 26) var 55 kvinnor och 38 män. Personlighetsegenskaperna Extroversion, Öppenhet och Vänlighet hade positiva samband med Välbefinnande medan Neuroticism hade ett negativt samband med Välbefinnande. Kvinnor påvisades ha ett statistiskt signifikant högre värde på personlighetsegenskapen Vänlighet än män. Det fanns inte något statistiskt signifikant samband mellan ålder och någon utav personlighetsegenskaperna men då deltagarna delades in i två grupper utifrån ålder så påvisades det att unga vuxna (< 29 år) hade positivt samband med Neuroticism och negativt samband med Öppenhet. För åldersgruppen vuxna (> 30 år) så påvisades ålder ha positivt samband med Öppenhet och Extroversion samt negativt samband med Neuroticism. Resultaten visade att unga vuxnas ålder hade ett negativt samband med Välbefinnande medan vuxnas ålder hade ett positivt samband med Välbefinnande. Tillsammans kunde personlighetsegenskaperna förklara 46 % av variationen i välbefinnande hos hela den studerade gruppen. Resultaten i den här studien tyder på att personlighetsegenskaperna till viss del har betydelse för i vilken grad människor är välmående.

  • 60.
    Carlsson, Jesper
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Lawson, Andreas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Facilitering och Motivation: Hur påverkar facilitering motivationen hos chefer vidarbete med kompetenssäkring2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syfte var att undersöka om facilitering som metod kunde skapa en social kontext som höjer Intrinsic Motivation hos chefer vid arbetet med kompetenssäkring. Studien genomfördes i en offentlig organisation och deltagarna bestod av första linjens chefer. I studien användes både en kvalitativ och en kvantitativ metod i form av en enkät som skickades via mail till deltagarna. Studien vände sig till 35 personer varav sex svarade på enkäten som bygger på WEIMS-test om Extrinsic och Intrinsic Motivation utifrån Self-Determination Theory. Andra teoretiska ramar som studien rör sig inom är Ersättningsplanering vilket är en teori för hur arbetet med kompetenssäkring utifrån den formella kompetens som organisationen behöver, teorier om facilitering som är en metod som används vid till exempel medling eller vid möten, samt motivationsteorier som Vrooms Expectancy Theory. Resultatet av studien påvisar utifrån de svarande inte på några förändringar i Intrinsic eller Extrinsic Motivation dock visar resultatet på en något negativ förhöjd nivå av variabeln Amotivation vilket innebär lägre motivation för arbetet med kompetenssäkring. Studien kunde dock inte påvisa om facilitering bidragit till att behålla den nivå av Intrinsic Motivation deltagarna hade, därför hade vidare forskning om faciliteringen där den effekten blivit synlig varit intressant att studera

  • 61.
    Christensson, Lisa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Johansson, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    En kvantitativ studie av förskolelärares personlighet och upplevda arbetstrivsel2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida personlighetsdragen extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet, neuroticism, öppenhet och ödmjukhet-ärlighet kunde predicera upplevd arbetstrivsel bland förskolepersonal i Västra Götalands län. Uppsatsen har en kvantitativ ansats och bygger på en tvådelad enkät, bestående av en arbetstrivseldel och ett personlighetstest. Undersökningen innefattade 54 respondenter, med en medelålder på ca fyrtio år, som alla arbetade som förskolepersonal. Studien var baserad på Herzbergs tvåfaktormodell och personlighetsteorin big five. Respondenterna valdes ut genom ett bekvämlighets urval. Resultatet av studien visade på att de starkaste korrelationerna med nöjdhet av de yttre faktorerna var neuroticism och öppenhet och att de starkaste korrelationerna för vikten av inre faktorer var neuroticism och öppenhet samt ödmjukhet-ärlighet. Även extraversion predicerade inre arbetstrivsel i form av vikten av erkännande.

  • 62.
    Dahlgren, Lars-Owe
    et al.
    Linköpings universitet, Inst. för beteendevetenskap och lärande.
    Johansson, Kristina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Fenomenografi2015Ingår i: Handbok i kvalitativ analys / [ed] Fejes, Andreas & Thornberg, Robert, Stockholm: Liber, 2015, 2, s. 162-175Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 63.
    Danemo, Björn
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Schultz, Tobias
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    En kritisk granskning av riskstyrningsprocessen på Reinertsen Sverige AB: en kvalitativ studie ur projektledarna på Reinertsen Sverige AB perspektiv.2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom petroleumindustrin arbetar företag systematiskt med riskstyrningsprocesser för att förhindra storolyckor. Trots detta förekommer det ett flertal olyckor inom petroleumindustrin som kan härledas till brister i riskstyrningsarbete. Syftet med föreliggande studie var att kritiskt granska riskstyrningsprocessen utifrån hur projektledare på Reinertsen Sverige AB upplever riskstyrningsprocessen och vilka faktorer som påverkar projektledarnas förmåga att bedriva riskstyrning effektivt. Syftet var även att undersöka hur grupprocesser och kommunikation skapar förutsättningar för riskstyrningsprocessen. Datainsamlingsmetoden i studien var enskilda semi-strukturerade intervjuer med fem projektledare vilka analyserades kvalitativt genom tematisk analys. Resultatet visar att projektledarna upplever en variation i det kollektiva engagemanget vilket begränsar teamets möjligheter till en effektiv riskstyrningsprocess. Projektledarna påpekade även ett behov av ökad kompetens i riskstyrningsprocessen, detta kan härledas till bristande utbildning inom riskhantering och erfarenhet av offshoreinstallationer. Projektledarna pekade även på att kommunikationen mellan Reinertsen och plattformarna var bristfällig vilket påverkade riskstyrningsprocessen. Studiens resultat visar på att det kan utläsas tre påverkansfaktorer i riskstyrningsprocessen. Gruppdynamik, kommunikation och erfarenhet är faktorer som ligger till grund för de brister och utvecklingsområden som projektledarna pekat på-

  • 64.
    Dauman, Nicolas
    et al.
    Département de psychologie, Université de Poiters, France.
    Erlandsson, Soly
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Learning from tinnitus patients' narratives: A case study in the psychodynamic approach2012Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 7, nr 19540Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Tinnitus is assumed to be the perception of sound that results exclusively from activity within the nervous system without any external stimulation. Approximately 1-2% of the population regard their tinnitus as a serious threat towards their quality of life. The way the patients describe their suffering varies, sometimes also depending on the interest and insight of the clinician to whom they turn to for help. The lack of insightful narratives of someone who is severely annoyed by the presence of a constant tinnitus sound may lead to limited and biased models of tinnitus suffering. In the present case study the participating patient, a woman aged 70, shared her experience of being victimized by tinnitus with the clinician/ researcher during a number of psychotherapeutic sessions. The psychodynamic, narrative approach, made it possible for the client to articulate the unique and specific meaning that she experienced as being part of her suffering. In her words, tinnitus became a tolerable symptom that she managed to work through within psychotherapeutic alliance

  • 65.
    Dauman, Nicolas
    et al.
    University of Poitiers,  CAPS-EA4050, Department of Psychology, Poitiers.
    Erlandsson, Soly
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Lundin, Linda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Dauman, Rene
    University of Bordeaux and CHU of Bordeaux, Tinnitus Clinic, Department of ORL-HNS, CNRS-UMR 5287, Bordeaux.
    Intra-individual variability in tinnitus patients: Current thoughts and perspectives.2015Ingår i: HNO (Berlin. Print), ISSN 0017-6192, E-ISSN 1433-0458, Vol. 63, nr 4, s. 302-306Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Most tinnitus studies have attempted to compare groups of individuals, thus revealing inter-individuals differences, i.e., variations between compared subjects. For methodological reasons, inter-individual studies cannot take into account the variability of tinnitus experience, which has been known for decades to be relevant in daily practice with tinnitus patients. The concept of intra-individual variability has been promoted in the research literature, in order to shed light on this aspect of individual perception. In previous studies, unrelated to hearing, the concept of intra-individual variability implied inclusion of the environment (i.e., physical and social interactions) as a factor of individual performance. In tinnitus research, we believe that the concept of variability (within a person) could find a place beside the concept of variation (between groups of subjects). In this paper, four perspectives of tinnitus experiences from the clinical and research fields are described: (1) ENT consultation; (2) short-term group psychotherapy; (3) psychodynamic psychotherapy; and (4) clinical psychological research. Intra-individual variability stresses the importance of defining tinnitus in a dynamic way, contrary to the current definition of tinnitus as the perception of sound(s). In clinical practice, it is useful to embrace the perspective of the perceiverof tinnitus, and to include social and cultural circumstances as well as audiological/physical changes.

  • 66.
    de Colli, Daniel
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Dåderman, Anna Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Samtidig kriterierelaterad validitet hos ett nytt svenskt arbetspsykologisk test mot arbetsprestation inom polisen2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka validiteten hos ett nytt svenskt arbetslivspsykologiskt personlighetstest, Understanding Personal Potential (UPP) (Sjöberg, 2008).

    Teoretiskt ramverk. Ett vanligt problem inom den tillämpade psykologin är att utifrån det begränsade stickprovets korrelation, uppskatta hur stor den korrelationen hade varit i populationen. Begränsning i spridning (”range restriction”) uppstår när stickprovet inte är perfekt representativt för den populationen som avses att generalisera till.

    Summering av resultaten. Som externa kriterier användes i studie 1 (N = 100) polisens lönekriterier och i studie 2 (N = 46) ett objektivt kriterium i form av antal förhör för utredare.  Resultaten indikerar att vissa variabler i UPP-testet har en rimlig samtidig validitet mot de externa kriterierna. Emotionell stabilitet uppvisar god validitet mot kriterierna i enlighet med tidigare forskning. Noggrannhet uppvisar negativa samband med två av kriterierna, vilket inte bekräftar tidigare forskning. Flera av UPP-testets specifika variabler uppvisar lika god validitet eller bättre jämfört med de generella variablerna enligt FFM.  Studiens resultat ger stöd framförallt för en modell bestående av personlighetsvariablerna emotionell stabilitet, samarbetsvilja, positiv grundattityd, perfektionism, arbetsvilja och balans.

    Slutsatser. UPP-testets sammanslagna variabler jagstyrka, stresskänslighet och chefspotential utgjorde starka prediktorer för kriterierna som mäter arbetsprestation.

    Praktiska och teoretiska implikationer. Personlighet spelar en betydande roll för prestation i arbetslivet. Att välja rätt personal till en organisation är en fundamental nödvändighet för att organisationen ska fungera väl. Studien bidrar till psykometrisk teori då det ansågs vara nödvändigt att korrigera resultaten för spridningsbegränsningar, vilket förespråkas av klassiska teoretiker såsom Gulliksen och Magnusson. 

  • 67. Deater-Deckard, Kirby
    et al.
    Lansford, Jennifer E.
    Malone, Patrick S.
    Alampay, Liane Peña
    Sorbring, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    The association between parental warmth and control in thirteen cultural groups2011Ingår i: Journal of family psychology, ISSN 0893-3200, E-ISSN 1939-1293, Vol. 25, nr 5, s. 790-794Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The goal of the current study was to investigate potential cross-cultural differences in the covariation between two of the major dimensions of parenting behavior: control and warmth. Participants included 1,421 (51% female) 7- to 10-year-old (M = 8.29, SD = .67 years) children and their mothers and fathers representing 13 cultural groups in nine countries in Africa, Asia, Europe, the Middle East, and North and South America. Children and parents completed questionnaires and interviews regarding mother and father control and warmth. Greater warmth was associated with more control, but this association varied widely between cultural groups.

  • 68.
    Dodge, Kenneth A.
    et al.
    Duke University, Center for Child and Family Policy, Durham.
    Malone, Patrick S.
    Duke University, Center for Child and Family Policy, Durham.
    Lansford, Jennifer E.
    Duke University, Center for Child and Family Policy, Durham.
    Sorbring, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Skinner, AnnT.
    Duke University, Center for Child and Family Policy, Durham.
    Tapanya, Sombat
    Chiang Mai University, Faculty of Medicine, Chiang Mai 50000, Thailan.
    Uribe Tirado, Liliana Maria
    Rome University ‘La Sapienza, Department of Psychology,’ 00118 Rome, Italy.
    Zelli, Arnaldo
    University of Rome Foro Italico, Italy..
    Alampay, Liane Peña
    Ateneo de Manila University, Department of Psychology, 1000 Metro Manila National Capital Region, Philippine.
    Al-Hassan, Suha
    Hashemite University, Department of Special Education, 13133 Hashemite, Jordan.
    Bacchini, Dario
    Second University of Naples, Faculty of Psychology, 80121 Napoli NA, Italy.
    Bombi, Anna Silvia
    Università di Roma La Sapienza, Faculty of Pschology, Italy..
    Bornstein, MarcH.
    Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development, Bethesda, MD 20810.
    Chang, Lei
    Department of Psychology, Chinese University of Hong Kong, China.
    Deater-Deckard, Kirby
    Virginia Polytechnic Institute and State University, Department of Psychology, Blacksburg, VA 24060.
    Di Giunta, Laura
    La Sapienza University of Rome, Interuniversity Centre for Research in the Genesis and Development of Prosocial and Antisocial Motivations, Rome, Italy.
    Oburu, Paul
    Maseno University, 40105 Maseno, Kenya.
    Pastorelli, Concetta
    Università di Roma La Sapienza, Faculty of Psychology, Rome, Italy.
    Hostile attributional bias and aggressive behavior in global context2015Ingår i: Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, ISSN 0027-8424, E-ISSN 1091-6490, Vol. 112, nr 30, s. 9310-9315Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We tested a model that children’s tendency to attribute hostile intent to others in response to provocation is a key psychological process that statistically accounts for individual differences in reactive aggressive behavior and that this mechanism contributes to global group differences in children’s chronic aggressive behavior problems. Participants were 1,299 children (mean age at year 1 = 8.3 y; 51% girls) from 12 diverse ecological-context groups in nine countries worldwide, followed across 4 y. In year 3, each child was presented with each of 10 hypothetical vignettes depicting an ambiguous provocation toward the child and was asked to attribute the likely intent of the provocateur (coded as benign or hostile) and to predict his or her own behavioral response (coded as nonaggression or reactive aggression). Mothers and children independently rated the child’s chronic aggressive behavior problems in years 2, 3, and 4. In every ecological group, in those situations in which a child attributed hostile intent to a peer, that child was more likely to report that he or she would respond with reactive aggression than in situations when that same child attributed benign intent. Across children, hostile attributional bias scores predicted higher mother- and child-rated chronic aggressive behavior problems, even controlling for prior aggression. Ecological group differences in the tendency for children to attribute hostile intent statistically accounted for a significant portion of group differences in chronic aggressive behavior problems. The findings suggest a psychological mechanism for group differences in aggressive behavior and point to potential interventions to reduce aggressive behavior.

  • 69. Drysdale, Maureen
    et al.
    Johansson, Kristina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Psychological Outcomes of Cooperative Education and Work Integrated Learning: An examination of attitudes and behaviors2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 70.
    Drysdale, Maureen T B
    et al.
    St. Jerome's University/University of Waterloo Waterloo Canada.
    McBeath, Margaret L
    University of Waterloo Waterloo Canada.
    Johansson, Kristina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Dressler, Sheri
    University of Central Florida Orlando United States.
    Zaitseva, Elena
    Liverpool John Moores University Liverpool United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland.
    Psychological attributes and work-integrated learning: An international study2016Ingår i: Higher Education, Skills and Work-based Learning, ISSN 2042-3896, E-ISSN 2042-390X, Vol. 6, nr 1, s. 20-34Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PurposeTo explore - on an international level - the relationship between work-integrated learning (WIL) and several psychological attributes (i.e., hope, procrastination, self-concept, self-efficacy, motivation, and study skills) believed to be important for a successful transition to the labour market.

    Design/methodology/approachA between-subjects design was used with participants in one of two groups: WIL and non-WIL. The design provided data on the effects of the independent variable (WIL) on a number of dependent variables (attributes) across four countries. Data were collected via an online survey and analyzed using a series of ANOVAs and MANOVAs.

    FindingsWIL and non-WIL students in the four countries shared several attributes - however - significant differences also emerged. WIL compared to non-WIL students compared reported stronger math and problem solving self-concepts, yet weaker effort regulation and perceived critical thinking skills. WIL students were more extrinsically motivated than their non-WIL peers in three of the four countries. Female students in WIL reported being the most anxious compared to other students.

    Research limitations/implicationsSelf-reports to measure psychological attributes and the small sample sizes at some of the institutions are limitations.

    Originality/valueThe positive relationship between participation in WIL and several aspects of positive self-concept are provided. In addition, data is provided indicating that overall there are more similarities than differences between WIL and non-WIL students on a number of psychological outcomes. Data also suggests that females who participate in WIL may be at risk for anxiety problems.

  • 71. Drysdale, Maureen
    et al.
    Ward, Lisa J.
    Johansson, Kristina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Zaitseva, Elena
    Sheri, Dressler
    Comparing the Attributes of Students in Cooperative Education or Work-Integrated Learning Programs in Four Countries2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    New technologies, the internalization of markets, and higher numbers of university graduates have led to greater competition for employment and greater needs for higher-order employment skills, practical experience, and a strong sense of competence. An increasing number of students are turning to work-integrated programs of learning (WIL) –where they can gain the necessary skills to enhance their future employment and career prospects.

    The aim of this international project was to examine the relationship between work-integrated learning and the psychological variables believed to play a role for success in the transition to the labour market.

    Students from four countries (Canada, Sweden, England, and the USA) completed the same online questionnaire measuring self-concept, self-efficacy, hope (goal-setting, goal achievement), procrastination, motivation, study skills, and work ethic. Results indicated there were many attitudes and behaviours shared by WIL and non-WIL students in the four countries – however there were also significant differences that shed light on WIL outcomes and/or the type of students who select WIL, regardless of where they reside. WIL students appear to have a stronger math self-concept and problem-solving self-concept. Non WIL students appear to have more confidence to attain academic and career goals, but it decreases by the end of their studies. On the other hand, confidence increases substantially for WIL students. Gender effects and achievement differences between the two groups will also be discussed. In summary, Students in WIL programs –regardless of where they reside -appear more similar than different.

  • 72.
    Duvander, Ann-Zofie
    et al.
    Stockholm universitet.
    Haas, Linda
    Indiana University.
    Hwang, Philip
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier. Göteborgs Universitet.
    Sweden Country Note2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 73.
    Dzieminski, Anca
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Mirzayeva, Ruxsara
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Sambandstudie mellan koncentration, sömn, stress ochkost hos ungdomar: En kvantitativ studie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan koncentration, sömn, stress och kost och samtidigt undersöka vilka av variablerna som har mest samband med koncentration. Undersökningen fokuserade även på skillnaderna mellan könen. I studien användes en kvantitativ metod, med hjälp av enkäter som delades ut till ungdomar som gick tredje året på Naturvetenskapliga programmet i Västra Götaland. Urvalet var 65 elever, varav 32 flickor och 27 pojkar. Eleverna var mellan18 och 19 år gamla. Resultaten visade att det finns ett mycket starkt positivt samband mellan koncentration och stress samt mellan koncentration och sömn. Sambanden mellan koncentration och kost, stress och sömn, stress och kost, sömn och kost var positivt starkt. Resultaten visade också att flickorna upplever mer stress, sömnsvårigheter, mindre intag av kost och sämre koncentrationsförmåga än pojkarna. Stress, sömn och kost förklarar en stor del av variansen i pojkars och flickors förmåga att koncentrera sig vilket är mycket viktigt, inte minst när de skall prestera i skolan

  • 74.
    Dåderman, Anna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Lindgren, May
    Lund University.
    Lidberg, Lars
    Karolinska Institutet.
    The prevalence of dyslexia and AD/HD in a sample of forensic psychiatric rapists2004Ingår i: Nordic Journal of Psychiatry, ISSN 0803-9488, E-ISSN 1502-4725, Vol. 58, nr 5, s. 371-381Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The prevalence of dyslexia and attention deficit/hyperactivity disorder (AD/HD) (DSM-IV) is markedly increased among those who are sentenced for criminal offences. The aim of the study was to identify developmental disabilities, dyslexia and AD/HD among severely disturbed men in forensic psychiatric care, and to study the co-occurrence of such disabilities, with the objective to discuss the importance of the diagnoses in forensic psychiatry. The participants were 10 males who had committed rape on adult women, and included two murder-rapists, one of which had murdered more than one victim (i.e. a serial murderer). All had been assigned to special long term forensic psychiatric care, based predominantly on a psychodynamic ground. In order to be identified as having dyslexia, a participant’s performance on at least three out of four tests of academic skills had to be markedly below the expected level (more than two stanine steps), given the participant’s non-verbal intellectual capacity and considering the length of his education. AD/HD was investigated by studying the participants’ forensic psychiatric files and by a clinical interview. Seven of the 10 participants met the DSM-IV criteria for dyslexia, and six of them met the DSM-IV criteria for AD/HD. Four participants had AD/HD and dyslexia, three had AD/HD but no dyslexia, and two had dyslexia but no AD/HD. Only one participant had neither dyslexia nor AD/HD. The participants with dyslexia performed well in tests assessing non-verbal reasoning, visuo-spatial capacity and visual memory. Although the generalization of the results from 10 rapists is severely limited, the results indicate the importance of assessing dyslexia as well as AD/HD in people who are admitted for forensic psychiatric assessment. The lack of correct diagnoses may negatively influence the choice of appropriate forensic psychiatric care. Early assessment of those disorders might have a positive influence on the psychological development and socialization process in people with dyslexia and/or AD/HD.

  • 75.
    Dåderman, Anna M.
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Basinska, Beata A.
    Gdansk University of Technology, Faculty of Management and Economics, Poland.
    The work-family interface: Job demands, work engagement and turnover intentions of Polish nurses2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A conflict between one's professional life and one's family life may lead to lower well-being both at work and home. Most nurses are women who have traditionally reconciled their professional life with family life. One aim of this study was to examine the relationships between the work-family conflict (WFC),the family-work conflict (FWC), and the perception of job demands (quantitative workload and interpersonal conflicts at work). We intended also to examine the components of work engagement (vigour, dedication, and absorption) and turnover intentions. Another aim was to determine whether the variables that we examined are important for turnover intentions. This study comprised Polish registered nurses. The following instruments were used:Work-Family Conflict and Family-Work Conflict Scales (Netemeyer, Boles, &McMurrian, 1996), the Interpersonal Conflict at Work Scale and Quantitative Workload Index (Spector & Jex, 1998), the Utrecht Work Engagement Scale(Schaufeli, Bakker, & Salanova, 2006), and measures of turnover intentions (intention to leave the present workplace and intention to leave the nursing profession). The score on the scale to measure WFC was positively related to perceived workload and to both turnover intentions, while negatively related to vigour. The WFC was experienced significantly more intensively than FWC. The perception of differences in mean scale scores of job demands had a moderate effect on the FWC and WFC, while differences in mean scale scores of vigour had a strong effect on the WFC. WFC, quantitative workload and a low level of dedication were significant predictors of the intention to leave the present workplace, while the level of job demands was a significant predictor of theintention to leave the nursing profession. The results are interpreted and discussed using Hobfoll's Conservation of Resources theory.

  • 76.
    Dåderman, Anna M.
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Colli, Daniel
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    The significance of the sense of coherence for various coping resources in stress situations used by police officers in on-the-beat service2014Ingår i: International Journal of Occupational Medicine and Environmental Health, ISSN 1232-1087, E-ISSN 1896-494X, Vol. 27, nr 1, s. 3-15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BackgroundPolice officers meet many stressors as part of their occupation. The psychological resource "sense of coherence" (SOC) protects against ill-health, but its impact on coping resources for stress situations has not been studied in the population of police officers. Different approaches to investigate the significance of SOC for different outcomes have been identified in literature, leading to some difficulties in the interpretation and generalization of results. The aim was therefore to explore SOC and the coping resources, and to examine the significance of SOC for various coping resources for stress using different models in a sample of Swedish police officers providing on-the-beat service.

    Materials and MethodsOne hundred and one police officers (age: mean = 33 years, SD = 8; 29 females) were included, and the Orientation to Life Questionnaire (SOC-29) and the Coping Resources Inventory (CRI) were used. The dependent variable in each regression analysis was one of the coping resources: cognitive, social, emotional, spiritual/philosophical, physical, and a global resource. Global SOC-29 and/or its components (comprehensibility, manageability, and meaningfulness) were investigated as independent variables.

    ResultsAll CRI and SOC-29 scores except for that of spiritual/philosophical resources were higher than those of reference groups. Manageability was the most important component of SOC for various coping resources in stress situations used by police officers.

    ConclusionA deeper study of manageability will give useful information, because this component of SOC is particularly significant in the variation in resources used by police officers to cope with stress. Salutogenesis, the origin of well-being, should be more in focus of future research on workplaces with a high level of occupational stress.

  • 77.
    Dåderman, Anna Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Att utveckla lärandemodeller genom sociala experiment (arbetsintegrerade moment) för studenter som rekryteras genom breddad rekrytering2014Ingår i: GRASP 2014 - Oberoende i flocken? Inkludering och exkludering som sociala processer, Linköpings universitet, 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Universitetslärare behöver goda förebilder på effektiva undervisningsmetoder. Studenter som rekryteras genom den breddade rekryteringen, dvs. personer med föräldrar som inte har akademisk bakgrund och personer som vill komplettera tidigare utbildningar, inte utesluts från akademisk framgång. Högskolan Väst toppar landets högskolor i andelen studenter med föräldrar som inte har akademisk utbildning. Under de senaste åren drabbades regionen allra hårdast vad gäller ökningen av antalet arbetslösa under finanskrisen. Sedan 2008 har 18 större nedläggningar och konkurser i Fyrbodal inträffat, och Trollhättans arbetsmarknadsområde fick en 75% ökning av arbetslösheten. Högskolan Väst har samtidigt upplevt ett högt söktryckt. De studenter som rekryteras förväntas klara av sin universitetsutbildning utan stöd hemifrån, med ett gott resultat för att upprätthålla hög genomströmning. Dessa snabba förändringar har ställt oss lärare som undervisar i metod och statistik inför frågan hur vi ska undervisa så att en hög genomströmning kan behållas med ett dessutom ständigt minskade antal undervisningstimmar. Breddad rekrytering och hög genomströmning; hur ska dessa förenas? Denna studie är ett exempel på implementering av sociala experiment som pedagogisk metod i undervisning genom visualisering av tänkbara arbetslivsmetoder (psykologiska test vid bedömning och rekrytering). Studenterna skulle kunna integrera sina arbetslivskunskaper i ett nytt lärande av experimentella metoder och statistiska analyser. Deltagarna var studenter från Personalvetarprogrammet och Human Factors-programmet. Tre grupper formades i ett experiment avseende manipulering av graden av empati. Insamlade data användes i en gemensam datafil i statistikundervisning. Andelen av betygen väl godkänd och godkänd var hög. Kursvärderingen speglade en hög grad av studenternas tillfredsställelse. Därför rekommenderas användning av sociala experiment i undervisning av ämnen som normalt anses vara svåra att förstå och tillämpa i syfte att inte utesluta studenter med föräldrar som inte har akademisk bakgrund. I ett demokratiskt samhälle ska alla studenter inkluderas, och det ska inte förekomma uteslutning av personer som antas genom den breddade rekryteringen.

  • 78.
    Dåderman, Anna Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier. Karolinska Institutet.
    Det har blivit populärt att vara psykiskt sjuk i Kalifornien: konsekvenser av den nya lagen Three-strikes and you're out law2000Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 97, nr 51-52, s. 6038-6039Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Årets symposium anordnad av American College of Forensic Psychiatry ägde rum i Newport Beach i Kalifornien. Ett särskilt tema var en drastisk lagändring och dess konsekvenser för rättspsykiatrin. 1992 blev en ung kvinna skjuten till döds av en nyligen villkorligt frigiven man. Familjens engagemang resulterade i en lagändring. En ny lag, kallad Three-strikes and you're out law, infördes 1994. Efter införande av den nya lagen har antalet begångna mord sjunkit till 5o procent. Efter lagändringen började många kriminella simulera psykisk störning.

  • 79.
    Dåderman, Anna Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Differences between severely conduct-disordered juvenile males and normal juvenile males: the study of personality traits1999Ingår i: Personality and Individual Differences, ISSN 0191-8869, E-ISSN 1873-3549, Vol. 26, nr 5, s. 827-845Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Personality traits among a group of 47 severely conduct-disordered (C-D) juvenile males from four Swedish national correctional institutions for serious offences were studied. The Karolinska Scales of Personality (KSP), the Eysenck Personality Questionnaire (EPQ-I), including an impulsivity scale from the Impulsiveness-Venturesomeness-Empathy (IVE) inventory, and the Zuckerman Sensation-Seeking Scales (SSS) form V, were administered to the C-D juveniles. The scores from the KSP for this group were compared to scores from a presentative group of 82 normal juvenile male subjects from the Swedish longitudinal research program Individual Development and Adaptation (IDA). Pearson product-moment correlations were calculated between the KSP scales and scales from the EPQ-I, and between the SSS and scales from the EPQ-I and KSP inventories. The C-D juveniles displayed notably higher scores than the mean normal scores on psychopathy-related personality scales. The present results are consistent with earlier findings concerning personality dimensions in adult criminal psychopaths: high scores on impulsivity and sensation seeking, and low scores on conformity reflected in low socialization and high psychoticism.

  • 80.
    Dåderman, Anna Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Finns det ett samband mellan impulsivitet och psykopati hos kriminella män?2011Ingår i: Tema: AUTISMSPEKTRUMSTÖRNINGAR, ADHD, GENETIK, ÖVRIGT / [ed] Mussie Mshgina, 2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Personer med psykopati beskrivs ofta som känslokalla, utan empati OCH impulsiva. MEN de kan ägna mycket energi åt att manipulera andra för att uppnå sina mål, oavsett om han eller hon är kriminell person eller ”succéfull” ledare. Detaljerade planer står i kontrast till impulsivitet. Impulsivitet kännetecknas av handlingar utan föregående planering. Viss andel av kriminellt belastade psykopater har en relativt ”normal” personlighetsprofil – liknande ”succéfull psykopat”. Poythress och Hall (2011) föreslagit revidering av det teoretiska antagandet att psykopater är impulsiva. Snowden och Gray (2011) fann inga signifikanta samband mellan PCL-R total och självskattad impulsivitet. Positiva samband fanns mellan PCL-R Facett 3 (Livsstil), 4 (Antisocial) och impulsivitet.

    Hypoteser: (1) Högre impulsivitet förväntas inte ha signifikanta samband med högre poäng i psykopati PCL-R total; (2) Högre impulsivitet förväntas ha samband med högre poäng i psykopati Facett 3 och 4.

    Metod: Studien omfattar en grupp rättspsykiatriskt undersökta män (N = 60) som rekryterats på frivillig basis vid Avdelningen för Rättspsykiatri i Stockholm (Huddinge enheten). För att mäta psykopati användes Psychopathy Checklist-revised (PCL-R). Att mäta ADHD användes ett instrument som är avsett till retrospektiva skattningar av ADHD med hjälp av journaldata. Impulsivitet mättes med hjälp av etablerade impulsivitetsskalor.

    Resultat: Det fanns inga signifikanta samband mellan PCL-R total och impulsivitet. Det fanns inte heller några signifikanta samband mellan Facett 3 resp. Facett 4 och impulsivitet. Signifikant samband fanns mellan PCL-R Facett 4 och ADHD total (r = .29, p = .023) respektive ADHD ouppmärksamhet (r = .32, p = .013).

    Fortsatt forskning: Kan ADHD vara moderator genom att ha en interaktionseffekt med impulsivitet?

  • 81.
    Dåderman, Anna Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Is flunitrazepam abuse in young male forensic psychiatric patients related to personality traits?Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Young male forensic psychiatric patients have been studied and the prevalence of acute and chronic flunitrazepam (FZ) abuse with the objective of relating the abuse to personality traits was mapped. Sixty male non-psychotic forensic psychiatric patients were interviewed about their FZ abuse. In order to obtain measures on their personality traits the subjects completed a number of self-report inventories. Moreover, the subject’s psychiatric diagnoses and sentences were obtained by studying their files. These patients differed from subjects from a normal population in many personality traits, suggesting psychiatric/psychological vulnerability. Thirty per cent of the subjects were acute FZ abusers. The frequency of previous admission to a forensic psychiatric assessment, actual sentences of robbery, weapons offenses, narcotic-related offenses, and other crimes (such as theft) among the FZ abusers deviated significantly from criminal non-FZ abusers. No differences in personality traits were, however, found between the groups. The FZ abusers were classified into three groups, two of them based on the stated reasons for the abuse (“Fear reducers” and “Anxiety reducers”), and one containing abusers who had suddenly decided to stop the abuse (“Warning takers”). The mean T score on the Karolinska Scales of Personality socialization scale was significantly higher (p < .05) for Fear reducers than it was for Anxiety reducers. Legal decisions leading to the immediate withdrawal of the drug from the market are needed. Patients with anxiety- and sleep disorders can be treated with other drugs or with behavioural treatment programmes.

  • 82.
    Dåderman, Anna Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Basinska, Beata A.
    Gdansk University of Technology, Faculty of Management and Economics, Poland.
    Exploring the factor structure and the validityof the abbreviated Basic and Earning Self-Esteem Scales2013Ingår i: Nordic Psychology, ISSN 1901-2276, E-ISSN 1904-0016, Vol. 65, nr 3, s. 242-258Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The original longer versions (Forsman & Johnson, 1996) and abbreviated versions of the Basic and Earning Self-Esteem Scales have been used in clinical and non-clinical settings, but little is known about the factor structure and the validity of these scales in their abbreviated forms. The original longer versions of the scales comprise several dimensions, but both abbreviated versions of the scales have been interpreted as if they were 1D. The abbreviated versions of the Basic and Earning Self-Esteem Scales have been translated into Polish from Swedish and administered to 175 students (103 female; mean age = 22.7 years, SD = 3.3 years) studying management at the Gdansk University of Technology. The aim of the present study was to investigate the factor structure and the validity of the abbreviated versions of the scales. We were also interested in the differences between women and men. Exploratory factor analyses identified one dimension of the Basic Self-Esteem Scale, compatible with Rosenberg’s et al. (1995) and Rogers’ (1951) concepts. We identified two components (High Ambition and Others’ Appraisal) of the Earning Self-Esteem Scale, similar to the original longer version. Convergent and discriminant validity proved to be theoretically solid. The abbreviated versions of the Basic and Earning Self-Esteem Scales are appended. Further research on these scales involving other groups is needed, as is further development of these self-esteem scales for adults. Evidence of the derived factors’ internal consistency and of the convergent and discriminant validity suggests that the factor structure and the reliability of the abbreviated versions of psychological tools need to be investigated.

  • 83.
    Dåderman, Anna Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Basinska, Beata A.
    Gdansk University of Technology, Faculty of Management and Economics, Poland.
    Performance profiles (”happy performer”, ”enjoys life”, ”forced performer” or ”goes without”) in two cultures2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    •Syftet var att validera prestationsprofiler och att studera dessa profiler i två kulturellt olika populationer.

    •Teoretiskt ramverk och bakgrund. Enligt Johnson och Forsman (1995) kan en kombination av låga och höga värden av bas- respektive förvärvad självkänsla resultera i prestationsprofiler; glada presterare, livsnjutare, tvångspresterare eller försakare. Personer med dessa profiler är olika på typ A beteende, rädsla att förlora, prestationsbehov, neuroticism och extraversion, vilket är betydelsefullt för arbetslivet.

    •Summering av resultaten. Validering av prestationsprofiler gjordes bland 120 deltagare utbildade i Sverige i åldern 21 och 54 genom att studera samband mellan självskattning ”Så här är jag när jag presterar något” och prestationsprofilerna formade utifrån värden i bas- och förvärvad självkänsla (Dåderman, in preparation). Resultaten indikerade en god och rimlig samtidig validitet avseende profilerna. Jämförande studie bland 84 studenter från Högskolan Väst och 176 studenter från Gdansk University (Dåderman & Basinska, in preparation) visade på avsaknaden av signifikanta skillnader i dessa profiler.

    •Praktiska och teoretiska implikationer. I vårt mångkulturella samhälle, där i vissa sektorer arbetar en stor andel personer som inte är födda i Sverige, kan det vara intressant att studera dessa profiler, förutsatt att skalor är reliabla och valida i de olika populationerna. Man bör dock vara försiktig med generaliseringar då item som ingår i förvärvad självkänsla kan väga olika tungt i olika kulturer, vilket kan påverka skalans psykometriska egenskaper.

  • 84.
    Dåderman, Anna Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Basinska, Beata A.
    Gdansk University of Technology, Faculty of Management and Economics, Poland.
    Reply to Maarit Johnson’s Letter to the Editor2014Ingår i: Nordic Psychology, ISSN 1901-2276, E-ISSN 1904-0016, Vol. 66, nr 3, s. 2s. 233-235Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 85.
    Dåderman, Anna Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Basinska, Beata A.
    Gdansk University of Technology, Faculty of Management and Economics, Poland.
    Work-family interference: Occupational demands, work engagement and turnover intentions in nurses2015Ingår i: PSYSOC-2015 Abstracts Book, 2015, s. 26-26Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The question of how to manage incompatible professional and non-professional demands has attracted attention from both scholars and practitioners in recent decades. One aim of this study was to examine the relationships between the work-family conflict (WFC), the family-work conflict (FWC), and the perception of job demands (quantitative workload and interpersonal conflicts at work). We intended also to examine the components of work engagement (vigour, dedication, and absorption) and turnover intentions. Another aim was to determine whether the variables that we examined are important for turnover intentions. This study comprised 98 nurses (mean age 41, SD = 6 years). The following instruments were used: Work-Family Conflict and Family-Work Conflict Scales, the Interpersonal Conflict at Work Scale and Quantitative Workload Index, the Utrecht Work Engagement Scale, and measures of turnover intentions. The score on the scale to measure WFC was positively related to perceived workload and to both turnover intentions, while negatively related to vigour. The FWC was positively related to absorption. The WFC was experienced significantly more intensively than FWC. The perception of differences in mean scale scores of job demands had a moderate effect on the FWC and WFC, while differences in mean scale scores of vigour had a strong effect on the WFC. WFC, quantitative workload and a low level of dedication were significant predictors of the intention to leave the present workplace, while the level of job demands was a significant predictor of the intention to leave the nursing profession. The results are interpreted and discussed using Hobfoll’s Conservation of Resources theory. Health organizations should develop guidance and counselling to promote good and efficient work with decent working conditions and a happy family life for nurses.

  • 86.
    Dåderman, Anna Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    De Colli, Daniel
    Polismyndigheten i Västmanland.
    Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst2012Ingår i: SALUS 2012 Den goda arbetsplatsen - hållbart arbetsliv, 2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Arbete och dess villkor är för det mesta betydelsefullt. Den goda arbetsplatsen strävar efter att medarbetare utvecklar copingresurser som kan användas i stressituationer. Samtliga poliser som arbetar i yttre tjänst som har ordningsverksamhet som uppgift måste ha en utbildning i bastaktik där det bl. a ingår stresshantering och ett kommunikativt förhållningssätt. Polisyrket karakteriseras av en hög grad av psykosocial stress. I studien deltog 101 poliser (29 kvinnor) i yttre tjänst som har ordningsverksamhet som uppgift. Svensk version (Ekecrantz & Norman, 1991) av Coping Resourse Inventory (Marting & Hammer, 1988, 2004) användes för att mäta copingresurser och svensk version av Sense of Coherence Scale, SOC (Antonovsky, 1993) användes för att mäta känslan av sammanhang. Resultaten visade bl a att SOC total och begriplighet predicerade variationen i kognitiva resurser; SOC total predicerade variationen i emotionella resurser; hanterbarhet predicerade variationen i sociala, andligt/filosofiska, fysiska och totala resurser till att klara stress. Svenska poliser i yttre tjänst som har ordningsverksamhet i sin tjänst har hög känsla av sammanhang. De har relativt höga totala resurser till att klara stress.

  • 87.
    Dåderman, Anna Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Edman, Gunnar
    Karolinska Institutet,Department of Clinical Neuroscience.
    Wirsén Meurling, Ann
    Lund University, Department of Psychology, .
    Levander, Sten
    Malmö University, Department of Health & Society.
    Kristiansson, Marianne
    Karolinska Institutet, Department of Clinical Neuroscience, Division of Social and Forensic Psychiatry.
    Flunitrazepam intake in male offenders2012Ingår i: Nordic Journal of Psychiatry, ISSN 0803-9488, E-ISSN 1502-4725, Vol. 66, nr 2, s. 131-140Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The abuse of flunitrazepam (FZ) compounds is world-wide, and several studies have reflected on the consequences with regard to violence and criminal life-style of FZ users. Criminals take FZ or some other benzodiazepines to “calm down” before the planned crime. There is support from earlier studies that most likely, all benzodiazepines may increase aggression in vulnerable males. We have examined whether psychopathy as well as any of the four facets of the Psychopathy Checklist-Revised (PCL-R) (Interpersonal, Affective, Lifestyle, and Antisocial) are related to different substance use disorders, with the focus on FZ. We have also examined the relationship between each PCL-R item and FZ use. Participants were 114 male offenders aged 14-35 years, all of whom were convicted for severe, predominantly violent, offences. Substance use, including FZ, was not more common in those who scored high in psychopaty. Use of FZ was more common in offenders who scored high in Facet 4 (Antisocial) of the PCL-R (odds ratio = 4.30, 95% C.I. 1.86 - 9.94). Only one of the PCL-R items, “Criminal versatility”, was significantly associated with FZ use (odds ratio = 3.7). It may be concluded that intake of FZ has a specific relationship to only one of the facets and not to psychopathy per se. The findings have also important theoretical implications because Facet 4 is not a key factor of the construct of psychopathy.

    A short description of the clinical implications of the article: We have used the new 2-factor and 4-facet theoretical model of psychopathy in the young offender population, many of them with one or more substance use disorders. The present results suggest that antisocial behavior defined by Facet 4 (poor behavioral control, early behavior problems, juvenile delinquency, revocation of conditional release and criminal versatility) in the studied subjects, is more typical for FZ users than it is for non-FZ users. This may have implications for assessment and treatment. Clinicians should be aware that criminals with high scores on Facet 4 have a more than four-fold odds of being a FZ user. This conclusion has an important clinical implication because FZ abuse is very common and is not always the focus of a forensic psychiatric assessment.

  • 88.
    Dåderman, Anna Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Eriksson, Tommy
    Högskolan Kristianstad, Psykologi.
    Icke-intagna i fängelse är idag mindre målmedvetna (conscientiousness) och mindre vänliga (agreeableness) änintagna på svenska kriminalvårdsanstalter med säkerhetsklass I2014Ingår i: GRASP 2014 - Oberoende i flocken? Inkludering och exkludering som sociala processer., Linköping, 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Aktuella studier visar att i det alltmer individualistiska samhället kultiveras mindre trevliga egenskaper som kan leda till uteslutning av andra. Exempelvis, graden av empati, har under de senaste decennierna minskat. Tidigare forskning visat att intagna i fängelse hade lägre grad av målmedvetenhet (eller samvetsgrannhet, eng. conscientiousness) och vänlighet (eng. agreeableness), än icke-intagna. En person med låg grad av målmedvetenhet är opålitlig, lat, vårdslös och försumlig. En person med låg grad av vänlighet är cynisk, oartig, misstänksam, konfliktbenägen och självisk. Det finns inga aktuella studier som har undersökt personlighetsegenskaperna enligt s.k. BigFive bland intagna i fängelse i en svensk kontext. Syfte var därför att undersöka om intagna på kriminalvårdsanstalt i Sverige (säkerhetsklass I) skiljer sig från icke-intagna i målmedvetenhet och vänlighet. BigFive mättes med hjälp av Goldbergs (1999) IPIP. Studie 1 visade att intagna (n = 46) hade högre grad av målmedvetenhet än studenter (n = 32) och lika hög grad av målmedvetenhet som vaktpersonal (n = 45). Studie 2 visade att intagna (44 kvinnor och 81 män) hade högre grad av målmedvetenhet än icke-intagna; specifikt hade intagna högre grad av dess två facetter ordningsamhet och självdisciplin än icke-intagna (78 kvinnor och 54 män). IPIP visade på goda psykometriska egenskaper och resultaten kontrollerades för graden av skönmålning. Betydelsen av resultaten kan diskuteras kring antagandet att varje person anpassar sina personlighetsdrag utifrån den sociokulturella kontext han eller hon lever i, även om dessa personlighetsdrag antas uteslutande ha sitt ursprung i en biologisk bas. Intagnas personlighet kunde ha påverkats till det positiva av olika program inom kriminalvården, medan icke-intagnas personlighet kunde ha påverkats till det negativa av det digitala samhället i en snabb förändring, där individen sätter sina egna behov framför andras, kanske genom att vara mer opålitlig och uteslutande.

  • 89.
    Dåderman, Anna Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Fredriksson, Björn
    Department of Forensic Psychiatry, Huddinge, Sweden.
    Nilsson, Lars-Håkan
    Department of Forensic Psychiatry, Stockholm, Sweden.
    Kristiansson, Marianne
    The National Board of Forensic Medicine, Huddinge, Sweden.
    Lidberg, Lars
    Karolinska Institutet.
    The abuse of a sleeping pill that contains the active substance flunitrazepam (FZ)--for example, Rohypnol--and the effects of FZ intoxication, such as enhanced violence and disturbed memory2004Ingår i: The journal of the American Academy of Psychiatry and the Law, ISSN 1093-6793, E-ISSN 1943-3662, Vol. 32, nr 4, s. 467-468Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 90.
    Dåderman, Anna Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Hellström, Åke
    Department of Psychology, Stockholm University, Sweden.
    Psychopathy Assessment with PCL-R has High Interrater Reliability if Conducted Without Bias2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Scores of the Psychopathy Checklist-Revised (PCL-R) are used to support decisions regarding personal liberty. There is increasing concern about its interrater reliability in applied contexts, where low reliabilites have been obtained. We report a study in which 12 forensic psychiatric staff raters assessed 43 male offenders for psychopathy using the PCL-R. These ratings were compared with those obtained at a second occasion from separate interviews utilizing similar file data by an independent researcher, experienced as an expert for the defense. Intraclass correlation coefficients were high; .89 for the PCL-R total scale, .82 for Factor 1, and .38 – .94 for individual items. These results stand in contrast to the considerably lower reliabilities found in recent field studies, mainly conducted within adversary judicial systems. In such contexts, ratings may be biased. Interrater reliability of PCL-R is likely be increased if raters utilize similar data. 

  • 91.
    Dåderman, Anna Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Kristiansson, Marianne
    NEUROTEC, Karolinska Institutet.
    Degree of psychopathy and patterns of personality traits: implications for treatment in male juvenile delinquentsManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    We have assessed psychopathy in male juvenile delinquents, and examined the relationships between patterns of psychopathy-related personality traits and psychopathy (PCL-R). Our results are complemented by data regarding previous treatment occasions and reoffending, with the aim of discussing treatment strategies.

    We studied 56 male juvenile delinquents whose ages ranged from 14 to 20 years, with a mean of 17 years (SD = 1.2) from four youth correctional institutions in Sweden. All of the young people had shown early onset of conduct disorder. The modified version of the Hare Psychopathy Checklist – Revised (PCL-R), designed to be used with young people (Forth, Hart, & Hare, 1990), was used to assess psychopathy. Personality traits were measured along five dimensions: impulsiveness, monotony avoidance, socialization, verbal aggression, and somatic anxiety; scales were taken from the Karolinska Scales of Personality.

    The mean PCL-R score was 29.3 in this sample (SD = 7.8), and 73% had scores between 27 and 40, indicating high degree of psychopathy; 59% of the participants had scores above 30, and, according to the manual, were classified as psychopaths. No significant correlations were found between the personality scale scores and the PCL-R scores. We discovered seven clusters; three of these were multi-psychopathological clusters (the members of these clusters had all traits deviant from what is normal), three of these consisted of participants for who the majority of traits were deviant (only one or two traits were within the normal range), and one of these consisted of participants for who all traits were within the normal range. We suggest that the classification will be helpful in managing therapeutic efforts.

    The results indicate that psychopathy is common in male juvenile delinquents, and that personality profile may have implications for early intervention strategies in male adolescents with conduct disorder.

  • 92.
    Dåderman, Anna Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Meurling, Ann Wirsen
    Lund University, Department of Psychology.
    Levander, Sten
    Malmö University, Department of Criminology.
    'Speedy action over goal orientation': Cognitive impulsivity in male forensic patients with dyslexia2012Ingår i: Dyslexia, ISSN 1076-9242, E-ISSN 1099-0909, Vol. 18, nr 4, s. 226-235Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Previous neuropsychiatric studies suggest a relationship between reading disability and cognitive impulsivity. This relationship is not entirely explained by the high comorbidity between reading disability and attention deficit hyperactivity disorder (ADHD), as children with a co-occurrence of these disorders tend to be more impulsive than those with ADHD only. Other research has demonstrated that poor verbal skill (irrespective of the presence of dyslexia) deficits in executive functions and impulsivity are important risk factors for criminal behaviour. The present study bridges these two research traditions by examining whether patients undergoing forensic psychiatric investigation who also have dyslexia, have a cognitive style characterized by impulsivity. Male forensic patients (mean age 27 years, range 16-35) with (n = 9) and without (n = 13) dyslexia were evaluated on the computerized EuroCog test battery. The findings suggest that patients with dyslexia tend to use a cognitive impulsive style and suggest a more direct link between dyslexia and cognitive impulsivity that is not mediated by the presence of ADHD. In order to identify treatment needs and tailor treatment accordingly, forensic patients should be assessed with respect to poor verbal skill, dyslexia and impulsivity. Copyright © 2012 John Wiley & Sons, Ltd.

  • 93.
    Dåderman, Anna Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Nilvang, Karolina
    TV4 Sverige AB, Division of Marketing and Advertising, Stockholm, Sweden.
    Levander, Sten
    Malmö University, Faculty of Health and Society, Department och Criminology, Sweden.
    "I dislike my body, I am unhappy, but my parents are not disappointed in me": self-esteem in young women with dyslexia2014Ingår i: Applied Psychological Research Journal, ISSN 2057-570X, Vol. 1, nr 1, s. 50-58Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: Strong self-esteem is related to good psychological health. Dyslexia has a negative effect on self-esteem, but this effect depends on support levels at home and/or school. Women with dyslexia are an under investigated group, and it has been suggested that female dyslexics should be given special attention from teachers with a view to improving their self-esteem. This paper set out to compare levels of self-esteem in women with dyslexia and normative women, and to investigate relationships between dyslexic problems and self-esteem.

    Method: It was hypothesized that women with dyslexia would have a weaker self-esteem. We have assessed dyslexia, using a Swedish battery of standardised pedagogical, IQ, and neuropsychological tests, and the self-esteem of twelve young women (mean age 19 years; range 16-30), using a Swedish questionnaire that distinguishes between different dimensions of self-esteem (physical characteristics, talents and gifts, psychological health, relationships with parents and family, and relationships with others). Comparative (t-tests) and correlational (Pearson’s correlations and stepwise multiple regression analyses) statistical methods were performed.

    Results: The study subjects had a weaker self-esteem than that of a normative sample of females (N = 313) in all dimensions, except for the dimension of relationships with parents and family. Spelling ability was related to "Physical characteristics" (negative) and to "Relations with parents and family" (positive). Moreover, speed of reading was related to "Psychological health" (positive).

    Conclusions: The use of questionnaires that distinguish between different dimensions of self-esteem and a larger sample is recommended in future studies.

  • 94.
    Dåderman, Anna Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Ohlsson, Ann-Catrin
    Ragnestål-Impola, Carina
    Två av tio exkluderas ur sociala processer genom mobbning på såväl mansdominerade som kvinnodominerade svenska arbetsplatser2014Ingår i: GRASP 2014 - Oberoende i flocken? Inkludering och exkludering som sociala processer, Linköpings universitet, 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Att utesluta en eller fler arbetskamrater från sociala- och arbetsprocesser genom upprepade negativa handlingar såsom utfrysning, kränkande blickar, ryktesspridning och tilltalande vid öknamn, är mobbning. Arbetsplatsmobbning förekommer främst i organisationer med hög arbetsbelastning och stress, och med ogynnsamt arbetsklimat. Mellan 8% och 25% av arbetstagare upplever sig mobbade, vilket har stora konsekvenser för såväl organisationer, i form av hög arbetsfrånvaro och personalomsättning, som för dem som är mobbade, i form av låg arbetstillfredsställelse och engagemang, hög stress, depression, självmordstankar och hjärtinfarkt. Trots den höga förekomsten av arbetsplatsmobbing och dess allvarliga konsekvenser finns det relativt få svenska studier som undersöker förekomsten av mobbning, och i synnerhet, utifrån könsperspektiv. Tidigare studier i Sverige fokuserar huvudsakligen på konsekvenser av mobbning, och inte på upplevelsen av arbetsklimatet. Därför var syfte med denna studie att undersöka (1) skillnader i upplevd närvaro av vuxenmobbning på mansdominerade respektive kvinnodominerade arbetsplatser i en svensk kontext; och (2) samband mellan mobbning och upplevelsen av arbetsklimatet, utifrån delaktighet/medbestämmande och negativ kommunikation. Deltagarna var från två mansdominerade arbetsplatser (ungdomsvården) och från två kvinnodominerade arbetsplatser (äldrevården); 21% respektive 18% av dem har blivit utsatta på sin nuvarande arbetsplats för mobbning av sina medarbetare. Det fanns inga statistiskt signifikanta könsskillnader. De som mobbades utsatte även andra för mobbning. De som orättvist behandlat någon annan hade högre poäng i mobbningsskala, upplevde mer negativ kommunikation och mindre delaktighet/medbestämmande. De använda självskattningsformulären hade goda psykometriska egenskaper. Hög validitet påvisades genom statistiskt signifikanta medelstarka samband mellan variablerna delaktighet/medbestämmande, negativ kommunikation och mobbning. Därför rekommenderar vi användning av samma instrument i fortsatta studier avseende arbetsplatsmobbning. Vi konstaterar att det förekommer mobbning på svenska arbetsplatser med hög arbetsbelastning och stress. I ett demokratiskt samhälle ska det inte förekomma uteslutning av andra ur det sociala gruppsammahanhanget genom arbetsplatsmobbning som leder till allvarlig ohälsa. Arbetsklimatet måste gynna inneslutning av samtliga arbetstagare.

  • 95.
    Dåderman, Anna Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Ohlsson, Ann-Catrin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier. Student at Department of Social and Behavioural Studies, Division of Psychology and Organizational Studies, University West, Trollhättan, Sweden.
    Ragnestål-Impola, Carina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier. Student at Department of Social and Behavioural Studies, Division of Psychology and Organizational Studies, University West, Trollhättan, Sweden.
    Two in ten feel excluded from social work-related processes by workplace bullying2016Ingår i: Proceedings from the 9th GRASP conference, Linköping University, May 2014 / [ed] Robert Thornberg & Tomas Jungert, Linköping, 2016, s. 17-34Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim was to investigate (1) the prevalence of workplace bullying experienced by men and women in Swedish workplaces with a high level of stress dominated by one sex, (2) the prevalence of unjust treatment in these workplaces, (3) the relationship between workplace bullying and organizational climate, (4) the variability in bullying in these workplaces, and (5) the variability in organizational climate. These issues were examined using a self-assessment questionnaire in two types of workplace in Sweden: one male-dominated (juvenile detention care) and the other female-dominated (elderly care). About 20% of the participants experienced workplace bullying. There was a positive correlation between bullying and negative communication (strong effect size). There were no differences regarding the type of workplace. The internal consistency of the instrument was high, and we recommend its use in studies of workplace bullying

  • 96.
    Dåderman, Anna Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Ragnestål-Impola,, Carina
    Student MSc at Social and Behavioural Studies, University West, Trollhättan, Sweden.
    Bully-typifying personality traits (the Dark Triad) of workplace bullies are not shared by their victims2015Ingår i: PSYSOC-2015 Abstracts Book, 2015, s. 10-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Bullying in workplaces creates great suffering for the victims and causes major consequences for the workplace atmosphere and the organization. Personality in bullies and their victims is an under-investigated issue, and some researchers have suggested that not only those who bully, but also those feeling bullied may be likely to act aggressively by sharing several bully-typifying personality traits. This investigation set out to compare levels of dark personality traits (“Dark Triad”: Machiavellianism, subclinical psychopathy, and subclinical narcissism) in workplace bullies and their victims. This study comprised 172 employed people (99 women): social workers, engineers, restaurant employees, and security personnel. The study used two questionnaires, Negative Acts Questionnaire-Revised (NAQ-R) and Negative Acts Questionnaire-Perpetrators (NAQ-P) to measure who feel bullied and who can be classified as bullies. Dark Triad personality traits were measured using the Short Dark Triad (SD3) self-report measure. Bivariate correlational analyses determined that the NAQ-R was positively associated with the NAQ-P (.27). Participants who reported being the target of workplace bullying were no more likely to act aggressively themselves. The NAQ-P was positively associated with Machiavellianism (.60), subclinical psychopathy (.58) and subclinical narcissism (.54). Negligible associations (.00, .01, -.14) were found between the NAQ-R and these traits. Hierarchical regression analysis indicated that Machiavellianism and subclinical psychopathy, but not subclinical narcissism, related significantly to the NAQ-P. Machiavellianism alone accounted for 36% of the variance in bullying behaviour.

  • 97.
    Dåderman, Anna Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Ragnestål-Impola, Carina
    Msc, Department of Social and Behavioural Studies, University West, Trollhättan, Sweden.
    Workplace Bullies, Not Their Victims, Score High in Dark Triad, but Both Tend Toward Introvert Neuroticism2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This investigation set out to compare levels of the Dark Triad traits and the Big-Six personality factors in workplace bullies and their victims in 171 people (98 women); social workers, engineers and restaurant employees in Sweden. Two questionnaires, NAQ-R and NAQ-P, were used to determine who feel bullied and who are bullies. The Dark Triad traits were measured using the Short-D3, while the Big-Six were measured by the MiniIPIP6. The relationships of the traits with bullying were analyzed using 2-step hierarchical linear regression. The first step included the Dark Triad––Machiavellianism, subclinical psychopathy, and narcissism. The model explained about half of the variation in bullying. In the next step, the Big-Six factors–honesty-humility, conscientiousness, agreeableness, extraversion, neuroticism, openness–as well as social desirability were entered. This added 9% in explained variance. Machiavellianism and psychopathy were significant positive predictors of bullying in both steps. In step 2, narcissism, neuroticism and honesty-humility were significant positive predictors, while extraversion was a significantly negative predictor. Regression models with the same predictors, but with victimization as the dependent variable, explained only 4% of the variation in step 1, narcissism being the only significant (negative) predictor. In step 2, including the Big-Six factors in the model explained an extra 14%. Significant predictors of victimization were high neuroticism and low extraversion. These were the only traits shared by bullies and bullied. Personality traits may give an indication of who in an organization is most likely to become a target of bullying, as well as who is most likely to bully others.

     

  • 98.
    Dåderman, Anna Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Ronthy, Marika
    Amfora Samtal & Ledarskap AB, Stockholm.
    Samtidig validitet hos en nyutvecklad svensk ledarskapsmodell om ledarintelligens och ledarens arbetsuppgifter2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att validera en ny svensk ledarskapsmodell genom att studera möjliga samband mellan ledarintelligens och ledarnas uppfattning om vad de lägger ner sin arbetstid på.

    Teoretiskt ramverk och bakgrund. Studien utgår från en tankemodell vid namn Komfortgränsen® (Ronthy & Rosendahl, 1993). Modellen visar att det ska finnas en balans mellan VAD man ska GÖRA och HUR man ska VARA. Det senare är svårare att lära sig och det ligger utanför de flestas komfortzon. Erfarenheten visar att idag arbetar chefer utifrån VAD, lite HUR och sällan VARFÖR. Studiens ramverk är en teori om ledarintelligens (LQ) (Ronthy, 2006), som nyligen prövats empiriskt och även vidareutvecklats av oss. Den vidareutvecklade modellen består av fyra ledarintelligenser som kan mätas på ett reliabelt sätt med hjälp av ett självskattat frågeformulär; en emotionell (EQ), rationell (IQ), social (SoQ) och själens intelligens (SjQ).

    Summering av resultaten. Över 300 ledare i åldern 21 till 69 år skattade såväl sin LQ som procentuell uppdelning av sin arbetstid via inloggning på Internet. En tredjedel av deras arbetstid ägnas åt möten och en femtedel åt operativ verksamhet. Resterade arbetstid fördelas till planering (12%), egen utveckling (11%), coaching (11%), måluppföljning (8%) och reflektion (6%). Som väntat, fanns det ett positivt samband mellan IQ och planering, samt mellan EQ och coaching.  Oväntat, fanns det ett negativt samband mellan IQ och operativ verksamhet.

    Slutsatser: Resultaten från denna kvantitativa studie är i linje med studier genomförda med hjälp av kvalitativa metoder (t.ex. skuggning). Chefer ägnar mest av sin tid åt arbetsmöten.

    Praktiska och/eller teoretiska implikationer. Nya arbetssätt och nya organisationsstrukturer skulle behöva chefer med en balanserad ledarintelligens med större utrymme för EQ och SjQ. Moderna chefer skulle behöva ägna mer av sin arbetstid åt coaching av sina medarbetare, samt åt egen utveckling och reflektion, men även åt den operativa verksamheten för att inte komma ifrån verkligheten. Den beprövade erfarenheten visar att de flesta chefer lär sig ledarskap utifrån modeller sprungna från industrialismens tid. Fokus ligger mer på VAD man som chef ska GÖRA och mindre på HUR man ska VARA. LQ-modellen behöver utvecklas och valideras mot andra arbetspsykologiska variabler än arbetstid.

  • 99.
    Dåderman, Anna Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Ronthy, Marika
    Ekegren, Maria
    Studieförbundet Vuxenskolan.
    Mårdberg, Bertil
    Lpdata AB.
    "You have to use your brain, heart and soul": A new model of Leadership Intelligence2012Ingår i: ViLär Konferens 2012 ABSTRACT / [ed] Lind, Ove, 2012, s. 18-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Leadership intelligence is a new Swedish leadership model (Ronthy, 2006; in press). The aim of this presentation is to present and discuss some results from a project “Studies on a new Swedish leadership model.” The aim of this project was to empirically test and develop a practicable management model based on the theory of leadership intelligence. Leadership intelligence consists of a number of competencies, skills and attributes. Leadership intelligence is a combination of the leader’s logical and analytical skills, his/her ability to manage his own and others’ emotions, and finally his deeper desire and willingness to see the meaning of what he is doing. The latter intelligence belongs to the existential query field and answers the question WHY. Today, according to Ronthy, executives focus on WHAT, very little on HOW, and rarely on WHY. Leadership should include all these three dimensions. Over 400 leaders, aged 21 to 69 years, from different organizations and companies made self-reports by logging on to the Internet using a recently designed questionnaire for how managers perceive their leadership. Traditional statistical methods (factor analyses, SEM) as well as qualitative interviews with leaders, suggest a possible relationship between theory and empirical data. We have focused on developing of a relatively short, reliable and valid self-report measure of leadership intelligence that can be further developed and applied in different practical situations.

  • 100.
    Dåderman, Anna Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Ronthy, Marika
    Amfora Future Dialogue AB, Stockholm, Sweden.
    Ekegren, Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier. Studieförbundet Vuxenskolan, Sweden.
    Mårdberg, Emanuel Bertil
    LPADATA AB, Göteborg, Sweden.
    "Managing with my Heart, Brain and Soul": The Development of the Leadership Intelligence Questionnaire2013Ingår i: Journal of Cooperative Education and Internships, ISSN 1933-2130, Vol. 47, nr 1, s. 61-77Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A new Swedish leadership theory of "leadership intelligence" (Ronthy, 2006; 2013) is characterized by a work integrated learning approach. This theory arose from analysis of the experiences of managers trained in performance appraisals, and describes the balance between being a leader and being a manager. A leader develops and uses, in an integrative good balance, leadership intelligence, which comprises emotional intelligence, rational intelligence and spiritual intelligence. The aim of this study was to further develop the Leadership Intelligence Questionnaire (LIQ) created by Ronthy (which has been developed to measure leadership intelligence), and to examine its reliability. Over 400 leaders, aged 21 to 69 years completed the 71-item LIQ. A shorter, 32-item version of the LIQ was developed by confirmatory factor analysis thorough excluding psychometrically "poor" items. The internal consistency measured by Cronbach’s alpha was high (> .80), and we conclude that leadership intelligence may be reliably measured with both versions of the questionnaire. Future studies should examine the internal and external validity of the LIQ before its introduction into education or into managerial practice.

1234567 51 - 100 av 344
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf