Change search
Refine search result
12345 51 - 100 of 206
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Forsberg Ahlcrona, Mirella
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Språk-, läs-och skrivutveckling Modul: Skapa och kommuniceraDel 4: Estetik och kreativ kommunikation2017Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna artikel belyser hur förskolan kan arbeta med estetik, kreativitet och fantasi både som kunskaper och som verksamhetens uppdrag. Att skapa och kommunicera på ett kreativt sätt med yngre barn handlar om att erbjuda rikligt med intryck, erfarenheter och möjligheter. De skapande erfarenheterna kan bidra till att barn lär  sig kommunicera och uttrycka sina upplevelser genom att berätta, upptäcka, fundera och växa i sitt vetande. Artikeln belyser även kreativ kommunikation och vuxnas betydelse för barns estetiska utveckling. Arbetssätten konkretiseras med exempel på hur yngre barn skapar och samspelar. Många av exemplen kommer från flerspråkiga barngrupper och arbetet med svenska som andraspråk

  • 52.
    Forslund Frykedal, Karin
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Hammar Chiriac, Eva
    Linköpings universitet.
    To make the unknown know: Assessment in group work among students2017In: Journal of Education Research, ISSN 1935-052X, Vol. 10, p. 149-162Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    When group work is used as pedagogical practice in compulsory schools, teachers are expected to assess each student’s individual knowledge even if learning has been gained in interaction with other students. This can be particularly challenge for teachers, i.e., the dilemma of reconciling the demands for individual assessment while fulfilling the demand to teach cooperation abilities through group work. Earlier studies concerning group work as classroom activity (Forslund Frykedal & Hammar Chiriac, 2010, 2011; Hammar Chiriac & Forslund Frykedal, 2011) reveal that assessment is a highly relevant but challenging factor when organising group work in educational settings. To our knowledge, assessment in group work is a rather neglected research area with very little attention being paid to research about this phenomenon. Previous research therefore provides little theoretical knowledge or useful tools to assist teachers in resolving these apparently conflicting demands. The main focus in this chapter is to present and elucidate our current knowledge about assessment in group work. Some of the aspects considered and problematized in this chapter are:

     

    • Purpose of the assessment;
    • What is assessed;
    • How the assessment is carried out;
    • Which level is in focus – individual level, group level or both;
    • How the feedback is implemented; and
    • Who is assessing – teacher, students or both.

     

    Furthermore, an empirically grounded model with the purpose of clarifying different aspects of group assessment will be presented. Finally, the chapter is concluded with some pedagogical implications being suggested.

     

  • 53.
    Franzén, Jerry
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Ideologiers skildring i dataspel som framställningsmedia med fokus på kommunism & kapitalism: En fallstudie om Tropico2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag är spelmarknaden en världsomspännande industri som redan i slutet av 2016 omsatte 837 miljarder SEK varv den svenska egen marknad 2015 omsatte cirka 10 miljarder SEK. Barn och ungdomar är en av de största konsumentgrupperna för dessa produkter, vilket innebär att i det finns en gigantisk arena med material inom deras intressekrets som kan användas som läromedel och därmed skapa nästintill verklighetstrogna undervisningsmiljöer där kunskaper kan prövas och vidareutvecklas. I de traditionella ämnena, Engelska och Matematik, har lärare länge varit mycket skickliga på att nyttja dessa nya läromedel, men det finns många skolämnen där det har visat sig problematiskt att använda spel i undervisning. Dåtidens spel var svåra att tillämpa i ämnen som samhällskunskap, och därför har det inte varit särskilt populärt, men med världsmarknaders expansion av spel så finns det i dagsläget en enorm bank med material att använda. Trots det, precis som med en lärobok, så är det av yttersta vikt att läraren analysera innehållet för att reda ut vilka föreställningar elever kan tänkas få till exempelvis politiska frågor, historia, nationer och inte minst sagt ideologier och deras anhängare genom spelets axiom, grundantaganden och reproduktion av dem. Syfte: Undersöka möjligheten att använda dataspel i undervisningssyfte av samhällsvetenskapliga ämnen genom att analysera och jämföra hur två ideologier reproduceras i spelet Tropico 4. Metod: Hoff (2014) arbetade fram en anpassad metod utifrån Balls (2011) definition av frihetsbegreppet inom de politiska ideologierna. Den här kandidatuppsatsen nyttjar samma metod som i sin tur består av tre delar; textanalys, bildanalys och genomspelning för att lyckas analysera spelens explicita och implicita ideologiska referensram. Resultatet: Resultatet visar att dataspel ifrån tredje part inte är lämpliga som läroplattformen eftersom de ibland kan strida mot skolverkets demokratiska grund och ge en felvinklad bild av ideologier när de presenteras i ett ironiskt spektra. Ideologierna som reproducerades bestod som en salig mix av olika ideologiska präglingar och sällan i sin renaste form. Resultatet visar att, även om det går nyttja spel som läromedel i samhällskunskap, så är det fortfarande svåranpassat. Det ställer orimligt höga krav på läraren i hennes förmågor, och om hon inte besitter dessa färdigheter att navigera det här svåra området kan hon lätt bidra till att förstärka redan inskränkta förhållningssätt till andra människor och ideologier.

  • 54.
    Fredriksson, Therese
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Wiman, Kim
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    "Man får göra vad man vill, men inte olämpliga saker".: En studie på begreppet fritid ur barns perspektiv2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I en tidigare kurs väcktes vårt intresse för att ta reda på vad begreppet fritid egentligen innebar för barnen idag.Barns fritid ser idag olika ut och så gör även deras syn på fritiden.Det har alltid funnits olika synsätt på vad fritid är och skall vara vilket har påverkat det pedagogiska arbetet inom fritidshemmet. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka vad begreppet fritid betyder för barn. Metod: Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer medbarn. Då syftet med studien är att få fram barnens perspektiv på begreppet fritid ansåg vi att detta varbästa sättet för oss. Vårt urval är barn som är mellan 6-12år. Barnen har blivit intervjuade av oss och våra kurskamrater i en tidigare kurs och vi har fått tillåtelse att arbeta vidare med det material som vi samlade in då. För att få en överblick över det insamlade materialet har vi valt att kategorisera upp materialet i fyra kategorier, yngre och äldre pojkar och yngre och äldre flickor.Vi har sedan analyserat barns syn på fritid med dessa kategorier som bas.

    Resultat:

    Vårt resultat visar att barn anser att de har fritid när de får göra vad de vill. De är fria och de känner inget tvång. Kompisar är en viktig del i deras fritid. Tv- och data- spel är också en stor del under fritiden, främst bland pojkarna men även bland flickor. I skolan kan de ha fritid på rasten men inte ofta under lektionstid. De barn som går på fritidshem anser att de ofta har fritid på fritids men inte när fröken bestämmer som exempelvis vid samlingen eller mellanmålet. Barnen i studien menar att det ofta är andra som bestämmer över deras fritid så som föräldrar och/eller deras lärare. Endast ett fåtal av barnen i studien menar att de själva bestämmer över sin egen fritid.

  • 55.
    Frisk, Olivia
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Kommunikationsförmågan i läromedel för årskurs 4–6: En kvalitativ innehållsanalys av kommunikationsförmågan i matematikläroböcker och lärarhandledningar2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Skolverket (2015a) beskriver att läroböcker styr den svenska matematikundervisningen samtidigt som TIMSS 2011 (Skolverket, 2012) visar att läroböcker inte behandlar samtliga delar i kursplanen i matematik. Det sker inte längre någon granskning av läromedel och därför menar Skolverket (2015b) att lärare själva behöver kvalitetssäkra sin undervisning. Det är då viktigt att se över läroböcker och lärarhandledningars möjligheter och begränsningar (Johansson, 2006). Genom matematikundervisningen ska elever få möjlighet att utveckla en kommunikationsförmåga, vilken innefattar att eleverna ska kunna använda olika uttrycksformer för att samtala om och med matematik (Skolverket, 2016). En förmåga att kommunicera ger goda möjligheter att tillägna sig kunskap om andra förmågor, beskriver Ahl, Hoelgaard och Koljonen (2013). Att kunna använda olika uttrycksformer kan bidra till att elever utvecklar en kognitiv förmåga, vilken Kinard och Kozulin (2012) menar är betydelsefull inom matematiken.  Syfte: Syftet med studien är att granska läroböcker och lärarhandledningar som används i matematikundervisningen i årskurs 4–6 för att se hur de ger elever möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ innehållsanalys. Vid analys av läroböckerna användes ett analysverktyg som utgick från fyra uttrycksformer som Hagland, Hedrén och Taflin (2005) lyfter fram. De tillhörande lärarhandledningarna analyserades utifrån ett analysverktyg med fyra punkter som utgick från tankar av Ahl, Hoelgaard och Koljonen (2013).  Resultat: Studiens resultat visar att det är den algebraisk/aritmetiska uttrycksformen som dominerar i de analyserade läroböckerna. De övriga tre uttrycksformerna som har analyserats förekommer i olika omfattning i läroböckerna i de två läromedelsserierna. Emellertid visar resultatet att elever ges små möjligheter att använda den konkreta uttrycksformen vid arbete i samtliga analyserade läroböcker. Dessutom visar resultatet att det i samtliga läroböcker ges små möjligheter för elever att växla mellan de fyra uttrycksformerna i en och samma uppgift. De två läromedelsseriernas lärarhandledningar är strukturerade på olika sätt och bidrar med olika sorters stöd till läraren. Lärarhandledningarna från läromedelsserien Favorit matematik är av en bildande karaktär och ger läraren ett gediget stöd för att använda korrekt terminologi och föra klassrumssamtal i undervisningen medan lärarhandledningarna i serien Matematikboken Alfa, Beta, Gamma är mer instruerande och inte ger lika mycket stöd till läraren för att använda korrekt terminologi och lyfta fram klassrumssamtal i undervisningen. Resultatet visar emellertid att ingen av lärarhandledningarna ger ett fullständigt stöd till läraren för att utveckla elevers kommunikationsförmåga utifrån de fyra teoretiska utgångspunkterna som använts vid analysen.  

  • 56.
    Garnemark, Therese
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Läsutveckling i en alternativ lärmiljö: hur barn resonerar om bokhunden2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bokhunden och Astrid Lindgren är ett läsfrämjande projekt för alla barn. Genom projektet finns i dagsläget 19 bokhundar som jobbar på skolor och bibliotek runt om i Sverige. Det är således intressant att undersöka hur barnen upplever sin läsning tillsammans med en bokhund.Syfte: Syftet är att studera barns resonemang om bokhunden med ett särskilt fokus på läsutveckling.Metod: Som metod har en fenomenologiskt inspirerad kvalitativ intervjustudie genomförts, med det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. Tre barn som alla har läst tillsammans med en bokhund har intervjuats. Resultat: I resultatet framkommer att barnen upplever att bokhunden har både mentala, inre egenskaper och fysiska, yttre egenskaper som är betydelsefulla för barnets läsutveckling. Barnen resonerar om trygghet, glädje, närhet och vänskap i samspel med hunden. Bokhunden upplevs ha bidragit till ökat flyt och självförtroende i läsningen.

  • 57.
    Gellerstedt, Martin
    et al.
    University West, Department of Economics and IT, Divison of Law, Economics, Statistics and Politics.
    Johansson, Kristina
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division of Psychology and Organisation Studies.
    Winman, Thomas
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division of Social Pedagogy and Sociology.
    Work Integrated Learning: a Marriage Between Academia and Working Life2015In: Journal of Systemics, Cybernetics and Informatics, ISSN 1690-4524, E-ISSN 1690-4524, Vol. 13, no 6, p. 38-46Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    There is a demand for increased cooperation between higher education institutes and surrounding society, and different frameworks for such cooperation have been developed. University West in Sweden has a profile calledwork-integrated learning which could be regarded as a systematical approach for combining theory and practice.Actually work-integrated learning has become an ideologyfor the University which permeates all activities, i.e. education, research and cooperation with surrounding society. This article is a review, explaining and exemplifying our approach. We will also discuss strategies and challenges for bringing the relationship between theory and practice into a prospering marriage.

  • 58.
    Gisslevik, Emmalee
    et al.
    Department of Food and Nutrition and Sport Science, Faculty of Education, University of Gothenburg, Sweden.
    Wernersson, Inga
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Åberg, Helena
    Department of Food and Nutrition and Sport Science, Faculty of Education, University of Gothenburg, Sweden.
    Larsson, Christel
    Department of Food and Nutrition and Sport Science, Faculty of Education, University of Gothenburg, Sweden.
    Food in Relation to Sustainable Development Expressed in Swedish Syllabuses of Home and Consumer Studies: At Present and Past2016In: Journal of Education for Sustainable Development, ISSN 0973-4074, Vol. 10, no 1, p. 68-87Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Little is known what the term sustainable development entails in relation to the school subject of home and consumer studies and the subject’s knowledge area of food. The aim is to illustrate how food is expressed in national syllabuses of home and consumer studies at present and in the past, and its operationalization into sustainable development. Using qualitative content analysis, the results show three themes: (a) maintenance of the family and household, (b) maintenance of the earth’s resources and (c) maintenance of the future generations. The first theme is characterized by concrete tangible judgements based on experiences of family members and is predominant in earlier syllabuses. The second and third themes are predominant in later syllabuses and show a movement into complex and abstract contemplations of global ecological, social and economic conditions for the purchase of food. The presentation of food in relation to sustainable development has changed over the years, consequently demonstrating the didactic challenge of home and consumer studies.

  • 59.
    Granat, Malin
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Östling, Petra
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    En-till-en redan från start.: Är egen dator i skolan nyckeln till långa och fantasirika elevtexter i tidig ålder?2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte:

    Denna studie syftar till att undersöka om, och i så fall hur, barns förmåga att skriva texter förändras när de får använda datorn som verktyg jämfört med när de skriver för hand, samt att analysera skrivförmåga utifrån ett genusperspektiv. I den kultur vi lever i idag är datorn en självklar artefakt för vuxna människor. Den är på väg in i skolan men har ännu inte blivit en självklar del av skolans kultur. Trageton (2005) förordar att barn borde få skriva sig till läsning men på grund av motoriska svårigheter att skriva och forma bokstäver för hand tar undervisningen ofta sin början med läsning istället. Detta väckte idén om att ta reda på hur datorn påverkar förutsättningarna för en god skrivutveckling. Studien utgick från följande frågeställningar: •Går det att utläsa skillnader i texters innehåll och kvalitet om barn får skriva för hand jämfört med om de skriver på dator? •Finns det skillnader mellan pojkar och flickors förmåga att skriva när de skriver för hand? •Finns det skillnader mellan pojkar och flickors förmåga att skriva när de skriver på dator?

    Forskningsbakgrund:

    I detta stycke beskrivs forskning om den tidiga skriftspråkinlärningen samt Arne Tragetons (2005) forskning om datorns användning vid skrivandet. Även forskning om den motoriska utvecklingen och de motoriska förutsättningarna vid skrivandet tas upp.

    Metod:

    Studien har formen av en experimentell fallstudie där elevers dataskrivna texter har jämförts med deras handskrivna texter och därefter har en jämförelse gjorts utifrån ett genusperspektiv. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv genom att se på datorn som en artefakt.

    Resultat:

    De mest påtagliga resultaten i studien pekar på att elevernas förmåga att skriva längre berättelser ökar betydligt när de får skriva på datorn. Den största ökningen sågs hos pojkarna som ökade sin textmängd med 123 % (beräknat på medelvärdet), men även flickorna hade en kraftig ökning med 38,5 %. Elevernas förmåga att skriva mer beskrivande texter ökade enormt när de fick använda datorn som verktyg. Pojkarna skrev 280 % fler adjektiv med datorn och flickorna skrev 38,5 % fler adjektiv.

  • 60.
    Granbom, Ingrid
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lundström, Marita
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Barns och elevers övergångar mellan olika skolformer2015Report (Other academic)
  • 61.
    Grimås, Linda
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Ryling, Kristina
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "Det är inte jag som räknar, det är min hjärna": addition i förskoleklassen på olika abstraktionsnivåer2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Matematikundervisningen har varit debatterad i dagspressen den senaste tiden, detta har gjort att vi har valt att göra vår studie inom matematikområdet. Det vi har märkt från våra respektive VFU-platser (förskola och skola) är att elever får frågor där det intressanta för läraren är att de har rätt svar. Vår uppfattning är att lärare visar stort intresse för elevernas svar. De är inte intresserade av elevernas förståelse av den matematiska operationen, framförallt inte när svaret är rätt. Vi vill även se ifall eleverna löser additionsuppgifter på olika sätt beroende på om de har tillgång till laborativt material eller inte. Syfte: Syftet med uppsatsen är att avgöra om det finns någon variation i de strategier elever i förskoleklassen använder sig av när de löser additionsuppgifter, beroende på uppgifternas abstraktionsgrad. Syftet är även att se vilken förståelse eleverna har av de olika abstraktionsnivåerna. Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie eftersom att vi är intresserade av elevernas förklaringar, hur de löser additionsuppgifterna. För att kunna ta reda på hur eleverna löser uppgifterna och hur de förklarar sina lösningar valde vi att intervjua och observera dem under tiden som de löste additionsuppgifterna. Vi har utgått ifrån en fenomenografisk ansats i vår studie i och med att vi vill få en insikt i hur elevernas lösningar ser ut i de olika abstraktionsnivåerna och vilka variationer som förekommer. När vi analyserade svaren använde vi oss av hermeneutisk tolkning. Resultat: Vi har inte sett någon större variation på antalet rätt mellan de olika abstraktionsnivåerna. Den variation som vi har sett är i elevernas förståelse av uppgifterna, här har en del av eleverna hjälp av det laborativa materialet. Eleverna använder sig av olika lösningstrategier beroende på vilken abstraktionsgrad uppgifterna har. Den lösningstrategi som eleverna använder sig av mest när de har tillgång till laborativt material är dubblor. När eleverna inte har tillgång till laborativt material och talområdet blir större använder de sig av fingrarna mera frekvent.

  • 62.
    Grundén, Kerstin
    University West, Department of Economics and Informatics.
    Utvärdering av arbetsintegrerat e-lärande vid länsstyrelsen2004In: Arbetsintegrerat lärande / [ed] Theliander, Jan, Grundén, Kerstin, Mårdén, B., Thång, Per-Olof, Lund: Studentlitteratur , 2004, 1, p. 285-300Chapter in book (Other academic)
  • 63.
    Gummesson, Isabelle
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Sahlin, Malin
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Bildskapande i förskolan2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till detta arbete är önskan om att fördjupa oss inom bildskapande i förskolan för att sedan kunna bidra med våra nyfunna kunskaper och erfarenheter i vårt blivande yrke. Men även inspirera våra kollegor och andra verksamma inom förskolan. Syftet för vår studie är att undersöka hur barns bildskapande organiseras och genomförs i förskolans verksamhet. Fokusen är pedagogernas yrkesroll med planering och genomförande av bildskapande aktiviteter i förskolans verksamhet. Vi ville undersöka hur pedagogerna arbetar med bildskapande och vilken påverkan pedagogens planering och genomförande har vid bildskapande aktiviteter i förskolan.Frågeställningar vi har är på vilket sätt arbetar pedagoger med att organisera bildskapande aktiviteter i förskolan? Vilken påverkan har pedagogers planering och genomförande på bildskapande aktiviteter i förskolan?Observationer och intervjuer är kvalitativa metoder som vi använder oss av för att kunna undersöka, tolka, identifiera mönster och meningsfulla fenomen som i detta fall handlar om att granska pedagogernas förhållningssätt för att öka förståelsen för det.Resultatet visade att pedagoger arbetar på olika sätt när de organiserar bildskapande aktiviteter i förskolan genom olika sätt att planera och genomföra bildaktiviteter i förskolan. Pedagogerna hade organiserat aktiviteterna utifrån produktiva och reproduktiva bildaktiviteter. Deras organisation, planering och genomförande av bildskapande aktiviteter påverkas av deras olika förhållningssätt. Pedagogernas förhållningssätt påverkades av deras utbildning, intresse och syn på sig själva, syn på barnet samt syn på bildskapande. Pedagogernas olika förhållningssätt påverkade i sin tur hur de ledde aktiviteterna. Pedagogerna hade i bildaktiviteterna rollerna som trädgårdsmästaren, instruktören och pedagogen.

  • 64.
    Gunnarsson, Jenny
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Johansen, Ulrica
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
     "Det gör man väl hela tiden, eller?":  - En studie kring hur lärare kombinerar skrivlust med skrivträning2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att vara en god skribent är en förutsättning för att verka i dagens samhälle. Det ligger på skolans ansvar att ge alla elever möjligheten att utveckla en säkerhet i skriftspråket. Synen på skrivutveckling har varierat över tid och just nu ligger fokus på att elever i de tidiga skolåren ska skriva med flöde, där skrivandet ska vara lustfyllt. Faktorer som påverkar elevers skrivlärande är den språksyn lärare har med sig och det bemötande elever får av lärare. Det har visat sig i tidigare forskning att introduktion av grammatik, tidigt i skolåren, är gynnsam för elevers skrivkunskaper. Dessa kunskaper påverkar elevernas syn på sig själva som skribenter och denna självbild följer dem genom hela livet. Syfte: Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur lärare i skolår 3 säger att de arbetar med att kombinera språklig struktur och korrekthet med skrivlust. Metod: Vi har genomfört kvalitativa gruppintervjuer med lärare och elever från skolor i två kommuner. Intervjuerna med eleverna föregicks av en skrivövning för att göra situationen mer konkret för dem. Vi har tagit en fenomenografiskt inspirerad ansats för att genom det synliggöra intervjupersonernas tankar kring skrivutveckling. Efter transkriberingen av intervjuerna analyserades och kategoriserades materialet med utgångspunkt i våra teorier vilka grundar sig i Vygotskijs och Hallidays syn på språk och lärande. Resultat: I vår studie har det framkommit att det fria skrivandet har en stor roll då lärarna förknippar detta med elevers lust att skriva, och att lärarna ser mängden text som eleverna producerar som ett mått på deras skrivkunskaper. Lärarna är rädda att arbete med språklig struktur och korrekthet i elevernas texter kan hämma deras skrivlust, därför separeras detta arbete från elevernas skrivande till fristående övningar. Det kreativa skrivandet och en kvantitativ syn på kunskap dominerar på bekostnad av formella och mer kvalitativa kunskaper. Lärarna lyfter samtidigt fram vikten av att eleverna får möjlighet att skriva i olika genrer, för att få betryggande förkunskaper. Vi får dock inte några klara svar på olika genres betydelse och ser inget medvetet arbete med dessa. Studien visar att eleverna själva inser nyttan av att kunna skriva och de lyfter fram värdet av att behärska skrivandets alla regler. Eleverna framhåller förkunskapernas betydelse och det finns elever som menar att de inte får detta i det fria skrivandet. Vi har i vårt material försökt spåra två didaktiska tillämpningar, som representerar skilda synsätt på skrivundervisning, i lärarnas arbetssätt. Vi ser tydliga spår av framförallt skrivprocessen men även genrepedagogiken. Dock anser vi att lärarna inte strikt följer ett synsätt utan använder sig av fragment av tillämpningarna.

  • 65.
    Gunnarsson, Linda
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Persson, Christine
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "Jag vet, man sitter jättestilla och så får man en frukt": Barns uppfattningar om samlingen i förskolan2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Många förskolor har samling och det finns olika tankar om syftet med den. Samlingen är det tillfälle i förskolan som påminner mest om skolans lektioner och motiveras ofta av att den annars fria förskolepedagogiken behöver en slags motvikt. Det är vanligt att förskollärare tänker att barnen ska träna på att vara en del av en grupp och öva vissa sociala förmågor. Många ser också samlingen som en betydelsefull del i förskolans verksamhet för samspel och gemenskap. Trots att den är vanligt förekommande finns det inte mycket forskning om samling och den tar ingen stor plats i pedagogiska diskussioner. Det är ett tillfälle i förskolan som ofta blir rutin- och ritualmässig och där innehållet inte alltid utgår från barnens intressen och erfarenheter

  • 66.
    Gustafsson, Madeleine
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Kasibovic, Amra
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "Man kan aldrig slappna av, man måste vara på hugget hela tiden": en kvalitativ undersökning om lärares användning av bedömning i grundskolan2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bedömning är ett väl debatterat ämne i dagens skolor och det har även fått ett större utrymme i läraryrket. Intresset var att ta reda på vad lärare gör med den bedömningsinformation som de får från eleverna via bedömningar för att planera under-visningen då det enligt Hattie (2009) och Hirsh och Lindberg (2015) saknas kunskap kring hur lärare använder bedömning för att forma undervisningen. I vår undersökning finner vi det även intressant att ta reda på hur några lärare använder sig av bedömning i svenskundervisningen med fokus på skriv¬undervisning då vi, när vi sökte forskning kring området såg att det inte finns mycket forskning om skrivande. I forskning som handlar om läs-och skrivundervisning får läsning mycket större utrymme. Syfte: Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur några lärare använder sig av bedömning i svenskundervisningen med fokus på elevernas skrivande och vad de gör med informationen de får från de bedömningar de gör för att forma skrivundervisningen. Metod: För att få svar på våra forskningsfrågor valde vi att genomföra en kvalitativ under-sökning där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. För att stärka tillförlitligheten användes inspelningsapparater. Resultat: Resultatet visar att vid planering av undervisningen är det många faktorer som spelar in, främst är det läroplanen som styr men även den feedback läraren får från sina bedömningar om elevernas kunskaper styr hur planeringen kommer läggas upp och vad undervisningen ska innehålla. Planeringen ändras dock under lektionens gång om lärarna ser att eleverna inte förstår det de vill förmedla, på så sätt utgår undervisningen till viss del från elevernas kunskaper. Två av lärarna har även de nationella proven i tanken vid planering av undervisningen. Vad gäller skrivundervisningen gör lärarna olika, i resultatet framkommer det att lärarna har olika syn på hur skrivundervisningen ska bedrivas. Dock lyfts det inte fram att de utgår från varje enskild elevs kunskaper eller hur de gör om de upptäcker att flera elever inte har förstått för att planera den fortsatta skrivundervisningen. Vi har i vår analys kommit fram till att det alltså inte finns en tydlig koppling mellan lärarnas faktiska planeringar och skrivundervisningen, lärarna beskriver snarare hur de gör på ett mer allmänt plan utan någon direkt analys av elevernas skriftspråk. Det är möjligt att detta kan bero på att den feedback som ges inte ger tillräcklig information om hur skrivundervisningen har fungerat varför vi inte kunde se en tydlig koppling mellan lärarnas planeringar och skrivundervisningen. Resultatet av undersökningen visar att den formativa bedömningen har störst plats i undervisningen och att feedback förekommer på olika sätt men hamnar oftast på personlig nivå då eleverna ges beröm i form av bland annat glada gubbar och kommentarer. Resultatet visar även att feedback utgår från de tre feedbackfrågorna Vart är jag på väg? Hur ska jag komma dit? och Vad är nästa steg? för att ge eleverna framåtsyftande mål som för deras lärande framåt.

  • 67.
    Hagelin, Sara
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Johansson, Eleonor
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    "Här i Uganda har vi föräldrar, har ni det i Sverige?": En etnografisk studie om pedagogiska resurser i Uganda2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    På grund av den ekonomiska kris som nu råder växte vårt intresse för resurser och hur beroende vi egentligen är av dem. Vi blev intresserade av att ta reda på hur lärare i ett u-land, som vanligtvis har färre resurser än ett i-land, löser sina undervisningssituationer. Vi fick möjligheten att resa till och tillbringa tio veckor i Uganda för att undersöka vårt syfte. Ordet resurs definieras i denna uppsats som materiella, personella eller miljömässiga resurser. Några som också uppmärksammat afrikansk skolkultur och som tagits upp i denna uppsats är Palme (1998) och Linde (2000) samt UNESCO som årligen ger ut en rapport om skolutvecklingen världen över.

    Syfte

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare på en grundskola i östra Uganda löser skolsituationer med fokus på resurser. Studien utgår från dessa frågeställningar:

    • Vilka resurser finns på skolan?
    • Hur används det i undervisningen?
    • Vad tänker lärare kring resurser?

    Metod

    Studien utgår från ett etnografiskt tillvägagångssätt vilket betyder att resultatet framkommit genom deltagande observationer, fältanteckningar och fokusgruppsintervjuer. Att blanda olika metoder genom triangulering gjorde det möjligt för oss att ställa de olika resultaten mot varandra för att höja tillförlitligheten. Ramfaktorteorin har även använts för att strukturera upp resultatet. Under analysen framkom fyra olika kategorier som utgör ramarna för undervisningen.

    Resultat

    Materiella, personella och miljömässiga resurser samt grundläggande behov är de ramar som vi fokuserat på i denna studie och som enligt vår tolkning påverkar vilken undervisning som är möjlig. Skrivmaterial och krita anses nödvändiga. Lärarna ser sig själva som viktiga resurser genom att uppmuntra, undervisa och vara goda förebilder. Den största resursen ser de ändå att de grundläggande fysiska behoven utgör. Sömn, mat och trygghetsbehoven behöver vara tillfredsställda för att lärande överhuvudtaget ska vara möjligt. Ramarna leder till en undervisning som till största del utgörs av förmedlingspedagogik. I diskussioner med lärarna framkommer tankar om andra arbetssätt som på grund av högt elevantal är svårt att införliva.

  • 68.
    Hansen, Caroline
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Skrivundervisningen på mellanstadiet: Åtta elevers med svenska som andraspråk upplevelser2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Statistik visar att folkökningen i Sverige främst beror på invandring. Det innebär att fler människor med annat modersmål än svenska kommer till Sverige och till skolorna. Följaktligen betyder det att allt fler lärare kommer träffa elever med svenska som andraspråk. Ytterligare statistik visar på att elever med svenska som andraspråk i större utsträckning än de elever med svenska som modersmål riskerar att lämna grundskolan utan möjlighet till vidare studier, något som bryter mot Skollagen. Tidigare forskning om elever med svenska som andraspråks tankar och upplevelser är väldigt begränsad, i synnerhet när det kommer till ämnesspecifika delar av undervisningen som skrivundervisningen. Det finns forskning där det vuxna barnperspektivet är i fokus, däribland Strindberg (2012) men i den här studien är det barns perspektiv som är det rådande för att därigenom skapa ny forskning från en annan infallsvinkel. Syfte: Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka upplevelser elever med svenska som andraspråk har kring sin skrivundervisning på mellanstadiet Metod: Metoden för att få svar på studiens forskningsfrågor har varit semistruktuerade intervjuer med elever med svenska som andraspråk. De elever som blivit intervjuade har blivit utvalda via ett bekvämlighetsurval, som syftar på att jag valt att skicka ut missivbrev till elever och vårdnadshavare på en skola jag sedan innan är bekant med. Resultat: Studiens resultat visar att det finns situationer i skrivundervisningen som eleverna inte alltid får möjlighet att interagera, härma och kommunicera kring skrivandet för att nå måluppfyllelse. Det framkom mönster i elevernas upplevelser som visade att det fanns en rutin kring skrivundervisningen som sällan ändrades, där eleverna och lärarna ej interagerade, utan undervisningen var främst uppdelad i självständiga delar. Det fanns även en förutsägbarhet kring bedömningen, där texternas brister lyftes istället för texternas förtjänster och eleverna upplevde att lärarna hade ett system i sin bedömning som de själva hade egna tolkningar på. Det tycktes ej finnas en muntlig kommunikation kring bedömningen, utan eleverna lämnades ensamma att tolka vad läraren menade med val av markeringspenna, längd på kommentarer och begrepp som användes.

  • 69.
    Hattinger, Monika
    et al.
    University West, Department of Engineering Science, Division of Production Engineering.
    Hellsten, Jan-Olof
    Lundh Snis, Ulrika
    University West, Department of Economics and IT, Division of Computer Science and Informatics.
    Lärcentrum - perspektiv och möjligheter: analys och praktik2007Report (Other academic)
  • 70.
    Helleberg, Ellen
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Jonsson, Emma
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Pedagogers förhållningssätt till barns lek och samspel2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Med hjälp av tidigare forskning och relevant litteratur har vi bearbetat, diskuterat och analyserat resultatet från de genomförda intervjuerna och observationerna, vilket har gett oss en ökad förståelse kring ämnet. Sommers teorier om Samvarokompetens och Samvaromönster utgör grunden för vår studie.

    Syfte:

    Syftet med vår studie är att få en uppfattning av pedagogers förhållningssätt till barns samspel i lek men också hur de förhåller sig till barn som inte deltar i lek tillsammans med andra eller som exkluderas. Syftet med studien är även att se hur pedagoger förhåller sig till barns lek och hur barns samspel kan yttra sig.

    Metod:

    Med utgångspunkt i syftet har vi genom en kvalitativ metod genomfört sju intervjuer och två observationer. Intervjuerna genomfördes på två olika förskolor. Observationerna i sin tur ägde rum på ytterligare en förskola. Förskolorna är belägna i en mellanstor kommun i Västra Götaland.

    Resultat:

    Utifrån det insamlade materialet från intervjuerna formulerade vi fem kategorier: Förhållningssätt till barn som inte leker. Tillvägagångssätt för att väcka barns leklust. Hur man kan introducera barn i lek med andra. Metoder för att hantera barn som exkluderas från andra barns lek. Förebyggande arbetssätt för att förhindra exkludering i barngruppen. I resultatet framkom det att pedagogerna anser det viktigt att arbeta kontinuerligt med de barn som i lek inte samspelar med andra, eller som utesluts från lek. De var eniga i att lek är viktigt för alla barn att utöva, då den utvecklar dem på flera olika områden. Utifrån det insamlade materialet från observationerna fick vi kunskap om barns samspel och hur pedagogerna förhöll sig till barnens lek. Vi blev uppmärksammade på hur barns samvaro och samspel kan ta sig uttryck i den fria leken. Vi blev också medvetna om att pedagoger har en viktig roll när det kommer till att utveckla och stimulera barns lek.

  • 71.
    Henry, Alastair
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Conceptualizing Teacher Identity as a Complex Dynamic System: The Inner Dynamics of Transformations During a Practicum2016In: Journal of Teacher Education, ISSN 0022-4871, E-ISSN 1552-7816, Vol. 67, no 4, p. 291-305Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Currently, the inner dynamics of teacher identity transformations remain a “black box.” Conceptualizing preservice teacher identity as a complex dynamic system, and the notion of “being someone who teaches” in dialogical terms as involving shifts between different teacher voices, the study investigates the dynamical processes at play when transitions between identities occur. Using a single-case design, and drawing on intra- and inter-personal data collected across three timescales, the identity transformations of a preservice teacher during a practicum are examined as a process in motion. The study offers a systemic account of the participant’s teacher identity experiences, analyses revealing oscillations between two identity positions and a pattern of multi-stability. It is suggested that complexity approaches can be valuably used in mentoring processes to help students make sense of identity transformations and the conditions under which they occur. In the longer term, support of this kind can have a positive impact on teacher retention.

  • 72.
    Henry, Alastair
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Thorsen, Cecilia
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Teacher-Student Relationships and L2 Motivation2018In: The Modern language journal, ISSN 0026-7902, E-ISSN 1540-4781, Vol. 102, no 1, p. 218-241Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Positive relationships with teachers are important for students’ second language motivation. However, little is known about how interpersonal interactions stimulate motivated behavior. Drawing on studies of teacher-student relationships, theories from positive psychology, and the psychology of unconscious self-regulation, this case study examines moments of teacher-student interaction and explores influences on students’ engagement and motivation. Observations (N = 15) were carried out in 2 classrooms, and interviews with the focal teacher of this study and her students were conducted. Data were analyzed using a grounded theory ethnography approach. Findings indicate that moments of close personal contact and their influences may differ in emerging and mature teacher-student relationships. While in emerging relationships moments of contact can have immediate influences on engagement and motivation, in mature relationships influences on learning behavior may be less pronounced and involve unconscious motivational processes. The study’s methodological limitations are discussed and proposals are made for future ethnographic and experimental work.

  • 73.
    Herrman, Margaretha
    University West, Department of Nursing, Health and Culture, Divison for Health, Culture and Educational Sciences.
    Utbildade för filmproduktion: hinder och möjligheter för etablering2012In: Utbildning & lärande Tema : Utmaningar och perspektiv på verksamhetsförlagt lärande, Vol. 6, no 1, p. 30-49Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Workers who desire employment inside film production come from a variety of experience levels. In Sweden, the opportunities to obtain work in the film production industry are limited and depend on situations and norms defined by the industry itself. The goal of this article is to identify challenges faced by a relatively unknown group of industry workers: those students representing industrial intellectuals who have received higher educational training in film production work, to identify the difficulties and opportunities they face in their transition from education to employment in the industry. This study is a qualitative one, based on interviews with four young adults who are recent graduates of an educational training program for film production work. The respondents were asked to identify levels of uncertainty and competitiveness prevailed and what opportunities and threats existing as important factors in terms of obtaining work. The findings demonstrate that students who are transitioning into careers are met by an environment with high demands for networking and expectation to adapt their performances and lifestyles to the demands of the job. An aptitude for work is often measured by how well workers adapt to the industry’s culture and values.

  • 74.
    Herrman, Margaretha 
    et al.
    University West, Department of Health Sciences, Section for health promotion and care sciences.
    Bunting, Leona
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Johanson, Marita
    Learning for Film Production2012Conference paper (Other academic)
  • 75.
    Hjelm, Beatrice
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Ringholm, Caroline
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Hur lärare konstruerar genus i NO och teknik: En studie om några lärares strategier för att skapa ett jämställt klassrum i NO och teknik.2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien grundades i vårt tidigare examensarbete där vi visade att eleverna i årskurs 3 hade ett högt intresse för NO och teknik, trots att andra studier visar att elevers intresse för NO och teknik sjunker. Resultatet väckte frågan om hur lärarnas undervisning ser ut och hur bemötandet mellan lärare och eleverna ser ut i ett genusperspektiv. Syftet med studien var att identifiera om lärarna använde sig av strategier och vilka dessa var för att skapa ett jämställt klassrum samt om det fanns skillnader i hur lärarna bemötte eleverna ur ett genusperspektiv. Genom observationer av fyra olika NO-lektioner och intervjuer med fyra lärare har vi fått större kunskaper om hur dessa lärare arbetar och vilka strategier de använder för att skapa ett jämställt NO- och teknikklassrum. Medvetna strategier som lärarna använde sig, av för att skapa ett jämställt klassrum, var praktiskt arbete, diskussioner och reflektion över sin egen undervisning. I observationerna såg vi att det skapade engagerade elever. Resultatet visade också att lärarna bar på stereotypa föreställningar om pojkar och flickor. I resultatet visar vi hur dessa föreställningar tog sig uttryck i klassrummen och eventuella konsekvenser det kan för på elevernas intresse för ämnena.

  • 76.
    Högberg, Martin
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Svenskämnet och digitaliseringen: svensklärares tankar, upplevelser och reflektioner2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This study investigates teachers' experiences of and thoughts on the ongoing digitalization in relation to the Swedish school subject. More specifically, the study's aim was to learn how and why teachers are using alternatively not using digital tools in their teachings and relate this to their conceptions of the Swedish school subject itself. Interviews were accordingly conducted with a total of seven teachers currently teaching Swedish in upper level secondary school to gather the information neccessary to draw conclusions. The respondents conveyed a unified opinion that a teacher today has to use digital tools to some extent in their teachings. It was believed that schools could benefit greatly from the digitalization and was thus connected to very high expectations. The school's role as part of a local society as well as a global world was mentioned frequently, and consequently the school's need to follow the same development as the rapidly digitalizing society was stressed. However, despite this positive view, a number of perceived problems were conveyed too. Lack of time, resources and support for the teachers are making it difficult to actually convert the expectations to reality. This appears to, combined with the fact that different schools are differently equipped, create a very heterogeneous digitalization in Swedish schools. Interstingly, the study also revealed that there were no clear definition of the term 'digitalization'. It seemed that it could be perceived as either technological inventions, a paradigm shift in society or as tools for social equalization. In the first perception, digitalization means new technical devices which, when used appropriately in the classrom, enables teachers as well as pupils to learn more effectively. The second perception is based on the relation between the school and the society. Since the society and, in a wider sense, the world is digital, the Swedish subject as part of the school needs to mirror this fact. The third perception sees digitalization, through its possibility to combine several media, as a way to enable pupils with various learning techniques to partake in teaching experiences on more equal terms.

  • 77.
    Högman, Jennie
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Det levande fritidshemmet: Om pedagogisk planering i verksamhet2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: The study will form the basis for a deeper insight into how the operation works from the children's needs, interaction, systematic quality work and meaning in the operation. In this study, I interviewed seven active recreation in a Värmländsk community. Where I interpreted the educational work that occurs in the operation.The issues are the basis for this study is how the educational programming used by recreation instructors in the operation? How much influence have children in what goes on in school centers? What could it possibly be the area of development in educational planning?Objective: The aim of the study is to provide a better understanding of how the educational programming used in the operation, the children's influence affects the educational planning and how one chooses to work with further development.Method: In this study, I have chosen to work with pedagogues in the school centers. My study is made with qualitative interviews according Kvale and Brinkmann (2010), where the aim is to highlight and understand the topics based on the interviewee's own perspective.Results: In this study, I have found that time and size of the group affects educators the opportunity for educational programming. I can also see the differences on the organizational structure of the two schools I have chosen to study. In one school, there is room for educational programming during school hours, while the other school uses recreational pedagogue as a resource throughout the school years, which means limited opportunities for educational programming

  • 78.
    Högström, Caroline
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Rivera, Carla
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Den tysta litteraturen: En studie om den icke-västerländska litteraturens plats i skolans undervisning2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Under vår tid på lärarutbildningen och på vår verksamhetsförlagda utbildning har vi sett att den icke-västerländska skönlitteraturens roll i skolan är näst intill obefintlig. Vi menar att om eleverna får ta del av denna icke-västerländska litteratur får de kanske en ny inblick i och förståelse för andra kulturer. Hur skall dessa elever få upplysning om icke-västerländsk litteratur? Denna litteratur skall ingå i gymnasieskolorna enligt läroplanerna. På grund av den tillsynes låga status som den har i skolan, blev vi intresserade av att undersöka detta och hur detta påverkar lärarens undervisning.

    Syfte: Vårt syfte är att undersöka om och hur svenskläraren i gymnasieskolorna använder sig av icke-västerländsk litteratur, såsom sydamerikansk, afrikansk och österländsk, i undervisningen. Vi vill också se om det finns ett mönster i litteraturundervisningen inom svensklärarutbildningen. Vidare ville vi undersöka hur detta eventuella mönster kan påverka den nyutexaminerade lärarens val av litteratur i undervisningen på gymnasiet.

    Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod då vi har intervjuat tio svensklärare på gymnasieskolor.

    Resultat: Vi har kommit fram till att den icke-västerländska litteraturen är obefintlig i svenskämnets undervisning på gymnasiet. Orsakerna är lärarnas bristande utbildning inom den icke-västerländska litteraturen, men även kurs- och läroplanernas utformning för högskolan/universitet är en orsak till detta. Litteraturvalet ser olika ut beroende på val av program, det vill säga de praktiska och teoretiska programmen.

  • 79.
    Ivarsson, Maria
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Larsson, Rebecka
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    En studie om elevers syn på specialundervisning2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Forskning och litteratur lyfter fram att specialundervisningen är problematisk för så väl elever som lärare. Det framkommer att elever kan må dåligt, känna sig utanför, få dålig självkänsla och missa kunskaper som eleverna borde få med sig.

    Syfte

    Syftet med studien är att kartlägga och analysera hur elever upplever särskild undervisning och/eller specialundervisning. Med särskild undervisning/specialundervisning menar vi att elever som är i svårigheter får lämna ordinarie undervisning för att få stöd av annan pedagog och i annan lokal.

    - Hur ser elever på sina kunskaper?

    - Hur resonerar elever om specialundervisning?

    Metod

    I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod, där vi använder oss av halvstrukturerade intervjuer. Vi hade ett frågeformulär inför intervjuerna med några huvudfrågor och teman, där vi hade möjlighet att ställa de följdfrågor som situationen inbjöd till utan att ha en given ordning på frågorna i förväg. Vi intervjuade 14 elever i en klass. Intervjuerna analyserades utifrån temana; elevers syn på sina kunskaper och syn på specialundervisning.

    Resultat

    Resultatet visar att eleverna i klassen anser att elever som "går iväg utanför" klassrummet kan få den bästa hjälpen om de går till annan lokal, de menar att segregering är att föredra. I klassrummet anser eleverna att det hade blivit för mycket prat mellan eleverna, stökigt, att koncentrationen försvinner och det blir svårare att lära sig. Eleverna vill själva inte "gå iväg" för att de trivs i klassrummet och känner att de inte behöver den hjälpen som ges på specialundervisning. Eleverna som går iväg känner att de trivs i grupprum, men känner att det kan vara "jobbigt" att "gå iväg" vid vissa tillfällen.

  • 80.
    Jobe, William
    et al.
    University West, School of Business, Economics and IT, Divison of Informatics.
    Östlund, Christian
    University West, School of Business, Economics and IT, Divison of Informatics.
    Svensson, Lars
    University West, School of Business, Economics and IT, Divison of Informatics.
    MOOCs for Professional Teacher Development2014In: Proceedings of Society for Information Technology & Teacher Education International Conference 2014 / [ed] M. Searson & M. Ochoa, Chesapeake, VA: AACE , 2014, p. 1580-1586Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    A MOOC is a trending concept in education that is disrupting traditional methods oflearning consumption. The emergence and use of MOOCs for professional teacher development isstill uncommon, but on the verge of gaining a foothold. Research regarding MOOCs typicallyfocuses on impacts for higher education and lifelong learning. However, the specific intersection ofMOOCs and professional teacher development is poorly researched. This concept papercontemplates the benefits and drawbacks of using MOOCs for professional teacher developmentand calls for more practical studies and explorative research. This paper also speculates on the basicMOOC design criteria and principles needed to maximize engagement and course completion,which are currently common issues with general MOOCs. The conclusion is that MOOCs can be acost- and resource-effective means to deliver quality education in order to further professionalteacher development. However, possible risks are employers' reluctance to accept MOOCaccreditation as equivalent professional development and the lack of relevant MOOC courses forprofessional development.

  • 81.
    Johansson, Anna
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division of Social Work and Social Pedagogy.
    "Har man inte föräldrarna med sig så kommer man ingenstans": om lärares relationer till föräldrar med barn som har "problem"2017Report (Other academic)
  • 82.
    Johansson, Anna
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division of Social Pedagogy and Sociology.
    ”Har man inte föräldrarna med sig så kommer man ingenstans”: ‐om lärares relationer till föräldrar med barn som har ”problem”2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The study is part of a project of cooperation between University West and the elementary schools of the Municipal of Uddevalla. Since the project has an interactive approach the purpose/research questions and the choice of methods have been developed in dialogue between researcher and practitioners. The overall purpose has primarily been to make visible both the good examples as well as the difficult situations in teacher´s relationships with children defined as “having problems”, as well as with their parents. Further it is to develop and strengthen the professional competence of the teachers. The specific aim of this part of the project is to explore how teachers perceive theirrelationships with the parents of children defined as ”having problems”? What are the possibilities and which are the obstacles? The empirical material consist of ten qualitative interviews with female teacher´s teaching in 1-3 grade. The theoretical point of departure is a relational approach and a perspective of power. Relational work, relational competence and relational practices are understood as being entangled with practices of power. The analysis shows that the informants emphasize the role of the parents in supporting their children and that they see it being of vital importance to create a trusting relationship with the parents. To create and sustain this relationship the informants use a multitude of relational practices; such as giving positive feed- back, making the child responsible, listen, show empathy, be personal as well as setting boundaries. The ideal for cooperation is a partnership in which the teacher and parent/s work together as a team, however with the teacherdefining “the problem” and leading the work. The mail obstacle to co-operation is defined by the informants is the lack of insight or understanding of the parents, them not willing to acknowledge of the “problems” of their child.

  • 83.
    Johansson, Eva M.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Det motsägelsefulla bedömningsuppdraget.: En etnografisk studie om bedömning i förskolekontext2016Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This study examines the assessment practices and discourses in Swedish preschool in times of changing principles for state control and steering. These practices and discourses are analyzed in relation to theories about state control, and about cultural and social reproduction in education. The study was conducted with an ethnographic approach in two preschools located in areas that differ in terms of socio-economic status and ethnic diversity. The results show that pre-school teachers express ambivalence towards assessment as an aspect of their work. An increased focus on children's learning and on mastery of specific assessment formats and discourses are on the one hand constructed as signs of being professional – and thus function to increase their professional status. On the other hand, by their association with school, the same features seem to conflict with the values and discourses that constitute preschool teachers' professional identity. In their talk about assessments, the preschool teachers tend to focus on how assessments should be expressed (form) rather than what they are targeting (content). Furthermore, the assessments tend to concern social and behavioral aspects rather than the children's learning. As much as promoting institutional development and children's learning, the assessment practice can thus be seen as a sort of assessment game. Finally, the results suggest that the norms and focus of assessments to some extent both indicate and reinforce the institutional culture of different preschools, thereby exposing children to different socializing messages. This is problematized in regard to the role of education to promote justice and equality.

  • 84.
    Johansson, Hanna
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division of Social Pedagogy and Sociology.
    Sundin, Bobby
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division of Social Pedagogy and Sociology.
    Musik som instrument: En kvalitativ studie om elevers upplevelser av motivation genom musik2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The results of the latest PISA survey indicates that Swedish 9 grade-students have reduced in terms of knowledge in comparison with other investigated OECD countries. Swedish students achieve a record low in the three knowledge fields of mathematics, science and reading comprehension. The lack of knowledge is traceable to the high figures of unqualified high school students. In 2014, every tenth student was unqualified to high school due to insufficient grades. It is the highest figure ever. The responsibility to guide unauthorized students to high school, others studies or work, lies with the Introduction programs. Students at the Introduction program usually has a harder and longer way to the labour market through the studies, which can be seen as a contributor to the school fatigue. Introduction programs are able to integrate efforts in education that promotes students' school motivation, but many principals feel that there are gaps in meeting students' individual needs.

    With this in mind, there is reason to study how pedagogical work can be designed to motivate students. The purpose of the study is to study the importance of music for students' school motivation. With a qualitative input with semi-structured interviews, we wanted to capture the students' experience of music as motivation and change. The study was conducted at Musikalternativet, a motivation contribution to school tired and music interested students. The theoretical basis was the motivation theory, Self-determination theory with emphasis on the proposed three basic needs: competence; autonomy and relatedness.

    The results show how students with higher satisfaction regarding the three basic needs for competence, autonomy and relationship experience a larger school motivation than earlier. The need for competence is met when the educators actively challenge the students and give positive feedback. The need for autonomy are met by allowing students to be involved in the decision-making and design of the project, and by encouraging them to be creative. Relatedness needs are met through connectedness to other students and to the equal relationship between teachers and students. The results also show that students have a need to express feelings. The study shows that music can be an efficient educational tool for raising and motivating students with school fatigue.

  • 85.
    Johansson, Ingemar
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division of Psychology, Pedagogy and Sociology.
    Winman, Thomas
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division of Social Pedagogy and Sociology.
    Rektorers lärande: förutsättningar, hinder ochmöjligheter för lärande i dendagliga verksamheten2015Conference paper (Other academic)
  • 86.
    Johansson, Josefin
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "Linje är ett rakt streck": en kvalitativ studie om elevers geometriska begreppsförståelse2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I en sammanställd rapport från TIMSS-undersökningen som Skolverket gav ut år 2008, visade det sig att svenska elevers kunskaper i det matematiska området geometri låg under EU/OECD genomsnittet (Skolverket, 2008). Vidare visar rapporten att elevernas svårigheter i matematik främst handlar om deras förmåga att förstå matematiska begrepp. Mot bakgrunden av det som kom fram i TIMSS-undersökningen var det av intresse att utforma en studie som undersöker elevers begreppsförståelse av ett antal grundläggande geometriska begrepp. Syfte: Syftet med studien är att undersöka elevers begreppsförståelse av geometriska begrepp med utgångspunkt i hur de förklarar begreppen med fyra olika representationsformer. Vidare syftar studien till att undersöka hur elever kan relatera begreppen till andra matematiska begrepp. Metod: Studien har genomförts på elever som går i årskurs sex och kvalitativ metod har varit utgångspunkt för studien. För att undersöka hur elever förklarar geometriska begrepp med hjälp av representationsformer har eleverna dels svarat på matematiska uppgifter, vilket kan liknas vid en enkätundersökning, och dels har fokusgruppsintervjuer använts. I databearbetningen av den insamlade empirin har centrala mönster lyfts fram från de matematiska uppgifterna och från intervjuerna har den gemensamma diskussionen som eleverna framfört använts och analyserats. Resultat: Resultatet från studien bekräftar till största del det som kommit fram i TIMSS-undersökningarna om att elever har svårigheter med att förstå matematiska begrepp, eftersom även den här studien visar att flertalet elever har svårt att förklara begreppen. Ett tydligt mönster som framkom var därutöver att flera elever förklarade geometriska begrepp utifrån vad de betyder i ett vardagligt sammanhang och inte i en matematisk kontext. Resultatet visar dessutom vilka representationsformer som elever har störst respektive minst förmåga att använda när de förklarar begreppen. De begrepp som eleverna har svårast med att förklara är begreppen stråle och parallell, vilket också är de två begrepp som eleverna har svårast med att uttrycka ett samband med andra matematiska begrepp. Av studiens resultat att döma är det av vikt att i undervisningen fokusera på geometrisk begreppsförståelse för att undvika matematiska svårigheter som beror på bristande förståelse av begrepp.

  • 87.
    Johansson, Kristina
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division of Psychology, Pedagogy and Sociology.
    VILÄR: 7-8 december 20172017Conference proceedings (editor) (Other academic)
  • 88.
    Johansson, Kristina
    et al.
    University West, Department of Nursing, Health and Culture, Divison for Health, Culture and Educational Sciences.
    Lassbo, GöranUniversity West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.Nehls, EddyUniversity West, Department of Nursing, Health and Culture, Division of Health and Culture.
    Inside the New University: Prerequisites for a Contemporary Knowledge Production2013Collection (editor) (Other academic)
  • 89.
    Johansson, Linda
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Olofsson, Carina
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Pedagogens sätt att arbeta för att alla barn skall få bli delaktiga i den fria leken2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den fria leken är ständigt ett aktuellt ämne och under senare år har det framkommit forskning som påvisar hur viktig lek är. Under vår tredje termin blev vi medvetna om att inte alla barn deltar i den fria leken tillsammans med andra barn. Vi förstod då att det är viktigt att arbeta för att ge alla barn möjlighet att kunna delta.

    Syfte: Att undersöka vad pedagogerna anser om den fria leken och hur pedagogerna arbetar för att alla barn skall få möjlighet att delta.

    Metod: I vår studie har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade 12 pedagoger på fem olika förskolor. Förskolorna var förlagda i tre olika kommuner vilket vi ansåg kunde möjliggöra variation i informanternas svar.

    Resultat: I studien framkommer det att pedagogerna använder sig av olika metoder som alla är överförbara till andra förskolor för att på bästa sätt hjälpa alla barn för att de skall få möjlighet att vara delaktiga i den fria leken. Det resultat som framkommit är att pedagogerna anser den fria leken vara viktig för barns utveckling och lärande. Pedagogerna finner också att det är i den fria leken som barnen befäster många kunskaper och skapar nya erfarenheter. Forskning visar att den fria leken inte alltid är vad den ser ut att vara. Den kan även innebära att barnen upplever en känsla av att inte duga och att de känner sig utanför.

  • 90.
    Johansson, Louise
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Snapp, Karin
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Vasatidens manliga krigare och husliga kvinna: en analys av historieläroböcker för årskurs 4-62016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inledning: Bakgrunden till denna studie bygger på att läromedel inte längre granskas av staten vilket innebär att lärare har ett större ansvar gällande vilka läroböcker som används. Skolverket (2011) betonar vikten av att undervisningen ska uttrycka och förmedla jämställdhet mellan män och kvinnor samt människors lika värde. Elever ska dessutom få möjlighet att utveckla förståelse för andra människor och genom detta kunna utveckla och fördjupa sin egen identitet. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur historieläroböcker för årskurs 4-6 presenterar och framställer män och kvinnor under Vasatiden i text och bild sett ur ett genusperspektiv.Metod: I studien har en innehållsanalys av läroböcker utförts av både text och illustrationer. Vi har använt oss av kvalitativa analyser genom att tyda och tolka texters och illustrationers innehåll. Vi har dessutom använt oss av kvantitativa analyser för att mäta innehåll både i texter och i bilder. Analysen har utförts utifrån en empirisk konstruktion av ett analysschema baserat på läroböckernas innehåll om Vasatiden, slutligen har dessa mönster analyserats utifrån en analysmodell kallad "Genustrappan". Resultat och analys: När läroböckernas texter och illustrationer analyserades upptäcktes mönster utifrån de förutbestämda områdena som fanns i analysschemat; makt och regenter, fejder och uppror, kyrkan samt samhället. Analysen visade att män till stor del framställs som krigare och maktutövare både över sig själva och i samhället. Medan kvinnor framställs som hushållerskor som tar hand om hemmet och familjen, men som inte har så mycket inflytande varken över sig själva eller i samhället. Analysen visade också att det talas mycket mer om män än om kvinnor, detsamma gäller andelen män och kvinnor på illustrationer. Kvinnor faller därför till stor del bort från historiens händelser och utveckling medan män framställs som att de har påverkat det mesta som utvecklat samhället. Detta sker dessutom utan förklaring och problematisering.

  • 91. Johansson Mahic, Maria
    et al.
    Skyvell Nilsson, Maria
    University West, Department of Nursing, Health and Culture, Divison of Caring Sciences, undergraduate level.
    Att forma en medarbetare eller att undervisa en student2014In: Nordic Journal of Vocational Education and Training, ISSN 2242-458X, E-ISSN 2242-458X, Vol. 4, no 2, p. 1-12Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Genom cooperative education (co-op) ges studenter möjlighet att inomutbildningen, praktiskt tillämpa sina kunskaper på en arbetsplats. Under co-op tilldelasstudenten en av arbetsgivaren utsedd handledare. Co-op är ett trepartssamarbete mellanhögskola, student och arbetsplats. Merparten av tidigare studier fokuserar studenternasupplevelse av co-op eller vad co-op kan innebära för studentens studiemotivation, framtidakarriär och möjlighet till arbete. Syftet med denna fenomenografiska studie är att beskrivahandledares uppfattning om handlednings syfte. Studien kan därmed bidra till kunskap om denutbildningssituationen studenter ställs inför i co-op. Studiens resultat, som är baserad påintervjuer, visar fyra olika uppfattningar om handlednings syfte: Stödja in i gemenskapen, Delgespecifikt kunskapsinnehåll, Att få möjlighet att lära och Bidra till produktionen. Handledarnasuppfattningar indikerar att studenten förväntas praktiskt tillämpa teoretisk kunskap och fåarbets- och yrkesrelaterade erfarenheter genom ett socialt lärande. Variationerna i handledarnasuppfattningar antyder även att det samlade kunskapsinnehållet som studenten får ta del av underco-op kan variera stort. Utifrån resultatet diskuteras möjligheter och hinder för studentenslärande under co-op.

  • 92.
    Johansson, Susanne
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Tvillingar i förskola och skola En studie om pedagogers uppfattning om att bemöta tvillingars enskilda förutsättningar och behov2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 93.
    Jägerbrand, Linda
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Warghed, Kajsa
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Etik i tre världsreligioner: en textanalys av tre läroböcker i religion2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    BakgrundSkolan ska ge en så bra grund som möjligt för alla elever i skolan att utvecklas ifrån. I takt med den ökade migrationen och globaliseringen har Sverige utvecklats till ett mer religiöst heterogent samhälle. Eleverna i en klass kan ha många olika religiösa bakgrunder. Kristendomen får en särställning i värdegrunden och det centrala innehållet men undervisningen ska samtidigt vara icke-konfessionell (Skolverket, 2015). Etiken har en egen rubrik i det centrala innehållet i religionskunskapsämnet. Det är därför viktigt att analysera läroböcker i religionskunskap för att utläsa vilken etik som framställs i kristendomen, judendomen och islam. Det sker inte längre en statlig läroboksgranskning i Sverige därför är denna granskning viktig att utföra.SyfteSyftet har varit att undersöka hur etik och vilken etik som framställs i kristendomen, judendomen och islam samt att analysera hur och om kristendomens etik skiljer sig från judendomens och islams. MetodUndersökningen genomfördes i form av en textanalys med hjälp av Ammerts (2011) analysverktyg och Heberleins (2014) normativa etiska teorier och dygdetik för att kunna utläsa hur och vilken etik som framställs i läroböckerna för religionskunskap i årkurs 4-6.ResultatResultatet av textanalysen presenterar den etik som gick att utläsa i de undersökta läroböckerna och har sammanställts och analyserats och diskuteras med hjälp av vår teoretiska utgångspunkt och tidigare forskning. Resultatet visar att den etik som dominerar i kristendomen är dygdetiken. I judendomen och islam är det främst pliktetiken men även retributivismen som framträder mest. Det går inte att se någon särställning av kristendomen i läroböckerna mer än att de får fler antal sidor i samtliga läroböcker. I två av böckerna gick det att utveckla texterna till att bli mer reflekterande tack vara rutor i anslutning till texten. De bidrog till att ge eleverna en bredare bild av religionerna och även koppla innehållet i berättelserna till nutid. I den tredje boken erbjuds ingen reflektion eftersom texterna är mer faktabaserade och enbart redovisar händelseförloppet. Det ger därför en ensidig bild av religionen.

  • 94.
    Järnberg, Elenore
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Johansson, Urika
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    "Behöver arbetsro i mindre grupp": En diskursanalytisk studie av beskrivningar i åtgärdsprogram2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    När man talar om en skola för alla menar man att alla elever oavsett problematik skall inkluderas i den ordinarie undervisningen. Elevers olikheter skall ses som en naturlig variation och som en tillgång i skolan och undervisningen. I såväl Lpo94 som Lgr11 framgår att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning och få möjlighet att utvecklas på bästa tänkbara sätt utifrån de individuella förutsättningar man har. För att skolan skall kunna säkerställa att varje elev får det stöd han/hon är berättigad till används olika former av dokumentationsverktyg och åtgärdsprogrammet är ett väletablerat sådant. Ett åtgärdsprogram skall upprättas då en elev riskerar att inte nå upp till målen för utbildningen och dokumentet skall behandla såväl individ-, grupp- som organisationsnivå. Svårigheten skall alltså inte ses som enbart individburen utan som en produkt skapad av de olika faktorer som eleven omges av. Dokumentet skall fungera som ett redskap för pedagogerna när det gäller att planera, utforma, utvärdera och utveckla det pedagogiska arbetet. Handlingen blir en skriftlig bekräftelse på vilket stöd eleven är i behov av och en beskrivning av de insatser som skall vidtas.

    Syfte:

    Varje skola har djupt nedärvda normer och traditioner som genomsyrar verksamheten och dess utformning. Den kultur som råder påverkar därmed också skolans sätt att beskriva skolsvårigheter och formulera sig kring stödinsatser i åtgärdsprogram. En annan faktor som har inflytande på textens form och innehåll är de diskurser som skolan omges av. Genom denna studie vill vi synliggöra dessa bakomliggande diskurser och de invanda mönster och förhållningssätt som uppenbaras i dessa dokument. Vårt preciserade syfte är att undersöka vad som föranleder att åtgärdsprogram upprättas samt hur man språkligt uttrycker sig kring eleven och de insatser som ämnas vidtas.

    Metod:

    För att uppnå syftet med undersökningen har vi valt att använda oss av diskursanalys som metod. Genom att studera språket i åtgärdsprogrammen är tanken att få syn på vilka bakomliggande förgivettaganden och diskurser som konstruerar de "sanningar" som skrivs fram. Vi vill försöka urskilja de mönster som framträder i åtgärdsprogrammen för att se vad språket underförstår, förhindrar, respektive medför. Målet med diskursanalysen är att kartlägga sambanden mellan språkbruk och social praktik. I kombination med diskursanalysen har vi använt oss av Perssons (2008) modell med kategoriskt/relationellt perspektiv. Modellens funktion är att fungera som ett verktyg i resultat- och analysprocessen samt för att ge studien en tydlig inramning.

    Resultat:

    I denna studie synliggörs hur rådande skolkultur och olika diskurser påverkat åtgärdsprogrammens innehåll och form. Exempel på diskurser som finns synliga i dokumenten är maktdiskursen, diskursen om en skola för alla samt diskursen om inflytande

    och delaktighet

    . Vidare visar studien att skolan lägger stort fokus på de mål eleverna skall uppnå och att kunskapsutveckling prioriteras framför den sociala utvecklingen. I motsättning till visionen en skola för alla kan vi även se att det kategoriska perspektivet dominerar i stor utsträckning. I och med att texterna behandlar elever med behov blir utgången att insatserna som beskrivs nästintill enbart ligger på individnivå. Studien bekräftar att det finns ett glapp mellan ideologi och praktik och att målet en skola för alla befinner sig långt bort från den verklighet vi har granskat.

  • 95.
    Karlsson, Lisa
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Samuelsson, Kajsa
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Förskollärares kunskap och uppfattning om utomhuspedagogik i förskolan: En kvalitativ intervjustudie2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund Utomhuspedagogik framställs många gånger som något felfritt och något som ska kunna appliceras i de flesta typer av verksamheter. Enligt forskare kan mycket av det sociala och didaktiska ämneslärandet ske i utomhusmiljö, så länge pedagoger är medvetna om vilken form av lärande de bedriver, samt problematiserar detta (Dahlgren & Szczepanski, 2001). Utomhuspedagogik har stor påverkan på barns inlärningsförmåga, deras sociala relationer och personliga utveckling (Szczepanski, 2014). Författaren menar att den har en positiv inverkan på hälsa, multimodalitetet och koncentrationssvårigheter. Dessutom ska fysisk kontakt med natur- och kulturfenomen utomhus öka autenticiteten i lärandet "genom att erbjuda en länk till ett synsätt som rimligen borde vara medfödd hos människan" (s. 25). I läroplanen för förskolan (2016) står utomhuspedagogik inte ordagrant utskrivet. Det som står skrivet är att ett av förskolans uppdrag, är att ge barn utrymme för fantasi och kreativitet. Både i lek och lärande såväl utomhus som inomhus. Vidare står det skrivet i läroplan för förskolan att utomhusvistelsen bör ge möjligheter till lek och lärande i både genomtänkt miljö och naturmiljö. Ohlsson (2015) hävdar att i och med den revidering som skedde 2010 av läroplanen för förskolan, framkommer idag vikten av utevistelsen på ett annat sätt än tidigare. Det har lett till att det idag ska vara en naturlig och tungt vägande del av barns vistelse i förskolans verksamhet. Kan man förvänta sig att utomhuspedagogik är applicerbart i alla typer av verksamheter? Vad ställer det för krav på förskollärare och deras verksamheter? Vad är egentligen svenska förskollärares uppfattning om utomhuspedagogik? Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares kunskap och uppfattning om utomhuspedagogik och hur de tillämpar denna i praktiken. Metod Studien bygger på kvalitativa intervjuer. Fem förskollärare har deltagit i studien, vilka är hemmahörande i fem skilda förskolor, i tre skilda kommuner. Resultat Det resultatet som framkommit av vår studie är att det finns en stor vilja och ett intresse från förskollärares sida att använda sig av utomhuspedagogik. I resultatet framställs utomhuspedagogik överlag som något som är fördelaktigt för verksamheterna. Det framgår också av studien att utomhuspedagogik inte används i den utsträckning som förskollärarna hade önskat. Förskollärarna anser sig stöta på en del hinder i sina försök att tillämpa utomhuspedagogik i förskolan. Hindren kan vara materiella, avsaknad av utbildning eller brist på ledning och struktur.

  • 96.
    Karlsson, Madelen
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Gustafsson, Heléne
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    ”Att mobbas är ocoolt”: en studie om barns uppfattningar kring mobbning2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    För att bidra till dagens antimobbningsarbete som sker ute på skolor ser vi att barnens perspektiv bör lyftas fram. Vi tar upp olika forskare och deras definition och syn på fenomenet mobbning. Här lyfter vi även fram fyra olika perspektiv som vi använder i vårt analysarbete. Syftet med vår studie är att undersöka barns uppfattningar kring fenomenet mobbning, varför det uppstår och hur man kan stävja det. Barns perspektiv är betydelsefullt i vårt arbete då det är barns uppfattningar vi vill lyfta fram med vår studie.Vi har använt oss av en fenomenografisk kvalitativ metodansats där vi intervjuade åtta grupper med tre tioåriga barn i varje grupp. Dessa barn fick dessutom enskilt fylla i en enkät innehållande tre frågor. För att kunna utgå från barns perspektiv så långt som vi känner möjligt använder vi oss av öppna frågor i både intervjuguiden och enkätfrågorna. Grupperna var fördelade på fyra skolor med olika miljöer.Innan vi började med studien hade vi uppfattningen att barnen hade en större kunskap om hur de vuxna på skolan arbetar mot mobbning. Snabbt upptäckte vi dock att det inte stämde. Barnen har en mycket liten uppfattning eller ingen alls om hur de vuxna arbetar mot mobbningen på skolan. Vi kan se att alla de perspektiv vi använder oss av i analysarbetet är synliga vilket betyder att de alla bör ses som aktuella i dagens antimobbningsarbete. 

  • 97.
    Karlsson, Rebecca
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lundgren, Sarah
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "Du dominerar ju!": En kvalitativ studie om lärares syn på och arbete med feedback i svenskämnet.2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Feedback är en typ av bedömning som används kontinuerligt i klassrummet. Forskare menar att feedback är ett av mest effektiva tillvägagångsätt för att påverka elevers inlärning och prestation. Därför är feedback ett högst väsentligt ämne att studera. Studien har grundats i ett intresse för lärarens feedback till eleven och lärarens syn på feedback i svenskämnet. Syftet med studien är att undersöka vad för feedback som förekommer i klassrummet och lärarens synsätt på feedback, lärande och motivation. I denna studie har en kvalitativ metod används, i form av individuella observationer och semi-strukturerade intervjuer med tre grundskollärare i årskurs 4 och 6. Studien är gjort i ett lärarperspektiv då inriktningen på studien är lärarens feedback till eleven och lärarens synsätt. Studiens resultat analyseras med hjälp av teoretiska begrepp rörande feedback-, motivation- och lärteorier. Sammanfattningsvis visar studien att samtliga lärare resonerar kring ett tydligt samband mellan feedback, motivation och lärande. Resultatet visar att lärarens arbetssätt påverkar vilken feedback som ges, feedback påverkar motivationen och motivationen påverkar elevens lärande. Feedback i form av beröm är det mest förekommande typ av feedback under observationerna. Samtliga lärare förklarar berömmande feedback som ett sätt att lyfta eleven och skapa motivation.

  • 98.
    Kasaa, Kathrin Nancy
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Elevers bedömning i sitt eget lärande: En kvalitativ intervjustudie om formativ bedömning2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad elever anser om formativ bedömning. Hur påverkar formativ bedömning elevernas lärande? Vad anser/uppfattar eleverna att formativ bedömning leder till? En kvalitativ intervju genomfördes på en gymnasieskola i Västra Götaland och det var sammanlagt 6 elever som deltog i studien. Studien bygger på det sociokulturella perspektivet och som är grundmetoden för denna studie. Studieresultaten visar att formativ bedömning uppskattas mer än summativ bedömning och eleverna anser att formativ bedömning gynnar dem i deras lärande och hjälper dem att utveckla sina kunskaper. Studieresultatet visade också på för- och nackdelar med både den formativa och den summativa bedömningen

  • 99.
    Kittelmann Flensner, Karin
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Religious Education in contemporary pluralistic Sweden2013Conference paper (Refereed)
  • 100.
    Kittelmann Flensner, Karin
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Religious Education in the multicultural society2010Conference paper (Refereed)
12345 51 - 100 of 206
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf