Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
567891011 351 - 400 av 1410
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 351.
    Forsberg Ahlcrona, Mirella
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Kreativitet i förskolan2016Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 352.
    Forsberg Ahlcrona, Mirella
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Språk-, läs-och skrivutveckling Modul: Skapa och kommuniceraDel 4: Estetik och kreativ kommunikation2017Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna artikel belyser hur förskolan kan arbeta med estetik, kreativitet och fantasi både som kunskaper och som verksamhetens uppdrag. Att skapa och kommunicera på ett kreativt sätt med yngre barn handlar om att erbjuda rikligt med intryck, erfarenheter och möjligheter. De skapande erfarenheterna kan bidra till att barn lär  sig kommunicera och uttrycka sina upplevelser genom att berätta, upptäcka, fundera och växa i sitt vetande. Artikeln belyser även kreativ kommunikation och vuxnas betydelse för barns estetiska utveckling. Arbetssätten konkretiseras med exempel på hur yngre barn skapar och samspelar. Många av exemplen kommer från flerspråkiga barngrupper och arbetet med svenska som andraspråk

  • 353.
    Forsberg Ahlcrona, Mirella
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Östman, Ann
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Mathematics and Puppet Play as a Method in the Preschool Teacher Education2018Ingår i: Creative Education, ISSN 2151-4755, E-ISSN 2151-4771, Vol. 09, nr 10, s. 1536-1550Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explores students'€™ perceptions and understanding of mathematics as a subject and using aesthetic expressions in their own mathematics teaching in preschool, more specifically, with puppet play as a method. In all teacher education in Sweden, mathematics in preschool is taught in different ways, which means that the teaching about the aesthetic possibilities as a part of the teaching of mathematics in preschool varies. The main purpose of the study has been to investigate students’ mathematical development in preschool practice based on the changes made in the educational and methodological implications during teacher education. The data collection consists of texts from 73 students. The qualitative content analysis focuses on the students’ descriptions of understanding and meaning of mathematics and aesthetics in their own teaching with the children. The results show that the methodological implications in the course’s organization and structure enabled a variation of qualitative changes in the students perceptions and beliefs about mathematics and aesthetics, but also that the conceptual languages of mathematics could be varied and concretized by new methodological strategies.

  • 354.
    Forsell, Johan
    et al.
    Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik.
    Forslund Frykedal, Karin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hammar Chiriac, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Group Work Assessment: Assessing Social Skills at Group Level2019Ingår i: Small Group Research, ISSN 1046-4964, E-ISSN 1552-8278, s. 1-38Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Group work assessment is often described by teachers as complex and challenging, with individual assessment and fair assessment emerging as dilemmas. The aim of this literature review is to explore and systematize research about group work assessment in educational settings. This is an integrated research area consisting of research combining group work and classroom assessment. A database search was conducted, inspired by the guidelines of the PRISMA (Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses). The analysis and categorization evolved into a typology consisting of five themes: (a) purpose of group work assessment, (b) what is assessed in group work, (c) methods for group work assessment, (d) effects and consequences of group work assessment, and (e) quality in group work assessment. The findings reveal that research in the field of group work assessment notably focuses on social skills and group processes. Peer assessment plays a prominent role and teachers as assessors are surprising absences in the reviewed research.

  • 355.
    Forslund Frykedal, Karin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Föräldrastöd i grupp inom primärvården för blivande och nyblivna föräldrar2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Sverige finns Föräldrastöd i grupp för blivande och nyblivna föräldrar i primärvårdens regi som leds av barnmorskor och BVC-sköterskor. Nationella målen med föräldragrupperna är att stödja föräldraskapet, öka kunskap om barns utveckling och ge föräldrar möjlighet till sociala nätverk med andra föräldrar med barn i samma ålder. Ungefär 70 % av alla blivande och nyblivna föräldrar deltar, flertalet är kvinnor.

    I ett mångårigt tvärvetenskapligt forskningsprojekt med forskare inom pedagogik, psykologi och vårdvetenskap har forskning bedrivits som fokuserar ledarskap, pedagogik och gruppdynamik i föräldragrupperna. Vidare studeras om en intervention i form av bl. a. en utbildningsinsats kan stärka sjuksköterskor som gruppledare och hur de kan skapa en stödjande inlärningsmiljö i föräldragrupper. I presentationen kommer några resultat från projektet att presenteras.

  • 356.
    Forslund Frykedal, Karin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Linköping,Sweden.
    Barimani, Mia
    Karolinska Institutet, Department of Learning, Informatics, Management and Ethics, Stockholm, Sweden.
    Rosander, Michael
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Linköping,Sweden.
    Berlin, Anita
    Karolinska Institute, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Huddinge, Sweden.
    Parents' reasons for not attending parental education groups in antenatal and child health care: A qualitative study2019Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 28, nr 17-18, s. 3330-3338Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims and objectives: To explore expectant and new parents' reasons not to partici ‐pate in parental education (PE) groups in antenatal care or child health care.

    Background: In Sweden, expectant and new parents are offered PE groups in antena‐tal care and in child health care. Although many parents feel unprepared for parent ‐hood, an urgent task is to attract parents to attend the PE groups.

    Design: A total of 915 parents with children aged 0 to 21 months answered a web questionnaire with open questions about (a) reasons not to participate; (b) anything that could change their mind; and (c) parenting support instead of PE groups. This was analysed using content analysis. The study follows the SRQR guidelines.

    Results: Parents expressed private reasons for not attending PE groups. Some par ‐ents also asked for more heterogeneity regarding content and methods, as well as accommodation of parents' different interests. Other parents asked for like‐minded individuals who were in similar situation to themselves. Lack of information or invita ‐tions from antenatal care or child health care, or that PE groups were unavailable, were additional reasons for not participating in groups.

    Conclusions: Reasons for not attending PE groups were multifaceted from personal,self‐interested and norm‐critical reasons, to that the groups were not available or that the parents were not aware of their existence.

    Relevance to clinical practice: Parents of today are a diverse group with different in ‐terests and needs. Nevertheless, all parents need to feel included in a way that makes participation in PE groups relevant for them. Thus, it is important for leaders to be aware of structures and norms, and to be able to create a group climate and a peda ‐gogy of acceptance where group members value each other's differences. However,to attract parents to participate in PE groups, it is necessary for clinical practice to work on individual, group and organisational levels.

  • 357.
    Forslund Frykedal, Karin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hammar Chiriac, Eva
    Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.
    Kooperativt lärande som interaktiv pedagogisk metod vid arbete i grupp2018Ingår i: VILÄR abstraktbok, Trollhättan: Högskolan Väst , 2018, s. 8-9Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kooperativt lärande är en interaktiv pedagogisk metod i grupp där samarbete medtydlig struktur och gemensamt mål är grundläggande förutsättningar för lärandet. Följande centrala element behöver skapas i gruppen för att stödja lärprocesserna;gruppmedlemmarna (1) är ömsesidigt beroende av varandra, (2) stödjer varandra,(3) tar individuellt ansvar och (4) utvecklar sociala kompetens i samarbetet. Dessutom behövs en fortlöpande diskussion i gruppen om det gemensamma arbetet (Johnson & Johnson, 2013). Kooperativt lärande har sitt ursprung i USA men används i utbildningssammanhang runt om i världen. Metoden är användbar i olika lärandesammanhang, från skola och högre utbildning till arbetslivet. Det finns liknande interaktiva pedagogiska metoder varav några exempel är ”collaborative learning”, ”peer-learning” och ”problem-based learning”. Det som framförallt skiljer kooperativt lärande från övriga är tydligt definierade samarbetsmönster som kallas strukturer.

    Syftet med presentationen är att visa hur kommunikationen påverkar samarbetet igrupper som arbetar med kooperativt lärande som pedagogisk metod. Analys av inspelade videofilmer från arbete i grupp utgör empiriskt material. Den här studien har studerat kommunikation som en viktig del av kooperativt lärande. Resultatet visar att läraren i sin kommunikation till gruppen både stödjer och hindrar gruppens samarbete. När läraren ställer elaborerande frågor till gruppen eller ”passar tillbaka” till gruppen att själva fundera vidare ger det gruppen större möjligheter till att ta ansvar över arbetet och diskutionerna. Genom att direkt besvara gruppens frågor, eller omedelbart bekräfta rätt eller fel, motverkar läraren gruppens möjlighet att utveckla samarbetet. På liknande sätt kan kommunikationen bland gruppmedlemmarna både stödja och hindra gruppens samarbete. I studien vänder gruppmedlemmarna oftare till läraren med frågor i stället för att diskutera i gruppen.

    Sammanfattningsvis visar studien att om kooperativt lärande ska utvecklas behöver framförallt lärare men också gruppmedlemmar vara medvetna om vikten av att decentrala elementen i den pedagogiska metoden blir stöd för kommunikation och samarbete i gruppen.

  • 358.
    Forslund Frykedal, Karin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hammar Chiriac, Eva
    Linköpings Universitet.
    Student collaboration in group work: Inclusion as active participation2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Group work is an educational mode that promotes both learning and socialization among students, and students’ engagement and participation in the group work has proven to be important. Empirical research conducted on the implementation of inclusive and collaborative processes in group work is sparse. Based on social psychological perspective we will in this study focus on inclusive and collaborative processes when students are working in small groups.

     

    The aim of the study was to investigate and describe students’ inclusive and collaborative processes in group work and how the teacher supports or impedes these transactions.

     

    Social Interdependence Theory (Johnson & Johnson, 2002), one of the dominant influences on Cooperative learning, was utilized as the theoretical perspective overarching the study. Data were obtained through observations made from video-recording 500 minutes of group work undertaken in one Year 5 classroom at a municipal school in Sweden and were analysed using thematic analysis (Braun & Clark, 2006). Part of Black-Hawkins (2010, 2013) framework of participation was used to define inclusion and for the analysis of inclusive and collaborative processes.

     

    The results suggest that students’ active participation in the analytical discussions around the group task and discussions around group work structures, together with the teacher’s more defined feedback and avoidance of the traditional authoritative role are examples on prerequisites for group work to be enacted in an inclusive and collaborative manner. These prerequisites give the students opportunities to be accountable both for the individual and the group’s collective work. 

  • 359.
    Forslund Frykedal, Karin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hammar Chiriac, Eva
    Linköpings Universitet.
    Student Collaboration in Group Work: Inclusion as Participation2018Ingår i: International journal of disability, development and education, ISSN 1034-912X, E-ISSN 1465-346X, Vol. 65, s. 183-198Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Group work is an educational mode that promotes learning and socialisation among students. In this study, we focused on the inclusive processes when students work in small groups. The aim was to investigate and describe students’ inclusive and collaborative processes in group work and how the teacher supported or impeded these transactions. Social Interdependence Theory was utilised as the theoretical perspective overarching the study. The observational data employed were collected by video-recording group work. A part of Black-Hawkins framework of participation was used to define inclusion and for the analysis of inclusive and collaborative processes. The results suggest that students’ active participation in the discussions around the group work structures and analytical discussions, together with the teacher’s more defined feedback and avoidance of the traditional authoritative role, are examples of prerequisites for group work to be enacted in an inclusive manner.

  • 360.
    Forslund Frykedal, Karin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hammar Chiriac, Eva
    Linköpings universitet.
    To make the unknown know: Assessment in group work among students2017Ingår i: Journal of Education Research, ISSN 1935-052X, Vol. 10, s. 149-162Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    When group work is used as pedagogical practice in compulsory schools, teachers are expected to assess each student’s individual knowledge even if learning has been gained in interaction with other students. This can be particularly challenge for teachers, i.e., the dilemma of reconciling the demands for individual assessment while fulfilling the demand to teach cooperation abilities through group work. Earlier studies concerning group work as classroom activity (Forslund Frykedal & Hammar Chiriac, 2010, 2011; Hammar Chiriac & Forslund Frykedal, 2011) reveal that assessment is a highly relevant but challenging factor when organising group work in educational settings. To our knowledge, assessment in group work is a rather neglected research area with very little attention being paid to research about this phenomenon. Previous research therefore provides little theoretical knowledge or useful tools to assist teachers in resolving these apparently conflicting demands. The main focus in this chapter is to present and elucidate our current knowledge about assessment in group work. Some of the aspects considered and problematized in this chapter are:

     

    • Purpose of the assessment;
    • What is assessed;
    • How the assessment is carried out;
    • Which level is in focus – individual level, group level or both;
    • How the feedback is implemented; and
    • Who is assessing – teacher, students or both.

     

    Furthermore, an empirically grounded model with the purpose of clarifying different aspects of group assessment will be presented. Finally, the chapter is concluded with some pedagogical implications being suggested.

     

  • 361.
    Forslund Frykedal, Karin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk. Department of Behavioural Sciences and Learning, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Rosander, Michael
    Linköping University, Linköping, Sweden.
    Barimani, Mia
    Karolinska Institutet, Solna, Sweden.
    Berlin, Anita
    Karolinska Institutet, Solna, Sweden.
    Leaders' limitations and approaches to creating conditions for interaction and communication in parental groups: A qualitative study2018Ingår i: Journal of Child Health Care, ISSN 1367-4935, E-ISSN 1741-2889, Vol. 23, nr 1, s. 147-159Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe and understand parental group (PG) leaders' experiences of creating conditions for interaction and communication. The data consisted of 10 interviews with 14 leaders. The transcribed interviews were analysed using thematic analysis. The results showed that the leaders' ambition was to create a parent-centred learning environment by establishing conditions for interaction and communication between the parents in the PGs. However, the leaders' experience was that their professional competencies were insufficient and that they lacked pedagogical tools to create constructive group discussions. Nevertheless, they found other ways to facilitate interactive processes. Based on their experience in the PG, the leaders constructed informal socio-emotional roles for themselves (e.g. caring role and personal role) and let their more formal task roles (e.g. professional role, group leader and consulting role) recede into the background, so as to remove the imbalance of power between the leaders and the parents. They believed this would make the parents feel more confident and make it easier for them to start communicating and interacting. This personal approach places them in a vulnerable position in the PG, in which it is easy for them to feel offended by parents' criticism, questioning or silence.

  • 362.
    Forslund, Sara
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Rihu, Emelie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Stress i förskolan: En enkätstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Studien undersöker personalens upplevelse av stress i samband med olika faktorer i förskoleverksamheten.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det finns samband mellan stress och faktorerna ljudnivå, omsorg, planering/dokumentation och personal/verksamhet. Syftet är även att undersöka sambandet mellan stress och personalens utbildning respektive barnens åldrar Metod: Metoden som har använts är enkätundersökning som har blivit publicerad i en grupp på det sociala nätverket facebook. Gruppen heter "Pedagogiska tips och trix för förskollärare”. Enkäten bestod av några öppna frågor men majoriteten av enkätfrågorna var slutna frågor med olika svarsalternativ att välja mellan. Enkäten var tillgänglig i en vecka och sammanlagt svarade 818 respondenter på enkäten som har varit till grunden i studien.  Resultat: Resultatet av enkätfrågorna sammanställdes i statistikprogrammet i SPSS. I SPSS har samband analyserats som finns mellan de olika faktorerna som påverkar personalens upplevelse av stress. Resultatet visar att personalen i förskolan upplever stress då de upplever att de inte hinner tillgodose barnens behov och när de inte hinner med sina uppgifter som planering och dokumentation. Även vilken utbildning de har och när ljudnivån upplevs som störande i verksamheten är faktorer som påverkar personalens stressnivåer. Utifrån studiens resultat kan det utläsas att stress är ett problem i förskolan och att detta påverkar hela verksamhetens kvalitet.   

  • 363.
    Franck, Olof
    et al.
    Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.
    Osbeck, ChristinaInstitutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.von Brömssen, KerstinHögskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Religioner, livsåskådningar och etik: för lärare årskurs 4-62016Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 364.
    Fransson Magnusson, Linn
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Har ni bara lekt idag: En intervjustudie om den fria leken i förskolan2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den fria leken resulterar inte alltid i något konkret material så som många andra styrda aktiviteter på förskolan kan göra, vilket innebär att viss problematik kan uppstå. Bristande "bevis" på att lärande har skett kan bland vårdnadshavare skapa tvekan och undran över barnens dag på förskolan och om de verkligen har lärt sig något. Tidigare forskning har visat att lek och lärande hänger samman och skapar förutsättningar för barns utveckling men att den kan missuppfattas av allmänheten. Den fria leken beskrivs som en mycket viktig del av ett barns lärande där tidigare erfarenheter bearbetas och ny kunskap tillägnas.

    Syfte

    Syftet är att ta reda på förskollärares föreställningar kring den fria leken och redogöra för dess betydelse som pedagogiskt verktyg i förskolan. Frågeställningarna lyder: Vad innebär den fria leken för barns utveckling och lärande enligt förskollärare? Vad har förskolläraren för roll och betydelse i barns utveckling och lärande genom fri lek? Vad har den fria leken för pedagogiskt syfte?

    Metod

    Den här undersökningen är en intervjustudie och är baserad på en fenomenologiskt inspirerad ansats vilket innebär att andra personers livsvärdar och synsätt hamnar i fokus. Den metod jag har valt att använda mig av är intervjuer där 6 stycken förskollärare i olika åldrar på två avdelningar har deltagit.

    Resultat

    Mitt resultat visar på att den fria leken utgör en stor del av den pedagogiska verksamheten. Den fria leken ses som redskap för att lära känna barnen på en djupare nivå samtidigt som den fria leken skapar oändliga möjligheter för barns utveckling och lärande. Resultatet visar alltså på att det finns en pedagogisk tanke bakom det utrymme den fria leken ges och att pedagogens roll först och främst handlar om att vägleda, delta, stötta och inspirera barnen i deras lek och lärande

  • 365.
    Franzén, Jerry
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Ideologiers skildring i dataspel som framställningsmedia med fokus på kommunism & kapitalism: En fallstudie om Tropico2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag är spelmarknaden en världsomspännande industri som redan i slutet av 2016 omsatte 837 miljarder SEK varv den svenska egen marknad 2015 omsatte cirka 10 miljarder SEK. Barn och ungdomar är en av de största konsumentgrupperna för dessa produkter, vilket innebär att i det finns en gigantisk arena med material inom deras intressekrets som kan användas som läromedel och därmed skapa nästintill verklighetstrogna undervisningsmiljöer där kunskaper kan prövas och vidareutvecklas. I de traditionella ämnena, Engelska och Matematik, har lärare länge varit mycket skickliga på att nyttja dessa nya läromedel, men det finns många skolämnen där det har visat sig problematiskt att använda spel i undervisning. Dåtidens spel var svåra att tillämpa i ämnen som samhällskunskap, och därför har det inte varit särskilt populärt, men med världsmarknaders expansion av spel så finns det i dagsläget en enorm bank med material att använda. Trots det, precis som med en lärobok, så är det av yttersta vikt att läraren analysera innehållet för att reda ut vilka föreställningar elever kan tänkas få till exempelvis politiska frågor, historia, nationer och inte minst sagt ideologier och deras anhängare genom spelets axiom, grundantaganden och reproduktion av dem. Syfte: Undersöka möjligheten att använda dataspel i undervisningssyfte av samhällsvetenskapliga ämnen genom att analysera och jämföra hur två ideologier reproduceras i spelet Tropico 4. Metod: Hoff (2014) arbetade fram en anpassad metod utifrån Balls (2011) definition av frihetsbegreppet inom de politiska ideologierna. Den här kandidatuppsatsen nyttjar samma metod som i sin tur består av tre delar; textanalys, bildanalys och genomspelning för att lyckas analysera spelens explicita och implicita ideologiska referensram. Resultatet: Resultatet visar att dataspel ifrån tredje part inte är lämpliga som läroplattformen eftersom de ibland kan strida mot skolverkets demokratiska grund och ge en felvinklad bild av ideologier när de presenteras i ett ironiskt spektra. Ideologierna som reproducerades bestod som en salig mix av olika ideologiska präglingar och sällan i sin renaste form. Resultatet visar att, även om det går nyttja spel som läromedel i samhällskunskap, så är det fortfarande svåranpassat. Det ställer orimligt höga krav på läraren i hennes förmågor, och om hon inte besitter dessa färdigheter att navigera det här svåra området kan hon lätt bidra till att förstärka redan inskränkta förhållningssätt till andra människor och ideologier.

  • 366.
    Franzén, Jerry
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Viker, Frida
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Men vi klickade ju lite bara": Dataspel i samhällskunskap2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I dagens 2019 förser majoriteten av svenska skolor sina elever med datorer efter 1:1-satsningen (en dator per elev). Projektet har överlag tagits emot positivt med att datorn ersätter ett flertal verktyg och förenklar mycket i skolvardagen för både lärare och elever. Den snabba tekniska utvecklingen kan ses som en lösning på elevers brist på motivation, men även ett (för)hastat sätt för svenska skolan att ligga i teknologins framkant som lämnat pedagogiken och lärare efter sig. Utifrån SAMR-modellen kan datorn beskrivas ha outnyttjad potential som för tillfället inte nyttjas i svensk skola då undervisningsmetod och didaktik har ett glapp sinsemellan i hur den nya tekniken skall användas. Ett sätt att överbrygga detta glapp mellan dator och pedagogik är att använda dataspel som en gemensam lärmiljö för lärare och elev där kunskaper kan testas och prövas i verklighetstrogna, digitala miljöer för att omdefiniera en digital undervisning.

    Syfte: Undersöka kvalitativa skillnader i elevers spontana respektive lärarledda reflektioner om demokrati i spelsituationer.

    Metod: I den här uppsatsen har vi nyttjat oss av ett experiment med en experimentgrupp och en kontrollgrupp som sedan följts av samtalsintervjuer som granskats och analyserats enligt väsensmetoden. Experimentgruppen delades upp i två mindre grupper där ett avslutande samtal genomfördes som gav eleverna möjlighet att beskriva sina erfarenheter av dataspelet Democracy 3 och hur de resonerade om demokrati efter sina upplevelser med hjälp av SOLO-taxonomin; ett redskap för att bedöma analytiska/kvalitativa resonemang. Experimentet delades sedan in i två separata mätningar mellan kontroll och experimentgrupp för att mäta effekten av spontana reflektioner och lärarledda reflektioner för att belysa kvalitativa skillnader i vad eleverna lär sig av att spela datorspel. För att mäta effekterna användes en intervjuguide med inspelningsutrustning vid samtliga tillfällen för att undersöka förändringar i elevernas resonemang och reflektioner. En kvalitativ analys gjordes separat av båda författarna med hjälp av SOLO-taxonomin vars tolkningsarbete sedan utgjorde studiens resultat.

    Resultatet: Resultatet visar att det förekom en marginell skillnad mellan elevernas spontana reflektioner och elevernas resonemang efter den lärarledda reflektionen. Både kontroll-  och experimentgruppen hade fokuserat på samma saker som ofta föll utanför spelets innehåll. En viss förändring förekom, och eleverna gav ny information under samtalen som kunde visa bakomliggande tankefigurer och föreställningar i konflikt med spelets antaganden.

  • 367.
    Fredriksson, Anna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Pettersson, Tove
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Äga två språk eller fler – det är ju fantastiskt!": En kvalitativ studie om hur pedagoger uttrycker sig om den flerspråkiga förskolan2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Flerspråkighet är ett faktum i dagens samhälle och därmed i dagens förskolor. Detta faktum innebär att nästan vart femte förskolebarn använder fler än ett språk dagligen. Viktigt att tänka på är att förskolan är det första, och kanske det enda, mötet med det svenska språket för en del barn. Därmed lyfts arbetet med det svenska språket fram som en central del i det pedagogiska arbetet. Forskning visar att förstaspråksutvecklingen stödjer och berikar andraspråksutvecklingen, vilket belyser vikten av att även aktivt arbeta med barnets förstaspråk i verksamheten. Studien belyser vad en flerspråkig förskola innebär, vikten av pedagogers stöttning i flerspråksutvecklingen samt problematiserar förekommande föreställningar om flerspråkighet och dess konsekvenser för flerspråksutvecklingen

    Syfte: Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur pedagoger uttrycker sig om flerspråkighet i förskolan samt vad det innebär i det pedagogiska arbetet.

    Metod: I studien har vi använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukuterade intervjuer. Intervjuerna genomfördes utifrån tre olika konstellationer; parintervju, panelintervju och gruppintervju. Tre förskolor ingår i studien, där sammanlagt sex verksamma pedagoger deltog i undersökningen.

    Resultat: Resultatet i studien har analyserats utifrån följande analysbegrepp; kulturella redskap, mediering, stöttning och språkande. Resultatet visar att samtliga pedagoger uttrycker att de förespråkar och aktivt arbetar för en språkande och mångkulturell förskola, där flerspråkighet ses som en tillgång och ett viktigt kulturellt redskap. Vidare uttrycker sig pedagogerna om sig själva som ett av de viktigaste redskapen för att stötta barnets språkutveckling. Resultatet visar att samtliga pedagoger lyfter att en flerspråkig förskola ska präglas av en språkande vardag med ett lustfyllt, nyfiket och öppet klimat. Pedagogerna uttrycker en svårighet i kommunikation med både barn och vårdnadshavare när de inte behärskar ett gemensamt språk. Modersmålspedagogen lyfts fram som ett betydelsefullt språkligt och medierande stöd i den flerspråkiga förskolan och kan fungera som en "bro" i samspelssituationer.

  • 368.
    Fredriksson, Erika
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Svartz, Sandra
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Feedback och Kamratbedömning: En fenomenologisk studie om elevers upplevelser i årskurs 42015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Den formativa bedömningen kan ses som ett hjälpmedel för lärare och elever. Målet med formativ bedömning är att skapa en miljö där elever känner motivation till att lära mer. Den bedömning som används i klassrummet påverkar elevernas intresse och motivation i förhållande till undervisning och lärande (Skolverket, 2011b). Två centrala faktorer inom formativ bedömning är feedback och kamratbedömning. Feedback delas upp i tre delar; feed-up (vad är målet?), feedback (var är jag nu?) och feed-forward (hur ska jag komma vidare?) (Hattie, 2012). Kamratbedömning är den bedömningsform då eleverna ges möjlighet att bedöma sina klasskamraters arbeten. Kamratbedömning kan ses som en inkörsport till självbedömning som i sin tur leder till att eleverna ökar förmågan att ta ett större ansvar för sina egna studier.

    Syfte:

    Syftet med vår undersökning var att få ökad förståelse för hur elever i årskurs 4 upplever den formativa bedömningen i svenskundervisningen. Vi var intresserade av elevernas upplevelser kring feedback från läraren och kamratbedömning.

    Metod:

    Vi har gjort en kvalitativ studie med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vårt urval bestod av 14 elever i en årskurs 4. I vårt analyssarbete har vi inspirerats av hermeneutiken, och vi har valt att kategorisera elevernas intervjusvar utefter våra forskningsfrågor; feedback och kamratbedömning.

    Resultat:

    I vårt resultat framkom det att endast en av eleverna visste vad begreppet feedback betyder. Den feedback som eleverna upplever att de får vid egenproducerade texter framför allt ges i form av formaliakorrektur och de berättade även att annan feedback ges vid utvecklingssamtal. Några av eleverna visste vad kamratbedömning betyder och samtliga elever kunde berätta om tillfällen då de använder kamratbedömning. Eleverna berättade att kamratbedömning endast sker vid muntliga presentationer och vid uppvisande på Smartboard av egenproducerad text. Alla eleverna uttryckte att de tycker att kamratbedömning är bra men att det finns en risk att det kan vara sårande. Vissa uttrycker att de har känt sig sårade i samband med kamratbedömning.

  • 369.
    Fredriksson, Erika
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Thiefoldt, Louise
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Nationella prov i årskurs 6: En studie om elevers rapporterade känslor och uppfattningar2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    I föreliggande arbete undersökte vi vilka känslor och uppfattningar elever i årskurs 6 har i förhållande till den nationella provsituationen. Anledningen till valet av undersökning är att det saknas tidigare forskning om känslor och uppfattningar ur elevers perspektiv, framför allt i årskurs 6. Den tidigare forskning som vi utgått från berör de nationella provens betydelse, lärares uppfattningar om vad elever känner för de nationella proven och elevers egna rapporterade känslor och uppfattningar. Vi har även redovisat Maj Törnvalls teorier som berör hur prov och bedömning påverkar elever, samt Carol Dwecks teorier om hur hög- och lågpresterande elever ställer sig till motivation och motgångar.

    Syfte

    Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse för hur elever i årskurs 6 känner för och uppfattar den nationella provsituationen, samt att undersöka hur relationen ser ut mellan elevernas rapporterade känslor och uppfattningar och lärarnas bedömning av elevernas prestationsnivå i skolan. Vi ville undersöka om känslor och uppfattningar skiljer sig mellan hög- och lågpresterande elever.

    Metod

    Studiens material samlades in från kvalitativa parintervjuer där sammanlagt 20 elever intervjuades. Intervjuerna spelades in med mobiltelefon för att sedan kunna transkriberas. Eftersom vi ville undersöka relationen mellan elevernas rapporterade känslor och uppfattningar och deras prestationsnivå i skolan, kategoriserade klasslärarna eleverna efter om de var hög- respektive lågpresterande, för att vi skulle få en jämn fördelning. Intervjumaterialet analyserades och delades in i huvudteman.

    Resultat

    Resultatet redovisas genom tre huvudteman;

    De nationella proven i förhållande till stress, De nationella proven i förhållande till tidsaspekten och De nationella provens betydelse. Resultatet visade att elever känner oro och ängslan för den nationella provsituationen, men att dessa känslor och uppfattningar skiljer sig åt beroende på om eleverna är hög- eller lågpresterande. Eleverna rapporterade att de upplever en oro och stress inför, under och efter de nationella proven. Faktorer som eleverna framför allt oroade sig för är att slutbetyget ska påverkas, att betygen ska sänkas, att den utsatta tidsbegränsningen inte räcker till och över provens storlek och betydelse. Resultatet visade att graden av oro skiljer sig mellan hög- och lågpresterande elever. De lågpresterande eleverna rapporterade om en större oro än de högpresterande eleverna

  • 370.
    Fredriksson, Malin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lehtinen, Johanna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    En studie om hur förskollärare använder sociala medier: "Ta vara på ditt privatliv!"2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sociala medier är något som växer sig större för varje dag. Nu använder man sig inte bara av sociala medier som privatperson utan något som man kan utnyttja inom sitt yrkesområde. I denna studie beskrivs förskolläraryrkets användande av framförallt Facebooks olika pedagogiska grupper för att utveckla sin yrkesprofession. Det som avgjorde att vi granskat sociala medier berodde på att vi själva varit medlemmar på en av de pedagogiska grupperna på Facebook och sett mycket som vi inte stöttar och kan ställa oss bakom. Det vi inte kan ställa oss bakom är alla påhopp som sker men även den lättja Facebook-gruppen förmedlar.Mot detta valdes att göra en studie om användandet av sociala medier för att få en fördjupad förståelse och inblick i hur det används av förskollärare.

    Syfte: I samband med skrivandet av detta arbete upptäckte vi en stor kunskapslucka. Av personliga upplevelser har vi uppfattat att när förskollärare använder sig utav sociala medier inom sin yrkesroll handlar det ofta om att ge och ta tips utan att reflektera. Av den anledningen vill vi undersöka detta på ett vetenskapligt sätt hur förskollärare använder sociala medier inom sin yrkesroll. Det kommer även undersökas vad de olika sociala medierna används till samt om de bidrar till kompetensutveckling i yrket.

    Metod: Detta är en kvalitativ studie genom att använda oss av skriftliga intervjuer och observationer. Eftersom intervjuerna har gjorts med personer från hela Sverige blev det naturligt att välja skriftliga intervjuer via e-post. Observationerna genomfördes på Internet och för att säkra materialet togs skärmdumpar som användes som analysmaterial.

    Resultat: Resultatet har visat att förskollärare använder sociala medier för att efterfråga praktisk kunskap genom att be om hjälp om hur olika aktiviteter kan utföras, få skapande tips samt att ge olika produkttips. Resultatet har även visat på att förskollärare använder sociala medier för ett kompetensutbyte. Genom virtuella studiebesök, snabb fortbildning och personlig motivation får förskollärarna kompetensutbyte.

  • 371.
    Freiholtz, Emma
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Crnkic, Vesna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Varför estetik?: En studie om användning av estetik i pedagogiska sammanhang2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare forskning har visat att integrering av estetik i undervisningen kan i samband med inlärningen tillföra ökad kunskapsinhämtning och utveckling av flertalet förmågor och kompetenser hos eleverna samt även öka elevers självförtroende. Något annat som uppmärksammades i forskningen är att det förekommer olika åsikter om vad fältet estetiken omfattar. Under vår verksamhetsförlagda utbildning kunde vi notera att de flesta av eleverna hade en positiv inställning till estetiska inslag i undervisningen. Det som inte var synligt i klassrummen var i vilken utsträckning estetiken används i undervisningssammanhang. Med tanke på det och tidigare forskning som kom fram till att det finns fördelar med användningen av estetik ser vi det som värdefullt att belysa dagens pedagogers uppfattning om ämnet. Det finns även ett intresse av att erhålla en djupare förståelse för hur pedagogerna ser på kopplingen mellan estetik och barns inlärning.

    Syfte: Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om hur pedagogerna i grundskolans tidigare årskurser tolkar begreppet estetik och estetiska lärprocesser. Vi vill även undersöka om hur berörda pedagoger ser på kopplingen mellan estetiken och barns inlärning där större fokus läggs på användandet av estetiska lärprocesser i svenskämnet.

    Metod: Materialet till studien samlades in med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod som i vårt fall innebär att vi utförde semistrukturerade enskilda intervjuer med ett antal verksamma pedagoger som arbetar med elever i årskurs F-3. Intervjuerna utfördes på pedagogernas arbetsplats på respektive skola och intervjusamtalen spelades in. Det insamlade materialet transkriberades och kategoriserades på det sättet som var relevant för studiens syfte.

    Resultat: Efter genomförandet av vår undersökning kunde vi dra slutsatsen att de intervjuade pedagogerna var bekanta med begreppen estetik samt estetiska lärprocesser. Begreppen tolkades på ett likvärdigt sätt med andra ord de flesta av pedagogerna uppfattade begreppen som mångtydiga. Resultatet visade även att det råder en samstämmighet i att det rör sig om praktiskt och kreativt engagemang som kännetecknar estetiken i skolans verksamhet samt att pedagogerna hade en positiv inställning till användning av estetik i pedagogiska sammanhang. De intervjuade var övertygade om att estetik har en viktig roll i elevernas kunskapsinhämtning men de hade inte konkreta bevis på en tydlig koppling mellan estetik och barns inlärning. Enligt pedagogerna sågs inte estetiska inslag i undervisningssammanhang som något obligatoriskt utan något som tillhörde pedagogernas individuella val.

  • 372.
    Friberg, Linnea
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Bättre förståelse genom att prata matematik?: Talk Moves i bråkundervisning för årskurs 22019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I matematik är samtalet oftast inte en naturlig del av undervisningen och många lärare fastar vid att ställa stängda frågor till eleverna. Forskning visar att om läraren skapar förutsättningar för utforskande samtal i matematikundervisningen leder detta till förbättrade kunskaper inom ämnet. Men att skapa sådana samtal är svårt och för att lärare ska lyckas att skapa utforskande samtal kan man använda sig utav olika samtalsstrategier. En av de utarbetade samtalsstrategierna för matematik är Talk Moves. Jag har därav intresserat mig för om samtalsstrategin Talk Moves kan hjälpa eleverna till en bättre förståelse vid introduceringen av bråk.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa hur Talk Moves kan bidra till elevers begreppsinlärning vid introduktionen i bråkundervisning, och hur eleverna upplever de matematiska samtalen i undervisningen. Studien avgränsas till undervisningen av elever i åk 2.

    Metod: Empirin till studien hämtades från tre lektioner som jag genomfört med två grupper. Lektionerna utfördes på samma sätt. En av grupperna fick dock avsluta lektionerna med samtal genom utarbetade samtalsstrategier (Talk Moves). Under lektionerna observerades hur elevernas involvering i de matematiska samtalen skedde, beroende på hur jag som lärare undervisade. Efter lektionerna utfördes en fokusgruppsintervju där eleverna fick berätta om sina upplevelser av undervisningen med Talk Moves strategierna.

    Resultat: Studiens resultat visar att den gruppen som blivit undervisade med Talk Moves utvecklade en större begreppsförståelse än den gruppen som inte blev undervisade med samtalsstrategin. De skapade en större förtrogenhet med sin kunskap i att samtala kring matematik. Studien visade också att eleverna upplevde undervisningen med Talk Moves som positivt där de kunde förstå hur man kan lösa matematiska uppgifter med bråk.

  • 373.
    Frid, Helene
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Leksaker, media och makt bland barn: finns det något samband?2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inga mellanmänskliga möten är fria från makt, så ej heller bland barn. Leksaker är en del av barns vardag och det förekommer att barn har med sig privata leksaker till förskolan. Men barns val av leksaker kan vara påverkat av de medietexter de ständigt möter. Därför utgör forskning kring lek, leksaker, makt, media och status en väv som bildar bakgrunden till denna studie. Syfte: Att synliggöra barns tankar kring privata leksakers betydelse för den sociala ordningen inom lekgemenskapen samt deras syn på mediernas eventuella påverkan på lek och leksaksval. Metod: Denna studie bygger på den kvalitativa forskningsmetoden där halvstrukturerade intervjuer använts som metod. 11 barn i förskoleklass har medverkat i intervjuerna. Resultat: Denna studie visar att de privata leksakerna och kunnandet om dem har betydelse för den maktkamp och positionering som finns mellan barnen, framför allt bland pojkarna. Det finns en mediepåverkan i val av lekar och leksaker, men även kamraternas påverkan är stor. Den visar också att värdet av att ha vänner är stort, ibland större än vikten av privata leksaker. Tydligt blir också att det finns skillnader mellan könen då flickorna i större utsträckning anpassar sig till gällande förväntningar än vad pojkarna gör.

  • 374.
    Frisk, Agneta
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lidberg, Jessica
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Högläsning – fröet till all läsning!: En kvalitativ studie om högläsning som ett pedagogiskt verktyg2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: För att elever ska utveckla sin läsförståelse, måste de ges rika möjligheter att använda språket som ett redskap, dels genom att läsa och skriva och dels genom att ta del av högläsning där samtal är i fokus. Då högläsning i kombination med samtal har betydelse för elevernas språkutveckling, inspirerade det oss till att undersöka huruvida verksamma lärare använder sig av högläsning som ett redskap i undervisningen för att öka elevers läsförståelse. Ämnet är även intressant då högläsning utifrån aspekten delaktighet ger möjlighet till gemensamma samtal om både ords betydelse samt textinnehåll. Enligt tidigare forskning är det relevant att arbeta med högläsning där elever får möjlighet att ställa frågor till texten samt diskutera innehållet vilket kan leda till språkutveckling. Tidigare forskning visar att högläsning är särskilt gynnsamt för elever i de tidiga skolåren, samt att vårdnadshavare i allt mindre mån läser för sina barn i hemmen.

    Syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka och beskriva hur lärare arbetar med högläsning, och om högläsning kan bidra till läsförståelse samt språkutveckling hos eleverna. Detta undersöker vi mer specifikt genom följande frågeställningar: På vad sätt arbetar lärare med högläsning i syfte att utveckla lässtrategier och ordförråd? Är högläsning särskilt gynnsamt för elever med svenska som andraspråk och i så fall hur och varför? Hur kan man arbeta med högläsning i skolan för att öka elevers lust till egen läsning? Hur och i vad mån visar eleverna intresse för högläsning i skolan?

    Metod: Vi har valt att utgå från en kvalitativ undersökning med observationer och semistrukturerade intervjuer, vilka ligger till grund för vårt resultat. Syftet med att vi valde att utgå från dessa två metoder, var att undersöka fenomenet högläsning, dels genom observationer för att få en bild av hur pedagogerna arbetar med högläsning, dels genom att undersöka hur eleverna interagerar med varandra och pedagogen under samtal. Intervju som metod valdes utifrån att få ta del av pedagogernas upplevelse av fenomenet högläsning och dess fördelar.

    Resultat: Vårt resultat visar att pedagoger ser vikten av att högläsa ofta i sin undervisning, i alla ämnen, och att de anser det vara språkutvecklande samt kan bidra till läsförståelse. De flesta pedagoger anser att ordförståelsen gynnas av högläsning i kombination med samtal samt att ordförrådet ökar hos eleverna, vilket de menar leder till läsförståelse. Ett mindre antal pedagoger lyfter andra aspekter av ökad läsförståelse utifrån högläsning. Dessa aspekter var, att träna på att återberätta, göra inferenser samt samtala om olika texters struktur och uppbyggnad. Resultatet visar att samtliga pedagoger ser samtal och samspel som en viktig del i att bygga läsförståelse genom högläsning

  • 375.
    Frisk, Ida
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Liljander, Malin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Pedagogers bemötande av barn i teori och praktik2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den studie vi har gjort handlar om hur pedagoger i förskolan bemöter barn i styrda aktiviteter och hur de förklarar sitt bemötande av barn. Vi valde att studera detta ämne då det kan ha en stor betydelse för barns utveckling. Läroplanen för förskolan (Läroplan för förskolan, 2010) ställer krav på pedagoger i förskolan när det kommer till hur de ska bemöta barn. Den forskningsbakgrund som vi tar upp i uppsatsen synliggör pedagogens viktiga roll när det handlar om bemötande av barn och hur barnen kan utvecklas utifrån det sätt som de blir bemötta på.

    Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn i styrda aktiviteter och hur deras bemötande kan relateras till teorier om lärande. Syftet är också att undersöka hur pedagogerna beskriver och förklarar sitt bemötande av barnen.

    Metod: För att samla in data till den kvalitativa studie som gjorts så har intervjuer och videoobservationer genomförts. Sammanlagt genomfördes fyra videoobservationer och två intervjuer på två olika förskolor inom en och samma kommun. Vi började med att göra två observationer på respektive förskola och därefter intervjuades en av de pedagoger som deltagit vid någon av observationerna. Vi har vid vår datainsamling tagit hänsyn till de fyra etiska ställningstaganden som Vetenskapsrådet (2002) tagit fram.

    Resultat: Resultatet av studien var att pedagoger bemöter barn på olika sätt och pedagogens bemötande möjliggör olika handlingsutrymmen för barnen. På förskola 1 bemötte pedagogerna barnen på ett sätt som visade att pedagogen var den som styrde aktiviteten. På denna förskola hölls en traditionell samling som gav barnen möjlighet att påverka när pedagogen gav tillstånd. På förskola 2 hade pedagogerna väldigt olika sätt att bemöta barnen på, en pedagog ställde öppna frågor och försökte skapa stora samspelsmöjligheter. De andra pedagogerna ställde stängda frågor och hade en stark styrning där barnen inte hade möjlighet att påverka aktiviteten. Den ena pedagogens beskrivning av sitt bemötande stämde överens med det som observerades. Den andra pedagogen som intervjuades beskrev inte sitt bemötande likvärdigt utifrån det som framkom under observationerna. De olika lärteorier som används i analysen gick på olika sätt att finna spår av i de aktiviteterna som observerats

  • 376.
    Frisk, Olivia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Kommunikationsförmågan i läromedel för årskurs 4–6: En kvalitativ innehållsanalys av kommunikationsförmågan i matematikläroböcker och lärarhandledningar2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Skolverket (2015a) beskriver att läroböcker styr den svenska matematikundervisningen samtidigt som TIMSS 2011 (Skolverket, 2012) visar att läroböcker inte behandlar samtliga delar i kursplanen i matematik. Det sker inte längre någon granskning av läromedel och därför menar Skolverket (2015b) att lärare själva behöver kvalitetssäkra sin undervisning. Det är då viktigt att se över läroböcker och lärarhandledningars möjligheter och begränsningar (Johansson, 2006). Genom matematikundervisningen ska elever få möjlighet att utveckla en kommunikationsförmåga, vilken innefattar att eleverna ska kunna använda olika uttrycksformer för att samtala om och med matematik (Skolverket, 2016). En förmåga att kommunicera ger goda möjligheter att tillägna sig kunskap om andra förmågor, beskriver Ahl, Hoelgaard och Koljonen (2013). Att kunna använda olika uttrycksformer kan bidra till att elever utvecklar en kognitiv förmåga, vilken Kinard och Kozulin (2012) menar är betydelsefull inom matematiken.  Syfte: Syftet med studien är att granska läroböcker och lärarhandledningar som används i matematikundervisningen i årskurs 4–6 för att se hur de ger elever möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ innehållsanalys. Vid analys av läroböckerna användes ett analysverktyg som utgick från fyra uttrycksformer som Hagland, Hedrén och Taflin (2005) lyfter fram. De tillhörande lärarhandledningarna analyserades utifrån ett analysverktyg med fyra punkter som utgick från tankar av Ahl, Hoelgaard och Koljonen (2013).  Resultat: Studiens resultat visar att det är den algebraisk/aritmetiska uttrycksformen som dominerar i de analyserade läroböckerna. De övriga tre uttrycksformerna som har analyserats förekommer i olika omfattning i läroböckerna i de två läromedelsserierna. Emellertid visar resultatet att elever ges små möjligheter att använda den konkreta uttrycksformen vid arbete i samtliga analyserade läroböcker. Dessutom visar resultatet att det i samtliga läroböcker ges små möjligheter för elever att växla mellan de fyra uttrycksformerna i en och samma uppgift. De två läromedelsseriernas lärarhandledningar är strukturerade på olika sätt och bidrar med olika sorters stöd till läraren. Lärarhandledningarna från läromedelsserien Favorit matematik är av en bildande karaktär och ger läraren ett gediget stöd för att använda korrekt terminologi och föra klassrumssamtal i undervisningen medan lärarhandledningarna i serien Matematikboken Alfa, Beta, Gamma är mer instruerande och inte ger lika mycket stöd till läraren för att använda korrekt terminologi och lyfta fram klassrumssamtal i undervisningen. Resultatet visar emellertid att ingen av lärarhandledningarna ger ett fullständigt stöd till läraren för att utveckla elevers kommunikationsförmåga utifrån de fyra teoretiska utgångspunkterna som använts vid analysen.  

  • 377.
    Frisk, Olivia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lärares tankar om problemlösning i matematikundervisningen2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Skolverket (2011a) beskriver problemlösning som en central del i matematikundervisningen i årskurs 4-6. I kursplanen i matematik (Skolverket, 2011a) finns det ett kunskapskrav som säger att eleverna ska kunna lösa problem genom att använda sig av olika lösningsstrategier. Resultat från undersökningen TIMSS 2011 (Skolverket, 2012) visar att matematikkunskaperna bland svenska elever är lägre än hos elever i övriga EU/OECD-länder. Undersökningen visar även att undervisningen i matematik i Sverige till stor del är styrd av läroböcker, vilket skiljer Sverige från många andra länder inom EU/OECD. Forskning visar att problemlösning är bra för elever, då de bland annat får möjlighet att utveckla sitt matematiska tänkande när de arbetar med problemlösning (Lester & Lambdin, 2006).

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur verksamma matematiklärare i årskurs 4-6 tänker kring problemlösning i matematikundervisningen.

    Metod: I studien har den kvalitativa metoden intervju använts. Intervju som metod valdes då det ansågs vara det bästa sättet för att få information om lärares egna tankar om problemlösning. Sex lärare intervjuades genom semistrukturerade intervjuer som utgick från en intervjuguide. Att en intervjuguide användes var för att säkerställa att samtliga lärare fick svara på samma frågor.

    Resultat: Resultatet av studien visar att lärarnas tankar om vad ett matematiskt problem är går att härleda till hur tidigare forskning definierar ett matematiskt problem, däribland de sju kriterierna för rika matematiska problem (Hagland, Hedrén & Taflin, 2005a). Det innebär att lärarna visar en medvetenhet kring vad ett matematiskt problem är. Resultatet visar att de intervjuade lärarna har olika utgångspunkter när de väljer problemlösningsuppgifter till undervisningen men att en av de främsta utgångspunkterna är läroboken i matematik. Studiens resultat visar även att samtliga lärare beskriver fyra faser i sina problemlösningsprocesser och att det därmed är två faser som glöms bort utifrån det analysverktyg som använts.

  • 378.
    Fröberg, Linnéa
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Estetiskt lärande på fritidshem: En kvalitativ studie om fritidslärares arbete med estetik i relation till läroplanens riktlinjer2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med min studie är att synliggöra fritidslärares tankar och idéer kring fritidshemmets komplement till bildundervisning. Studien syftar till att undersöka fritidslärares upplevelser och arbete med estetik och skapande i relation till läroplanens riktlinjer, och hur de anser att de med goda medel kan gynna elever och skolans bildundervisning på fritidshemmet.

    Bakgrund: Fritidshemmet ska komplettera skolan, likaså bildundervisningen som dessutom är ett av de ämnen som får minst undervisningstimmar i skolan. På fritidshemmet ska flera olika estetiska processer förekomma, men även andra kunskaper ska nås. Fritidslärarens yrkesroll har varit svårdefinierad eftersom yrkesrollen och uppdraget har förändrats genom åren. Fritidshemmet ska komplettera skolan och bidra till att eleverna förses med kunskaper och att de uppnår kun-skapsmål utifrån läroplanens riktlinjer, samtidigt betonas vikten av att de erbjuds fritid. Hur detta komplement ska ske varierar, men det ska ske på ett sätt som bidrar till att elever uppnår kunskapsmål. Utöver komplement och bidrag till att kunskapsmål uppnås ska eleverna erbjudas rekreation, meningsfull fritid, omsorg, andra kunskaper och goda möjligheter till fri lek och skapande. Detta innebär flera riktlinjer, som kan tyckas vara svårtolkade, eller att det kan tolkas på olika sätt bland fritidslärare.

    Metod: Studien genomfördes genom kvalitativ forskningsmetod i form av fokusgruppsintervjuer. Jag besökte två fritidshem och utförde två fokusgruppsintervjuer. I intervjuerna diskuterade fritidslärare från främst olika avdelningar estetiskt lärande i relation till bildundervisning och läroplanens riktlinjer. Då endast tre till fyra fritidslärare deltog i fokusgruppsintervjuerna varade besöket och intervjuerna i cirka 60 minuter. Samtliga fritidslärare är utbildade och har i någon form erfarenhet av arbete med estetik. Som analysverktyg använde jag fyra nyckelbegrepp för att bearbeta insamlad data. Nyckelbegreppen var informellt lärande, formellt lärande, estetiskt lärande och multimodalitet. Resultat: Resultatet visar att samtliga fritidslärare förespråkar valfria estetiska aktiviteter för eleverna för att bidra till meningsfull fritid, nya kunskaper och för att komplettera skolan och de kunskaps-mål som gäller bildundervisning. De betonar vikten av ett gott samarbete mellan skola och fritidshem, varav det ena fritidshemmet saknat detta samarbete som i sin tur har resulterat i problematik gällande komplettering av den aktuella bildundervisningen. Resultatet har visat att fritidshemmen hade både likheter och olikheter, men att de har liknande visioner om hur de vill arbeta. Informellt lärande dominerar, men samtliga fritidshem använder sig av läroplanens riktlinjer och kunskapsmål i sin planering av estetiska aktiviteter. Fritidshemmet är en arena för kompletterande undervisning genom praktiskt övning, men bristande samarbete med skolan innebär komplikationer gällande komplementet. En röd tråd som genomsyrar hela skolans verksamhet kan underlätta fritidshemmet arbete.

  • 379.
    Gadaan Jörgensen, Diana
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Möller, Malin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Det ofrånkomliga inom läraryrket: En kvalitativ studie om mellanstadielärares erfarenheter av konflikter och konflikthantering i klassrummet2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka mellanstadielärares erfarenheter av konflikt och konflikthantering i klassrummet. Studien är baserad på kvalitativa enskilda intervjuer med tio verksamma mellanstadielärare i Västsverige. Resultatet visar att lärare dagligen möter konflikter i klassrummet. Orsaken till, samt upplevelse och hantering av de konflikter lärarna möter i klassrummet varierar hos de tio intervjuade lärarna. Lärarna har en viktig roll för att lära eleverna hur man på bästa sätt bemöter konflikter, vilket ger eleverna en beredskap för livet. Strategierna vid hantering av konflikter varierar bland lärarna beroende på orsak och antal inblandade. En trygghetskänsla i förhållande till konflikthantering i klassrummet varierar hos de intervjuade lärarna. Resultatet visar att lärare med längre yrkeserfarenhet känner sig tryggare i att lösa konflikter. Dock framkommer det i den här studien att lärare ibland möter svårlösliga konflikter och att samspel och stöttning från arbetslaget och skolhälsoteam då är givande. Resultatet visar också att de konflikter som uppstår oftast inte startar inne i klassrummet utan tas med utifrån och att tiden för konflikthantering är knapp

  • 380.
    Gadaan Jörgensen, Diana
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Thielfoldt, Louise
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "... det är nästan alltid killarna som får prata": Elevers upplevelser av talutrymmet i NO-undervisningen ur ett genusperspektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Genus är ett socialt konstruerat mönster i samhället och påverkar våra föreställningar om och förväntningar på män och kvinnor. Män och kvinnor har länge tillskrivits olika egenskaper som gör att könen ses som två sorters individer med olika förutsättningar. Tidigare forskning visar att en genusordning influerat samhället och därmed också skolan. Studier som gjorts visar att pojkar har en överordnad roll i klassrummet och är dominerande vad gäller talutrymmet. Genus visar sig därmed vara en idag oundviklig faktor i klassrumsinteraktioner, men ett jämställdhetsarbete pågår för att motverka detta.

    Syftet med denna studie är att få ta del av och analysera hur flickor och pojkar i årskurs fem upplever talutrymmet i den naturvetenskapliga undervisningen. Studien genomfördes därmed ur ett genusperspektiv, och belyser två olika aspekter. Dels hur elever beskriver talutrymmet, och dels om eleverna är medvetna om de genusskillnader som kan förekomma i klassrummet vad gäller talutrymmet. Med talutrymme menar vi hur ofta och på vilket sätt eleverna kommer till tals i klassrummet.

    I denna studie har en kvalitativ metod används, i form av sju gruppintervjuer med sammanlagt 28 elever. Studien belyser därmed ett elevperspektiv. Eleverna intervjuades i grupper utifrån vilken könstillhörighet de hade. I intervjuerna fick eleverna svara på intervjufrågor, och i grupp även diskutera olika påståenden som utgick ifrån att undersöka elevernas upplevelser av könsskillnader i klassrummet vad gäller talutrymmet.

    Sammanfattningsvis visar studiens resultat på att pojkar är de elever som upplevs dominera i klassrummet vad gäller talutrymmet. Flickorna är mer tillbakadragna och drar sig för att räcka upp handen i klassrumssituationer. Dock visar vårt resultat att det finns de elever som bryter mot det traditionella könsmönstret. Resultatet visar att läraren och eleverna själva har en påverkan på vem och hur mycket man får komma till tals i klassrummet. Studiens resultat visar också på att, till skillnad från vad tidigare forskning fått fram, att eleverna i vår studie inte anser de naturvetenskapliga ämnena som könsrelaterade ämnen.

  • 381.
    Garnemark, Therese
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Läsutveckling i en alternativ lärmiljö: hur barn resonerar om bokhunden2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bokhunden och Astrid Lindgren är ett läsfrämjande projekt för alla barn. Genom projektet finns i dagsläget 19 bokhundar som jobbar på skolor och bibliotek runt om i Sverige. Det är således intressant att undersöka hur barnen upplever sin läsning tillsammans med en bokhund.Syfte: Syftet är att studera barns resonemang om bokhunden med ett särskilt fokus på läsutveckling.Metod: Som metod har en fenomenologiskt inspirerad kvalitativ intervjustudie genomförts, med det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. Tre barn som alla har läst tillsammans med en bokhund har intervjuats. Resultat: I resultatet framkommer att barnen upplever att bokhunden har både mentala, inre egenskaper och fysiska, yttre egenskaper som är betydelsefulla för barnets läsutveckling. Barnen resonerar om trygghet, glädje, närhet och vänskap i samspel med hunden. Bokhunden upplevs ha bidragit till ökat flyt och självförtroende i läsningen.

  • 382.
    Gashi Kodra, Erodita
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Amer, Chadia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "barn behöver uppfatta andra verkligheter också, även fast det inte alltid förekommer i deras miljö": En kvalitativ studie om pedagogers användning av mångkulturella bilderböcker2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att uppmärksamma mångkulturella bilderböcker och dess möjligheter i förskolan. Särskilt intresse har riktats mot i vilken utsträckning pedagoger använder sig av mångkulturella bilderböcker beroende på vilket geografiskt område förskolan är belägen i. Tidigt i utbildningen och av våra arbetserfarenheter märkte vi att mångkulturella bilderböcker sällan används av pedagoger i verksamheten. Vi har därför som syfte att undersöka om och hur mångkulturella bilderböcker används i förskolan.

    Utifrån förskollärares perspektiv vill vi belysa att mångkulturella bilderböcker ska användas både i mångkulturella och etniskt svenska områden, vilket även läroplanen för förskolan står för.

    Utifrån ett sociokulturellt perspektiv, bygger studien på kvalitativa intervjuer av fem pedagoger som arbetar på förskolor med mångkulturella barn respektive förskolor med etnisk svenska barn. Vi har sedan analyserat vår insamlade data utifrån utvalda rubriker i anknytning till vårt syfte och frågeställningar. Vi har även diskuterat likheter och skillnader utifrån informanternas svar vilket vi upptäckt under transkriberingen av intervjuerna.

    I vårt resultat presenterar vi sedan i vilken utsträckning och om pedagogerna använder sig av mångkulturella bilderböcker i den pedagogiska verksamheten. I enlighet med tidigare forskning visar resultatet i studien att mångkulturella bilderböcker är väsentliga för att barn ska få förståelse för andra kulturella grupper. Samt att barn använder sig av bokens innehåll för skapande av lek och samtal med andra. Det framkommer även att mångkulturella bilderböcker används i en större utsträckning i mångkulturella förskolor. I samtliga etniskt svenska förskolor har de vid få tillfällen lånat mångkulturella bilderböcker dock inte med syfte att det är en mångkulturell bok. Flera informanter upplever även att olika familjekonstellationer är viktiga att belysa för barnen genom bilderböcker vilket inte var syftet med vår undersökning. De upplever även att genom diskussion kring böckerna kan barnen relatera till sig själva, de menar också att man kan upptäcka språkförståelse hos dem. I diskussion diskuteras resultat i förhållande till tidigare forskning.

    Arbetets avslutning presenterar ett förslag för vidare forskning.

  • 383.
    Gebrael, Dalida
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Att undervisa elever i det mångkulturella klassrummet2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I takt med att vårt mångkulturella samhälle växer, växer också variationerna av elevgruppernas olika bakgrunder och språk i klassrummet. Det kräver i sin tur pedagoger som har behörighet och kompetens i att undervisa i svenska som andraspråk. Syftet med studien är därför att undersöka vilka elever som läser svenska som andraspråk samt vilka faktorer som påverkar deras inlärning av sitt andraspråk. För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av kvalitativa forskningsintervjuer med fem lärare på tre mångkulturella skolor i Västra Götaland. Jag bedömer skolorna som mångkulturella av den anledningen att de är belägna i, för mig, kända delar av staden där mångfalden av olika kulturer är betydande.

    Studiens resultat visar att svenskundervisningen i det mångkulturella klassrummet är ett komplext uppdrag för pedagogerna. Det framkommer också brister i lärarkompetensen då flertalet pedagoger inte har utbildning inom ämnet. Trots det visar studiens resultat på att majoriteten av de intervjuade pedagogerna läst sig till kunskaper i ämnet, och med hjälp av olika arbetssätt och uttrycksformer kan anses bedriva en undervisning som gynnar elevernas individuella språkutveckling i svenska.

  • 384.
    Gebrael, Dalida
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hjälp mig med min läxa!: En studie om elevers uppfattningar kring läxor2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Läxor har en central och självklar roll i många elevers vardagliga skolerfarenhet, trots att det saknas egentliga riktlinjer i styrdokumenten. Studiens syfte har därmed varit att undersöka hur elever uppfattar läxor och dess betydelse för kunskapsutvecklingen. Ytterligare frågeställningar jag haft är om det finns skillnader avseende elevernas uppfattningar kring läxor och vad dessa kan bero på. Kvalitativa intervjuer har gjorts med 20 elever på två skolor benägna i olika områden i Västra Götaland varav 10 elever går i en skola i ett resurssvagt område och resterande 10 elever går i skolan i ett resursstarkt område. Inte minst har deras socio-ekonomiska bakgrund en betydande roll i de olika skolorna. Vidare har eleverna delats in i två idealtyper, idealtyp a: elever med positiv syn på läxor & idealtyp b: elever med negativ syn på läxor, varpå intervjusvaren analyserats utifrån Hatties teori kring synligt lärande. Resultatet av studien visar på tydliga skillnader mellan elevernas uppfattningar av läxor beroende på vilken skola de går på samt att det finns bakomliggande faktorer av betydelse för läxan och dess inflytande på elevernas uppfattning om kunskapsutveckling.

  • 385.
    Gedda, Caroline
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Jakobsson, Elin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Intergenerational learning med musik som kommunikationsform: Utifrån barns perspektiv och ett barnperspektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I projektet "Musik hela livet" som hålls för de äldre i Vänersborgs kommun, ingår ett delprojekt där förskolebarn tillsammans med en musikpedagog besöker de äldre och sjunger tillsammans med dem. Tidigare har endast de äldres perspektiv på projektet utvärderats. Barnens perspektiv på sitt deltagande har inte följts upp utanför förskolans ramar. Vår studie lyfter barnens perspektiv på deras upplevelser av mötena och utifrån ett barnperspektiv vilket lärande som sker i samspelet mellan barnen och de äldre. Ett möte mellan barn och äldre kan främja Intergenerational learning och att två segregerade grupper i samhället möts.Syfte: Vårt syfte är att se vad musikprojektet tillför barnens lärande och hur barnen upplever tillfällena med de äldre och musiken. Vårt fokus är riktat mot vad vi ser utifrån ett barnperspektiv och även barnens egna perspektiv på dessa tillfällen.Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie, då vårt syfte var att se det lärande som uppstod i ett visst sammanhang och för att lyfta fram individers upplevelser av ett fenomen. Vi har använt oss av metoderna observation och intervju. I vår observation ville vi synliggöra det lärande som skedde för barnen i samspelet med de äldre. I de följande intervjuerna var syftet att lyfta fram hur barnen uttryckte sina egna erfarenheter.Resultat: I studiens resultat framgår det att Intergenerational learning sker genom samspel och samlärande mellan barnen och de äldre. Barnen har skapat förståelse för de äldres perspektiv och livssituation. Deras upplevelser av dessa musiktillfällen var till största del positiva, med något undantag. De uttryckte att de uppskattade att dansa och sjunga med de äldre.

  • 386.
    Gergy, Marie-Helen
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Division i läromedel för årskurs 1-3: en innehållsanalys av delningsdivision och innehållsdivision i matematikläroböcker och lärarhandledningar2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt Skolverkets rapporter av de internationella studierna TIMSS 2007 (Skolverket, 2008) och TIMSS 2011 (Skolverket, 2012) påpekas det att matematik-kunskaperna hos svenska elever har försämrats. I dessa rapporter framkommer bland annat att de flesta svenska eleverna inte når TIMSS kunskapskala för division. Räknesättet division är enligt Häggblom (2000) det svåraste räknesättet för eleverna att förstå och Löwing (2008) menar att svårigheterna beror på att våra elever inte förstår att man kan tänka och räkna division utifrån två olika aspekter, delningsdivision och innehållsdivision. Forskning visar att matematikundervisningen styrs av matematikläroböcker och enligt McIntosh (2008) behandlas divisionsaspekten delningsdivision mer än innehållsdivision i undervisningen vilket betyder att eleverna inte får möjligheten att arbeta med båda aspekterna lika mycket.

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur divisionsaspekterna delningsdivision och innehållsdivision behandlas i matematikläroböcker och lärarhandledningar för årskurs 1-3.

    Metod: För att besvara studiens frågeställningar har studien genomförts utifrån tre olika innehållsanalysmetoder. Dessa är; kvalitativ, kvantitativ och komparativ innehållsanalys. Utifrån dessa och med hjälp av McIntosh (2008) definitioner om divisionsaspekterna analyserades tre olika matematikläroboksserier med tillhörande lärarhandledningar.

    Resultat: Resultatet visar i vilken årskursbok division och dess aspekter introduceras och på vilket sätt kapitlen är strukturerade. I samtliga böcker behandlas division i samband med multiplikation och räknesätten arbetas alltid parallellt med varandra. I ett av läromedlen behandlas även division i samband med upprepad addition medan i de andra två uppmanas endast i lärarhandledningen att arbeta med division i samband med upprepad subtraktion. Studien visar också att samtliga granskade matematikläroböcker och lärarhandledningar behandlar båda divisionsaspekterna men hanteringen varierar mellan läromedlen. Resultatet visar att matematikläroböckerna innehåller en ojämn fördelning av divisionsaspekterna och det är fler uppgifter med innehållsdivisions än delningsdivision. Då tidigare forskning pekar på att matematikundervisning styrs av läroböcker, ges elever i lågstadiet färre möjligheter att lära sig räknesättet division utifrån aspekten delningsdivision.

  • 387.
    Gergy, Marie-Helen
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Division är nästan som multiplikation - men typ motsatt": En kvalitativ studie kring divisionens lösningsstrategier i årskurs 32017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Forskning visar att matematikundervisningen styrs för det mesta av matematikläroböcker. Enligt de internationella studierna TIMSS 2011 (Skolverket, 2012) påpekas det att matematikkunskaperna hos svenska elever har försämrats och att många elever stöter på svårigheter när de bland annat ska lösa divisionsuppgifter. Orsaken till att det uppstår svårigheter hos eleverna menar Löwing (2008) är på grund av att eleverna inte är medvetna om att division handlar om två olika beräkningsstrategier, delningsdivision och innehållsdivision. De flesta elever brukar kunna lösa uppgifter med delningsdivision men problemen uppstår mestadels vid beräkning av innehållsdivisionsuppgifter (Löwing & Kilborn, 2003). Enligt McIntosh (2008) beror detta på att delningsdivision behandlas mer än innehållsdivision i matematik-undervisningen.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka om elever i årskurs tre har befäst kunskaperna i båda divisionsaspekterna, delningsdivision och innehållsdivision utifrån den lärobok som de har använt i sin matematikundervisning.  Metod: För att besvara studiens frågeställningar har studien genomförts utifrån kvalitativ ansats med metoden "Tänka-högt-observation". Metoden uppmanar till att eleverna verbaliserar sina tankar, d.v.s. berättar vad de tänker och hur de gör medan de löser en uppgift. Jag använde mig av en videoinspelningskamera under observationstillfällena. Alla observationer transkriberades noga och som sedan användes för att analysera elevernas svar.   Resultat: Resultatet visar att många elever klarar av att beräkna både innehållsdivision och delningsdivision men med hjälp av olika strategier. De flesta eleverna använde sig av strategierna multiplikativa operationer och upprepad addition vid beräkning av divisionsuppgifter. Troligtvis beror detta på att eleverna har fått arbeta med dessa strategier i deras matematiklärobok. Sammanfattningsvis visar min undersökning att eleverna har befäst kunskaperna i både delningsdivision och innehållsdivision utifrån den matematiklärobok de har använt sig av i sin undervisning.

  • 388.
    Gillerstedt, Monica
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Isaksson, Anders
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Gymnasielevers problem med procenträkning.2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökningen handlar om gymnasieelevers svårigheter med procentavsnittet i matematik. Syftet var att undersöka vilka svårigheter eleverna har att lösa olika sorters räkneuppgifter av procentkaraktär. Vi ville även veta om det skiljer i svårighet att lösa sifferuppgifter respektive textuppgifter samt hur det är med den matematiska begreppsförståelsen. Studien är gjord på två gymnasieskolor i Västsverige och omfattar 68 elever från fyra olika klasser i årskurs 1 på teknikprogrammet. Samtliga elever har svarat på ett skriftligt test i form av ett diagnostiskt prov och av dessa har sedan 19 elever också intervjuats. Den skriftliga diagnosen bestod av uppgifter av följande fem typer: Att räkna ut delen, då det hela och procenttalet är kända. Att räkna ut det hela, då delen och procenttalet är kända. Att räkna ut procenttalet, då delen och det hela är kända. Begreppen procent och procentenheter. Kombinationer och räkning med procent i flera steg. Elevernas svar har granskats och analyserats med utgångspunkt från Kilpatrick, Swafford och Bradfords (2001) samt Mölleheds (2001) forskning vars arbeten lyfter fram olika färdigheter och påverkansfaktorer som har betydelse för elevernas resultat vid problemlösning i matematik. Vi har funnit att de flesta elever inte har så stora problem när det gäller de enklare uppgifterna. De problem som finns här består mest av missförstånd av texten, låg uppmärksamhet och bristande räkneförmåga. De lite mer krävande uppgifterna avslöjar desto fler svårigheter. Både antalet svårigheter och antalet elever med svårigheter ökar. I diagnosen finner vi exempel på osäkerhet kring Kilpatricks et al. (2001) alla matematiska färdigheter samt flera av Mölleheds (2001) påverkansfaktorer. Svårigheterna består i osäkerhet att räkna på rätt sätt och att tolka det uträknade värdet för att kunna svara på den ställda frågan. En textuppgift med helheter och delar som måste byta relation under lösningen av problemet ställer till bekymmer för många. Ingen av de undersökta eleverna har ritat upp och visualiserat i sina uträkningar vilket är en brist då det hade förenklat förståelsen av texten. Vi har även funnit att det finns problem med att på ett korrekt sätt ställa upp det bråk som räknar ut procenttalet, då delen och det hela är kända. En del elever vill gärna ha den stora delen i nämnaren oavsett fråga. Det finns även brister i den matematiska begreppsförståelsen vilken är av stor betydelse för problemlösning. Skillnaden mellan procent och procentenheter är ett sådant exempel. Begreppet procentenheter har gett stora svårigheter för eleverna att tolka och beräkna liksom behandlingen av olika förändringsfaktorer.

  • 389.
    Gislason, Magnus
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Svensson, Johannes
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Programmering och en matematiklärobok: En analys inspirerad av kvantitativ innehållsanalys2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi har undersökt hur förutsättningar för arbetet med programmering kan skapas med en matematiklärobok. Syftet med studien är att belysa hur en matematiklärobok kan skapa förutsättningar för programmeringsundervisning genom att undersöka uppgifter ur en matematiklärobok.

    Vi har i studien använt oss av en metod inspirerad av kvantitativ innehållsanalys där vi analyserat en matematiklärobok riktad mot årskurs 5. I bearbetningen av materialet skapades ett instrument utifrån ett teoretiskt perspektiv för att kunna mäta hur uppgifter i en matematiklärobok kan skapa förutsättningar för programmeringsundervisning. Instrumentet utgjordes av ett kodningsschema som fylldes i efter de instruktioner som var skrivna i en kodningsmanual. Instruktionerna i kodningsmanualen grundades ur de teoretiska utgångspunkterna som föranledde det teoretiska perspektivet.

    I resultatet delades uppgifterna in i två teman programmeringsbara eller icke programmeringsbara. Därefter diskuterades resultaten i relation med forskningsöversikten och det teoretiska perspektivet. Studiens frågeställningar har blivit besvarade på ett tillfredställande sätt.

    Resultatet visade att uppgifterna i stor utsträckning var programmeringsbara. Vi kan också se hur programmeringsbara uppgifter kan se ut med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna på programmeringsundervisning med hjälp av forskningsöversikten.

  • 390.
    Gislason, Magnus
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Svensson, Johannes
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Programmeringsundervisning i den svenska grundskolan: Vad kan elever lära sig?2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mot bakgrund av de ökande kompetenskraven inom området teknik i den svenska grundskolan, har vi undersökt programmeringsundervisningens förutsättningar att genomföras framgångsrikt i linje med styrdokument och teoretiska utgångspunkter.

    Syftet med studien är att studera organisationen och genomförandet av programmeringsundervisning samt hur den leder till att elever utvecklar förmågor och kunskaper.

    I studien har vi studerat förutsättningar, organisation och genomförande av programmeringsundervisning genom att använda oss av intervjuer och en observation i kombination med teoretiska utgångspunkter. I analysarbetet har en abduktiv ansats antagits och analysen har följt Grounded Theory. Intervjuerna har kodats för att induktivt skapa en överblick över de kategorier respondenterna talat om. Även observationen har transkriberats och informationen har kategoriserats. I jämförelsen mellan intervjuerna och observationen har teorier om verkligheten formats. De teorierna har satts i relation med den tidigare forskningen och de teoretiska utgångspunkterna som föranligger studien för att deducera en slutsats som besvarar studiens frågeställningar.

    Studiens frågeställningar har blivit besvarade på ett tillfredsställande sätt. Vi kan se att programmeringsundervisning kan genomföras på ett sätt som leder till utveckling av förmågor hos eleverna. Vi kan också se att genus har påverkan på elevernas deltagande i programmeringsundervisningen.

  • 391.
    Gisslevik, Emmalee
    et al.
    University of Gothenburg, Department of Food and Nutrition, and Sport Science, 405 30 Gothenburg, Sweden.
    Wernersson, Inga
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Larsson, Christel
    University of Gothenburg, Department of Food and Nutrition, and Sport Science, 405 30 Gothenburg, Sweden.
    Home economics teachers’ perceptions of facilitating and inhibiting factors when teaching sustainable food consumption2018Ingår i: Sustainability, ISSN 2071-1050, E-ISSN 2071-1050, Vol. 10, nr 5, artikel-id 1463Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the present study is to explore experienced home economics (HE) teachers’ perceptions of the influencing factors that condition their teaching opportunities regarding the revised mission to implement sustainable development (SD) in food-related education. Five purposefully selected HE teachers participated in individual, semi-structured, in-depth interviews. The recorded interviews were transcribed verbatim and analysed using qualitative thematic analysis. The results show a shared view of in the importance of educating the next generation of sustainable food consumers. Teachers returned to specific influencing factors that conditioned their opportunities to implement a perspective of SD in HE food education. This generated four themes: (1) Unscheduled foodwork in preparing sustainable food education, (2) opportunities to link everyday food choices with larger food system issues, (3) access to sustainable supportive food products and materials, and (4) a school environment in support of food-related teaching. The teachers outlined a number of local and national factors perceived to inhibit access to facilitators and expressed a concern for pupils’ opportunities for quality assurance and goal achievement. The suggested influencing factors could serve as propositions for further investigations in the continued work of both resource reinforcements as well as of developing a SD perspective in food-related HE education. © 2018 by the author.

  • 392.
    Gisslevik, Emmalee
    et al.
    University of Gothenburg, Department of Food and Nutrition, and Sport Science, Gothenburg, Sweden.
    Wernersson, Inga
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Larsson, Christel
    University of Gothenburg, Department of Food and Nutrition, and Sport Science, Gothenburg, Sweden.
    Pupils' Participation in and Response to Sustainable Food Education in Swedish Home and Consumer Studies: A Case-Study2019Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 63, nr 4, s. 585-604Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to explore conditioning factors influencing learning opportunities in food-related education taught from a perspective of sustainable development. Over the course of the eighth-grade school year, data were derived from field studies of two classes taught in Home and Consumer Studies with an exploratory case-study design. Data were analyzed using thematic and ideal-type analysis, resulting in four ideal-type portrayals: the Convinced, the Easygoing, the Unable, and the Skeptical, which characterize how pupils participate in and respond to sustainable food education in different ways. The characteristics of each of the four ideal types imply contextual frames that condition unequal learning opportunities in sustainable food education. By identifying, scrutinizing, and accommodating to existing conflicts and related structures, educational policy makers and practicing teachers can increase opportunities for pupils to develop informed reasoning, regardless of their ideal type characteristics. © 2018 Scandinavian Journal of Educational Research

  • 393.
    Gisslevik, Emmalee
    et al.
    Department of Food and Nutrition and Sport Science, Faculty of Education, University of Gothenburg, Sweden.
    Wernersson, Inga
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Åberg, Helena
    Department of Food and Nutrition and Sport Science, Faculty of Education, University of Gothenburg, Sweden.
    Larsson, Christel
    Department of Food and Nutrition and Sport Science, Faculty of Education, University of Gothenburg, Sweden.
    Food in Relation to Sustainable Development Expressed in Swedish Syllabuses of Home and Consumer Studies: At Present and Past2016Ingår i: Journal of Education for Sustainable Development, ISSN 0973-4082, Vol. 10, nr 1, s. 68-87Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Little is known what the term sustainable development entails in relation to the school subject of home and consumer studies and the subject’s knowledge area of food. The aim is to illustrate how food is expressed in national syllabuses of home and consumer studies at present and in the past, and its operationalization into sustainable development. Using qualitative content analysis, the results show three themes: (a) maintenance of the family and household, (b) maintenance of the earth’s resources and (c) maintenance of the future generations. The first theme is characterized by concrete tangible judgements based on experiences of family members and is predominant in earlier syllabuses. The second and third themes are predominant in later syllabuses and show a movement into complex and abstract contemplations of global ecological, social and economic conditions for the purchase of food. The presentation of food in relation to sustainable development has changed over the years, consequently demonstrating the didactic challenge of home and consumer studies.

  • 394.
    Gleby, Jakob
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Codeswitching in ESL: Is there a complexity threshold?2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Bi- or multilingual speakers sometimes engage in speech using several languages at their disposal. In this case study, codeswitching – the alternation of languages – in the L2 classroom is investigated in the context of a Swedish upper secondary school teacher's practice.

    Four lessons were observed, and the teacher was interviewed.

    Four types of teacher codeswitching were identified, and motivated by the teacher due to the: relation to individual students, knowledge of student proficiency, level of topic complexity, and level of affect.

    In conclusion, the teacher codeswitches to achieve social, pedagogical, and affective goals, among other reasons, to motivate, clarify, and reprimand. The concept of a "complexity threshold" and its possible implications for teachers and students are discussed, as well as the quality of classroom discourse with suggestions for further research of potential educational affordances arising from codeswitching.

  • 395.
    Gleby, Jakob
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    How violence and sex is spoken about in indirect speech acts in Shrek2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    How are indirect speech acts used to speak about controversial subjects in Shrek? Utterances that referred to violence or sex were deconstructed using the concepts of locution, illocution, and perlocution (Austin, 1962). Additionally, the co-operative principle (Grice, 1975) was used to show how speakers circumvent using direct speech acts, and instead rely on the addressee's frames of reference to understand threats and sexual innuendos. Eight extracts from the source material (Steig, Adamson & Jenson, 2001) were selected by the author based on their noticeability and their speakers' methods analyzed. The results show that violence is represented in the indirect utterances in the form of veiled threats that leave the addressee to interpret the threat. Furthermore, context was amply provided, and such interpretation is likely easy to make even for young audiences. The subject of sex was represented in indirect speech acts in the form of sexual innuendos, that could be understood as targeted toward either children or adults. Concluding the essay is a discussion of which subjects could be considered controversial in a children's movie, and a suggestion to use a norm-critical perspective (Persdotter, 2015) to analyze such media in future research. Additionally, it suggests using a language philosophical approach to understanding when an utterance is produced.

  • 396.
    Glimmerfors, Kerstin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hope and the Holocaust in Art Spiegelman’s Maus I and Maus II2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 397.
    Goddard, Angela
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk. York St John University, Programme for Languages & Linguistics.
    Henry, Alastair
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    English language learning for international employability2013Ingår i: For the Love of Learning: Innovations from Outstanding University Teachers / [ed] Bilham, Tim, Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2013, 1, s. 247-253Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 398.
    Goddard, Angela
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk. York St John University, Languages and Linguistics.
    Henry, Alastair
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Mondor, Monika
    Gothenburg University.
    Van Der Laaken, Manon
    University of Amsterdam.
    Have you ever been to England? You know, they speak really weird English there'.: Some implications of the growth of English as a global language for the teaching of English in the UK2013Ingår i: English in Education, ISSN 0425-0494, E-ISSN 1754-8845, Vol. 47, nr 1, s. 79-95Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article describes two inter-related research projects concerned with the teaching and learning of English in contemporary contexts, where English is changing its status from being the first language of specific groups of speakers to becoming a global lingua franca. Focussing respectively on learners of English as a second language (L2 users) in the Netherlands and Sweden, and on native speakers (L1 users) in the UK, our research reveals what English as a lingua franca means to some of its European users, and considers ways for L1 teachers and learners to remain connected internationally.

  • 399.
    Godhe, Anna-Lena
    et al.
    Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet.
    Cederlund, Katarina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Vad möjliggör och begränsar utvecklandet av en multimodal bedömningspraktik?2017Ingår i: Forskning pågår, 2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I takt med att digital teknologi har blivit allt vanligare i klassrummen skapar elever digitala och multimodala eller multimediala texter där det skrivna ordet integreras med bild, film, ljud och tal, vilket väcker frågor om hur vi bemöter och bedömer dessa texter. Med utgångspunkt i två olika forskningsprojekt på grund- och gymnasieskolan tar vi på föreläsningen upp de utmaningar lärare ställs inför vad gäller elevers produktion av multimodala texter och bedömning av dessa.

  • 400.
    Granberg, Helene
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Waljehorn, Carina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Fri lek i förskolan2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Den fria leken och dess betydelse är ett ämne som diskuteras flitigt i dagens samhälle. De flesta barn älskar att leka och få gå in fantasins värld där allt blir möjligt. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi blivit särskilt intresserade av när barnen leker och vad som egentligen händer i den fria leken.

    Syfte

    Syftet med vår studie är att studera den fria leken inomhus. Vårt fokus ligger på vad barnen gör i den fria leken samt vilka lekmöjligheter som erbjuds och finns tillgängliga på förskolan.

    Metod

    Studien har utförts på en förskola på en mindre ort och utgår från en kvalitativ metod där barnen observerades i den fria leken. Observationerna har sammanfattats, analyserats och delats in utifrån de tre olika rummen studien utfördes i.

    Resultat

    I vårt resultat har det framkommit utifrån våra observationer att barnen leker med det material som erbjuds på förskolan. Utifrån de olika rummen och dess material som finns tillgängligt skapas olika sorters lekar som rollekar, regellekar, fantasilekar, rörelselek och konstruktionslekar. De äldre barnen klarar sig mer själva i den fria leken än de yngre då pedagogen behöver ha en mer delaktig roll

567891011 351 - 400 av 1410
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf