Endre søk
Begrens søket
6566676869 3351 - 3400 of 3443
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 3351.
    Willgard, Eva
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Johansson, Gunilla
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    ”Det handlar ju om vad jag tror att andra tänker om mig”: professionellas syn på hur barns livssituation kan se ut vid en förälders fängelsevistelse2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: En dold kategori av barn i dagens samhälle är de barn vars föräldrar avtjänar straff på anstalter. Dessa barn mår ofta mycket dåligt då de tar på sig skulden för att föräldern är frånvarande (Barnombudsmannen, 2004). Som pedagog i skola och förskola kommer vi förmodligen att träffa något av dessa barn. Vi söker kunskap för att kunna bemöta barnet på ett tillfredsställande sätt och ha beredskap för att kunna förstå barnets reaktioner. SYFTE: Syftet med vår studie är att vi vill få kunskap om hur barns livssituation kan se ut vid en förälders fängelsevistelse. METOD: Vi har i vår studie valt att använda oss av kvalitativ forskningsmetodik och använder oss då av intervjuer med öppna svar. Kvale (1997) menar att syftet med intervjuer är att få information om den intervjuades erfarenheter och människors livsvärld. Vi har valt att intervjua personer som har nära anknytning till barn till fängslade föräldrar genom sin profession. Vår förhoppning är att de med sina erfarenheter kan ge oss en bild av hur barns livssituation ser ut vid föräldrars frånvaro på grund av ett fängelsestraff. RESULTAT: Många av de här barnen har en kaotisk hemsituation. Ett dåligt nätverk och en pressad situation för den hemmavarande föräldern bidrar till att barnet tar på sig vuxnas ansvar. Barnet känner stor skuld och skam över sin intagna förälder vilket kan leda till utanförskap och dåligt självförtroende. Många av de här barnen har fått lära sig att det inte är lönt att ge uttryck för sina känslor. Barnen har fått lära sig att de har familjer som inte är som andras och den bör man inte prata om. Hemligheten som dessa barn bär på leder till att många blir ensamma och barnen känner sig missuppfattade. Barnet känner ofta rädsla för att andra vuxna och barn skall fördöma föräldern och att det skall smitta av sig på barnet, en rädsla som ofta infrias.

  • 3352.
    Williams, Matthew
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Marginaliserade aktörers inverkan på reglering och styrning av Internet : World Summit on the Information Society:s bidrag till nätets diskurs2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sedan nätets begynnelse har regleringen och styrningen av Internet präglats av en västcentrisk och teknomeritokratisk diskurs som i mångt och mycket har exkluderat en stor del av världen från att aktivt delta i informationssamhällets utformning. I denna ordning har den amerikanska staten haft en priviligierad ställning genom dess indirekta kontroll över de s.k. strategiska resurserna, dvs. IP-adresser och ‖roten‖ i domännamnsystemet, via kontraktet mellan "Department of Commerce" och organisationen "Internet Corporation for Assigned Names and Numbers" (ICANN). Därtill fanns det en latent konflikt mellan USA och Internetsamfundet, å ena sidan, och Förenta nationerna och dess medlemsstater, å andra sidan, såtillvida att den institutionella utformningen vilade på amerikansk civilrättslig grund och inte mellanstatliga traktat, en av grundvalarna för det geopolitiska systemet. FN anordnade således konferenserna om det globala informationssamhället, "World Summit on the Information Society" (WSIS), i Genève 2003 respektive Tunis 2005 för att lyfta frågorna om en internationellt legitim regim för Internets styrning och den ojämna fördelningen av information- och kommunikationsteknologi (IKT) mellan rika industriländer och fattiga utvecklingsländer. Syftet med denna uppsats är att undersöka om toppmötena om det globala informationssamhället lyckades i uppsåtet att ge marginaliserade aktörer, i första hand FN-systemet och utvecklingsländerna, strukturellt inflytande gällande styrningen av Internet samt tillfört dimensioner av digital solidaritet och internationalisering till den diskurs som historiskt har dominerats av västerlandet, i synnerhet USA. Med utgångspunkt från Michel Foucaults maktbegrepp söks slutdokumenten från WSIS-processen på diskursiva brott som skulle kunna tyda på skiften i maktstrukturerna till de marginaliserade aktörernas fördel. De diskursiva brott som kan tydas i WSIS-dokumenten gäller i första hand begreppet "den digitala klyftan" och medvetandegörandet av bistånds- och utvecklingspolitikens relevans inom "nätets diskurs" (digitalt bistånd). Däremot verkar utestängningsprocedurerna i diskursproduktionen ha lett till att viktiga aspekter om regleringen och styrningen av Internet utlämnats. Följaktligen kan det uttydas att de starka aktörerna har verkat för att den institutionella ordningen gällande Internets styrning inte ska rubbas. I de fall ämnet nämns explicit framgår det tydligt att status quo ska upprätthållas. WSIS-processen lyckades därför inte med ambitionen att öka marginaliserade aktörers inflytande i detta avseende.

  • 3353.
    Willig Azallali, Adam
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Arbetsengagemang, personlighet och yttre incitament2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att vara en engagerad medarbetare har i dagens arbetsmiljö blivit allt viktigare. Individer förväntas att både vara produktiva och närvarande i sina arbetsuppgifter. Men vad är det egentligen som predicerar arbetsengagemang?

    Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken grad personlighet och yttre incitament kan förklara hur engagerad en individ är i sitt arbete.

    I studien användes validerade test som mätte arbetsengagemang (UWES9) och personlighet (TIPI). Ett eget utformat formulär framställdes i syfte att mäta yttreincitament. En enkät bestående av dessa tre frågeformulär sammanställdes. Insamlad data analyserades med hjälp av korrelations och regressionsanalyser. I Studien deltog 30 personer varav 6st (20%) var kvinnor och 24st (80%) var män. Alla deltagare hade olika bakgrunder, det enda inklusionskriteriet var att man hade en anställning på 100%.

    Resultaten visade att personlighetsdimensionen samvetsgrann i störst utsträckning kunde förutse arbetsengagemang. Det visade sig också att yttreincitament i form av möjlighet att få feedback, lön, karriär samt nöjda kunder/patienter/elever osv i stor utsträckning kunde förutsäga arbetsengagemang.

    Slutsatsen i föreliggande studie blev därmed att personlighet och yttreincitament är båda goda prediktorer för arbetsengagemang.

  • 3354.
    Winberg, Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Erlandsson, Jenny
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    "Man kan ju klara allt bara man vill": en kvalitativ fallstudie om framtidstro och studiemotivation i årskurs nio2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vi har gjort en kvalitativ fallstudie på en skola och vårt syfte är att undersöka hur framtidstron och studiemotivationen ser ut hos elever i årskurs nio på en mångkulturell skola med lågt meritvärde. Våra frågeställningar är: vilka faktorer anser elever i årskurs nio på den valda skolan kan tänkas påverka deras framtidstro och studiemotivation? Hur ser sambandet ut mellan framtidstro och studiemotivation hos elever i årskurs nio på den valda skolan? Vad anser elever i årskurs nio på den valda skolan själva att man kan göra för att förbättra sin framtidstro och studiemotivation?

    Vi är inspirerade av fenomenologisk forskning och har en induktiv ansats. Empirin har vi samlat in genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med åtta elever i årskurs nio. Vi bearbetade empirin genom att först transkribera intervjuerna, sedan sammanfattade vi varje intervju och letade efter teman utifrån våra frågeställningar. Därefter sammanförde vi de gemensamma nämnarna utifrån frågeställningarna och gjorde en sammanställning. Vi analyserade med hjälp av begreppet KASAM och dess komponenter hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet.

    Resultatet visade att alla informanterna var studiemotiverade och hade en god framtidstro. Det var mycket som kunde tänkas påverka deras motivation och framtidstro, bland annat familj, vänner, lärare och förebilder. Med hjälp av begreppet KASAM och dess komponenter kunde vi se ett samband mellan deras studiemotivation och framtidstro. Informanterna behöver förstå varför de studerar för att kunna känna studiemotivation (begriplighet). De behöver känna att de har de resurser som krävs för att nå de resultat de vill och de mål de har (hanterbarhet) och de behöver ett mål med studierna så att de känner att det är värt att investera i studierna (meningsfullhet). De kunskaper vi tycker är viktiga att ta med sig från vår fallstudie för att kunna arbeta här och nu med ungdomar i skolåldern är att förstå att skolresultaten hänger ihop med elevernas syn på framtiden. Även att tänka på att vardagen måste vara både begriplig, hanterbar och meningsfull för att ungdomen ska må bra och fungera.

  • 3355.
    Wingren, Fanny
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Karlsson, Victoria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Utomhusförskolor: Förskollärares uppfattningar om arbete utomhus2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Löfgren (2014) framhåller att det är viktigt att lyssna på förskollärarnas egna tankar och funderingar då det bidrar med ny kunskap. Detta ligger till grund för föreliggande studie, att undersöka förskollärares uppfattningar om hur de upplever att arbeta utomhus majoriteten av dagen. Vår erfarenhet är att forskning som behandlar uteverksamhet rör utepedagogik och inte verksamheter som är utomhus majoriteten av dagen.  Forskningen som hittades lyfter inte förskollärarnas uppfattningar utan det är enbart observationer gjorda av forskare som redovisas. Syfte: Studiens syfte är att undersöka förskollärarnas uppfattningar kring arbetet i förskolor där man är utomhus majoriteten av dagen (utomhusförskolor/utomhusavdelningar).

    Metod: Det empiriska material består av semistrukturerade intervjuer med 10 förskollärare som arbetar i verksamhet förlagd största delen av dagen utomhus. Resultat: Utifrån våra intervjuer har vi strukturerat svaren i följande nio områden, lärande utomhus; barnen kan klättra, springa och röra sig; alla kan vara ute; ljudet försvinner; känslan är friskare; leken i naturen; uppfattningar om föräldrar; förändring i verksamheten och ha i ryggsäcken. Det framgår i studien att de vi intervjuat har en positiv syn på sin verksamhet och ser många fördelar med den. Resultatet visar även att de förändringar de vill göra med sin verksamhet oftast har med förutsättningar att göra. Det framkom också barnens grovmotorik förbättras av att vara ute men att finmotoriken kan vara svårare att få med utomhus.

  • 3356.
    Winkler, Annica
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Johansson, Sofia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Hur flickors och kvinnors liv påverkas av att leva med ADHD: En litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background:

    ADHD is a modern diagnosis and was first used in the 1980's. At first, ADHD was associated with active boys and the belief that as adults they should grew out of it. Today we know otherwise. People will not grow out of ADHD and girls can get the diagnoses as well. However, the existing diagnostic tools are adapted for boys. This makes the diagnosis of girls difficult to do because girls ADHD symptoms differ from the symptom of boys with ADHD. Due to this, wrong diagnosis of girls with ADHD is often done and as a result, Girls are not feeling well. It can even be so that they don't get a diagnosis at all.

    Aim:

    The purpose of the study is to highlight girls' and women's experiences of living with ADHD. Method: A literature review based on eight articles was performed. Both qualitative and quantitative articles have been analyzed. Five themes were selected and presented in the results. Results: The importance of getting a diagnosis was significant to better handle problems that may occur in life. An ADHD diagnosis affected there self-image in a negative way. How other people approach and respond to an ADHD girl was crucial for how they saw themselves. ADHD led to a feeling of exclusion and also contributed to problems with relationships and difficulties to function in school and at work. Conclusion: Knowledge and information about the diagnosis was essential for how people with ADHD manage to cope with their life situation. Resources are a shortage in society today and there is a need to educate people in several areas. This is needed to create an understanding for the individuals and by doing so, decrease the risk of stigma. The understanding and knowledge will also create better conditions for girls and women with ADHD and contributes to their ability to better handle their problems as well as the feeling of having a good life.

  • 3357.
    Winman, Thomas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Artifacts at Work: Internship, Learning and Technology2014Inngår i: International Journal of Sociotechnology and Knowledge Development (IJSKD), ISSN 1941-6253, E-ISSN 1941-6261, Vol. 6, nr 2, s. 53-66Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study focuses on nursing students' internships and how the students are handling the tension created by expectations and dilemmas when using medical records (MRs) in practice. The overall aim of this study is to develop knowledge about what is required by nursing students in order to coordinate and sustain knowledge through the use of MRs. The theoretical approach to learning that has been adopted implies that learning takes place in social activities, and empirically this means that the study of learning and professional knowledge is a matter of studying activities where, for example, technologies are put into practical use, where experience and knowledge are brought to life. The data consists of observations of five nursing students during their second year in nursing school, interviews and ten video-recordings from shift reports. The result shows that nursing students regularly use MRs as a source of information and that they are struggling with transforming that information into action-oriented knowledge. The conclusion is that information systems such as MRs need to be understood and defined by teachers as materials and devices created or adapted to solving practical problems, and should be treated thereafter. Providers of education need to take into account the different types of intellectual or practical knowledge that professionals like nurses are expected to have, where the use of technology cannot be separated from, but need to be integrated into other aspects of knowledge.

  • 3358.
    Winman, Thomas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Artifacts at work: Internship, learning and technology2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 3359.
    Winman, Thomas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Från personlig anteckning till elektronisk patientjournal2009Inngår i: Organisation, teknik och lärande / [ed] Larsson, Göran, Stockholm: Carlsson , 2009, s. 187-204Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 3360.
    Winman, Thomas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Inkludering och delaktighet: Samhällsorientering för en utvidgad målgrupp2014Inngår i: Erfarenhet av integration: röster från Integrationsfondsprojekt / [ed] Helene Elvstrand & Magnus Jansson, Norrköping: Linköpings universitet , 2014Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 3361.
    Winman, Thomas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Inkludering och lärande: Erfarenheter ochbetraktelser utifrån uppbyggnaden och utvecklingen av ett socialpedagogiskt arbetssätt på Agnesbergs folkhögskola i Göteborg2014Bok (Annet vitenskapelig)
  • 3362.
    Winman, Thomas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Lärande i teori och praktik2014Inngår i: Nordic Journal of Vocational Education and Training, ISSN 2242-458X, E-ISSN 2242-458X, Vol. 4, nr 2, s. 1-16Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Utbildningar med inslag av verksamhetsförlagda utbildningsmoment har funnits under lång tid och de förväntas ge kunskaper och färdigheter och brygga mellan olika kunskapsformer och därmed bidra till en syntetisering av kunskap. Syftet med studien är att bidra till kunskap om hur lärandemål i verksamhetsförlagda kurser kommer till uttryck i studenters examinationsuppgifter. Resultatet bygger på analyser av styrdokument och kursplaner samt 26 studenters examinationsarbeten från deras verksamhetsförlagda kurser, från två olika utbildningsprogram. Resultaten visar att utbildningsanordnare har delvis olika föreställningar om vetenskaplig kunskap, praxiskunskap samt relationen dem emellan. Medan vissa dokument utgår från teoretiska perspektiv i sina definitioner så utgår andra från mer praktiska perspektiv på vad kunskap är och var den finns. Verksamhetsförlagd utbildning ses i ett program som ett medel för att utveckla yrkesspecifika kunskaper och i det andra programmet fokuseras teoretiska analyser av praxis. Dessa olikheter får konsekvenser för både utformning av uppgifter och för hur studenterna förstår och skapar mening men också för vilka kunskaper som utvecklas.

  • 3363.
    Winman, Thomas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Lärande och alternativa arbetsformer i civilsamhälle och arbetsliv2009Inngår i: ViLär Conference, 2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 3364.
    Winman, Thomas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Social inclusion and institutional integration2009Inngår i: SOCIAL ACTION IN EUROPE: DIFFERENT LEGACES & COMMON CHALLENGES, 2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 3365.
    Winman, Thomas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Social pedagogy and experiences from research projects following social and pedagogical intervention in various groups of ‘at-risk’ youth2009Inngår i: Literacy as Worldmaking, 2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 3366.
    Winman, Thomas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Social Pedagogy in Swedish Primary Schools: a Resource, a Subjectand a Perspective for working with Issues of Socialization and Marginalization?2009Inngår i: Journal européen d'éducation sociale : revue semestrielle de la FESET = European Journal of Social Education : a bi-annual periodical of FESET, ISSN 1810-4789, nr 16/17Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 3367.
    Winman, Thomas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Transforming information into practical actions: A study of professional knowledge in the use of electronic patient records2012Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Today, technologies are being introduced into historically established settings, which change the conditions for work as well as for work-integrated learning. In health care, electronic patient records (EPRs) has been implemented during the last decades to serve as a tool for planning, decision making and evaluation of care work. The overall aim of the research presented in this thesis is to analyse the complex actions and interactions that occur when EPRs are used in health care practice. Analytically, such an interest is pursued employing a socio-cultural perspective on workplace studies, where the use of technology is studied in action. Through three separate studies, practical actions and practical use of EPRs have been examined and the empirical data draws on observations, video-recordings, audio-recordings and documents from a hospital ward in Sweden. The result shows that technologies such as EPRs both offer and presuppose standardization of terminologies and information structures. This, however, does not mean that EPRs completely format and structure information, or that it is driven by its own logic. When staffs comply with a set of standards, transformations of those standards will gradually occur. Those transformations are collective achievements and since each professional involved act in a conscious and active manner, this affects the use of standards as well as the development of collective proficiency. The results also demonstrate that meaning making in(through) the use of EPRs presupposes extensive knowledge of the indexicality of categories, something that originates in the participants‘ shared institutional history. It is in the process of reliving, creating and exposing the meaning of information, that health care professionals actually bring information in EPRs to life. In further development of EPRs that exceeds institutional and even national boundaries it is important to see this development not as solely technical or organizational questions. To develop systems that enhance the possibilities for professionals in different institutions with different professional domains to make sense of standardized information may be a much more  demanding task than it seems to be. Such boundary-crossing systems are nevertheless of great importance for the further development of health care practice.

  • 3368.
    Winman, Thomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Hermansson, Hans-Erik
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Skola, social integration och pedagogik2008Inngår i: Meningsskapande och delaktighet: om vår tids socialpedagogik / [ed] Martin Molin, Anders Gustavsson & Hans-Erik Hermansson, Göteborg: Daidalos , 2008, s. 252-262Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 3369.
    Winman, Thomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Johansson, Ingemar
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Ledarskap i offentlig förvaltning.: Gymnasierektorers förutsättningar att vara utvecklings -och kvalitetsdrivande i ett internationellt new public managements-perspektiv2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 3370.
    Winman, Thomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Johansson, Ingemar
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Rektorer, lärande och digitalisering2019Inngår i: VILÄR 5-6 december 2019, University West, Trollhättan: Abstracts / [ed] Kristina Johansson, Trollhättan: University West , 2019, s. 21-22Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För att utveckla kunskap om relationen mellan rektorers vardagliga arbete och lärande utvecklades en studie med syftet att studera och utveckla kunskap om hur rektorer i gymnasieskolor arbetar med ledning och utveckling. Två centrala frågeställningar var i fokus;- vilka förutsättningar och hinder upplever rektorer i det dagliga arbetet med fokus på hur det pedagogiska ledarskapet gestaltas i vardagen?- Hur leds förändringsarbete och utvecklingsprocesser i det dagliga arbetet utifrån ett kontextuellt perspektiv?

    Totalt har tio gymnasierektorer observerats fyra dagar vardera och intervjuas individuellt samt i två fokusgrupper. Studien utgick från ett sociokulturellt och aktivitetsteoretiskt perspektiv där antagandet är att lärande utvecklas och formas tillsammans med andra. Resultatet visar hur rektorer på olika sätt arbetar för att bereda möjligheter för lärare att fullfölja den pedagogiska uppgiften. Detta görs individuellt med lärare och kollektivt i lärarlag, men även genom att återkommande kommunicera det pedagogiska uppdraget uppåt i organisationen, exempelvis till lokala kommunpolitiker och i relation till budgetarbeten och tolkningar av skolverkets olika direktiv. I arbetet med skolverkets direktiv kring t.ex. åtgärdsplaner visas hur utvecklingsarbete kring IG-varningar processas och leder till förändrade strukturer och nya pedagogiska insatser. Till skillnad mot tidigare forskningresultat där rektorer uttrycker ett ensamarbete, var rektorerna i den här studien samstämmiga i uppfattningen kring vikten av det kollegiala stödet som möjliggjordes genom fysisk närhet och öppna dörrar till rektorskollegor.En ytterligare dimension i det pedagogiska ledarskapet och utvecklingsarbetet är att hantera den ökade digitaliseringen som innebär förändrade villkor för kommunikation, informationshantering och organisering av läraktiviteter. Digital kompetens och digital infrastruktur framstår som en förutsättning i dagens utbildning och skola och rektorerna behöver då hantera frågor av karaktären:

    hur och i vilken utsträckning användande av digital teknik förändrar de sätt som lärare och elever uppfattar, förstår och tolkar kunskap- vilka nya sätt att organisera lärares kompetensutveckling som möjliggörs och kommer att vara produktiva- hur och varför olika aktiviteter öppnar upp för nya typer av lärarinterventioner när man ska stödja professionellas lärandeFrågorna får både pedagogiska och didaktiska konsekvenser och visar på områdets komplexitet, där aggregerade analyser av kunskapsläget är viktiga för både den fortsatta forskningen i området och för fortsatt verksamhetsutveckling.

  • 3371.
    Winman, Thomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Palmroth, Keith
    Social pedagogy in Swedish folk high schools2010Inngår i: Learning to fly: social pedagogy in a contemporary society / [ed] Eriksson, Lisbeth, Winman, Thomas, Göteborg: Daidalos , 2010, s. 137-156Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 3372.
    Winman, Thomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Rystedt, Hans
    University of Gothenburg.
    Electronic patient records in action: Transforming information into professionally relevant knowledge2011Inngår i: Health Informatics Journal, ISSN 1460-4582, Vol. 17, nr 1, s. 51-62Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The implementation of generic models for organizing information in complex institutions like those in healthcare creates a gap between standardization and the need for locally relevant knowledge. The present study addresses how this gap can be bridged by focusing on the practical work of healthcare staff in transforming information in EPRs into knowledge that is useful for everyday work. Video recording of shift handovers on a rehabilitation ward serves as the empirical case. The results show how extensive selections and reorganizations of information in EPRs are carried out in order to transform information into professionally relevant accounts. We argue that knowledge about the institutional obligations and professional ways of construing information are fundamental for these transitions. The findings point to the need to consider the role of professional knowledge inherent in unpacking information in efforts to develop information systems intended to bridge between institutional and professional boundaries in healthcare.

  • 3373.
    Winman, Thomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Rystedt, Hans
    Department of Education, University of Gothenburg.
    Electronic patient records in interprofessional decision making: Standardized categories and local use2012Inngår i: Human Technology, ISSN 1795-6889, E-ISSN 1795-6889, Vol. 8, nr 1, s. 46-64Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Electronic patient records (EPRs) are a constitutive element of medical practice and are expected to improve interprofessional communication and support decision making. The aim of the current study is to explore the ways in which access to structured information from multiple professions within EPRs enters into the phases involved in arriving at final agreements about patients' future care. The results show that decision making in interprofessional team rounds involves a prestructuring of a pathological reality. Further, the results demonstrate how information in EPRs is deconstructed and recast into patterns that presuppose knowledge about the EPR's structural organization. This means that EPRs are highly flexible technologies and that their design does not determine their usefulness. A major conclusion is that the members' knowledge on how to bridge between standardized categories in EPRs and their local meanings is decisive for understanding the basic conditions necessary for how EPRs could support interprofessional collaboration.

  • 3374.
    Winman, Thomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Rystedt, Hans
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för sjuksköterskeutbildning.
    Från journaler till digitala informationssystem2009Inngår i: Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling / [ed] Ehrenberg, Anna, Wallin, Lars, Edberg, Anna-Karin, Lund: Studentlitteratur , 2009, 1. uppl, s. 403-433Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 3375.
    Winman, Thomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Rystedt, Hans
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för specialistsjuksköterskeutbildning.
    Från patientjournal till digitala informationssystem2010Inngår i: Omvårdnadens grunder: en specialutgåva för sjuksköterskor / [ed] Edberg, Anna-Karin, Lund: Studentlitteratur , 2010, 1, s. 313-342Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 3376.
    Winman, Thomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Svensson, Lars
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Framtidens digitala klassrum2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 3377.
    Winman, Thomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Svensson, Lars
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Framtidens klassrum.: En experimentell ansats för verksamhetsutveckling och digital innovation i morgondagens skola2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 3378.
    Winman, Thomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Säljö, Roger
    Department of Education, University of Gothenburg.
    Rystedt, Hans
    Department of Education, University of Gothenburg.
    Local knowing and the use of electronic patientrecords: categories and continuity of health care2012Inngår i: Health and Technology, ISSN 2190-7188, E-ISSN 2190-7196, Vol. 2, nr 3, s. 185-196Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The electronic patient record (EPR) is a constitutive element of medical practice and can be conceived of as a multi-purpose tool that is intended to support a range of activities such as planning, decision-making and evaluation. Each of these activities is quite complex in its own right. The aim of the present study is to explore how the standardized format of EPRs intervenes in the work of sustaining continuity in patients ' care. In doing this we analyse ow this standardized format contributes to structure the production and use of information concerning patients' mundane problems in the context of rehabilitation. Data consists of observations, informal interviews and video-recordings from a ward for patients affected by stroke. The results show that there is a tension between the highly uniform structures and standards for documentation in EPRs, on the one hand, and, on the other, how information is designed and put into use by care providers. When staff members use EPRs, they constantly have to contextualize what is written in relation to what they know about patients and/or the current situation. On the local level, the increasing standardization that follows the introduction of EPRs will make it even more necessary for professionals to engage in such interpretative work to close the gap between the standardized categories of the EPR and contextually relevant health care interventions. In spite of requests for increasing standardization there will always be a need to adapt to specific needs for more flexible information structures. Otherwise, there may be the risk that non-standard features the initial standardization was intended to reduce may be re-introduced.

  • 3379.
    Winman, Thomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Vesterlind, Marie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Knowing Practice2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 3380.
    Winman, Thomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Vesterlind, Marie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Tynkkinen, Mona
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Nunstedt, Håkan
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Eriksson, Marita
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Lärande inom och mellan verksamhetsfält2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 3381.
    Winman, Thomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Åberg, Linnea
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Att standardisera kunskap om Sverige i integrationsarbete.: Dialektiska motsättningar i organisationer och dess potential i standardiseringsprocessen2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 3382.
    Winther, Ola
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Karlsson, Mikael
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lärares uppfattningar om formativ bedömning2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det förs i dag en diskussion i skolans verksamhet om formativ eller summativ bedömning är att föredra. Vi har själv stött på lärare som förespråkat användandet av den formativa bedömningsformen, såväl som de som motsatt sig densamma, under vår praktik. Med detta som grund, tillsammans med att vi själva ville undersöka om formativ bedömning är något som skulle passa oss i vår kommande yrkesroll, bestämde vi oss därför att göra en studie om lärares uppfattningar om formativ bedömning. Vårt syfte med studien var just att undersöka lärares uppfattningar om formativ bedömning i grundskolans senare år. Utifrån detta syfte formulerade vi sedan fyra underläggande frågeställningar för att begränsa vår studie. Dessa är följande:

    • Vilka fördelar kan lärarna se med formativ bedömning?

    • Hur bör man enligt lärarna använda sig av formativ bedömning för att det ska mynna ut i så positiva effekter som möjligt?

    • Vilka svårigheter kan lärarna se med formativ bedömning? 

    • Hur kan man enligt lärarna utveckla användandet av formativ bedömning inom skolans verksamhet? 

    Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod för att genomföra vår studie. Detta för att vi ville gå mer på djupet och få en uppfattning om lärarnas tankegångar bakom sina attityder än att bara fokusera på rent mätbara fakta som man gör mer i den kvantitativa metoden. Vi valde att intervjua fem olika lärare i vår studie och intervjuerna var av semistrukturerad kvalitativ karaktär, en öppen intervjuform där man ger respondenten möjlighet att svara på sättet som han/hon vill.

    I vårt resultat fick vi fram att respondenterna genomgående ställde sig positiva till formativ bedömning. Några av de fördelar som lyftes fram var att eleverna med denna bedömningsform blir mer delaktiga i sitt eget lärande och att det blir tydligare för dem hur

    de ligger till i förhållande till kunskapskraven. Bedömningsmatriser tillsammans med

    tydlighet och struktur var några av de saker som lyftes fram som viktiga för att man ska få

    ut så mycket positivt som möjligt av den formativa bedömningen. Det som av respondenterna lyftes fram som de största svårigheterna med formativ bedömning var tidsaspekten och att hitta en balans mellan konstruktiv kritik och uppmuntran. När det gäller utvecklandet av formativ bedömning var sedan en fortbildning av lärare och kamratrespons de områden med utvecklingspotential på sikt som togs upp av våra respondenter 

  • 3383.
    Wood, Niklas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Ett levande bevis på att detta fungerar: En kvalitativ studie om psykisk ohälsa och återhämtning2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Psykisk ohälsa har blivit alltmer uppmärksammat i media. Media skildrar ofta psykisk ohälsai samband med negativa händelser. De positiva delarna såsom återhämtning från psykisk ohälsa blir inte lika uppmärksammat i media. Denna studie handlar om vilka faktorer individer med psykisk ohälsa, som befinner sig i en specifik verksamhet, upplever påverkar deras återhämtning. Metoden som användes var kvalitativ och materialet hämtades in via halvstrukturerade intervjuer. Åtta personer intervjuades för denna studie. Personerna som intervjuades kom från en och samma organisation som arbetar med individer som har psykisk ohälsa. Intervjuerna spelades in, transkriberades, analyserades och tematiserades i tre teman: gemenskap, struktur och vardag. Dessa utgör den empiriska delen. I den teoretiska delen analyseras materialet utifrån salutogenes, KASAM och delaktighet. Resultaten visar på att salutogenes, KASAM och upplevelsen av delaktighet har en positiv inverkan då det kan underlätta återhämtningen hos individer med psykisk ohälsa.

  • 3384.
    Wren, J.
    et al.
    Linkoping University, Department of Mechanical Engineering.
    Renner, J.
    Linkoping University, Department of Mechanical Engineering.
    Gardhagen, R.
    Linkoping University, Department of Mechanical Engineering.
    Johansson, Kristina
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Learning more with demonstration based education2009Inngår i: International Journal of Engineering Education, Vol. 25, nr 2, s. 374-380Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 3385.
    Wyszynska-Johansson, Martina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Henning Loeb, Ingrid
    Göteborgs universitet.
    Yrkeselevers erfarenheter om bedömning och återkoppling: Yrkeselevers erfarenheter om bedömning och återkoppling2015Inngår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 14, s. 6-23Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Artikeln bygger på en intervjustudie med 70 gymnasieelever på barn- och fritidsprogrammet om deras erfarenheter av bedömning och återkoppling, vilket har fått en alltmer central roll genom att ses som processer som stärker lärandet. Yrkeselevers perspektiv på bedömning och återkoppling är ett outforskat område. Artikeln redovisar resultat om den skolförlagda delen av utbildningen. Två teman är i fokus: lärares bedömning och återkoppling samt kamratrespons. Eleverna anser att lärares återkoppling ofta är generell, att det är skriftliga uppgifter som ligger till grund för bedömning och att kunskapskravens termer är abstrakta. De flesta tycker att kamratbedömning är svårt och att det inte är deras uppgift att bedöma sina kamrater. Elevernas utsagor ger grund för att fundera över vilka slags lärandeprocesser som lärare behöver understödja, för att elever ska erfara mer delaktighet i bedömning. Den reser också kritiska frågor att diskuteras i utbildningspolitiska sammanhang.

  • 3386.
    Wängqvist, Maria
    et al.
    University of Gothenburg.
    Frisén, Ann
    University of Gothenburg.
    Carlsson, Johanna
    University of Gothenburg.
    Hwang, Philip
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier. University of Gothenburg.
    How identity status interviews may be used for in-depth studies of identity development: two wave longitudinal study of identity in emerging adulthood2014Inngår i: : A, 2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this presentation is to illustrate how the identity status interview may be used to study process, content, and contexts of identity development. To do so we draw on published (e.g., Frisén, Carlsson, & Wängqvist, 2014; Frisén & Wängqvist, 2011; Wängqvist & Frisén, 2011) and unpublished results from a longitudinal project (GoLD) with identity status interviews (Marcia, Waterman, Mattesson, Archer, & Orlofsky, 1993) with emerging adults. The interviews focused on occupation, romantic relationships, parenthood, and work/family priorities, with 136 Swedish 25-year-olds and four years later with 124 of these participants. The semi-structured interview format and coding procedure used enable both quantitative and qualitative analyse of identity development in emerging adulthood. This mixed methods approach (e.g., Lieber & Weisner, 2010) offers opportunity to study identity development in depth. For example, quantitative analyses showed that it was much less common for the 25-year-old participants to explore issues concerning romantic relationships and parenthood than it was to explore occupational choices and work/family priorities (Frisén & Wängqvist, 2011). Further qualitative analyses revealed that compared to occupational choices issues concerning romantic relationships were viewed more as facts than as issues that need to be considered from several perspectives (Wängqvist, Frisén, Ignell, & Fernros, 2011). Similar results were found in thematic analyses of how the participants talked about parenthood (Frisén et al., 2014). In the second wave the question: If, besides from the issues relating to work and family, there was something else in their lives that were salient to their views of themselves, revealed a variety of life areas that emerging adults view as important to their sense of identity besides issues of love and work. These life areas involved, for example, watching and practicing different sports, friendships, and music. In line with other Swedish studies (Bergh & Erling, 2005) religion and politics were uncommon. Another example of the explanatory mixed methods approach is the longitudinal analyses of the interviews. These analyses have revealed that there is continued identity development among individuals whose identities appear stable in identity status. This development involved people’s approach to changing life conditions, their tendency to continue to make meaning of their experiences, and their development of a personal life direction. The conclusions from our work within GoLD are that identity status interviews combined with a mixed methods approach would be useful for in depth studies of identity development in adolescence as well as in emerging adulthood.

  • 3387.
    Wängqvist, Maria
    et al.
    University of Gothenburg.
    Lamb, M.E.
    University of Cambridge.
    Frisén, A,
    University of Gothenburg.
    Hwang, Philip
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier. University of Gothenburg.
    Child and Adolescent Predictors of Personality in Early Adulthood2015Inngår i: Child Development, ISSN 0009-3920, E-ISSN 1467-8624, Vol. 86, nr 4, s. 1253-1261Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study investigated development of the Big Five personality traits from early childhood into adulthood. An initial group of 137 Swedish children were assessed eight times between ages 2 and 29 years. Initial decreases in extraversion leveled off in early adulthood; agreeableness and conscientiousness increased from ages 2 to 29; neuroticism initially increased, leveled off in later childhood and adolescence, and decreased throughout early adulthood; while openness to experience showed an initial increase, then decreased and leveled off in early adulthood. Individual developmental trajectories varied significantly, particularly in relation to gender. Personality traits became increasingly stable, and the fact that childhood scores predicted scores in adulthood indicated that personalities are fairly stable across this portion of the life span

  • 3388.
    Yang Hansen, Kajsa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk. University of Gothenburg, Department of Education and Special Education, Sweden.
    Gustafsson, Jan-Erik
    University of Gothenburg, Department of Education and Special Education,Sweden.
    Identifying the key source of deteriorating educational equity in Sweden between 1998 and 20142019Inngår i: International Journal of Educational Research, ISSN 0883-0355, E-ISSN 1873-538X, Vol. 93, s. 79-90Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Educational equity has deteriorated in Sweden from the late 1980s onwards. However, it is not clear what the main sources behind this trend are. The present study aims therefore to investigate the development of educational equity at different levels of the Swedish educational system inorder to identify possible sources of the change. Students' school grades and family educational background for the cohorts leaving compulsory school between 1998 and 2014 were analysed in three-level hierarchical models. Increased segregation with respect to student composition and academic outcomes across different schools was found to be the main source of the declining educational equity. The findings are discussed in the light of differentiated learning opportunities, as a result of recent school reforms in Sweden.

  • 3389.
    Ydergren, Jan
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Ericson, Oscar
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Work-life balance och verkstadschefer2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En hel del tidigare forskning tyder på att ha en balans mellan arbetsliv och privatliv är viktigt för att uppleva ett psykiskt välmående samt för att kunna prestera bra på arbetsplatsen. Då verkstadschefer på ett industriföretag genomgår ett stort förändringsarbete undersöktes hur fem manliga chefer upplevde sin balans mellan privatliv och arbetsliv. Delsyften med studien var att undersöka hur chefens roll i privatlivet påverkade balansen, i vilken grad stöd hemifrån påverkade balansen samt vilka konsekvenser en balans eller konflikt skulle kunna få. Studien genomfördes kvalitativt, med en semistrukturerad intervjuguide, där samtliga respondenter var påverkade av förändringsarbetet. Resultatet visade att det fanns verkstadschefer som upplevde en konflikt mellan arbetsliv och privatliv men även de som upplevde en balans. Gemensamt upplevde samtliga chefer att de ojämna arbetspucklarna, som uppstod i högre grad med anledning av förändringsarbetet, var påfrestande samt påverkade work-life balance negativt. Dessa arbetspucklar medförde minskad kontroll för att hantera arbetskraven. Något som cheferna upplevde frustrerande var att de har begränsade möjligheter att leva upp till kravbilden eftersom resurser och befogenheter saknades.  Vidare visade studien att förhållandet cheferna hade hemma med olika krav beroende på vilken livsfas de befann sig i, hade en mycket stor påverkan på deras upplevda work-life balance.

  • 3390.
    Zainal, Mohammad
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Etnicitet ur sportjournalistikens perspektiv: En kritisk diskursanalys av skildringen av idrottsmän i svensk media.2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this study is to explore how sports journalism can include and/or exclude athletics from a national community. This study put emphasis on finding patterns from articles by Swedish sport media on non-ethnic Swedish athletics. The theories central to this study are ethnicity and nationalism, as these concepts contain reflections on why certain groups of people are excluded and/or included. Norman Faircloghs critical discourse analytical model has been selected for the study method that analyzes texts in three levels: the text level, discursive practice and social practice. Four non-ethnic Swedish athletes have been chosen to explore how they were portrayed in the media. Data were collected from Swedish newspapers, sport websites and blogs that portrayed the selected athletes. Discourses of media, nationalism and ethnicity emerged through a critical analysis of the data collection. The results of the study show that the selected athletes are included in to the Swedish national community through their achievements in their respective sport.

  • 3391.
    Zalesky, Bodil
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Erzählverhalten und narrative Sprechweisen: narratologische Untersuchung von "Effi Briest" mit Schwerpunkt in den Dialogen2004Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
  • 3392.
    Zannakis, Mathias
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Molander, Sverker
    Chalmers University of Technology, Department of Technology Management and Economics, Division of Environmental Systems Analysis, Gothenburg, Sweden.
    Johansson, Lars-Olof
    University of Gothenburg, Department of Psychology, Gothenburg, Sweden.
    On the Relationship between Pro-Environmental Behavior, Experienced Monetary Costs, and Psychological Gains2019Inngår i: Sustainability, ISSN 2071-1050, E-ISSN 2071-1050, Vol. 11, nr 19, artikkel-id 5467Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Drawing on the emerging scarcity, abundance, and sufficiency (SAS) framework, this study explores how various consumer behaviors with potential environmental impacts relate to subjective evaluations of psychological resources such as economic resources, time, social networks, and emotional support. Assuming that individuals may "trade" the costs and efforts of green consumption, including the buying of eco-labeled goods, altered eating habits, and choice of transportation mode, against such psychological resources, we investigate the relationships between green consumer choices and resource evaluations using hierarchical regression analysis of data from an online panel survey. The results suggest that green consumer behaviors are positively related to subjectively evaluated resources such as feelings of economic sufficiency and other, more "relational" resources, including social networks and emotional support. Performing such behaviors may therefore lead to psychological gains. These findings do paint a rather positive picture of environmental behaviors, since they may thus be viewed as having a personal positive trade-off. Although directional effects cannot be firmly established, our study suggests that pro-environmental behavior may increase wellbeing and experienced prosperity. Future studies should further investigate these causalities and implications of these suggested relationships.

  • 3393.
    Zannakis, Mathias
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk. Department of Technology Management and Economics, Division of Environmental Systems Analysis, Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.
    Molander, Sverker
    Department of Technology Management and Economics, Division of Environmental Systems Analysis, Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.
    Johansson, Lars-Olof
    Department of Psychology, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Perceived resource scarcity and environmental behaviors – how do they relate?2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Sustainability challenges largely have to do with valuing past, present and future resources. History is full of examples of humans and societies that threat, react to changes in, and preserve resources they depend on. However, there is surprisingly little research on attitudal or behavioral reactions to decreasing or increasing resource levels in the fieldof environmental studies. This study aims to investigate the impact of individual experience-based subjective evaluations of different types of resources on environmental attitudes and behavior. The study is explorative since the relation between subjective resources and environmental attitudes and behavior to our knowledge has never been investigated. There are good reasons to expect both negative and positive correlations between perceived scarcity of resources and environmental behavior (partly depending on what resource we have in mind). The theoretical model is based on an understanding of environmental behavior as a collective action problem based in a social dilemma. The link between perceived scarcity of resources and environmental attitudes and behavior is investigated in a survey to the Swedish public (N = 978), which also controls for people's social value orientation (SVO), subjective well-being, and generalized trust and trust in environmental institutions, as well as income, age and gender.

  • 3394.
    Zegwaard, Karsten E.
    et al.
    University of Waikato, Hamilton, New Zealand.
    Johansson, Kristina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Kay, Judie
    RMIT University, Melbourne, Australia.
    McRae, Norah
    University of Waterloo, Waterloo, Canada.
    Ferns, Sonia
    Curtin University, Perth, Australia.
    Hoskyn, Katharine
    Auckland University of Technology, Auckland, New Zealand.
    Professional Development Needs of the International Work-Integrated Learning Community2019Inngår i: International Journal of Work-Integrated Learning, ISSN 2538-1032, Vol. 20, nr 2, s. 201-217Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Many governments are expecting higher education institutions to make strong links between the educationalofferings and employability while many employers are demanding graduates with prior workplace or community engagement before entering the workplace. As higher education institutions respond to these challenges, workintegrated learning (WIL) is increasingly seen as a powerful educational approach in developing and empowering work-ready graduates, with many institutions expanding their WIL offerings. With the expansion of WIL, however, comes the need for more staffing to resource the activity. The type of staff vary from practitioners (placement coordinators, field practitioners), teaching staff, researchers, and curricular designers, all of whom require a relevant skills set and knowledge. However, to date, professional development opportunities directly related to WIL have been limited, with most opportunities offered by some national associations providing webinars and workshops. Furthermore, little work has been undertaken to determine the actual professional development needs of WIL staff. Presented here are the findings of an online, international survey of 668 WIL practitioners which explores their perceived professional development needs.

  • 3395.
    Zejnalova, Diana
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Swebocka, Marlena
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Högläsning i förskolan: med fokus på pedagogens förhållningssätt2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det är en kvalitativ studie som syftar till att ta reda på pedagogens intentioner med högläsning och bidra med en djupare insyn i förskolors läsvanor samt pedagogens förhållningssätt under högläsningsstunder. Vi blev inspirerade för ämnet under vår verksamhetsförlagda utbildning. Vår upplevelse är att högläsning är en viktig del i förskolans verksamhet som barnen möter dagligen. Samtidigt uppmärksammade vi att pedagoger som använder sig av högläsning tenderar att ha olika syften med aktiviteten. Mot bakgrund av denna förståelse har vi bestämt oss för att studera forskning i form av artiklar, avhandlingar, rapporter och litteratur. De presenterade författarna i den tidigare forskningen redogör att högläsning kan vara en språkutvecklande aktivitet som gynnar barnens förståelseförmåga, kommunikationsförmåga och literacyförmågor i form av läs och skriv kompetenser. Den tidigare forskningen visar även att pedagogen och pedagogens förhållningssätt har en avgörande roll under högläsningsstunder. I studien utgår vi från sociokulturella aspekter. De centrala begreppen som vi har valt att fördjupa oss i är språk och kommunikation, den proximala utvecklingszonen och interaktion. Inom det sociokulturella perspektivet sker barnens lärande och utveckling genom samspel, interaktion och med hjälp av den mer kompetenta. I detta har språk och kommunikation en central roll. Metoden som används för att besvara studiens forskningsfrågor är kvalitativa semistrukturerade intervjuer, i vilka nio informanter deltar. Studiens resultat har visat att högläsning är en rutinmässig aktivitet som sker i samband med samling, fruktstund samt innan och efter lunch i förskolan. Pedagogerna var alla överens om att högläsningen är betydelsefull för barnen. Högläsning framställdes som en aktivitet som främjar barnens språk, uttal, ordförråd, literacyförmågor, den fonologiska utvecklingen och den kognitiva förmågan. Trots det visar resultatet att pedagogerna har olika syften med högläsningen. Fyra av nio informanter belyser att de använder högläsning i språkutvecklande syfte. De resterande beskriver däremot att de använder högläsning främst i lugnande syfte. Vidare har det framkommit att urvalet av litteraturen som ska läsas går till på olika sätt. Endast två pedagoger betonar att urvalet av litteraturen sker av barn utefter deras intressen. De resterande pedagogerna har däremot belyst att de väljer ut litteraturen som de anser är tilltalande på ett personligt sätt.

  • 3396.
    Zell Heder, Jennie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Höglund, Sofia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Främlingsfientlighet i skolan: en kvalitativ intervjustudie om hur rektorer hanterar främlingsfientliga idéer2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Främlingsfientlighet är ett ständigt debatterat ämne i media där det påstås att främlingsfientligheten hos barn och ungdomar ökar. Skolan har blivit en arena där främlingsfientliga organisationer kan rekrytera medlemmar. Vi är intresserade av att ta reda på hur rektorer hanterar detta. Den svenska yttrandefrihetsgrundlagen kan hamna i kollision med de demokratiska värderingar skolan skall arbeta med. Detta är ett intressant problem som behöver forskas i. I Ytterby vägrades en elev godkänt betyg i samhällskunskap då han vägrat arbeta med en elev av utländsk härkomst. Främlingsfientligheten sprider ut sig i de svenska skolorna och många elever kränks på grund av sitt ursprung.

    Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur rektorer hanterar främlingsfientliga idéer och yttringar i skolan.

    Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för att få så detaljerade intervjuer och resultat som möjligt. Vi har intervjuat åtta rektorer i fyra olika kommuner.

    Resultat: Rektorerna är överens om att främlingsfientlighet handlar om kränkningar. De säger att det inte förekommer främlingsfientliga kränkningar i större utsträckning på deras skolor, men att främlingsfientligt klotter uppmärksammats på skolor med högre antal invandrare. Det är ovanligt att elever bär främlingsfientliga kläder eller symboler. Främlingsfientliga organisationer som försöker ta kontakt med elever eller personal på skolan är också ovanligt. Gränsen för vad man får säga och göra i skolan går vid när en person känner sig kränkt, detta är samtliga skolledare överens om.

    Rektorerna anser att främlingsfientlighet yttrar sig på en mängd olika sätt. Alla rektorerna tror att hemmet kan vara en källa där främlingsfientligheten gror. De tror även att kompisar, organisationer och media kan påverka. Skolledarna har svårt att bestämma vem som är det största problemet, elever med främlingsfientliga åsikter eller främlingsfientliga organisationer. De tror att det är en blandning av dessa. På de skolorna som har mycket invandrare tror rektorerna att främlingsfientligheten har ökat medan rektorerna på skolor med lite invandrare tror att det inte har ökat. Rektorerna tycker att man ska framhålla värdegrundsarbetet för att motverka främlingsfientlighet. De anser att man ska reda ut främlingsfientliga problem på individnivå. Skolledarna är helt överens om att yttrandefrihetslagen väger tyngre än skolans demokratiska värderingar. Samtliga skolor har en likabehandlingsplan som används men orden främlingsfientlighet eller rasism omnämns inte. Rektorerna tycker att de är väl insatta i de styrdokument som finns.

  • 3397.
    Zetterman, Anette
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Lundebacke, Madelene
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Gemenskapens betydelse för personer som är på väg ur ett långvarigt drogmissbruk: En kvalitativ studie kring deltagarnas egna perspektiv på gemenskap2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att få en fördjupad förståelse för individers egna upplevelser kring vägen ur ett missbruk. Studien genomfördes med en hermeneutisk/fenomenologisk ansats där kvalitativa intervjuer genomfördes med fem personer varav 2 är kvinnor och 3 är män. Urvalskriterierna utgjordes av att de skulle haft ett långvarigt missbruk samt varit drogfria sedan minst två år tillbaka. Åldern varierade mellan 30 och 68 år, och även deras nuvarande livssituation var varierande. Det var svårt att hitta forskning som berörde individers upplevelser kring gemenskap i relation till vägen ur drogmissbruk, därav är det fortfarande ett relativt outforskat område vilket gjorde det hela mer intressant att studera. I den här studien ställs individers upplevelser i fokus för att få en djupare kunskap och förståelse om fenomenet. Resultatet visade på hur vägen ut ur drogmissbruk kan komma att se ut och upplevas samt hur gemenskap varit och är en viktig del i denna process. Motivationen till att ta sig ur drogmissbruket såg olika ut för intervjupersonerna. De flesta uttryckte att gemenskapen med andra tidigare missbrukare var viktig för dem som en motivation i den egna processen. Att upprätthålla kontakten med anhöriga och framförallt sina barn har även det fungerat som stöd och motivation. Vidare visade resultatet att deras liv idag fungerar bra även om de fortfarande är i processen att hålla sig drogfria. De flesta intervjudeltagare lever nu drogfria och är motiverade att fortsätta sin resa i livet med erfarenheter från missbruket som lett till och som flera av dem vill använda för att hjälpa andra som befinner sig i samma process.

  • 3398.
    Zetterman, Sophia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Kallman, Pernilla
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Utomhuspedagogik i förskolan: En studie om pedagogers arbetssätt och perspektiv2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Enligt Dahlgren och Szczepanski (2004) är en pedagogik som äger rum inomhus det som förekommer mest i Sveriges förskolor. Författarna ställer sig kritisk mot detta eftersom utomhuspedagogik är en arbetsmetod som utgör grunden för barnen att lära med sinnena i ett utvidgat klassrum utan väggar. Pedagogerna sätter begränsningar för vad barnen får möjlighet och tillgång till i förskolorna. Naturvårdsverket (2011) menar att om pedagogernas beskrivning och åsikter av utomhuspedagogik skiljer sig från varandra kan detta tyda på att pedagogerna har olika upplevelser och erfarenheter av utomhuspedagogik sedan tidigare, vilket kan leda till att pedagogerna arbetar olika med utomhuspedagogik i förskolan. Vi vill därför undersöka pedagogernas beskrivning om utomhuspedagogik och hur dem arbetar med den.

    Syfte

    Vårt syfte med forskningsstudien är att undersöka om tidigare forskning inom utomhuspedagogik överensstämmer med verksamheten i förskolorna.

    Metod

    Vi har genomfört enskilda intervjuer på fyra olika förskolor. Två av förskolorna har en utomhuspedagogisk inriktning medan de andra två förskolorna mestadels spenderar tiden inomhus och inte har inriktning mot utomhusundervisning.

    Resultat

    Resultatet har visat att pedagogerna både beskriver och arbetar olika med utomhuspedagogik beroende på om det är en förskola som mestadels spenderar tiden inomhus eller en naturförskola. Två av de förskolorna i vår studie arbetade mestadels av tiden inomhus och de två andra var naturförskolor som arbetade den huvudsakliga av tiden utomhus. I de två förskolorna som främst spenderade tiden inomhus ser pedagogerna fler möjligheter och endast några svårigheter med att arbeta med utomhuspedagogik. I de två naturförskolorna ser de möjligheter och mer svårigheter med utomhuspedagogik. När de två förskolorna som var mestadels i inomhusmiljö vistas utomhus är det den fria leken som oftast styr vad som ska ske medan de två naturförskolorna är det mer aktiviteter och stationer som styr. Pedagogerna på samtliga förskolor beskriver utomhuspedagogik som ett läranderum utan ramar och att utomhuspedagogik främjar barnens lärande med sinnena eftersom naturen har en variation av redskap som stimulerar barnens fantasi till lek och lärande med oändliga möjligheter.

  • 3399.
    Zito, Andreina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Värmerekord och klimatprotester: en kvalitativ studie om hur svensk tidningspress gestaltar klimatförändringar2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Klimatförändringar är en verklighet som påverkar hela vår planet. Temperaturen höjs, havsnivåer stiger, skogar brinner ned och djurarter slås ut (WWF, 2019). Frågor som berör miljö och klimat är en av vår tids mest centrala frågor och hos allmänheten har engagemanget ökat och rapporteringen om klimatförändringar har ökat de senaste fem åren i svensk tidningspress (Vi-skogen, 2019).

    Syfte: Syftet i denna studie är att granska hur klimatrapporteringen i svensk tidningspress gestaltades under sommaren 2019 utifrån gestaltningsteorin. Då klimatförändringar är ett växande fenomen i medier är det viktigt att granska vad de förmedlar till läsarna. I föreliggande studie har nyhetsartiklar, som publicerats i Aftonbladet och Dagens Nyheter, analyserats för att få en djupare vetskap i hur svensk tidningspress framställer fenomenet klimatförändringar.

    Metod: Studien utgår från en kvalitativ textanalys. Fokus är att analysera och synliggöra fyra stycken gestaltningsramar i tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter.

    Resultat: Analysen visar att artiklarna som har analyserats framställer en eller flera av gestaltningsramarna när tidningarna rapporterar om klimatförändring. Det går att urskilja att klimatförändringar främst framställs utifrån ett mänskligt intresse, där privata aktörers inställning till klimatförändringar skildras, och sällan som ett ekonomiskt fenomen. Tidningarna gestaltar även klimatförändringar utifrån ett ansvarsperspektiv och det kan också vara ett konfliktskapande fenomen där två eller flera parter är oeniga.

  • 3400.
    Zobel, Wendelin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Ämnet svenska, till vilken nytta?: En jämförelse mellan gymnasieelevers och gymnasielärares uppfattning2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Trots att dagens läroplan ger möjligheten att individualisera undervisningen, uppstår ändå skillnader mellan lärares och elevers syn på vad ämnet svenska innebär. Ett nyttoperspektiv ger större möjligheter att finna vilka skillnaderna är. Vid inhämtande av kunskap är motivationen en viktig faktor, där intresset är en viktig beståndsdel. Nyttan kan här ses som en motivationsfaktor.

     Syftet

     Att få en djupare förståelse och jämföra lärares och elevers uppfattning kring nyttan med ämnet svenska, vad de anser är viktigt och oviktigt, eller vad man lägger tyngdpunkten på i förhållande till läro- och kursplanen.

     

    Metod

     

    Undersökningsmetoden har varit kvalitativ med ett bekvämlighetsurval som grund. För att kunna få svar på frågeställningarna har fyra behöriga gymnasielärare och fyra gymnasieelever intervjuats. Metoden är vald för att ge en djupare förståelse av lärarnas och elevernas uppfattningar kring ämnet.

    Resultat

    Resultatet visar att uppfattningarna kring läroämnet svenska är individuella, både bland lärare och elever. Vissa skillnader mellan elevers och lärares syn kan urskiljas. Lärarna har en allmänt sett mer bred och djup definition av kunskap, eleverna har en mer ytlig, färdighetspräglad kunskapssyn. Lärarna lägger tyngd på färdighets- och bildningskunskaper, där läsandet och skrivandet är en viktig beståndsdel, medan eleverna efterfrågar en större betoning på muntliga kommunikationsfärdigheter som har anknytning till deras individuella intressen.

6566676869 3351 - 3400 of 3443
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf