Change search
Refine search result
1234567 51 - 100 of 2840
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Albinsson, Anna
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Förskollärarens erfarenheter av språkutveckling vid måltid i förskoleklassen2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Elever ska erbjudas goda möjligheter till utvecklingen av ett rikt och varierat språk enligt läroplanen. Trots det visar forskningen att den pedagogiska verksamheten inte förmår att prioritera barnens språkliga behov. Språkutveckling under måltid visar sig vara mindre beforskat i förskoleklassen än i förskolan. Måltiden beskrivs samtidigt som en unik och betydelsefull stund för barnets språk. Det är därför av intresse att få mer kunskap om förskollärarens erfarenheter av det pedagogiska arbetssättet vid måltiden i förskoleklassen.

    Syfte: Studiens syfte är att beslysa förskollärares erfarenheter av att använda måltiden som ett språkutvecklande lärandetillfälle i förskoleklassen.

    Metod: Studiens design utgår från kvalitativ och induktiv ansats med sex semistrukturerade intervjuer genom tematisk analys. Studiens frågeställningar grundas i ett sociokulturellt perspektiv med teoretisk utgångspunkt i scaffolding och den proximala utvecklingszonen.

    Resultat: I resultatet framkom två teman, språkutvecklande rutiner och strategier för språkutveckling. Av dessa två teman framkom totalt sex subteman. Resultatet visar betydelsen av rutiner och strategier för att använda måltiden som ett språkutvecklande lärandetillfälle i förskoleklassen. De rutiner som var språkutvecklande vid måltiden var att förskolläraren är vägledande vid måltid, att de kan hantera en tidsbirst och att de har förmåga att träna för att lära. De strategier som framkom för språkutvecklingen var att förskolläraren kunde tillhandahålla stimulerande samtalsämnen och vara ett stöd i samtal genom lekfulla arbetssätt.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 52.
    Albinsson, Michaela
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Mujezinovic, Emina
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Hur framställer läraren laborativt material i matematikundervisningen?: Årskurs 4-62020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund Skolverket (2003, s.39-40) menar att elevernas lust till att lära avtar inom matematiken i de högre skolåren. Vi kan se att ämnet blir svårt och komplext när eleven inte förstår. Eleverna behöver hitta mönster och lösningar med matematiken för att finna motivationen. Vi stödjer vår forskning på John Dewey och hans lärandeteori pragmatismen. "Learning by doing" är ett centralt begrepp inom pragmatismen, Deweys mål var att undervisningen skulle syfta mer på att lära sig genom görandet för att göra det mer konkret och tydligt för eleverna (Liedman 2014 s.239).

    Syfte Studien syftar till att undersöka lärares arbete med laborativt material och hur eleverna får ta del av laborativt material i undervisningen.

    Metod För att undersöka lärares arbete med laborativt material och hur eleverna får ta del av materialet i undervisningen valde vi att kombinera två metoder, intervju och observation. Vi arbetade med semistrukturerade intervjuer och ljudupptagning, fyra stycken lärare som var behöriga i matematik intervjuades. Sedan observerade vi dem lärarna som vi har intervjuat under en matematiklektion där de använder sig av laborativt material.

    Resultat Studiens resultat visar på vilket sätt eleverna får ta del av det laborativa materialet och hur läraren arbetar med det. Vi kunde se hur lärarens instruktioner kan lägga grund för hela lektionen och elevernas motivation. I vår undersökning kunde vi också se hur laborativt material stöttar elever med matematiksvårigheter och vilken betydelse placeringen av laborativt material har för användningen av det.

  • 53.
    Albinsson, Michaela
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Mujezinovic, Emina
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Hur synliggörs lässtrategier för eleverna?2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Läsförståelse är en viktig del i samtliga ämnen i skolan vilket gör att läsningen blir en av decentrala delarna eleverna behöver behärska. Enbart avkodning ger inte eleverna det resultat som behövs för att nå kunskapskraven i skolan utan lärarna behöver arbeta aktivt med läsutvecklingen hos eleverna. Undervisningen behöver fokusera på att ge eleverna en meningsfull undervisning kring läsningen och stötta eleverna med rätt verktyg för att utveckla lässtrategier.

    Syfte: Studien syftar till att undersöka lärares arbete med lässtrategier i klassrummet och hur elever får ta del av dessa i undervisningen.

    Metod: I vårt arbete använder vi en kvalitativ metod där vi använder oss av semistrukturerade intervjuer vilket innebär att vi konstruerat intervjufrågor utifrån vårt syfte och frågeställning men friheten ges till respondenterna att formulera personliga svar och samtalet styrs utifrån det. Genom vår kvalitativa forskningsmetod ligger fokuset på tolkning och förståelse utifrån människorsupplevelser.

    Resultat & Analys: Utifrån vår studie har vi sett vikten av lärarens undervisning för elevens förståelse avlässtrategierna. Lärarens sätt att undervisa om lässtrategier påverkar hur eleverna tar till sig verktygen och använder dem i sin läsning. Majoriteten av lärarna i vår studie talar inte om strategierna specifikt utan gör det mer undermedvetet och anser att det stora grundläggande arbetet för strategier ska ske i lågstadiet.

  • 54.
    Alburquerque, Daniel
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    En kvalitativ studie om fritidshemmets arbete i en mångkulturell skola2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Anledningen till det valda ämnet är den ökande problematiken i mångkulturella skolor där många elever inte når kraven som ställs på dom. Samtidigt upplevs ett utanförskap som strider emot fritidshemmens värdegrund och mål.

    Syfte:

    Syftet är att få ökad kunskap kring hur fritidspedagoger på ett mångkulturellt fritidshem arbetar för att främja varje elevs utveckling. Fokus ligger på gemenskap och inkludering, språket samt föräldrasamverkan.

    Metod:

    Jag har utfört en kvalitativ studie genom intervjuer med fritidslärare och observationer på plats i fritidshemmet i en mångkulturell skola. Materialet har sedan bearbetats utifrån arbetets syfte och frågeställningar.

    Resultat:

    Resultatet visar att det fortfarande finns många utmaningar men även fördelar med att arbeta i ett mångkulturellt fritidshem. Det finns grupperingar och oenigheter dagligen och kommunikationen brister i många fall. Tillgången till olika erfarenheter är dock stor och utbytet sker dagligen, vilket ökar förståelsen för varandra.

  • 55.
    Alebro, Linnea
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Musik som innehåll och metod för de yngsta barnen i förskolan: En studie om förskollärares resonemang kring lärande om, i, medoch genom musik2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Musik har en lång tradition i förskolans verksamhet. Ur ett historiskt perspektiv har musikens roll i förskolan setts på olika sätt: som uppfostringsmedel, kommunikation, lärande och barnets rätt. Den rådande läroplanen, Lpfö 18, betonar estetikens och musikens roll i barns lärande och utveckling. Musik ska både vara ett innehåll och en metod, där barn ska ges möjlighet till stimulans och att uttrycka sig och kommunicera genom musik. Forskning visar dock att musik i förskolan främst används som en metod för att utveckla kunskaper inom andra ämnesområden.

    Syfte: Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur förskollärare resonerar kring musikens syfte och roll i undervisningen med de yngsta barnen på förskolan.

    Metod: Denna studie undersöker förskollärares erfarenheter och beskrivningar av musik i förskolan. Detta med hjälp av en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. På grund av tidsbegränsningar användes ett bekvämlighetsurval. Totalt deltog sex förskollärare som arbetar eller har arbetat med de yngsta barnen i förskolan.

    Resultat: Resultatet visar att musik används både som metod och innehåll för att främja utveckling och lärande samt för att skapa rutin och stämning. Förskollärarna uppfattar musik som ett verktyg som väcker barns intresse till deltagande. Särskilt betonas att musik möjliggör lärande inom språkutveckling, socialisation och identitetsutveckling. Språkutveckling uppnås genom sång och ramsor, vilket enligt förskollärarna främjar uttal, ordförråd och ordförståelse. Musik underlättar socialisation genom att erbjuda olika ickeverbala uttryckssätt och främja gemenskap. Slutligen bidrar musik till identitetsutveckling genom att uppmuntra barn att ta plats och öka sitt självförtroende. Förskolans musikaliska miljö beskrivs som en plats där barn spontant engagerar sig i musik, med tillgång både till inspelad musik och olika instrument. Förskollärarna väljer musik baserat på arbetsområden och/eller barnens intressen. Trots musikens omfattande närvaro i verksamheten uttrycks en osäkerhet kring inommusikalisk undervisning, som primärt innefattar instrumentkännedom, rörelse till musik och viss kunskap om musikens byggstenar.

  • 56.
    Aleke, Sophie
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lättläst skönlitteratur: Lärares resonemang kring den lättlästa litteratur för vuxna andraspråkselevens läslust2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Skollagen (2010:800, kap 20, 4§) uttrycker att elever med svenska som andraspråk ska ges möjlighet att utveckla en språklig kompetens inom svenska språket vilket följas av förmågor inom både läsandets och skrivandets konst. Lärarens uppdrag är att ge eleven verktygen till att skapa och utveckla dessa kompetenser som behövs för att eleven ska kunna delta i det demokratiska samhället.

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka och belysa SVA lärares resonemang i anknytning till den lättlästa vuxenlitteratur, samt lyfta upp olika faktorer som påverkar elevens läsande och hur lättlästa böcker kan inverka på elevens läslust.

    Metod: Studien tillämpas en kvalitativ analysmetod genom sex intervjuer med SVA lärare från SFI upp till slutet av SVA grund. Intervjuerna görs både via digitalt Zoom och intervjuer på plats. Studien sammankopplas med Krashens Input hypotes och Furhammars teori om de fyra tillvägagångssätten.

    Resultat: Studiens resultat är att läsarna är samstämmiga om den lättlästa litteraturens kriterier och hur den påverkar elevens läslust och läsande. Däremot är lärarna oense om synen på litteraturen och uttrycker sig både positivt och negativt om den. Det visar sig att lärarna är eniga om att det ska användas en gemensam bok i undervisningen för att underlätta diskussioner och frågeställningar på litteraturen. Dessutom tas det upp olika strategier i intervjuerna som kan ha en inverkan på elevens förståelse av litteraturen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 57.
    Alenius, Filippa
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Ejerhed, Sofia
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "De prioriteras inte då de klarar sig själva": En diskursanalys av hur fem lärare talar om särskilt begåvade elever i matematik2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att synliggöra hur lärare i årskurs 4–6 identifierar och beskriver den särskilt begåvande eleven i matematik, samt att se om det går att urskilja olika diskurser kring särskild begåvning i matematik. Vi ämnar också undersöka hur lärare talar om att utforma undervisningen efter en likvärdig utbildning och de särskilt begåvande elevers behov.

    De frågor som ligger till grund för studien är:

    • Vilken bild av den särskilt begåvade eleven framträder i lärarnas samtal?

    • Hur talar lärarna om att synliggöra särskild begåvning i matematik?

    • Hur uppger lärarna att de utformar undervisningen utefter uppdraget om en likvärdig utbildning?

    • Går det att urskilja hur olika diskurser kring särskild begåvning i matematik används, och i sådana fall vilka?

    Analysen är baserad på kvalitativa intervjuer som gjordes med fem legitimerade lärare i matematik. I resultatet framkom att lärarna inte hade en entydig bild av den särskilt begåvade eleven. Beskrivningar varierade och eleverna beskrevs bland annat som duktiga, självgående och högpresterande. Tre av lärare talade om att den särskilt begåvande eleven utmärkte sig i matematiken genom att svårigheter att redovisa svar, i övrig skilde sig svaren åt. Ett par lärare nämnde att elever med särskild begåvning är svåra att tillmötesgå, då de enbart vill arbeta med uppgifter som går fort. En annan lärare understryker deras behov är att bli sedda och rätt bemötta. Begreppet en likvärdig utbildning tyckte majoriteten av lärarna var svårt att definiera. Samtliga uppgav att de anpassar sin undervisning på olika sätt vilket bland annat kan innebära att ge eleverna extra uppgifter eller annat material. Det framkom tre olika diskurser kring särskilt begåvning som vi sammanfattar under rubrikerna "hög prestation", "självständighet" och "svårigheter kring likvärdig utbildning".

    I diskussionsavsnittet diskuteras resultatet utifrån vår teoretiska referensram som är socialkonstruktionism och diskursteori. Resultatet ställs även mot tidigare forskning och våra egna tankar som uppkommit under studien gång lyfts fram.

  • 58.
    Alenius, Filippa
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Ejerhed, Sofia
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Extramural engelska: en kvalitativ studie i årskurs 42017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vilka extramurala aktiviteter som elever i årskurs fyra ägnar sig åt, samt skapa en förståelse för deras syn på kunskapen de inhämtar genom engelskundervisningen. Vidare ämnar vi också att undersöka lärarens kunskap kring de extramurala aktiviteterna och skapa förståelse för hur läraren anpassar undervisningen utefter denna aspekt. Vi utgår från följande frågeställningar:

    - I vilka aktiviteter möter eleverna engelska på sin fritid? - Hur ser eleverna på den kunskap de inhämtar genom engelskaundersvisningen?  - På vilka sätt upplever läraren att den extramurala engelskan påverkar elevernas kunskap? - Hur anpassar läraren undervisningen för att ta till vara på den informella aspekten av kunskap om elevernas extramurala engelska?

    Vårt resultat är baserat på kvalitativa intervjuer som gjordes med fyra lärare och tolv elever i årskurs fyra. Resultatet visade att samtliga elever kom i kontakt med engelska på sin fritid, majoriteten av dem kom i kontakt med engelska genom utlandsresor eller kontakt med släkt och vänner som talade engelska. Intresset för engelska varierande bland eleverna, vissa tog tillfället i akt att lära sig engelska när tillfälle gavs, medan andra undvek det. Många av eleverna uppger att de känner ett obehag inför att prata engelska i skolkontext men inte utanför. Orsaken till detta, som de uppgav, var rädsla för att göra fel inför sina klasskompisar och på så sätt skrattas åt. Vissa elever nämner att de tycker att de lär sig svårare ord på fritiden och en mer vardaglig konversation, till skillnad från i skolan där de får lära sig enstaka ord och fraser. Lärarna uppger att de ser effekt av den extramurala engelskan, genom att de elever som ägnar sig åt sådana aktiviteter bland annat har bättre uttal och bredare ordförråd. En negativ effekt som två av lärarna nämner är att de tycker sig kunna se att eleverna har svårigheter med att producera eget material. Samtliga lärare har god insyn i vad deras elever har för intressen, men alla tar inte in den aspekten i undervisningen. I diskussionsavsnittet resonerar vi kring några utvalda delar från vårt resultat, utifrån vår teoretiska referensram. Vi tittar på det utifrån ett barnperspektiv; hur stort inflytande eleverna har i undervisningen, vilket visar sig vara bristande. Ur en sociokulturell teoribildning tar vi bland annat upp den proximala utvecklingszonen, då många elever nämner att de tar hjälp av en förälder eller lärare när de inte förstår. Avslutningsvis diskuterar vi våra egna reflektioner och tankar som har dykt upp hos oss under arbetets gång. Bland annat reflekterar vi över de utmaningar som kan dyka upp när lärare ska integrera extramural engelska i undervisningen.

  • 59.
    Aleryd, Alexandra
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Almgren, Marika
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Fonologisk dyslexi i årskurs 1–3: Speciallärares tankar kring och uppfattning om fonologisk dyslexi i grundskolans årskurs 1–32021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Pupils with dyslexia have difficulties in developing their reading ability. These students may have difficulties with word recognition, spelling and decoding skills. In the case of phonological dyslexia, the difficulties arise in the phonological awareness of the pupils. Pupils with dyslexia often need adapted teaching, which often takes place in consultation between special teachers and class teachers. The special teacher can contribute with different working methods, for students in need of special support, when the class teacher's knowledge is no longer sufficient. The aim of the study has been to examine how some special teachers’ reason about the work with students who have phonological dyslexia in primary school. We also want to examine special teachers' views on collaboration with class teachers for students with phonological dyslexia. The study is a qualitative study where we have conducted semi-structured interviews with 11 different special teachers in Sweden. The analytical method we have used to process our empirical data is a thematic method of analysis. We have analyzed excerpts from our empirical data using our theoretical perspectives. The results of our study have shown what extra adaptations and special support special teachers use in the work of students who have phonological dyslexia. The informants have told us that they use, among other things, digital tools for reading development, phonic faces, phonics, and the Bornholm model to support the students in their reading development. It has also emerged in our study that intensive teaching regarding phonological awareness is important for students with phonological dyslexia. The results also show that special teachers work both segregating and inclusive in their instruction, depending on the individual and individual needs, which can be assumed to be both a relational and categorical way of working. The informants told us that they work closely with the class teacher and that they have regular reconciliations to discuss and plan the teaching for students in need of support.

  • 60.
    Aleryd, Alexandra
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Almgren, Marika
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Läs- och skrivsvårigheter i årskurs F-3: Lärares arbetssätt2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det är viktigt att kunna läsa och skriva i vårt samhälle och forskning har visat på olika faktorer som skulle kunna ligga till grund för att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Vi har ute på fält sett elever som har svårigheter med att läsa och skriva och utifrån den litteratursökning vi har gjort har vi inte kunnat hitta forskning som visat hur ett förebyggande arbete kan se ut i form av arbetssätt vilket vi kommer att undersöka vidare i.

    Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka hur några lärare i årskurs F-3 resonerar kring arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter, vilka arbetssätt lärare använder sig av samt hur lärare anpassar sin undervisning för elever som har läs- och skrivsvårigheter. Studien kommer också undersöka hur lärare uppmärksammar elever som har läs- och skrivsvårigheter.

    Metod: Studien är en kvalitativ undersökning som har genomförts med semistrukturerade intervjuer där vi har intervjuat nio lärare på tre olika skolor i Sverige.

    Resultat: Studien har bland annat visat vilka arbetssätt som lärare använder sig av varav det mest centrala var olika sätt att undervisa i bokstavsinlärning och ljudningsmetoden. Studien har även visat hur lärare anpassar sin undervisning till elever som har läs- och skrivsvårigheter där respondenterna individanpassar läsläxor, använder sig av intensivläsning samt fonomix i samråd med speciallärare. Vidare har studien visat hur viktigt det är att variera sina arbetssätt för att motivera eleverna. Hur lärare uppmärksammar läs- och skrivsvårigheter är beroende av lärarkompetens och respondenterna uppmärksammade läs- och skrivsvårigheter på olika sätt där ett sätt var att titta efter olika varningssignaler och genom kartläggningar. Ett sätt för respondenterna att motivera sina elever var uppmuntran och att ge beröm.

  • 61.
    Alexandersson, Ida
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Drama i förskolan: Att främja språk- och kommunikationsutveckling2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med mitt examensarbete har varit att redogöra för förskollärares uppfattningar och erfarenheter av att använda sig av dramapedagogik i förskolans verksamhet. I studien har jag utgått från det sociokulturella perspektivet, där fokuset ligger på individens och gruppens interaktion med varandra. Med hjälp av perspektivet ges individen även möjligheten till att klargöra tankar, känslor och handlingarna som människan i det sociala samhället sammandrabbas med.

    Studien är en kvalitativ metod där jag har använt mig av fokusgruppsintervjuer. De här fokusgruppsintervjuerna har tillfört ett rikligt insamlat material som jag därefter har analyserat med utgångspunkt från den tidigare forskningen samt med hjälp av Mia Marie Sternudds (2000) fyra dramapedagogiska perspektiv som även de har tillfört en god grund till mitt analysarbete.

    Utifrån analysen har det därefter kommit fram resultat på mina problemformuleringar som studien grundar sig på. Jag har genom resultatet som framkommit fått en djupare förståelse för hur man kan använda sig av drama i förskolans verksamhet, samt hur förskollärare väljer att använda sig av drama för att främja språkutvecklingen. Det framgår även under studiens gång att det krävs både utbildning och mod från förskollärarens sida att agera i samband med drama för att det ska få en så betydande roll som möjligt för dramats utförande i förskolan.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 62.
    Alfredsson, Anna
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Olsson, Ida
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Kroppsspråk, skrämselretorik och retoriska argument: En observationsstudie av den retorik lärare använder sig av i grundskolans tidigare år2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Vi har valt detta ämnesområde då vi under våra verksamhetsförlagda utbildningsperioder iakttagit att de lärare vi följt använt sig av olika retoriska tillvägagångssätt i sin undervisning. Vi vill därför studera hur det ser ut i grundskolans tidigare år mer generellt, vilka olika retoriska tillvägagångssätt lärare använder sig av. När vi började läsa in oss på ämnet retorik fick vi tidigt upp intresset för de tre retoriska argumentationssätten; logos, ethos och pathos. Att det dessutom saknas mycket forskning om hur lärares retorik bidrar till undervisningsområdet har gjort att uppgiften att berika detta fält blir alltmer angeläget.

    Syfte:

    Syftet med vår studie är att undersöka vilken retorik lärare använder sig av i grundskolans tidigare år. Med grundskolans tidigare år avser vi förskoleklass upp till årskurs 5. Retorik kan vara alltifrån hållning och gester till användandet av retoriska argumentationssätt.

    Metod:

    Vi har valt att använda oss av observationer i vår studie eftersom detta tillvägagångssätt ger oss möjlighet att studera tyst kunskap, till exempel i form av kroppsspråk och gester. Vi har observerat tio stycken olika lärare i deras elevgrupper. Vi presenterar resultat och analys av sex stycken av dessa.

    Resultat:

    Vi har kommit fram till att retorik är en stor bidragande faktor i hur väl lärare lyckas fånga sina elevers engagemang och intresse i undervisningssituationer. Med hjälp av goda retoriska verktyg kan läraren ge elever möjlighet till ett bättre lärande. Majoriteten av de lärare vi observerade använde sig av ett tydligt kroppsspråk och flertalet gester i sin undervisning. Det argumentationssätt som var mest frekvent förekommande var logos. Ethos förekom inte lika frekvent som logos gjorde och pathos användes endast av ett fåtal lärare vid sporadiska tillfällen. Vid de tillfällen när dessa tre argumentationssätt användes var eleverna engagerade i undervisningen genom att ställa frågor samtidigt som ljudnivån i gruppen var svag. Vi har även kommit fram till att skrämselretorik påverkar undervisningen negativt då den hämmar elevernas initiativförmåga till att delta aktivt i undervisningen

  • 63.
    Alfredsson, Annika
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    ”Du behöver inte uppfinna hjulet – det är redan uppfunnet”: en kvalitativ intervjustudie om lärares uppfattningar av Singaporemodellen2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Singapore modellen är en matematisk undervisningsmodell med ett problemlösande förhållningssätt som grundats i hur Singapore lägger upp sin matematikundervisning. Ett naturligt intresse för hur Singapore undervisar har växt tack vare deras kontinuerligt höga resultat i nationella undersökningar såsom TIMMS (Trends in International Mathematics and Science Study) och PISA (Programme for International Student Assessment). Undervisning efter Singaporemodellen samt det tillhörande läromedlet Singma ökar i Sverige, dock har modellen som internationellt kallas ”Singapore Math” ej forskats på i någon större utsträckning.

    Syfte: Studien syftar till att belysa grundlärares uppfattningar om matematikundervisning efter Singaporemodellen.

    Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie där nio lärare som arbetade efter Singaporemodellen intervjuats efter en semistrukturerad intervjuguide. Alla intervjuer utom en utfördes via zoom (videosamtal). Den intervjun som utfördes med ett fysiskt möte spelades in via audio, de övriga spelades ljud och bild in på videosamtalen. Intervjuerna transkriberades och i studien analyseras de tematiskt. 

    Resultat: Lärarnas uppfattningar om hur de arbetade med Singaporemodellen sammanföll på flera vis. Alla lärare beskrev en undervisning som grundande sig i problemlösning och hur de arbetade efter läromedlet Singma. Lärarrollen beskrevs som med utforskande och lösningsfokuserad. Lärarna var enhälligt positiva till modellen i helhet, de utgick även från och visade full tillit till modellens tillhörande läromedel med argumenten att det var ett välbeprövat och forskningsbaserat material. Det beskrevs hur Singaporemodellen möjlig gjorde att eleverna blev utforskande och resonerande och att all ny kunskap introducerades med hjälp av olika representationsformer. Utmaningarna lärarna uppfattade var färre men sammanföll dock väl med varandra. Majoriteten beskrev hur arbetet med modellen krävde ett högt tempo där lärarens traditionella genomgångar nästintill uteblev. Det beskrevs även hur det vid införandet av Singaporemodellen krävdes ansträngning av lärarna att förändra sitt förhållningssätt och syn på lärande. Flera lärare vittande även om utmaningar då arbetet med konkret material ökat, vilket bidrog till en stökig situation i klassrummet där lek i stället för lärande förekom.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 64.
    Alfredsson, Annika
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Matematik utan lärobok: En kvalitativ intervjustudie om hur lärare beskriver och motiverar sin matematikundervisning utan lärobok2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den svenska matematikundervisningen är starkt baserad av läroboken (Skolverket, 2012) och. elever beskriver sin matematikundervisning som ett enskilt arbete i en lärobok (Sumpter, Blomqvist & Elamari, 2012). Konsekvensen blir ett fokus på proceduruppgifter och att leverera rätt svar. Eleverna får ej en varierad undervisning och möjlighet till utveckling av alla matematiska förmågor, vilket de har rätt till. Studier på matematikundervisning utan lärobok är få, större fokus har i forskningen varit att belysa vikten av en kvalitetssäkring av läromedel. Dock har det visats hur matematikundervisning utan lärobok kan innebära ett fokus på den matematiska förståelsen och strategier snarare än rätt svar (Thunholm & Bergehed, 2001).

    Syfte: Studien syftar till att undersöka uppfattningar om matematikundervisning utan lärobok.Studien begränsar sig till lärare undervisande i matematik utan lärobok i årskurserna F – 3.

    Metod: I denna kvalitativa intervjustudie har sju lärare, som vid intervjutillfället arbetade eller hade arbetat i årskurs F – 3 utan lärobok i matematiken, intervjuats efter en semistruktureradintervjuguide. Samtliga intervjuer genomfördes via Zoom (videosamtal) där ljud och bild spelades in. Resultatet analyserades och presenteras tematiskt samt med ett teoretiskt ramverk, MCRF (Mathematical Competencies Research Framework) av Lithner, Bergqvist, Bergqvist,Boesen, Palm och Palmberg (2010). Ramverket utgår från hur elever genom utveckling av matematiska förmågor uppnår matematisk kompetens.

    Resultat: Lärarnas beskrivningar av sin matematikundervisning och anledningar till att undervisa utan lärobok sammanföll väl med varandra. Undervisningen centrerade kring ett gemensamt utforskande med en variation av uppgifter och arbetssätt. Elevers tankar och idéer var i centrum och genom dessa ansåg lärarna att de kunde styra undervisningen till önskvärda kunskaper. Problemlösning och öppna frågor var ledmotivet för majoriteten av lärarna vilket upplevdes ge eleverna möjlighet att utveckla flera förmågor och kunskaper inom flera matematiska områden samtidigt. Ett stort motiv beskrev lärarna för att arbeta utan lärobok var att de ville ha lärandet och förståelsen i centrum. De önskade ej fokusera på att eleverna skulle räkna ett antal sidor i en bok på ett korrekt sätt. Detta upplevdes ej främja någon lust för lärande utan kvantitet premierades i stället för kvalitet och lärande. Det motiverades även för att arbeta utan lärobok då det gav möjlighet att differentiera för att nå alla elever och planera undervisningen efter kursplanen i matematiks innehåll.

  • 65.
    Alfredsson, Elin
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Nej, här bestämmer vi tillsammans!!: Maktpositioner i förskolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Makt är något som sker överallt, t.ex. i leken, i arbetslaget, mellan barn och vuxna och det kan ske mellan vilka personer som helst. Att vara i en grupp kan vara en utmaning för både barn och vuxna då alla har olika viljor och meningar. För barn kan detta vara extra svårt då de har lite kunskap om vad makt är. Makt är alltså något man kan se i barngrupper och detta behöver uppmärksammas betydligt mer. Om alla skulle bli mer medvetna om makten som sker mellan barn och barn samt barn och vuxna skulle man kunnat arbeta med det på ett annat sätt. Om arbetet kring makt hade utmanats så skulle barn känna att förskolan är en säkrare miljö.

    Syfte: Syftet med denna studie är att synliggöra makten som uttrycks i barngruppen. Jag intresserar mig även för de olika formerna av makt som kan framkomma i olika leksituationer.

    Metod: Jag har valt att genomföra denna studie genom kvalitativ metod där jag har observerat samspelet mellan barn i olika gruppkonstellationer i stora barngruppen och små grupper. Jag valde att observera två timmar om dagen i fem dagar för att få syn på olika grupper och konstellationer då alla 20 barn inte är på förskolan samtidigt, och om de då skilde sig beroende på hur gruppen såg ut.

    Resultat: Resultatet visar att makt pågår hela tiden oberoende av gruppens storlek. Barn hittar olika sätt att utöva makt på, verbalt och icke verbala handlingar. Man kunde även se att personalen utan att själva reflekterar över det, har makt över barnen. Oftast syntes det om barnen inte lyssnade.

  • 66.
    Algers, Anne
    et al.
    University West, School of Business, Economics and IT, Divison of Informatics. Swedish University of Agricultural Sciences. Skara, Sweden.
    Lindström, Berner
    University of Gothenburg Gothenburg Sweden.
    Svensson, Lars
    University West, School of Business, Economics and IT, Divison of Informatics.
    Work-based learning through negotiated projects: Exploring learning at the boundary2016In: Higher Education, Skills and Work-based Learning, ISSN 2042-3896, E-ISSN 2042-390X, Vol. 6, no 1, p. 2-19Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose

    More collaborative and open learning models are suggested as part of the paradigm shift in the way knowledge is produced, distributed and used. This paper aims to explore a work-based learning model, based on systemic negotiations between actors from the three parties: The academy, the industry and the students. The purpose is to investigate how teachers, supervisors and students value negotiated work-based learning as a boundary activity and to enhance the understanding of the learning potential at the boundary.

    Design/methodology/approach

    Activity theory is used as a lens to analyse the results from a survey to the three stakeholder groups and interviews of students. The four learning mechanisms are used to explore learning at the boundary between the two activity systems.

    Findings

    Diversity and mobility in education and work addressed by the notion of boundary crossing are associated with both challenges and a learning potential. There is a constant dynamic between structure and agency, where structure, the negotiated model, influence the individual agency. When gradually removing scaffolding students can as boundary crossers engage behaviourally, emotionally, and cognitively and have agency to handle contradictions at a local level. However, they did not seem to prioritize both systems equally but instead they were gradually socialised into the activity system of the industry.

    Originality/value

    When work-based learning is framed by a negotiated partnership it can manage and customize inherent conflicts of interest and enhance individual learning opportunities at the boundary and can be conceptualized as an open learning practice.

  • 67.
    Algotsson Wiklund, Åza
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Strinne, Linda
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Nio pedagogers uppfattningar av samlingen som fenomen2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Att barn lär sig i samspel med andra barn är något som ett flertal teoretiker påtalat i sina studier i flera år. Det sociala samspelet tillför mycket i barns utveckling, de tränar sig på att samarbeta samt att lära sig förstå andras behov och önskemål. I en samling lär sig barnen enligt Rubenstein Reich (1996) även att träna den språkliga medvetenheten, vilket de kan göra genom sånger och lekar. Vårt urval av relevant litteratur med fokus mot förskolans samling som fenomen, har varit ett underlag och viktig ram i vår undersökning. Detta har gett oss en djupare förståelse för vårt empiriska material när vi bearbetat vår analys och resultat.

    Syfte

    Syftet med vår undersökning är att vi vill studera pedagogers uppfattning av samlingen som ett pedagogiskt verktyg.

    Metod

    Vårt empiriska material består av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare på tre olika verksamheter i en mellanstor kommun i Västra Götaland.

    Resultat

    Vi har utifrån våra semistrukturerade intervjuer kategoriserat fyra kategorier. Dessa kom att bli

    miljö och organisation, pedagogens uppfattningar av samlingen som begrepp, samling som lärsituation och barnens involvering i planering och genomförande av samlingen. Det framgår i studien att de intervjuade pedagogerna var överens om att samlingen har förändrats över tid. Från att ha varit en så kallad "traditionell" planerad samling, till att de nu "fångar lärandet i stunden".

    Genom vår analys och sammanfattning kunde vi urskilja ett mönster där det framgick att ett flertal pedagoger hade en uppfattning av att de var styrda av bland annat läroplanen, men att de ändå kände en frihet till att planera sina samlingar som de önskade. En annan uppfattning som framkom från några av pedagogerna var att samlingarna på förskolan sågs som en förberedande inskolning till skolverksamheten.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 68.
    Ali, Rashid
    et al.
    COMSATS Institute of Information Technology, Pakistan.
    Ashgar, Summara
    Spante, Maria
    University West, School of Business, Economics and IT, Divison of Informatics.
    Work–integrated informal Learning (WiiL) Adopting Social Networking as Interdisciplinary Learning at Workplace2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Work Integrated Learning usually focuses on student's practical knowledge and learning duringthe education, while a student after completing the institutional period is still a student at workplace ass/he never stops learning. Learning within the organization is not only the formal training and educationof the employees, but also an informal process of sharing knowledge. The knowledge is often embedded in organizational activities, practices, and norms, as well as the social ties among the persons.The use of social networking site within the organization enables a new work integrated methodof learning and communication among the colleagues from different disciplines, encouraging both personal and professional informal knowledge sharing inside the organization. Our analysis ofemployee's behavior and acceptance of social networking as an informal way of learning was performed by a descriptive case survey research.The respondents providing the empirical data for survey consisted of 105 out of 180 targeted employees from a private IT organization in Pakistan. The questionnaire results present that the professionals use social networking sites to share their experiences and to build a virtual break in the hierarchical levels of the profession within the organization. Their motivation in using social networking includes sharing personal and professional experiences with co-workers and advancing their career.This paper illustrates the power of social networking as a Work Integrated Informal Learning (WIIL) tool that contributes significantly to increase the gain of interdisciplinary knowledge within the organization

  • 69.
    Ali, Sara
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Identitetsformning bland andra generationens invandrare: ”Ja ja men dina morföräldrar varifrån kommer de från eller vart kommer dina föräldrar från?”2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vilka faktorer är det som påverkar hur andra generationens invandrare formar sin identitet? Finns det några fördomsfattade meningar som bidrar till att de känner sig utanför det svenska samhället och i vilka sammanhang känner dem en större gemenskap? Den här studien har genomfört 7 olika intervjuer med kvinnor som är andra generationens invandrare och är bosatta i Sveriges olika städer. Utifrån olika teorier har intervjuerna analyserats och jämförts med varandra för att se ifall det finns någon skillnad mellan de olika utsagorna.

    Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera hur andra generationens invandrare konstruerar sin identitet och hur de förhåller sig till omgivningen, för att få en djupare förståelse om vilka faktorer som spelar roll inom identitetsformning hos andra generationens invandrare ska tre frågeställningar besvaras.

    Metod: Studien är en kvalitativ studie där respondenterna kommer att intervjuas och deras utsagor kommer att spelas in för att kunna ta del av all information utan att riskera missa viktig information under intervjun.

    Resultat: Analysen visar att det finns en del viktiga aktörer som har en stor betydelse för individernas identitetsformning. Samtliga respondenter uttrycker att de känner sig mer tillhörande till deras föräldrars etniska bakgrund och att de i vissa sammanhang känner att de inte passar in i det svenska normerna. Resultaten har analyserats och diskuterats utifrån teorier och respondenternas utsagor.  

  • 70.
    Alic, Majda
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Hamid, Irsa
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Matematikverkstäder: en kvalitativ studie om två pedagogiska verksamheters förhållningssätt till matematikverkstäder med laborativt material som arbetssätt2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det råder idag ett ointresse och okunskap kring ämnet matematik ute i skolverksamheten. Enligt en undersökning som utfördes av Europakommissionen framkom att intresset för matematik har minskat radikalt bland våra elever. Denna brist antas ha sin grund i elevernas bristande kunskaper och förståelse för ämnet. Som pedagog menar vi att stor vikt bör läggas på att stimulera eleverna för att då fånga deras intresse för matematiken. "Matte är kul när man fattar och tråkigt när man inte förstår" (Rystedt & Trygg, 2005, s. 1). I denna undersökning utforskas fenomenet matematikverkstad som ska syfta till att möjliggöra en varierande och stimulerande matematikundervisning.

    Syftet med denna studie är att närmre undersöka vad en matematikverkstad är, vad den har för funktion samt vilka för- respektive nackdelar verksamma pedagoger finner vid arbete i matematikverkstäder. I studien undersöker vi även hur pedagogerna på två olika skolor förhåller sig till bland annat bedömning gällande elevernas kunskaper vid undervisning i matematikverkstäderna.

    Studien bygger på en kvalitativ metod där vi har tillämpat intervjuer i två fokusgrupper. Intervjuerna utfördes på två olika skolor i Sverige. Samtliga pedagoger som medverkade i intervjuerna undervisade i ämnet matematik.

    Studien presenterar de olika pedagogernas tankar, förhållningssätt och erfarenheter vid arbete med laborativt material i matematikverkstäder

  • 71.
    Aliti, Albert
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    The Modern Colonizer: Travelling, Orientalism and Colonialism in Alex Garland's The Beach2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 72.
    Aliti, Albert
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Chukwuemeka, Jordan
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Changes in English Language Textbooks in Relation to English as an International Language and Curricula for English in Swedish Upper Secondary School2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 73.
    Allard, Mathias
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Hammarström, Christian
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    En kvalitativ studie om hur arbetet med digitala verktyg förstås och uppfattas av fritidslärare2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Bakgrund:Digitaliseringen har i stort sett påverkat alla verksamheter i samhället. Skolverket (2017) fastställer att vi lever i en tid där förändringstakten är stor gällande digitalisering. Digitaliseringen öppnar upp för nya metoder och undervisningssituationer. Fritidshemmet är en viktig arena där barn kan möta meningsfulla aktiviteter som kan stärka deras intresse och användandet av de digitala verktygen. Skolinspektionen har granskat 24 fritidshem för att bidra till utveckling av verksamheten. Granskningen visar att arbetet med digitala verktyg i fritidshemmet behöver förbättras. Undervisningen behöver utvecklas för att erbjuda elever möjlighet att använda digitala verktyg. Vi ville i vår studie undersöka fritidslärares uppfattningtill användande av digitala verktyg i verksamheten samt vilken digital kompetens de upplever sig ha.

    Syfte: Syftet med studien är att beskriva och förklara fritidslärares uppfattningar och förståelse till användningen av digitala verktyg i fritidshemsverksamheten.

    Metod: Vi använde oss av en kvalitativ studie med semi strukturerade intervjuer. Vi intervjuade sammanlagt sex fritidslärare. 

    Resultat: Vi ser att det finns goda möjligheter med att arbeta med digitala verktyg i fritidshemmet. Studien visar att det inte alltid finns en samsyn angående arbetet med digitala verktyg i fritidshemmet. Samtliga fritidslärare ställer sig dock positiva till användning av digitala verktyg. Fritidslärarna ser både för och nackdelar med användningen av digitala verktyg. Fritidslärarna är överens om att man måste ha en viss förståelse om det digitala verktyg man ska använda i undervisningen. Resultatet visar att den digitala kompetensen lärarna upplever sig ha varierar. De fritidslärare som ansåg sig ha låg digital kompetens såg fortbildning som en möjlighet för att öka deras digitala kompetens. Ett kollegialt lärande skulle kunna öka och utveckla lärarnas digitala kompetens, då de kan lära sig mer genom att vända sig till kollegor som besitter större kompetens.

  • 74.
    Allerstrand, Linda
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Ökad motivation i grundskolan med salutogent förhållningssätt: En systematisk litteraturstudie om motivationsfrämjande faktorer utifrån elevernas behov2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    There are many challenges for a teacher to motivate students as there are large variations in a class in terms of students' motivation. Previous research shows that students' motivation for school work decreases over the years and the connection between students' motivation and school results is clear and that lack of motivation has a major impact on learning. Given that school is an important area of society and has a central role to play in children and young people's knowledge development, the purpose of this literature study was to investigate how students' motivation can be explained, which methods are successful and what the teacher can do to motivate the students. To fulfill the purpose, a systematic literature review was conducted. The study was based on twelve international scientific articles, eleven quantitative and one qualitative, which were analyzed using the content analysis method. The result resulted in three themes, Students' motivation in school, Motivational support leadership and Motivational support strategies and methods. The first theme, students' motivation in school, illustrates important inherent aspects the student needs to feel in order to be motivated. The second theme, motivational leadership, highlights the abilities of the teacher that are perceived as motivational. The third theme, motivational support strategies and methods, exemplifies which methods and strategies have proven successful in increasing students' motivation. The study's conclusions are that motivation is somewhat complex and includes both internal and external factors and that there are many factors that can affect students' motivation, but also that when students face adversity, it is important to develop constructive action strategies to face adversity and move forward and not give up. Finally, the study showed an important conclusion, it became clear that the relationship with teachers can affect students' motivation in school over time and proximity should be seen as a basic need that all students need. 

  • 75.
    Almgård, Johanna
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Samhällskunskapsämnets Janusansikte: En kvalitativ studie om hur samhällskunskapslärare på gymnasiet betonar aktualiteter i undervsiningen2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna ämnesdidaktiska uppsats ämnar jag belysa hur samhällskunskapslärare betonar aktualiteter inom sin undervisning. Detta sker genom intervjuer med sex samhällskunskapslärare, samtliga verksamma inom kommunala gymnasieskolor i Västra Götalandsregionen. Uppsatsens empiriska material inhämtades under hösten 2016.

    Gymnasielärarens roll som både pedagog och myndighetsutövare tar sin utgångspunkt i transformation och realisering av styrdokument (läro- och kursplaner). Beroende på hur lärare tolkar kunskapsuppdraget utmynnar undervisningen på skilda sätt. Detta förfarande är att betrakta, i termer av Lipsky (2010), såsom att närbyråkraten ständigt står inför olika dilemman i sin service till medborgarna. Även om läraren skall förhålla sig sakligt och vidare beakta myndigheters beslut genomsyras lärarprofessionen ändock av diskrepans. Dessa avvikelser synliggörs i samhällskunskapslärares förhållningssätt till aktualiteter inom undervisning och utmärks av en dubbelhet. Lärare som upplever sig fria i relation till styrdokument blickar mot framtiden och ger uttryck för att "världen anpassar sig till ämnet samhällskunskap". Emellertid påvisar lärare som känner sig mer styrda ett regredierande förhållningssätt gentemot eleverna och ger ett minskat utrymme åt aktualiteter.

    Syftet med uppsatsen är att bidra med ökad kunskap om hur samhällskunskapslärare lägger betoning på aktualiteter. Detta sker genom ett nedslag i en aktuell händelse som karaktäriseras likt en komplex och värdeladdad fråga. Min ambition är således att rikta ljuset mot terrororganisationen IS/Daesh inom en undervisningskontext, vilken också fyller funktionen att bistå uppsatsen som ett fall inom kunskapsområdet aktualiteter i ämnet samhällskunskap på gymnasiet.

    Tillvägagångssättet för uppsatsen sker genom en kvalitativ semi-strukturerad intervjumetod av sex samhällskunskapslärare på gymnasiet. Studien är av beskrivande karaktär, varför fokus riktas mot samhällskunskapslärarnas beskrivning av deras undervisning om aktualiteter. Studien sker inom en småskalig nivå och fokuserar på några få beskrivningar av vad som bör ses likt ett samhälleligt fenomen – IS/Daesh. I uppsatsen ämnar jag synliggöra hur lärare talar om IS/Daesh som en aktualitet. För att kunna identifiera lärarnas angreppsätt används en antagonistisk diskursanalys som inhämtats av Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori.

  • 76.
    Almgård, Johanna
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Asklund, Fabian
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "Skrapar man lite på ytan, så kanske det är en liten smygrasist där": En kvalitativ studie om samhällskunskapslärares reflektioner av demokrati- och värdegrundsuppdraget i relation till Sverigedemokraterna2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Studien som baseras på intervjuer undersöker samhällslärares syn på värdegrunden, Sverigedemokraterna och deras emotioner kring detta. Den innefattar fyra lärare som arbetar på gymnasieskolor och undervisar i ämnet samhällskunskap. Studien undersöker lärarnas tankar och förståelse av värdegrunden och Sverigedemokraterna samt hur lärare arbetar med frågor som kan sammankopplas med ovanstående. Svaren analyseras med hjälp av Martha Nussbaums emotionsteori för att se om emotioner går att avläsa och hur dessa i så fall uppkommer och därmed påverkar läraren i demokrati- och värdegrundsarbetet i relation till fallet Sverigedemokraterna. I uppsatsen sker ett bidrag genom en didaktisk reflektion av lärarnas syn på demokratiutbildning.

    Teori: För att få teoretiskt stöd i svaren kring värdegrunden och Sverigedemokraterna används Martha Nussbaums teori om emotioner och värdeomdömen. Vi har valt ut fyra emotioner ur hennes teori för att se om vi kan avläsa dessa i lärarnas svar. Dessa är medkänsla, kärlek, avsmak och rädsla. För att skapa större förståelse för lärarnas syn på läraruppdraget och synen på demokrati samt vilka demokratiska värderingar som lärarna förmedlar till elever appliceras Biestas (2006) diskussioner om tre utbildningsteorier.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur samhällskunskapslärare på gymnasiet reflekterar kring demokrati- och värdegrundsuppdraget i relation till det politiska partiet Sverigedemokraterna.

    Metod: Kvalitativ metod med semi-strukturerade samtalsintervjuer där studiens material har inhämtats via samtalsintervjuer med fyra samhällslärare i Västra Götalandsregionen.

    Resultat: Vi kunde avläsa emotionerna medkänsla, kärlek, avsmak och rädsla i samhällskunskapslärarnas reflektioner om skolans värdegrund och Sverigedemokraterna. Emotionerna är avgörande i lärarnas förhållningssätt till värdegrunden och Sverigedemokraterna. Lärarna tillämpar både utbildning för demokrati och utbildning genom demokrati. Dock nås aldrig en politisk konception av den demokratiska personen, eftersom att lärarna inte tillåter alla elevers handlingar i praktiken. Orsaken till detta handlar främst om att elevernas handlande står i strid med värdegrunden och grundläggande demokratiska värden.

  • 77.
    Almqist, Elin
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lindvall, Pia
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Vart tog läslusten vägen: En kvalitativ studie om hur grundskolelärare ser på förhållandet mellan läslust och läsutveckling2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att beskriva och problematisera hur lärare ser på förhållandet mellan läslust och läsutveckling. Utifrån detta syfte har vi formulerat tre forskningsfrågor. Den första handlar om hur lärare ser på läslust. Här har vi utgått ifrån deras egen bakgrund samt om de menar att läslust går att påverka eller inte. Utifrån hur lärarna ser på läslust har vi sedan en forskningsfråga om vilka samband de ser mellan läslust och läsutveckling. Att främja en god läsutveckling bör vara det huvudsakliga arbetet när det gäller läsning. Vi undersöker i studien hur viktig lärarna anser att läslusten är för att främja en positiv utveckling. För att besvara denna forskningsfråga behövde vi ta reda på vilka arbetssätt och arbetsformer lärare anser öka elevernas läslust. Detta genom att be lärarna berätta om vilka aktiviteter de tycker ger en positiv upplevelse av läsning och därmed främjar en god läslust. För att utföra undersökningen valde vi en kvalitativ metod, där vi använde oss av Kvales (1997) modell för att, utifrån forskningsfrågorna, formulera intervjufrågor. Studien har bestått av fem intervjuer med lärare i årskurserna 1 – 3.

    Resultatet av studien visar att begreppet läslust kan definieras på olika sätt. Detta leder till att förhållandet mellan läslust och läsutveckling också tolkas på olika sätt av de deltagande lärarna. Det framkommer att läslust enligt några lärare har med yttre motivation att göra medan andra är inriktade på att eleverna behöver finna en inre motivation för att uppleva läslust. De skillnader som antyds angående sambandet mellan läslust och läsutveckling synliggörs vid diskussion kring lämpliga arbetssätt och vid tolkning av vilka centrala delar lärarna lägger fokus på under intervjuerna. Trots att alla lärare kan ge exempel på lämpliga arbetssätt för att skapa läslust och ge förutsättningar för god läsutveckling finns det hos några en grundtanke i att läsning främst handlar om att eleverna ska kunna läsa tyst på egen hand. I arbetet problematiserar vi hur lärare framhåller att detta läsande blir både lustfyllt och utvecklande

  • 78.
    Almqvist, Charlotte
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Zell, Emma
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Spinning? Du menar väl springning?: En kvalitativ studie om elevers utvecklande av läsförståelse i matematik med hjälp avTalk Moves2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Lässtrategier för textuppgifter i matematik skiljer sig från andra typer av texter då de består av siffror och symboler som behöver tolkas och översättas. Det har visat sig att elever redan i tidiga skolår utvecklar felaktiga lässtrategier för textuppgifter i matematik och att dessa tenderar att följa elever genom deras fortsatta skolgång. Forskning visar att undervisning av lässtrategier inom matematik kan fördjupa elevers läsförståelse och att dessa med fördel kan utvecklas i en social kontext. Ett samtalsverktyg som kan användas i ett sådant sammanhang är Talk Moves där elevers tankar och idéer står i fokus.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur Talk Moves kan hjälpa elever att utveckla lässtrategier för att kunna tolka textuppgifter i matematik samt vilka moves som är användbara för att ge elever möjlighet att förstå textuppgifter i matematik.

    Metod: Studien är kvalitativ och empirin insamlades under tre observationer där vi intog rollerna som både deltagande observatör och som observerande deltagare. Den deltagande observatören ledde lektionerna med eleverna och den observerande deltagaren använde två olika observationsscheman och observerade vilka Talk Moves som användes samt elevernas kroppsspråk och gester. Samtliga observationer spelades in med hjälp av ljudupptagning.

    Resultat: Studiens resultat visar att Talk Moves är användbart för att hjälpa eleverna att utveckla lässtrategier. Däremot visade det sig att textuppgifternas utformning påverkade i vilken utsträckning Talk Moves var effektivt att använda för att utveckla lässtrategier. Uppgifternas utformning påverkade dessutom samtalets karaktär och inverkade därigenom på hur väl eleverna kunde förstå textuppgifterna. Det visade sig att moves från samtliga mål var användbara för att hjälpa eleverna skapa förståelse för textuppgifter i matematik.

  • 79.
    Almqvist, Charlotte
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Zell, Emma
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Åh, nu har jag det! Kan jag bara rita av då?: En kvalitativ studie om elevers användande av uttrycksformerna laborativt material och bild i matematik.2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    matematik med hjälp av olika uttrycksformer och att de ska kunna växla mellan dem. Gustafsson, Jakobsson, Nilsson, Zippert (2011) beskriver att dessa uttrycksformer är konkret, bildligt, verbalt, numerisk och symboliskt. Forskning visar att den konkreta uttrycksformen i form av laborativt material bidrar till att synliggöra abstrakta matematiska idéer, samtidigt som det låter elevernas sinnen samverka. Den bildliga uttrycksformen beskrivs också bidra till att synliggöra det abstrakta i matematiken samt att bilden kan utgöra ett hjälpmedel för elevernas tänkande. Hagland (2015) belyser även uppgifternas betydelse och framhåller att arbete med problemlösning möjliggör användandet av olika uttrycksformer.  

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur uttrycksformerna laborativt material och bild påverkade varandra beroende på vilken uttrycksform eleverna började med samt om uppgifternas kontext inverkade på elevernas möjlighet att använda olika uttrycksformer.  

    Metod: Studien har en kvalitativ ansats där metoderna observation och fotografering har använts. Empirin insamlades under fyra observationstillfällen i form av lektioner, där vi båda intog rollen som observatörer. Under observationerna användes två olika observationsscheman beroende på om eleverna började med laborativt material eller bild. Under observationerna fotograferade vi även hur eleverna använde det laborativa materialet.  Resultat: Studiens resultat visar att det har betydelse för vilken uttrycksform som eleverna börjar med då de kan komplettera varandra genom att förtydliga tankegången. För de elever som hade svårigheter med att använda någon av uttrycksformerna visar resultatet att dessa kunde använda det laborativa materialet på ett mer fördelaktigt sätt och gynnades således av att börja med den uttrycksformen. Resultatet visar även att uppgiftens kontext inverkade på elevernas möjligheter att använda olika uttrycksformer då eleverna ville anpassa uttrycksformerna till det uppgiften handlade om. Det visade sig även att förståelse för den matematik som fanns i uppgiften påverkade elevernas möjlighet att använda olika uttrycksformer.  

  • 80.
    Almqvist, Elenore
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Johansson, Matilda
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Inomhusmiljöns betydelse för barns lek och lärande i förskolan2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: För att främja barns lärande och utveckling är det viktigt att utforma en miljö som stimulerar lek och lockar till utforskande. Barn lär sig genom leken och den är därför betydelsefull för deras utveckling. Förskollärarna har en betydelsefull roll att skapa miljöer där barnen ges förutsättningar att leka, lära och utvecklas tillsammans. Tidigare forskning visar att utformningen av förskolans inomhusmiljöer och det material som tillhandahålls kan påverka barns förutsättningar för lek och lärande. Beroende på hur miljön utformas kan den antingen främja eller begränsa barnens lärandemöjligheter.

    Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare resonerar kring förskolans inomhusmiljö för att stimulera barns lek och lärande. 

    Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts på 6 olika förskolor med 8 förskollärare från olika kommuner i Västra Götalandsregionen. Metoden möjliggjorde att ta del av djupgående och detaljerade svar för att synliggöra förskollärares perspektiv om inomhusmiljöns utformning och betydelse. 

    Resultat: Resultatet visar att förskolans miljö och de material som tillhandahålls genomsyras av ett syfte och präglas av en pedagogisk medvetenhet. För att stimulera barns lek och lärande lyfts betydelsen av ett tillgängligt material för att uppmuntra barnen till utforskande samt för att främja deras självständighet. Förskollärarna uttrycker att läroplanen genomsyrar förskolans verksamhet, både i valet av material samt i miljöns utformning. Förskollärares kompetens kan därmed ses som avgörande för att omsätta läroplanens mål och intentioner i miljöns utformning, samtidigt som de tillvaratar barns intressen i miljöerna. För att utmana barnens lärande förändras miljön ständigt för att kunna leda till nya erfarenheter och fortsatt lärande.

  • 81.
    Almqvist, Elin
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lindvall, Pia
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Standardalgoritmer eller skriftlig huvudräkning: en empirisk studie kring två vanliga beräkningsmetoder2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrunden för studien är den diskussion som sedan länge funnits kring standardalgoritmer. Frågan är om standardalgoritmerna främjar elevernas matematiska utveckling eller inte. Inom skolan har denna beräkningsmetod används i varierande utsträckning genom åren, från att vara självklar till att ifrågasättas totalt och näst intill uteslutas från undervisningen i skolan. Studiens syfte är att ta reda på vilken av de skriftliga beräkningsmetoderna skriftlig huvudräkning och standardalgoritmer som elever har lättast för vid beräkning av tvåsiffriga tal inom addition och subtraktion, samt vilken metod de föredrar att använda. I anslutning till detta är syftet också att ta reda på i vilken utsträckning lärarens perspektiv har betydelse för elevernas resultat och vilken metod de föredrar. För att undersöka detta innehåller studien ett elevtest med matematikuppgifter som beräknas med hjälp av de två aktuella metoderna samt en enkät och en lärarintervju. Resultatet av dessa undersökningar visar att den aktuella klassen har lättast för att beräkna matematikuppgifter med hjälp av standardalgoritmer och att det främst är subtraktion med växling som eleverna har svårt för. Enkäterna visar också att det är standardalgoritmerna som förespråkas av eleverna, vilket stämmer överens med testresultatet. Klassens lärare förespråkar också standardalgoritmer men har arbetat med båda metoderna i klassen. Läraren har arbetat mer aktivt med standardalgoritmer i klassrummet, vilket gör att eleverna har fått mer träning i att använda standardalgoritmer, vilket kan vara en förklaring till att eleverna har större förtrogenhet för den metoden. Elevernas testresultat kan genom detta test inte ge en korrekt bild av vilken metod som är lättast för elever generellt, utan visar främst att dessa elever har betydligt större förtrogenhet för standardalgoritmer. Testresultaten kan bero på hur mycket tid som lagts ner på respektive metod, men det är också möjligt att standardalgoritmerna är en enklare metod.

  • 82.
    Almqvist Nielsen, Lena
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages. Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Political, Historical, Religious and Cultural Studies (from 2013), Karlstad (SWE).
    Prehistoric history in Swedish primary school education: pupils' expression of empathy after visiting a cultural heritage site2023In: Education 3-13, ISSN 0300-4279, p. 1-15Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study explores the concept of historical empathy in the context of field trips for young pupils to a prehistoric heritage site in Sweden. The example discussed is a field trip to Vitlycke, a heritage and rock carving site with an associated reconstructed Bronze Age farm, where pupils had the opportunity to experience prehistory with all their senses.

    The study is based on the idea that historical empathy is a process that involves both cognitive and affective dimensions and that both dimensions are important for progress. The pupils were interviewed after the trip and their responses are related to the concepts of perspective recognition and care. The study shows how the cognitive and affective dimensions were interwoven in the pupils’ reasoning and how the field trip contributed to an emotional and personal connection necessary for the development of historical empathy. This engagement led to a broadening and deepening of the pupils’ cognitive understanding of Bronze Age life and living conditions, while the cognitive understanding of the historical context contributed to a framework in which they could use their imagination. The results also show the importance of giving pupils time to follow up on theirexperiences after visiting a heritage site.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 83.
    Almqvist Nielsen, Lena
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Prehistoric history in Swedish primary school education: pupils’ expression of empathy after visiting a cultural heritage site2023Conference paper (Other academic)
  • 84.
    Almqvist Nielsen, Lena
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Prehistory in School textbooks in the 20th Century: from Homogeneity to Inclusivity and Diversity2023In: ECER 2023: Abstracts, European Educational Research Association, EERA , 2023, European Educational Research Association, EERA , 2023, p. 1-2Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    With this presentation I would like to contribute to the understanding of the way prehistory has been taught in textbooks over a period of just over a hundred years, and how both society and archaeological research have contributed to changing the way prehistoric people are represented in the textbooks.

    Scandinavian prehistory has so far received little attention in history didactics. In Swedish schools, prehistory is taught in the lower grades according to the traditional periodisation: Stone Age, Bronze Age, Iron Age and Viking Age. The aim of this paper is to give an overview of Scandinavian prehistory as it is presented in history textbooks of the 20th and early 21st centuries, and to trace its development and revision. The study highlights archaeology and gender studies in relation to the subject of history and connects textbooks with historical culture, prehistory and gender.

    Textbooks are closely linked to historical culture because they are an imprint of their contemporaries (Rüsen 2004). Our knowledge of the prehistoric period is therefore partly time-bound because it is shaped by the theories currently in force, and in this way our image of prehistory becomes a reflection of our own time (Baudou, 2004). As presented in these books, prehistory is seen as an expression of a historical culture valid in a particular era. The study shows how historical cultural change becomes visible through two categories that run through the entire period under study: Cultural memory and gender. 

    Cultural memory: The German Egyptologist Jan Assmann has addressed the question of how memory can be linked to a period as far back in time as prehistory, and how the past is recalled in social memory. Since it is a historical period very distant from our own, we cannot share these memories through interaction, but need specialists, such as teachers, to help us (Assmann, J, 2010). Aleida Assman sees our memory as highly selective and when it comes to cultural memory, forgetting thus becomes part of social normality. In a society, new information needs to be processed and new ideas emerge to help us deal with the present and the future, while at the same time, society faces new challenges (Assmann, A, 2010). Memory can thus be seen as a reconstruction of the past created in the present (Selling, 2004). In this study, the concept of cultural memory serves as a tool to explain how some stories have remained in the textbooks during the long period under study, and which ones have changed or are no longer included for various reasons.

    Gender: According to Yvonne Hirdman, the concept of gender has been used in anthropology as a descriptive concept to explain the different relationships between the sexes. The system consists of two principles. One is the taboo of separation, which states that the feminine and the masculine must not be mixed. This expression is found, among other things, in the division of labour between men and women, in the idea of what is feminine or masculine, but also in places and characteristics. The second principle is hierarchy: the man is the norm. Men are put on an equal footing with human beings and stand for what is normal and universal. Through this ordering structure, we are helped to orient ourselves in the world according to places, tasks and types (Hirdman, 2004). Gender systems change over time. In every era, there are invisible contracts between men and women that are expressed in ideas about what constitutes the relationship between them (Hirdman, 2004). This study thus describes the process by which the gender system changes and develops.

    Method

    The changes in the historical culture are explained by cultural memory and Aleida Assmann's model of remembering and forgetting. Cultural memory thus provides both a theoretical and a methodological framework for this study. The long-term perspective makes it possible to see which stories about prehistory are actively preserved as canon in our memory and which stories have been discarded by new research findings and have thus fallen into active oblivion. The textbook texts were seen in the context of archaeological research reflecting the values of society (Olsen 2003). Nordic archaeology was established as a science around the turn of the 1900s, and as this period marks the beginning of the archaeological academy, this is a natural boundary for a period division (Baudou 2004). The results are also related to curricula, as they also reflect changes in society. The texts were compared with popular archaeological works written by established archaeologists who pointed to research that could be considered representative at the time the books were published, and the periodisation of the study was based on these works: Period 1 1903- 1943 The Nation and the Invisible Woman Period 2 1944- 1968. The post-war period - women are added Period 3 1969- 1987 New social ideas and a settlement with traditional gender roles Period 4 1988- 2010 Towards individuality and equality

    Expected Outcomes

    The result shows a historical cultural change in which the representation of people in the books evolves from homogeneity to inclusivity and diversity. It becomes clear how the contemporary social climate and government policies complement the archaeological research and provide a more egalitarian picture of the prehistoric period, that the textbook authors have taken note of. This is in line with the view of how historical culture changes and is influenced by society and how textbooks are part of this history-didactic chain. Aleida Assmann's description of how the canon of cultural memory is not replaced but can change as society changes is exemplified in this study, as several stories about Nordic prehistory recur in the 20th and early 21st centuries, but at the same time the way the stories are presented changes significantly as guidelines and the social climate change. Stories about prehistoric people evolve from stories characterised by homogeneity to stories that clearly advocate inclusion. The first accounts at the beginning of the 20th century seem to consist only of middle-aged men, but gradually women, children and eventually older people are included. The stories about prehistory have a clear anchorage in the contemporary social climate and show a move towards more diversity in their representation. However, it is not always archaeological research that forms the basis for this picture; the interpretations of textbook authors also have a major influence on these representations.

    References 

    Assmann, A. (2010). Canon and Archive. A Companion to Cultural Memory Studies. Astrid Erll, Ansgar Nunning Assmann, J. (2010) Communicative and Cultural Memory. A Companion to Cultural Memory Studies. Astrid Erll, Ansgar Nunning Baudou, E. (2004). Den nordiska arkeologin - historia och tolkningar. Stockholm: Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien Hirdman, Y. (2004). Genussystemet-reflexioner kring kvinnors sociala underordning. I genushistoria-en historiografisk exposé. Studentlitteratur, Lund. Olsen, Bjørnar (2003). Från ting till text: teoretiska perspektiv i arkeologisk forskning. Lund: Studentlitteratur Rüsen, J. (2004). Berättande och förnuft: historieteoretiska texter. Göteborg: Daidalos Selling, J. (2004). Ur det förflutnas skuggor: Historiediskurs och nationalism i Tyskland 1990-2000.

  • 85.
    Almqvist Nielsen, Lena
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Textbooks And Experimental Archaeology: The Transformation Of Specialist Knowledge About Prehistoryto Educational Knowledge For Primary School Children2022In: Histroies of Eduvational Technologies: Cultural and Social Dimensions of Pedagogical Objects: Book of Abstract / [ed] Simonetta Polenghi & Anna Debè, Pensa Multimedia; Università Cattolica del Sacro Cuore , 2022, p. 306-307Conference paper (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 86.
    Almstedt, Mattias
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Demokratibegreppet hos Sverigedemokraterna och Nordiska motståndsrörelsen2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte: Sverigedemokraterna har sedan intåget i riksdagen etablerat sig till att efter valet 2018 vara det tredje största riksdagspartiet. Nordiska motståndsrörelsen är ett parti som under de senaste åren uppmärksammats i samband med olika våldsdåd som varit riktade mot meningsmotståndare. I uppsatsen undersöks det hur Sverigedemokraterna och Nordiska motståndsrörelsen beskriver demokrati i respektive partiprogram.

    Metod: Analysen inspirerades av Helds (1996) demokratimodeller.

    Resultat: Det huvudsakliga resultatet av studien visar att båda partierna anger att det finns genetiska skillnader beroende på etnisk bakgrund. Sverigedemokraterna argumenterar för att medborgarskap inte är kulturellt betingat utan kan innehas genom en bland annat uppvisad lojalitet. Nordiska motståndsrörelsen anger explicit att genetiska likheter är en förutsättning för att kunna inneha ett medborgarskap. Partiernas syn på demokrati skiljer sig åt och det finns inom Nordiska motståndsrörelsen en skarpare gränsdragning över vem eller vilka som ska få ta del av demokratin.

  • 87.
    Almstedt,, Mattias
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Gren, Gabriella
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "Spara på dom djävla flingorna åt Hitler ifall han skulle komma tillbaka!": En ideologikritisk analys av serieromanen Maus2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund. I årskurserna 7–9 ska eleverna arbeta med olika texter samt olika estetiska uttrycksformer. I detta examensarbete ska en serieroman analyseras utifrån Kukkonens (2013) analysverktyg med ett ideologikritiskt perspektiv. Då bilderna många gånger uttrycker mer än vad läsaren kan ta till sig vid en första anblick, är det därmed av vikt att ha vetskap om detta samt verktyg för att kunna läsa och analysera bilder och/eller bildsekvenser.

    Syfte: Syftet är att analysera serieromanen Maus utifrån en ideologikritisk modell för att synliggöra de strukturer och anledningar bakom de konflikter Vladek hamnar i med sonen Art. 

    Metod: Utifrån Kukkonens (2013) analytiska verktyg har vi även lagt ett ideologikritiskt perspektiv och format verktygen för att passa vårt ändamål. Istället för att göra en analys av hela boken belyser vi särskilda passager, bildsekvenser, som är intressanta utifrån vårt syfte och vår frågeställning.

    Resultat: Vi fann att Vladek många gånger tydligt visar hur hans upplevelser format honom och hans beteende. Konflikterna mellan honom och sonen Art grundar sig många gånger i att de inte fullt ut förstår varandra. Även om de delar många övertygelser blir den stora skillnaden att de har väldigt olika kunskaper och erfarenheter. Vladek är en överlevare och har formats till det under kriget, något som han sedan försöker uppfostra Art till att också vara. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 88.
    Alnemar, Linda
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Inkluderande samspel i fritidshemmet: En Observationsstudie Av Elevers Och Fritidslärares Relationsarbete2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Alla elevers rätt till lek är en del av fritidshemmets verksamhet. I fritidshemmet ska elever ges möjlighet till att leka i såväl planerade gemensamma lekar som spontant i mindre grupper. Fritidshemmets uppdrag är att kunna erbjuda elever en meningsfull fritid och stödja elevers sociala relationer och är därför en viktig del i fritidslärarens pedagogiska uppdrag.

    Syfte

    Studiens syfte är att belysa på vilka sätt som elever inkluderas in i fritidshemmets kamratgrupper, och hur fritidslärare främjar social samvaro i fritidshemmets gemenskap.

    Metod

    För studien användes observationer och informella samtal som metoder för datainsamlingen. Det empiriska materialet analyserades utifrån Rennstam och Wästerfors (2015, s. 12) tre steg, vilka är sortering, reducering och argumentation. 

    Resultat

    Resultatet visar betydelsen av att fritidslärarna skapar inkluderande sammanhang för elever i både planerade och spontana aktiviteter. Genom att skapa ömsesidigt intresse och engagemang kring gemensamma aktiviteter involveras elever i olika sociala sammanhang. Fritidslärare behöver också uppmärksamma vilka roller som eleverna har och hur de inkluderar varandra i lek och olika aktiviteter. Fritidslärare har därmed en viktig uppgift att arbeta med elevers sociala utveckling för att alla elever ska känna sig inkluderade i gruppen.

  • 89.
    Alnemar, Martina
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Andreasson Hallstensson, Anton
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Arbetet med elevers delaktighet i fritidshemmet2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Elevers rätt till delaktighet och inflytande står framskrivet i Grundskolan, Förskoleklassen och Fritidshemmets läroplan (Lgr 22, 2022, s. 25–26). Det framgår i läroplanen att det ska syfta till att göra eleverna förtrogna med demokratiska principer och processer. Det ska genomföras genom att eleverna ges inflytande och delaktighet i fritidshemmets olika beslutsprocesser. Genomförandet av studien motiveras av forskning som visar att det är värdefullt att eleverna får praktisera delaktighet. Samtidigt som det kan det vara komplext för fritidslärare att utmana eleverna till nya upptäckter och att på samma gång utgå ifrån deras behov och intressen (Elvstrand & Närvänen, 2019, s. 146). 

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärare ser på elevers delaktighet och hur de beskriver att de i praktiken arbetar med delaktighet i den dagliga verksamheten.

    Metod: För att besvara syfte och frågeställningar har vi valt att intervjua fem utbildade fritidslärare från två olika skolor. Som metod för insamling av empiri användes semistrukturerade intervjuer och för att dokumentera intervjuerna användes ljudinspelningar. Det gjordes för att kunna ta del av intervjuerna flera gånger i syfte att underlätta transkribering och analysering. Tematisk analys och Harts delaktighetsstege (1992) användes för att analysera det empiriska materialet. 

    Resultat: I studien framkom det att de deltagande fritidslärarna uppfattar arbetet med delaktighet som delvis utmanande, eftersom det ibland saknas förutsättningar för deras arbete. Det framkom också hur fritidslärare har en viss samsyn sinsemellan i hur arbetet bör utformas, för att tillhandahålla möjligheter åt eleverna att vara delaktiga och ha inflytande i fritidsverksamheten. Resultatet visar också på att en del av deltagarna har en annan uppfattning av arbetet med delaktighet i fritidshemmet, gentemot deras outbildade kollegor. Det redogörs också för hur en utbildning är någonting som kan vara en bidragande faktor till att höja fritidshemmets måluppfyllelse. Enligt deltagarna skulle en utbildning potentiellt kunna bidra till en större förståelse för läroplanens innehåll och betydelse. 

  • 90.
    Alsousou, Alaa
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Kassem, Rasha
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Digitaliseringens roll i engelskundervisningen2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien visar att digitalisering genomsyrar undervisningen i engelska och kan främja lärande av engelska på grundskolenivå. Den handlar om värdet av digitalisering, hur läraren undervisar med hjälp digitala verktyg och om vikten av att läraren utvecklar sina kompetenser på ett kontinuerligt sätt som passar både utvecklingen i klassrummet och samhället.

    Utifrån LGR11är digitalisering ett sätt att ge lika möjligheter till lärande för alla elever. Eleverna är framtida medborgare i samhället och skolan har ett uppdrag att förbereda dem för att leva och arbeta i samhället. Enligt ämnesplanen för engelska ska alla elever utveckla sina produktiva och receptiva förmågor för att kunna interagera med andra (Skolverket, 2018).

    Studien syftar till att förtydliga engelsklärares arbete med att utveckla sina färdigheter i undervisning med hjälp av digital teknik. Teknikens inverkan på elevernas undervisning i engelska i Sverige belyses. Fokus ligger dock på lärarna, inte eleverna. Studien undersöker hur några högstadielärare i engelska ser på digitaliseringen i engelskundervisningen idag och visar vilka möjligheter digitala hjälpmedel kan erbjuda läraren för att förstärka elevernas förmågor.

    Metoden baseras på semistrukturerade intervjuer med tio engelsklärare på högstadiet i både fristående och kommunala grundskolor. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Materialet analyserades sedan genom att återkommande formuleringar färgkodades och teman skapades.

    Resultaten visar att lärarna i studien anser att digitaliseringen av engelskundervisningen är nödvändig och att varje lärare kan utnyttja den för att förstärka elevernas lärande på ett sätt som skapar motivation och framgång hos eleverna. Det krävs dock att läraren använder digitala verktyg på ett varierat och pedagogiskt klokt sätt.

  • 91.
    Alvarado, Linnea
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Karlsson, Elina
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Högläsning i förskolan - Utifrån förskollärares resonemang. ”Vi har böcker, vi har tid och vi har barnen så vi ska bara göra det”: En kvalitativ intervjustudie med förskollärare om högläsning i förskolan2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt senaste rapporten från PIRLS fortsätter skriv- och läsförståelse hos barn i årskurs 4 att minska, vilket enligt Skolverket är oroväckande. Förskolan är en betydelsefullarena där barn skapar en tidig nyfikenhet till läsningen, och där barnens intresse för att läsa på egen hand skapar en god grund för att vända den negativa trenden senare i grundskolan. Att skapa en lustfylld lässituation blir därmed viktigt. Den tidiga språkutvecklingen är viktig i barns liv, och är grundläggande för att de ska bli demokratiska medborgare. Därför är det viktigt att förskolan introducerar tidiga erfarenheter av högläsning med syfte att främja barns språkutveckling.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka resonemang som förskollärare framhåller i arbetet med högläsning, tillsammans med och för förskolebarn i åldrarna 1-5 år.

    Metod: Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie som grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv. Intervjustudien bestod av semistrukturerade frågor med nio verksamma förskollärare i Västsverige.

    Resultat: Resultatet visar att förskolorna arbetar med högläsning på olika sätt beroende på vilka resurser de har tillgång till, så som utbildad personal, tillgång till litteratur samt vad arbetslagen har för resonemang kring högläsningens betydelse. Resultat visar även att förskollärare uppfattar högläsning som ett viktigt tillfälle för att främja och öka barns språk-, läs- och skrivkunskaper. Däremot framgår det att förskollärare uttrycker begränsningar vad gäller att organisera en högläsning på ett för dem optimalt sätt utifrån läroplanens uppdrag.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 92.
    Alwan, Noor
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Signalord i matematiska textuppgifter: en kvalitativ studie om hur andraspråkselever i årskurs tre arbetar med matematiska textuppgifter2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: flera undersökningar visar att andraspråkselever får svårigheter i arbetet med textuppgifter matematik. Dessa svårigheter kan bero på att elever kopplar samman signalord till ett visst räknesätt, utan att förstå och lösa textuppgiften i sin kontext. Detta kan medverka att elever kommer till fel lösning på uppgifterna. Därför kan läsnings- och lösningsstrategi hjälpa eleverna att läsa och lösa matematiska textuppgifter. Syfte: Studiens syfte var att ta reda på hur andraspråkselever i årskurs tre tolkade och löste textuppgifter inom addition och subtraktion. Textuppgifterna innehöll signalord som kunde kopplas till ett visst räknesätt, såsom ”äldre” skulle kunna kopplas till addition, medan signalordet ”mindre” kunde kopplas till subtraktion. Signalorden kunde vara missledande om elever skulle koppla samman signalordet till ett räknesätt, istället för att läsa och förstå hela texten inför lösningsprocessen. För att kunna tydliggöra elevers tillvägagångssätt vid arbete med textuppgifter, har några teoretiska modeller använts som analytiska redskap för att tolka hur elever arbetar med textuppgifter i matematik.  Metod: Studien genomfördes genom gruppintervjuer samt observationer av elevers arbete med åtta textuppgifter i matematik. I studien deltog 15 elever från tre olika skolor i västra Götalands län. Resultatet utifrån observationer och gruppintervjuer visade att majoriteten av eleverna kopplade samman signalord till ett visst räknesätt i arbetet med textuppgifter. Resultat: Resultatet verifierade i likhet med tidigare forskning och teoretiska modeller elevers tendens att fokusera på signalord och matematiska symbolspråk, även om de teoretiska modellerna Problem Model Approach och Direct Translation Approach som ingick i studien i huvudsak var inriktade mot äldre förstaspråkselever. I resultatet framgick det även att eleverna inte visade tydlig användning av läsning- och lösningsstrategier vid arbetet med textuppgifterna. Samband till strategimodell LURBRA som ingick i studien var därför svagt.   

  • 93.
    Alwan, Noor
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Arvidsson, Karin
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Hur arbetar lärare med nyanlända elever i språkundervisning?: En studie om lärares arbetssätt vid andraspråksundervisning2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vår studie syftar till att få mer insikt i vad läraren har för arbetssätt när det kommer till språkinlärning för nyanlända elever. Vi ville även se om läraren grundade sina arbetssätt i någon forskning om andraspråksundervisning. Anledningen till att vi valde att forska inom detta område var för att det idag finns lite forskning som berör hur lärare ska arbeta med språkundervisning för nyanlända elever. Vi ville med vår studie ge en ökad insikt i hur man kan undervisa nyanlända elever, då det blir allt mer vanligt att omhänderta nyanlända elever i klassrummet. Vår kvalitativa studie utgår från intervjuer med lärare för att ta reda på hur de arbetar språkutvecklande för nyanlända elever. Resultatet har visat att lärare arbetar på olika sätt trots att det finns likheter mellan arbetssätten. Alla lärare använde sig bland annat av interaktion och olika stödstrategier vid undervisning av nyanlända. Skillnader förekommer också i lärarnas arbetssätt och det finns några av lärarnas arbetssätt som inte ligger i linje med forskningen, vilket vi har lyft fram i analysen. Bland annat upptäckte vi att många av lärarna inte utvecklar elevers vardags- och skolspråk parallellt, vilket går emot den forskning om andraspråksundervisning som vi har läst. Vi märkte även att alla lärare använde sig av olika former av stöd i undervisningen, så som digitala verktyg, studiehandledare och grupparbeten. De varierande arbetssätt som lyfts fram i vår studie kan vara behjälpliga vid språk- och kunskapsinlärning, men däremot vet vi inte om arbetssätten, som har framkommit av intervjuerna, gynnar elevernas språkinlärning då vi inte har utgått från elevernas egna erfarenheter eller gjort några observationer i klassrummen.

  • 94.
    Ameti, Armena
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Larsson, Mathilda
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Problemlösning i läromedel: En innehållsanalys om hur problemlösning framställs i matematikböcker och lärarhandledningar i årskurs 12023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt Skolinspektionen (2009) styr läromedel matematikundervisningen, vilket påverkar elevers möjligheter att utveckla problemlösningsförmågan. I läromedlen utgörs innehållet till 90 procent av proceduruppgifter medan 10 procent blir över till de andra matematiska förmågorna. För att eleverna ska få möjlighet att utveckla sina förmågor är lärarens val samt hantering av läromedlet av betydelse. Det är nämligen inget krav på att läromedlen ska följa läroplanen (Johansson, 2006).

    Syfte: Syftet med denna studie är att granska hur matematiska problemlösningsuppgifter är utformade i matematikböcker med hjälp av en innehållsanalys samt Taflins kriterier för rika matematiska problem. Vi kommer att jämföra Prima Matematik 1B och Favorit Matematik 1B samt deras tillhörande lärarhandledningar.Metod: Vi har utgått från en kvalitativ samt kvantitativ innehållsanalys med hjälp av Taflins kriterier för att ta reda på hur problemlösningsuppgifter framställs i två olika läromedel. Därvid har både elevböcker och lärarhandledningar analyserats.

    Resultat: Vårt resultat visar att problemlösning utgör en liten del av båda matematikböckerna. I arbetet med problemlösningsuppgifter ska eleverna använda några uttrycksformer i form av att rita bilder, skriva aritmetiskt samt använda skriftspråket. De får även möjlighet att utveckla kunskaper om ett fåtal strategier. Lärarna får, beroende på vilken lärarhandledning, olika mycket stöd i arbetet med problemlösning i matematikundervisningen

  • 95.
    Andersson,  , Malin
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Larsson,, Frida
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Auktoritära föräldrar och självständiga barn.: Skönlitterär granskning utifrån språk och genus2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Samhället skapar och upprätthåller normer och värderingar. Böcker genomsyras av detsamma vilket gör att elever påverkas av sådant som de läser, medvetet och omedvetet. Det är därför som blivande lärare viktigt att hålla sig uppdaterad om vilka böcker som elever läser och vad de på så vis influeras av. Tidigare forskning visar att man nu kan se mer normbrytande karaktärer i skönlitteraturen för barn, men att stereotypa egenskaper fortfarande är mycket framträdande. Forskningen har också framställt relationen mellan barn och vuxna, från att de vuxna bestämde och styrde, till mer självständiga barn.

    Syfte: Syftet med studien är att problematisera hur olika konstruktioner av kön skapas. Även hur relationen mellan vuxna och barn ser ut. Detta genom på vilka sätt huvudkaraktärerna i böckerna skildras och relateras till vuxna. Det görs genom en analys av de fyra populära skönlitterära barnböckerna Glasbarnen (Ohlsson, 2013), Det magiska hjärtat (Ohlsson, 2016a), Zombiefeber (Ohlsson, 2016b) och Mysteriet på Örnklippan (Ohlsson, 2017), ur ett genusperspektiv samt ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

    Metod: I studien har en kvalitativ textanalys använts som analysmetod. Detta för att kunna analysera skönlitteraturens innehåll, genom att skapa förståelse av mening och avsikter, samt för att analysera språket och dess skapande funktion. Som stöd har analysen även influerats av en egen sammanställd egenskapstabell, utformad från Hene (1984) och Nikolajevas (2017) studier, samt Connell och Pearse (2015) teorier om genusrelationer.

    Resultat: I resultatet framkommer det att vissa karaktärer bryter mot de traditionella könsmönstren, där tre av åtta karaktärer konstrueras som normbrytande. Två av dessa normbrytande är flickor och en är pojke. Vi kunde i vårt resultat se att det var positivt för flickor att konstrueras som normbrytande, samtidigt som det blev negativt för pojken att tillskrivas egenskaper som enligt den traditionella normen är kvinnliga. De relationer som vi fann i böckerna visade att språket speglade rådande normer och värderingar. Den relation som var mest framträdande, i förhållande till genus, var den symboliska relationen, där tolkningen av världen görs via språket i de sociala praktikerna. Här fann vi reproducerande mönster i samtliga böcker, där genus har en betydande roll.

  • 96.
    Andersson, Amanda
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Bernlo, Jenny
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Naturen erbjuder både kunskap och vila: Undervisa i utomhusmiljö2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barnen spenderar tid både inne och ute under sina år på förskolan. Att undervisa i utomhusmiljö har blivit ett alltmer aktuellt ämne i dagens samhälle. I förskolans läroplan betonas vikten av att planera och genomföra undervisning tillsammans med barnen, både inomhus och utomhus. Det finns mycket att göra och lära sig i naturen och det är en del av det pedagogiska arbetet att kunna fånga lärandet på alla dess platser. Syfte: Det övergripande syftet med studien är att bidra med kunskap om det pedagogiska arbetet i utomhusmiljön, mer specifikt är det undervisning som bedrivs utomhus som är fokus i denna studie. Metod: Vi har använt oss av fokusgruppsintervjuer som metod i detta arbete. Material samlades in från tre olika fokusgrupper där tre pedagoger var närvarande vid varje intervju. Resultat: Resultatet visar att pedagogerna i fokusgruppsintervjuerna var eniga om att naturen har flera positiva effekter. Skogen minskar både stress och konflikter bland barnen. Barnen har även lättare att samarbeta i skogen. Matematik, språk och naturkunskap är återkommande ämnen som bedrivs i skogen men även estetik och samarbetsövningar lyfts fram. Flera av pedagogerna beskriver att de oftare har planerad undervisning när de gör utflykter till platser utanför förskolans gård. De beskriver även att på gården är undervisningen mer spontan. Resultatet visar att lärandet sker både på vägen till målet samt i skogen. Flertalet av pedagogerna i denna studie beskriver att de är ute oavsett väder samt att de inte påverkas av föräldrarnas inställning till utevistelsen. Däremot kan årstiderna och mörkret påverka hur mycket tid de spenderar ute. Vilken inställning som pedagogerna har till utevistelse påverkar också undervisningen i utomhusmiljön. Slutligen beskriver pedagogerna att gruppstorleken påverkar deras utflykter och planerade aktiviteter. 

  • 97.
    Andersson, Amanda
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Gandane, Gloria
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Förskollärares arbete med barns läs- och skrivlärande i förskolan2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förskolans uppdrag i att utveckla barns läs och skrivkunnighet betraktas som betydelsefullt eftersom det är avgörande i dagens samhälle att lära sig läsa och skriva för att kunna bli en aktiv deltagande samhällsmedborgare. Det är förskolans uppdrag att forma barn till detta och lägga grund för en livslång lust att lära. Förskolans läroplan avser flera mål som det breda område litteracitet utgör. Därav är det viktigt att förskollärare arbetar med barns litteracitet och deras läs- och skrivlärande i förskolan. 

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med barns läs- och skrivlärande, både planerat och spontant, samt undersöka hur miljön är utformad för att stimulera barns läs- och skrivutveckling i förskolan.

    Metod: Det är en kvalitativ studie som grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Kvalitativa metoder utgörs av semi-strukturerade intervjuer och fotografiska-observationer av den fysiska miljön med sammanlagt åtta förskollärare från 3 förskolor från 2 olika kommuner i Väst Sverige.

    Resultat: I resultatet framgår det att förskollärarna utför varierande arbetssätt för barns läs- och skrivlärande. Förskollärarna beskriver att de utför ett planerat språkutvecklande arbetssätt med fokus på fonologisk medvetenhet, språklig förståelse och medvetenhet, eftersom språket anses vara det första steget för barn att lära sig läsa och skriva. Ett tematiskt arbetssätt framkommer också att förskollärarna utför där syftet är att fånga barnens intresse och väcka deras intresse. Det framkommer också att förskollärarna utför ett spontant utforskande arbetssätt där syftet är att uppmuntra barn till att utforska läs- och skriftspråket i spontana läs- och skrivhandlingar. Både planerat och spontant arbetssätt med högläsning och boksamtal framkommer också att förskollärarna använder sig av för att ge barn möjligheter till både spontana och planerade meningsskapande aktiviteter. De varierande arbetssätten synliggörs i miljöorganisationen som förskollärarna utfört. De framkallar barns uppmärksamhet och intresse för läs- och skriftspråket, erbjuder barn innehåll och material och uppmuntrar barns litteracitet kultur genom deras miljöorganisation. 

  • 98.
    Andersson, Anette
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Gidå, Maria
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Utan utevistelsen som alternativ hade vi kunnat packa ihop: några förskollärares resonemang kring beslut om utevistelse2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förskolevardagen innehåller flertalet aktiviteter, somliga är tidsbundna medan andra utförs oberoende av tiden. Utevistelse är tillsynes en aktivitet som både kan vara tidsbunden alternativt oberoende av tiden. I Lpfö 98 rev. 2010 återkommer vikten av barns rätt till inflytande över sin vardag, men hur mycket inflytande ges barnen över när utevistelse förläggs? Kan det vara så att rutiner från tidigare pedagoger avgör när utevistelse förläggs? Vår upplevelse är att synen på beslut om utevistelse varierar mellan olika pedagoger. Utifrån den upplevelsen uppstod ett intresse att genomföra en studie för att ta reda på hur pedagoger resonerar kring beslut om utevistelse.

    Syfte: Syftet med studien var att försöka belysa några orsaker förskollärare idag anger som de rådande för beslut om utevistelse. Frågeställningar som användes för att komma närmare syftet var: Hur beskriver förskollärarna beslut kring utevistelsen i förhållande till organisation respektive verksamheten? Hur resonerar förskollärarna kring barns inflytande och sin egen roll i samband med utevistelse? Vilka hälso- och utvecklingsaspekter lyfter förskollärarna att utevistelse ger för barnen?

    Metod: Till empiriframställning användes kvalitativ intervju. Nio förskollärare valde att delta i intervjuer. Intervjuerna var semistrukturerade och frågorna formulerade för att ge utrymme åt förskollärarna till att resonera. Efter en pilotintervju genomfördes resterande intervjuer, vilka spelades in. Transkribering utfördes efter gemensam genomlyssning av inspelat material. Till grund för analysarbetet låg institutionell samt nyinstitutionell teori.

    Resultat: Överlag lyfte de flesta pedagogerna att det var verksamhetens organisatoriska faktorer som styrde när utevistelsen förlades. Organisatoriska faktorer som nämndes var bland annat barnantalet för dagen, hur många ordinarie pedagoger som var närvarande, lokalernas utformning samt om möten samt planering var förlagt under dagtid. Några pedagoger gav uttryck för att det är rutiner som styr, man går alltid ut vid ett visst klockslag. Under intervjuerna tog övervägande del av förskollärarna upp att de ansåg det viktigt med barns inflytande på förskolan. Dock var det endast en som beskrev att de arbetade aktivt utifrån barnens önskemål

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 99.
    Andersson, Angelica
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division of Psychology, Pedagogy and Sociology.
    Zakrisson, Emma
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division of Psychology, Pedagogy and Sociology.
    Informellt lärande i tider av distansarbete: Ett medarbetarperspektiv2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Work-related learning plays a significant part for individual development as well asorganizational success. It is also known that work-related learning mostly is informal, meaning that it occurs in an unorganized way in everyday practice. A variety of theories aimed at explaining learning includes a social aspect and believes that learning most often takes place in interaction with others. To prevent the spread of Covid-19 measures are being taken, such as asking employees to work remotely. If learning primarily occurs in interaction with others, can work-related informal learning be affected as the distance between coworkers increases? Thus, the purpose of this study is to investigate the possible impact of telework on informal learning from an employee perspective. The study also aims to identify possible prerequisites for work-related informal learning in transition to telework. To answer the study’s research questions, qualitative interviews were conducted with eleven whitecollar workers employed by Swedish municipalities. Thematic analysis with a sociocultural perspective was used to approach the collected data. The results indicated that work-related informal learning primarily occurs while interacting with coworkers. During the transition to telework, informal learning situations appears to, in some cases, have decreased. In other cases, it appears to happen to the same extent but the way that knowledge is shared has been affected. The results also revealed factors that can affect informal learning while working remotely. These factors can be summarized in three main conditions: a good team, technical tools, and individual responsibility. The conclusion is that employees informal learning is perceived to be affected by the transition to telework, mainly in form of reduced amount of knowledge sharing between coworkers. 

  • 100.
    Andersson, Anna
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Psychology and organization studies.
    TALKMAP: en kommunikationsmodell för bättre ledarskap?2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this essay was primarily to seek knowledge about how leaders using the Talkmap method, feel that their attitude and leadership was affected. The study used symbolic interactionism, communication theory, and some leadership theories, to understand and interpret the respondents' different experiences. This study is qualitative with a hermeneutic approach, and the interpretations are based on respondents' experiences of Talkmap. The study used an abductive approach when analyzing the seven semi-structured interviews.

    The result of the study showed that all respondents felt they had developed their abilities in treatment. They used tools and models in Talkmap, which gave them knowledge of how people like to reflect themselves in each other. This knowledge could be used in interpersonal meetings. One important aspects given by the respondents was that they now felt less stress, since they could control development of conversation. They also felt that the emphasis of the course was on optimism and positivity, which led to the fact that they often reflected on their leadership and how to improve as leaders. The essay concluded that good treatment always can evolve, and by participating in Talkmap the leadership could develop by gaining more tools

    Download full text (pdf)
    fulltext
1234567 51 - 100 of 2840
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf