Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 457
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Lundgren, Caroline
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Starkare än man tror!: En narrativ studie om tidigare hemlösa2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många i Sverige lever utan bostad av olika skäl och antalet hemlösa har ökat. Schablonbilden av hemlösa är att de missbrukande män, men de som befinner sig i hemlöshet är inte en homogen grupp. För kvinnor är en av de stora orsakerna till hemlöshet våld i nära relation. Mitt syfte med arbetet är att få en bild av tidigare hemlösa genom att höra deras berättelser. Min frågeställning har varit att få deras subjektiva bild av hur de upplevde tiden innan, under och efter hemlösheten. För att analysera informanternas berättelser och få en djupare förståelse för deras situation och upplevelser av dem har jag valt fyra teoretiska ansatser. Teorin om stigma, socialkonstruktivism/ socialkonstruktionism, narrativ teori och exitteorin. Teorin om stigma behandlar omgivningens syn på individer i svårigheter, vilken kan appliceras på informanternas tid i och efter hemlöshet. Teorierna om socialkonstruktivism och socialkonstruktionism förklarar hur individer påverkas av sin omgivning och hur omgivningen konstruerar bilden av individen inom en grupp. Exitteorin behandlar rollbyten; att gå från en roll till en annan och ändrar riktning på livet. Den narrativa teorin baseras på den narrativa metoden, vilken också är den jag kommer använda som metod. Den narrativa teorin handlar om berättelser; om hur vi söker mening och identitet genom våra livsberättelser. Jag har i mitt arbete valt en kvalitativ metod där jag gjort fyra semistrukturerade intervjuer med lika många informanter som tidigare befunnit sig i hemlöshet. Jag har, som redan nämnts, utgått från den narrativa metoden där informanterna tillåts ge liv åt sin berättelse. För att bearbeta och analysera intervjuerna har jag kodat dem utifrån teman (livet före, under och efter hemlösheten) och de teoretiska ansatserna. Tre av mina informanter var kvinnor och en av dem var man. Gemensamt för kvinnorna var att de hamnat i hemlöshet direkt eller indirekt på grund av våldsamma partners. Då de lämnat eller lämnats av partnern hamnade de i hemlöshet. Mannen hamnade i hemlöshet på grund av en brand i hans lägenhet som skedde till följd av hans missbruk. Gemensamt för dem alla var att det sociala skyddsnätet brast och att samhället inte kunde hjälpa dem med permanent bostad och de fick istället klara sig själva. I två av informanternas fall kunde socialtjänsten efter en längre tid bistå dem med bostäder, de andra två informanterna fick själva lösa sin bostadssituation. Informanterna har alla gett uttryck att de kommit till insikt att deras situation var tvungen att förändras, innan eller under hemlösheten, och dessa insikter kan bäst förklaras utifrån exitteorin. Samtliga informanterna menade också att de upptäckt en styrka hos sig själva under sina prövningar och att de inte känt sig stigmatiserade. Utifrån deras berättelser visar dock min studie att de faktiskt blivit stigmatiserade av socialtjänsten, den instans som borde stöttat dem. Då min studie har ett för litet urval kan jag inte dra några generella slutsatser. Att det sociala skyddsnätet brister i individuella fall står dock klart. Orsaken till att informanterna blivit stigmatiserade av just socialtjänsten behöver undersökas mer innan jag kan uttala mig mer generellt, men en förklaring kan vara de medel- och överklassideal som styr myndigheter och där avvikare förväntas anpassa sig för att passa in i det rådande systemet.

  • 302.
    Lundin, Jennie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Modin Håkansson, Filip
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Personlighetsdrag och arbetsmotivation2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle talas det friskt om arbetsmotivation och känslan av att andra har mer motivation än en själv är inte ovanlig. Flertalet studier visar på en relation mellan personlighetsdrag i femfaktormodellen Big Five och motivation. Syftet med studien var att se om personlighet kan predicera en individs arbetsmotivation. Studien använde sig av den nya personlighetsskalan BFI-2 (Jon & Soto, 2016) för att testa Big Five (N = 124). För att testa individers inre- och yttre motivation användes motivationsskalan WEIMS (Tremblay, 2009). Resultatet av studien visade att extraversion hade ett starkt positivt samband (r = .33) med motivation och att negative emotionality hade ett starkt negativt samband (r = -.30) med motivation. Båda dessa samband var statistiskt signifikanta. Extraversion visade på ett särskilt starkt samband med inre motivation (r = .45) och negative emotionality visade på ett starkt samband med brist av motivation, amotivation, (r = .39). En multipel linjär regressionsanalys visade att 16% av personlighet förklaras av motivation i denna studie. Resultatet visar på att personlighetsdragen hos en individ har betydelse för dennes arbetsmotivation. Förståelsen av hur personlighet påverkar arbetsmotivation kan hjälpa förståelsen för individanpassning för exempelvis lärande och karriär.

  • 303.
    Lundin, Linda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    A narrative analysis of online discussions about self-harm within an attachment framework2017Ingår i: Annals of Behavioural Science, ISSN 2471-7975, Vol. 3, nr 3, s. 1-12Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Self-harm has become a prevalent problem among young people. Research reveals that people who self-harm tends to avoid seeking health care due to fear of being judged or dismissed and instead prefer support from peers on online forums. These online forums are ideal tools for gaining access to the often-hidden world of self-harmers and can be used as sources of research data. In the present study the research objective was thus to gain insights into how individuals narrate meaning of their experiences related to self-harm. As research tool the narrative psychological approach was adopted for the analysis of 648 online narratives. The main findings in the present study were that online narratives tended to reflect narrative fragmentation, incoherence and confusion. The narrators expressed difficulties understanding their own needs behind the acts of selfharm but tended to perceive these acts as coping strategies for regulating emotional distress and built up pressure. The development of self-destructive coping mechanisms was sometimes described as stemming from adverse childhood experiences. The online narratives were discussed and interpreted within an attachment based theoretical narrative framework conceptualizing how attachment needs in childhood can be associated with pain and suffering if these needs have consistently been dismissed or met with hostility. Although the narratives in the present study may not generalize to all individuals who self-harm, clinicians can benefit from understanding the phenomenon of self-harm from an inside perspective.

  • 304.
    Lundin, Linda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Online narratives about panic attacks: interpreted within a psychodynamic framework2020Ingår i: Social Work in Mental Health, ISSN 1533-2985, E-ISSN 1533-2993, Vol. 8, nr 3, s. 349-365Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The objectives of the study were to investigate what individuals posting narratives on four online forums dedicated to the issue of panic attacks wanted to discuss and how they made meaning of their experiences related to panic. A narrative approach was used to analyze 208 posts sampled randomly. Online discussions were centered around attempts to uncover, and make sense of, the hidden meaning of panic attacks occurring unpredictably by linking events and experiences from the past and the present with emotional reactions. The onset of panic tended to be related to life transitions that interacted with relational issues of emotional commitment as well as with expectations of increased independence or with separation and loss. Dysfunctional attachments in childhood may impair the integration of affective and cognitive information leading to problems with the recognition and expression of affects. Online forums provide fresh avenues for exploring narration of sensitive topics from an inside perspective. © 2020,  2020 The Author(s). Published with license by Taylor & Francis Group, LLC.

  • 305.
    Lundin, Linda
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Erlandsson, Soly
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Parental discussions online through the medical discourse-lens2017Ingår i: Journal of Childhood & Developmental Disorders, ISSN 2472-1786, Vol. 3, nr 4, artikel-id 15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the present study the research objective was to gain insights into parental communication on an open Internet forum where parents had the opportunity to discuss issues related to ADHD. In order for clinicians to help troubled children brought to the health clinic it may be important to learn more about the life situations of these troubled families as treatment options can require complex interventions for the whole family. Our aim was thus to go beyond the neurobiological medical model of ADHD, which does not take into account contextual factors. In today’s society specialized online discussion forums are available for parents who seek support for various difficulties that arise in the family. The online forums are sources of research data. As research tools we used the narrative psychological approach for the analysis of 72 online naratives. These narratives provided support for that the parents embraced medical explanations for the difficulties experienced when raising children, despite obvious challenging life circumstances, such as for example being a single parent without social support. Even very young children had been given serious psychiatric medical diagnoses such as ADHD, Bipolar disorder, Mood disorders and Obsessive Compulsive Disorder. Some of them had been diagnosed with more than one of these disorders. The complexity of the parental nnarratives in the present study indicates that the neurobiological model is not sufficient enough to form the basis of a personalized and comprehensive care for vulnerable families.

  • 306.
    Lundqvist, Torgny
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Wadsö, Annika
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Ett samtal om samtal: Chefers upplevelse av medarbetarsamtalet som förändringsverktyg2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att undersöka medarbetarsamtal utifrån ett chefsperspektiv och studien intresserar sig för vilka effekter cheferna upplever att samtalet generar i verksamheten och hur de använder sig av samtalet i utveckling av verksamheten. Metoden är kvalitativ och utgörs av åtta stycken semistrukturerade intervjuer, där individer med personalansvar fick möjlighet att berätta sina upplevelser och erfarenheter av samtalet samt reflektera runt dess betydelse utifrån deras position i organisationen. Resultatet visar att medarbetarsamtalet är en tids- och energikrävande insats för cheferna som ibland måste ställa sin fritid till förfogande. Dialog och social kompetens lyfts fram som nyckelfaktorer för ett bra samtal och deltagarna i studien förlitar sig på sin upparbetade erfarenhet och känner en trygghet i sin yrkesroll vid genomförandet av samtalet. Denna studie bidrar till djupare kunskap om chefernas upplevelse av medarbetarsamtalet och dess potential som styrverktyg inom organisationer och kan medverka till framtida forskning som ett komplement till studier rörande medarbetarnas upplevelse. Studien visar att det även kan vara av intresse att via observationer av samtalet undersöka hur väl det praktiska genomförandet stämmer överens med chefens intentioner om verksamhetsutveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 307. Löfgren-Mårtenson, Lotta
    et al.
    Molin, Martin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Sorbring, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Del@ktig på internet: om internetanvändande bland unga med intellektuell funktionsnedsättning2016Ingår i: Socialt arbete och internet: att förstå och hantera sociala problem på nya arenor / [ed] Kristian Daneback & Emma Sorbring, Stockholm: Liber, 2016, 1, s. 47-59Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 308.
    Löfgren-Mårtenson, Lotta
    et al.
    Malmö Universitet, Malmö, Sverige.
    Molin, Martin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Sorbring, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    H@ssles and Hopes on the Internet: What Professionals Have Encountered in Dealing with Internet Use and Sexuality among Youths with Intellectual Disabilities2018Ingår i: Papers of Social Pedagogy, E-ISSN 2392-3083, Vol. 8, nr 1, s. 66-82Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aims to provide more in-depth knowledge about professionals' views regarding Internet use among youths with intellectual disability (ID). How do the professionals describe the abilities of the youths with ID when using the Internet for social, romantic, and sexual reasons? What kinds of experiences do the professionals have of these youths' Internet usage, and how do they talk about their ways of dealing with this? In what ways do the professionals describe their own competence regarding Internet usage among youths with ID aged 16-21 years, and do they express the need for any specific tools? Qualitative research interviews were conducted with 17 professionals, 4 males and 13 females, between the ages of 29 and 58. The professionals described challenges with the youths' various emotional and intellectual abilities, as well as their technical knowledge in relation to Internet use. The results highlight three themes: A two-fold usage, Between being controlling and permissive, and A lack of strategies. The article discusses the development of a 'Participation-script', where a continuous dialogue with the youths with ID exists parallel to a restrictive Net-script. We argue that everyday school situations concern joint decision-making between professionals and pupils with ID. Such an approach to participation is based on relationships, that is, oriented towards the self-understanding and individual agency of youths with ID, as well as to the self-understanding of the professionals involved in the lives of youths with ID.

  • 309.
    Lövgren Söderström, Veronica
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Tillförlitligheten i §7-undersökningen inom rättspsykiatri i Sverige2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att belysa tillförlitligheten i §7-undersökningar i Sverige och att skapa en ökad förståelse för hur experter, dvs. rättspsykiatriker, kan utföra dessa bedömningar på ett tillförlitligt och rättssäkert sätt. Rättspsykiatriska undersökningar är vanligt i brottsmål där utgången i straffskalan innebär ett fängelsestraff. Behovet att utföra §7-undersökningen finns utifrån att den är ett sållningsinstrument inför den eventuella rättspsykiatriska undersökningen, RPU. Resultat från §7-undersökningen är viktig för att ge den misstänkte möjligheten att kunna få chansen att genomgå RPU. RPU kan resultera i rättspsykiatrisk vård, enligt Lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård som påföljd för gärningen. Studier inom detta område är sällsynta i Sverige.

    Studien undersöker trovärdigheten i expertbedömningar, vad som kan inverka på experter i sina bedömningar, samt hur tillförlitligheten i slutresultatet av en rättspsykiatrisk undersökning ser ut. Genom semistrukturerade intervjuer har rättspsykiatriker och brottmålsadvokater fått beskriva sina upplevelser och erfarenheter kring ämnet. Det empiriska materialet som har samlats in analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod, vilket resulterat i sex teman.

    Följande teman framträdde: Tillförlitlighet, Betrodd, Rättspsykiatriker, Variation, Överensstämmelse, Ingen vetenskap. Studien utgör ett bidrag till en ökad kännedom kring ämnet samt inspiration till framtida arbeten. En reflektion är att rättspsykolog och socionom skulle kunna bidra med sin kunskap i form av ett mindre team för misstänktes och samhällets bästa.

  • 310.
    Mac Giolla, Erik
    et al.
    University of Gothenburg, Department of Psychology, Gothenburg, Sweden.
    Kajonius, Petri
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi. University of Skövde, Department of Cognitive Neuroscience, Skövde, Sweden.
    Sex differences in personality are larger in gender equal countries: Replicating and extending a surprising finding.2019Ingår i: International Journal of Psychology, ISSN 0020-7594, E-ISSN 1464-066X, Vol. 54, nr 6, s. 705-711Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sex differences in personality have been shown to be larger in more gender equal countries. We advance this research by using an extensive personality measure, the IPIP-NEO-120, with large country samples (N > 1000), from 22 countries. Furthermore, to capture the multidimensionality of personality we measure sex differences with a multivariate effect size (Mahalanobis distance D). Results indicate that past research, using univariate measures of effect size, have underestimated the size of between-country sex differences in personality. Confirming past research, there was a strong correlation (r = .69) between a country's sex differences in personality and their Gender Equality Index. Additional analyses showed that women typically score higher than men on all five trait factors (Neuroticism, Extraversion, Openness, Agreeableness and Conscientiousness), and that these relative differences are larger in more gender equal countries. We speculate that as gender equality increases both men and women gravitate towards their traditional gender roles.

  • 311.
    Mac Giolla, Erik
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Ly, Alexander
    Centrum Wiskunde & Informatica, Amsterdam, Netherlands.
    What to do with all these Bayes factors: How to make Bayesian reports in deception research more informative2019Ingår i: Legal and Criminological Psychology, ISSN 1355-3259, E-ISSN 2044-8333Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Bayes factors quantify the evidence in support of the null (absence of an effect) or the alternative hypothesis (presence of an effect). Based on commonly used cut-offs, Bayes factors between 1/3 and 3 are interpreted as evidentially weak, and one typically concludes there is an absence of evidence. In this commentary on Warmelink, Subramanian, Tkacheva, and McLatchie (Legal Criminol Psychol 24, 2019, 258), we discuss how a Bayesian report can be made more informative. Firstly, this implies a departure from the labels provided by commonly used cut-offs when reporting Bayes factors. Instead, we encourage researchers to report the value of the Bayes factors, or to convert these values into nominal support for the hypotheses. Secondly, researchers can provide recommendations to design follow-up studies by examining the posterior distribution of the magnitude of the effect size. Lastly, we show how individual Bayes factors can be evaluated in the context of large-scale meta-analyses. © 2019 British Psychological Society

  • 312.
    Mac Giolla, Erik
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi. University of Gothenburg, Department of Psychology, Sweden.
    Ly, Alexander
    University of Amsterdam, Psychological Methods, The Netherlands; Machine Learning Group, Centrum Wiskunde &Informatica, Amsterdam, The Netherlands.
    What to do with all these Bayes factors: How to make Bayesian reports in deception research more informative2020Ingår i: Legal and Criminological Psychology, ISSN 1355-3259, E-ISSN 2044-8333Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Bayes factors quantify the evidence in support of the null (absence of an effect) or the alternative hypothesis (presence of an effect). Based on commonly used cut-offs, Bayes factors between 1/3 and 3 are interpreted as evidentially weak, and one typically concludes there is an absence of evidence. In this commentary on Warmelink, Subramanian, Tkacheva, and McLatchie (Legal Criminol Psychol 24, 2019, 258), we discuss how a Bayesian report can be made more informative. Firstly, this implies a departure from the labels provided by commonly used cut-offs when reporting Bayes factors. Instead, we encourage researchers to report the value of the Bayes factors, or to convert these values into nominal support for the hypotheses. Secondly, researchers can provide recommendations to design follow-up studies by examining the posterior distribution of the magnitude of the effect size. Lastly, we show how individual Bayes factors can be evaluated in the context of large-scale meta-analyses.

  • 313.
    Malmborg, Adéle
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Föredrar vi en partner som liknar eller kompletterar vår egen personlighet?2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föredrar vi en partner som liknar eller kompletterar vår egen personlighet? Forskning är överens om att vid sökandet av en partner spelar attraktionen mellan individer en avgörande roll. Människans personlighet har också en betydelsefull och avgörande roll för hur relationer fungerar. Enligt likhetsprincipen attraheras människor av personer som de upplever har en liknande personlighet som deras egna. Det är motsatsen till komplementaritetsprincipen som menar att individen attraheras av en partner med en kompletterande och mer olik personlighet.

    Syftet med studien var att undersöka vilken av principerna: likhetsprincipen eller komplementaritetsprincipen som var mest överensstämmande med vad människan föredrog hos en partner.

    Studien använde kvantitativ metod och datamaterialet samlades in via en webbaserad enkät med 45 frågor. Studiens resultat är baserat på 92 deltagare, 61 kvinnor, 31 män med en medelålder på 29.21 år (SD = 10.41). Deltagarna hade olika civilstånd, yrken och utbildningsbakgrunder.

    Studiens resultat visade att människan föredrog en partner med en liknande personlighet som den egna och var därmed mest överensstämmande med likhetsprincipen på skalorna extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet och öppenhet.

  • 314.
    Massoudi, Pamela
    et al.
    Department of Research and Development, Region Kronoberg, Sweden, Department of Psychology, University of Gothenburg, Sweden.
    Hwang, Philip
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi. University of Gothenburg, Department of Psychology, Sweden.
    Wickberg, Birgitta
    University of Gothenburg, Department of Psychology, University of Gothenburg, Sweden.
    Fathers' depressive symptoms in the postnatal period: Prevalence and correlates in a population-based Swedish study2016Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 44, nr 7, s. 688-694Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims: The aim of this study was to investigate the prevalence and correlates of depression in new fathers. Methods: A population-based sample of 885 Swedish fathers and their partners completed a questionnaire, including the EdinburghPostnatal Depression Scale at three months postpartum. Correlates of depressive symptoms were analysed with univariate andmultiple variable regression models. Results: Symptoms of depression were found in 6.3% of the fathers and 12.0% of themothers, and the point prevalence of major depression in fathers was 1.3%. The strongest correlates of depressive symptoms in fathers were problems in the partner relationship, a low educational level, previous depression, stressful life events and low partner support. The cross-sectional design could affect the magnitude of the results, and causal inferences cannot be made. Conclusions: Although the rate of depressive symptoms is lower in fathers than in mothers at three months postpartum, the associated factors are similar to those found in studies of mothers. The first visits at the childhealth centre could include a discussion with both parents about normal transition problems; balancing work,personal and family needs; and distress. When signs of distress or partner relationship difficulties are picked up,this should be followed up and support interventions offered.

  • 315.
    Matsson, Alexandra
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Mustonen Svensson, Eija
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Att arbeta med barn till föräldrar med alkoholproblematik: De yrkesverksammas upplevelser och erfarenheter2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med studien var att belysa de yrkesverksammas upplevelser och erfarenheter av att arbeta med barn till föräldrar med alkoholproblematik samt att ta reda på hur arbetet med stödgruppsverksamhet kunde underlätta barnens situation. Författarna ville ta reda på hur de yrkesverksamma upplevde barnens situation och hur de påverkas av miljön de lever i men också hur arbetet med att upptäcka dessa barn skulle kunna förbättras samt hur samverkan med andra aktörer kunde bidra till en hälsosammare situation i barnens miljö. Kvalitativ ansats valdes för att kunna fånga de yrkesverksammas personliga kunskap och upplevelser. En semistrukturerad intervjuform användes med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna genomfördes med sju informanter varav fem var kvinnor och två var män. I analysen användes en tematisk analys som fokuserade på kodning och utveckling av teman. Resultatet visade framförallt hur de yrkesverksamma arbetade med familjerna samt vikten av att upptäcka barnen tidigt för att rätt insatser skulle kunna sättasin. Det stora problemet upplevdes vara att hitta barnen, då det inte alltid syns så tydligt när ett barn far illa. De teman som bäst förklarade studiens resultat blev Barnen och föräldrarna i den problematiska vardagen, Att se barnen och värna om deras välbefinnande och Avgörande faktorer i ett gott förhållningssätt gentemot barnen.

  • 316.
    Mc Grath, Alice
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Nilsson, Viktoria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Hur kan arbetsgivare attrahera och behålla millennials på arbetsplatsen?: En studie gjord på ekonomer med akademisk utbildning2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftade till att undersöka vad som attraherar millennials till ett arbete vid arbetssökande samt vad som påverkar dem att söka sig från en arbetsplats. I en arbetsmarknad med hög konkurrens om kompetens behövs ytterligare förståelse för hur man kan attrahera och behålla generationen millennials. Studien genomfördes på nio verksamma ekonomer med akademisk utbildning som är födda mellan år 1980- 1999. Av deltagarna var fem stycken kvinnor och fyra stycken män. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer användes som metod. Intervjuerna varade i cirka 45 minuter styck och spelades in för att senare kunna transkriberas. Därefter analyserades data genom en tematisk analys varpå fyra teman togs fram: frihet, framtidssträvan, företagskultur och arbetsgivarvarumärke. I resultatet framkom det att dessa faktorer har en påverkan på huruvida millennials attraheras till att söka ett visst arbete. Samtliga faktorer bortsett från arbetsgivarvarumärket påverkade dem gällande att stanna hos en arbetsgivare.

  • 317.
    Michiels, Sarah
    et al.
    University of Antwerp, Department of Rehabilitation Sciences and Physiotherapy, Faculty of Medicine and Health Sciences, Wilrijk, Belgium. Department of Otorhinolaryngology, Faculty of Medicine and Health Sciences, Antwerp University Hospital, Edegem, Belgium. .
    Ganz Sanchez, Tanit
    Instituto Ganz Sanchez, São Paulo, Brazil. University of Sao Paulo, ENT Department, School of Medicine, Brazil..
    Oron, Yahav
    Tel Aviv University, Department of Otolaryngology, Head, Neck and Maxillofacial Surgery, Sackler School of Medicine, Tel-Aviv Sourasky Medical Center, Israel.
    Gilles, Annick
    Department of Otorhinolaryngology, Faculty of Medicine and Health Sciences, Antwerp University Hospital, Edegem, Belgium. University of Antwerp, Department of Translational Neurosciences, Faculty of Medicine and Health Sciences, Wilrijk, Belgium. University College Ghent, Department of Human and Social Welfare, Belgium.
    Haider, Haúla F
    ENT Department, Hospital Cuf Infante Santo, NOVA Medical School, Lisbon, Portugal.
    Erlandsson, Soly
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Bechter, Karl
    University of Ulm, Clinic for Psychiatry and Psychotherapy II, Bezirkskrankenhaus Günzburg, Germany.
    Vielsmeier, Veronika
    University of Regensburg, Department of Otorhinolaryngology, Germany.
    Biesinger, Eberhard
    ENT-Clinic and Otolaryngology Department, Klinikum Traunstein, Germany.
    Nam, Eui-Cheol
    Kangwon National University, Department of Otolaryngolgy, School of Medicine, Chuncheon-si, Gangwon-do, Republic of Korea.
    Oiticica, Jeanne
    ENT Department, School of Medicine, University of Sao Paulo, Brazil.
    de Medeiros, Ítalo Roberto T
    ENT Department, School of Medicine, University of Sao Paulo, Brazil.
    Bezerra Rocha, Carina
    ENT Department, School of Medicine, University of Sao Paulo, Brazil.
    Langguth, Berthold
    University of Regensburg, Department of Psychiatry and Psychotherapy, Germany.
    Van de Heyning, Paul
    University of Antwerp, Department of Otorhinolaryngology, Faculty of Medicine and Health Sciences, Antwerp University Hospital, Edegem, Belgium. Department of Translational Neurosciences, Faculty of Medicine and Health Sciences, University of Antwerp, Wilrijk, Belgium. Multidisciplinary Motor Centre Antwerp, Wilrijk, Belgium. .
    De Hertogh, Willem
    University of Antwerp, Department of Rehabilitation Sciences and Physiotherapy, Faculty of Medicine and Health Sciences, Wilrijk, Belgium..
    Hall, Deborah A
    NIHR Nottingham Biomedical Research Centre, Nottingham, UK. University of Nottingham, Hearing Sciences, Division of Clinical Neuroscience, School of Medicine, UK. Nottingham University Hospitals NHS Trust, Queens Medical Centre, Nottingham, UK. University of Nottingham Malaysia, Semeniyh, Selangor Darul Ehsan, Malaysia..
    Diagnostic Criteria for Somatosensory Tinnitus: A Delphi Process and Face-to-Face Meeting to Establish Consensus.2018Ingår i: Trends in hearing, E-ISSN 2331-2165, Vol. 22, artikel-id 2331216518796403Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Since somatic or somatosensory tinnitus (ST) was first described as a subtype of subjective tinnitus, where altered somatosensory afference from the cervical spine or temporomandibular area causes or changes a patient's tinnitus perception, several studies in humans and animals have provided a neurophysiological explanation for this type of tinnitus. Due to a lack of unambiguous clinical tests, many authors and clinicians use their own criteria for diagnosing ST. This resulted in large differences in prevalence figures in different studies and limits the comparison of clinical trials on ST treatment. This study aimed to reach an international consensus on diagnostic criteria for ST among experts, scientists and clinicians using a Delphi survey and face-to-face consensus meeting strategy. Following recommended procedures to gain expert consensus, a two-round Delphi survey was delivered online, followed by an in-person consensus meeting. Experts agreed upon a set of criteria that strongly suggest ST. These criteria comprise items on somatosensory modulation, specific tinnitus characteristics, and symptoms that can accompany the tinnitus. None of these criteria have to be present in every single patient with ST, but in case they are present, they strongly suggest the presence of ST. Because of the international nature of the survey, we expect these criteria to gain wide acceptance in the research field and to serve as a guideline for clinicians across all disciplines. Criteria developed in this consensus paper should now allow further investigation of the extent of somatosensory influence in individual tinnitus patients and tinnitus populations.

  • 318.
    Mohammadi, Shirin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Shahidi Sarvghad, Hassti
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Individens värdering av ledarskapsutbildningar: en koppling till personlighetsdrag2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie grundade sig i att undersöka vad som påverkar individens värdering av ledarskapsutbildningar. Det ville granskas om huruvida individens värdering har en koppling till dennes specifika personlighetsdrag. Denna forskningsansats framtogs med anledning till en avsaknad av tillräcklig forskning i ämnet gällande individens värdering av ledarskapsutbildningar och kopplingen till personlighetsdrag.

    Studien baserades på en kvantitativ undersökning där 75 stycken respondenters svar analyserades genom statistisk dataanalys för att besvara frågeställningarna. Krav fanns på att respondenterna måste ha genomfört en form av ledarskapsutbildning.

    Syftet med denna studie var att bland annat undersöka om det fanns ett samband mellan hur individen värderar ledarskapsutbildning och hens personlighetsdrag enligt Big Five modellen. Studien kunde med hjälp av en tvådelad webbaserad enkät få bidrag kring individens personlighetsdrag och värdering av ledarskapsutbildning. Enkätens frågor kring ledarskapsutbildning var egenkonstruerade och personlighetsfrågorna togs från personlighetstestet IPIP-NEO. Könsfördelningen i studien var nästintill jämnfördelad där 52% av respondenterna var män, 46.70% var kvinnor och resterande 1.30% valde att inte ange sitt kön.

    Resultaten från studien visade att personlighetsdragen Extraversion, Agreeableness och Openness to Experience hade signifikanta samband till hur individen värderar ledarskapsutbildning och innebär att höga värden av dessa personlighetsdrag resulterar i att individen värderar utbildningen högre. Vidare genererade undersökningen resultat vilket visade på att Agreeableness hade ett prediktivt värde till individens värdering av ledarskapsutbildningar.

  • 319.
    Molin, Martin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Sorbring, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Editorial: Internet use and disability2017Ingår i: Cyberpsychology : Journal of Psychosocial Research on Cyberspace, ISSN 1802-7962, E-ISSN 1802-7962, Vol. 11, nr 1Special IssueArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 320.
    Molin, Martin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Sorbring, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Löfgren-Mårtenson, Lotta
    Malmö Universitet, Malmö, Sverige.
    Del@ktighetens digitalisering: Om identitetsskapande aktiviteter på internet bland unga med intellektuell funktionsnedsättning2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Även om forskning om ungdomar och internet är ett växande område finns det relativt få studier som illustrerar förhållanden för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Tidigare studier har visat att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning är oroliga för att bli marginaliserade, och att många upplever sig mer ensamma än andra ungdomar. Därför kan sociala nätverkssajter på internet vara av avgörande betydelse för att skapa ett utrymme för nya sociala kontakter men även för utforskande av alternativa och mindre stigmatiserade identiteter.

    Projektet syftade till att beskriva och analysera hur ungdomar (16-20 år) med lindrig intellektuell funktionsnedsättning interagerar och deltar på internet. Närmare bestämt har vi utifrån elev-, personal- och föräldraperspektiv studerat de ungas självpresentationer, sociala relationer och delaktighet inom ramen för olika gemenskaper på internet. Projektets mål var att generera kunskap om dessa komplexa processer, som kan vara användbara för hur den närmaste omgivningen av vuxna kan stödja och hjälpa unga med intellektuell funktionsnedsättning med sin internetanvändning.

    Projektet omfattade kvalitativa intervjuer med ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning (n=27), föräldrar till ungdomar med intellektuell funktions-nedsättning (n=22) och personal i gymnasiesärskolan (n=17). De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys (Braun & Clarke 2006). Projektet har erhållit etiskt godkännande från Regionala etikprövnings-nämnden i Göteborg (Dnr 048-15).

    Ett framträdande resultat i studien rör de unga informanternas sätt att tala om sin medvetenhet om både risker och möjligheter med internet och sociala medier. Dock noterades att ju mer de interagerade med icke-funktionshindrade kamrater, desto mer upplevde de negativa och oönskade konsekvenser av internet-användningen (att bli lurad, hotad, mobbad etc). En slutsats var att dessa omständigheter snarare leder till att de växlade ner sitt internetanvändande och som i sin förlängning innebar mindre delaktighet på internet och sociala medier.

    Även om Internet kan vara en "frizon" där den unga personen kan utveckla sociala band och konstruera sin identitet fri från vuxenövervakning, så är föräldrar och yrkesverksamma ofta mycket närvarande och engagerade, medan ungdomarna uttrycker att de inte är i behov av stöd. Professionella och föräldrar anser att internet är en arena för positiva möjligheter men även risker.

    Professionella verkade vara mer oroliga för riskerna än föräldrarna som säger att möjligheterna uppväger nackdelarna. Föräldrarna är mest bekymrade över risken för ensamhet och social isolering. Sammantaget beskrivs de unga med intellektuell funktionsnedsättning som en mer heterogen grupp av både föräldrar och personal jämfört med tidigare forskning. Informanternas erfarenheter diskuteras i studiens publikationer i begreppsliga ramverk som rör social identitet, deltagande, positivt risktagande, sexualitet och frigörelse.

    I en jämförande analys av resultaten från de olika delstudierna visas hur den sociala delaktigheten på ett dialektiskt sätt förhandlas och konstrueras mellan ungdomar med och utan intellektuell funktionsnedsättning men också mellan de unga i studien och vuxna personer i den närmaste omgivningen. Genom att anlägga ett intersektionellt perspektiv på frågor om identitetsskapande aktiviteter och risktagande på internet kan en mer relationell förståelse av den digitala delaktighetens problem och möjligheter synliggöras. En relationell förståelse av att hamna i svårigheter implicerar att risk och utsatthet inte alltid behöver bero på funktionsnedsättningen utan på kontextuella förutsättningar och andra samvarierande faktorer.

    Med tanke på unga människors behov av självständighet är det av stor vikt att vuxna reflekterar över och balanserar stödet beroende på den unga människans behov. Att ge stöd till positivt risktagande på internet innebär vuxna tillsammans med unga reflekterar över hur eventuella risker kan hanteras snarare än hur risk kan undvikas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 321.
    Molin, Martin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Sorbring, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Löfgren-Mårtenson, Lotta
    Malmö Högskola, Malmö, Sverige.
    New Em@ncipatory Landscapes?: Young People With Intellectual Disabilities, Internet Use and Identification Processes2017Ingår i: Advances in Social Work, ISSN 1527-8565, Vol. 18, nr 2, s. 645-662Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Although research on young people's identification processes on the Internet is a growing field, few studies illustrate conditions for young people with intellectual disabilities (ID). Previous studies have shown that young people with ID are worried about being marginalized, and that many in fact are lonelier than other young people. Internet and social networking sites might be of vital importance as a space for exploring alternative and less stigmatized identities. This article reports findings from individual interviews with 27 young people with ID in Sweden. The transcribed interviews were analyzed using a thematic content analysis. A prominent finding concerned the informants being well aware of both risks and opportunities using Internet and Social Networking Sites. Consequently, the more they interacted with non-disabled peers, the more they experienced negative consequences of Internet use. These circumstances rather lead to downsizing than upsizing Internet use, and less participation on Social Networking Sites. The experiences of the informants are discussed in a conceptual framework of social identity, participation, and emancipation. We recommend that social work practitioners reflect upon the ways that support can be arranged in order to empower young people with ID to participate on the Internet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 322.
    Molin, Martin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Sorbring, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Mårtenson-Löfgren, Lotta
    Particip@tion on Internet?: Young people with intellectual disabilities and identification processes on Internet2018Ingår i: 23rd annual CyberPsychology, CyberTherapy & Social Networking Conference (CYPSY23),June 26 to 28, 2018, Hotel Hilton LacLeamy in Gatineau, Canada.: Complete program, 2018, s. 42-43Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Although research on young people's identification processes on the Internet is a growing field, there are few studies that illustrate conditions for young people with intellectual disabilities (ID). Previous studies have shown that young people with ID are worried about being marginalized, and that many in fact are lonelier than other young people. Internet and social networking sites might be of vital importance as a space for exploring alternative and less stigmatized identities. Scandinavian research has shown that a new generation of young people with ID is emerging who have developed somewhat new ways of relating to issues of participation and identity. Mainly these strategies concern the possibilities of expressing alternative self-presentations, which are not necessarily connected to a specific functional impairment or a certain welfare institutional belonging (e.g., special need student or care user). One such strategy can concern attempts to, in an online setting, present a preferred identity (e.g. that of a hockey fan or a musician), which may differ from their disabled identity, which would be apparent in an offline setting. A Swedish research project—Particip@tion on Internet? Pupils with intellectual disabilities and identification processes on Internet—aims to describe and analyse how young people (age 16-20) with a mild ID interacts and participate on the Internet. More precisely, drawing upon the perspectives of young people with ID, parents and school staff, we want to study self-presentations, social relations and participation within different kinds of Internet communities. Therefore, the goal of the project is to generate knowledge concerning these complex processes, which could be useful for the nearest surrounding of adults in order to support and help young people with ID with their Internet use.

    The project comprises qualitative interviews with young people with ID (n=27), parents of young people with ID (n=22) and professionals in special schools (n=17). The transcribed interviews were analyzed, using a thematic content analysis. A prominent finding in the study concerned the young informants being well aware of both risks and opportunities using Internet and Social Networking Sites. Consequently, the more they interacted with non-disabled peers, the more they experienced negative consequences of Internet use. One conclusion was that these circumstances rather lead to downsizing than upsizing Internet use, and as prolongation, less participation on Social Networking Sites. Although the Internet can be a 'free-zone' where the young person can develop social bonds and construct their identity away from adult oversight, parents and professionals are highly present. Young people mostly feel confident but also in no need of support. Professionals and parents do consider the Internet an arena for positive opportunities, but also with risks. The professionals seemed to be more worried about the risks than the parents who state that the opportunities outweigh the disadvantages. For parents, the real risk is described as the risk of loneliness and social isolation. That parents consider the Internet to be an arena for relationships is an interesting change compared to previous research where both parents and professionals are worried about the risks of abuse etc. Overall, the young people with ID are described as a more heterogeneous group by both parents and professionals compared to previous research. Considering young people's need for autonomy, it is of great importance that parents and professionals balance their level of support depending on the needs of the young person. We recommend that professional practitioners reflect upon the ways that support can be arranged in order to empower young people with ID to participate on the Internet. The experiences of the informants are discussed in a conceptual framework of social identity, participation, sexuality and emancipation.

  • 323.
    Mossberg, Felicia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Gustafsson, Frida
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Dagens digitalisering och balansen mellan arbete och privatliv bland HR-chefer2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I en värld som präglas av digitalisering och flexibilitet, så är det en utmaning att balansera alla de krav som ställs på oss, både i arbetet och privatlivet. Dagens möjligheter till flexibla scheman och tillgänglighet genom digitala kommunikationsenheter skapar både balans och obalans mellan arbete och privatliv. Många upplever att dagens digitalisering möjliggör en balans mellan arbete och privatliv, samtidigt som den också har bidragit till att arbetet inkräktar på privatlivet.

    Syftet med denna studie är att få djupare förståelse för hur HR-chefer i privata organisationer upplever och erfar balansen mellan arbete och privatliv i relation till dagens digitalisering. Med denna studie hoppas vi kunna belysa både de positiva och negativa faktorer som digitaliseringen ger upphov till, och som främjar respektive hindrar balansen mellan arbete och privatliv. Vi vill också belysa hur HR-chefer upplever denna balans.

    Informationen samlades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta HR-chefer, från delvis olika företag.

    Resultatet av en tematisk analys visade att det fanns både inre och yttre faktorer som påverkade balansen mellan arbete och privatliv. Resultatet visade också att HR-cheferna hade både positiva och negativa upplevelser av digitaliseringen i arbetslivet.

  • 324.
    Mörner, Mika
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Englaborn, Malin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Det är lättare att bli kriminell än att skaffa ett jobb: En studie om ungdomsbrottslighet och möjlighetshorisonter2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien undersökte förekomsten av brottsligt beteende hos ungdomar i allmänhet och hur sociala och personliga resurser kan fungera som skydds- eller riskfaktorer i synnerhet samt vilka skillnader som finns mellan flickor och pojkar. Undersökningen gjordes på 1324 ungdomar i årskurs nio genom projektet LoRDIA. Data analyserades med t-test, Spearman's korrelationsanalys och hierarkisk multipel regressionsanalys. Resultaten visade att den starkaste prediktorn för ungdomars brottsliga beteende var deras kamraters brottsliga beteende. Socialt välbefinnande visade sig vara en viktigare personlig resurs för flickorna när det handlade om att predicera brottsligt beteende. Psykologiskt välbefinnande var viktigare för pojkarna Överlag låg studiens resultat i linje med tidigare forskning. Avvikande resultat diskuterades. Undersökningen relaterades till möjlighetshorisonter och ungdomars uppfattning om vilka studie och yrkesval de stod inför. Slutligen föreslogs hur företag och branschorganisationer kan tänka och agera från studiens resultat.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 325.
    Natvig, Cecilia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Johannesson, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Individuella olikheters samband med konflikten mellan arbete och privatliv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien ämnar undersöka samband mellan utvalda personlighetsdimensioner ur the Big Five och upplevd konflikt mellan arbete och privatliv, som inom psykologin kallas för work-family conflict (WFC). Undersökningen gjordes för att öka medvetenheten kring individens inre faktorers betydelse på konflikten mellan arbete och privatliv. Genom att fastställa predicerbarheten personlighet har på denna konflikt kan fler ta del av informationen och på så sätt höja kunskapsnivån inom ämnet. Möjligen kan det medföra att hanteringen av problemet förbättras och fler individer finner balans mellan arbete och privatliv. För att testa hypotesen gjordes en kvantitativ undersökning i form av en internetbaserad frågeenkät. Totalt deltog 185 individer jämnt fördelade mellan kvinnor och män i åldrarna 20–66. Gemensamt för alla deltagare var att de är verksamma på arbetsmarknaden och har en heltidsanställning. Studiens resultat visade att det finns samband mellan personlighetsdimensionerna neuroticism, samvetsgrannhet samt vänlighet och upplevd konflikt mellan arbete och privatliv vilket stödjer undersökningens ändamål, nämligen att medvetandegöra individens inre faktorers koppling till konflikten mellan arbete och privatliv. Ytterligare undersöktes övriga faktorer (kön, antal barn i hushållet och ålder) då flertalet tidigare studier påvisat att dessa faktorer spelar en betydande roll för individens upplevda konflikt mellan arbete och privatliv. Föreliggande studies resultat stödjer inte den forskningen vilket innebär att det enbart är inre faktorer som påvisat samband med konflikten. Detta resultat skiljer sig gentemot tidigare studier som refererats till i denna uppsats.

  • 326.
    Netzell, Linnéa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Palmgren, Frida
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Vem är du och hur passar du in här?: En studie om organisationsklimat, personlighet och hur optimistiskt du ser på världen2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utifrån medarbetarens synvinkel är organisationsklimatet tillfälligt, påverkbart och styrt av medarbetarens egen uppfattning och beskrivning. Studien avsåg därför att undersöka ifall personlighet och optimism gav förklaring till medarbetarens upplevelse av organisationsklimatet. Kvantitativ ansats var utgångspunkten för en datainsamling som genomfördes på en organisations avdelning. I studien medverkade 53 deltagare och åldersspannet var 26 till 66 år, och 81% var män. Enkäter delades ut i pappersform där SPOS-klimatskala, Femfaktormodell och optimismskala användes. Insamlad data analyserades med hjälp av korrelations- och regressionsanalys. Undersökningens mest framträdande resultat visade effekt från de olika personlighetsdragen och optimism. Medarbetare som var konfliktundvikande, tillmötesgående och hade en mer positiv inställning till livet upplevde organisationsklimatet som mera positivt. Resultatet är utmärkande för att studiens variabler inte har undersökts i relation till varandra tidigare. Studien tillför därför en ny aspekt till arbets- och organisationspsykologisk forskning. Studien indikerar att optimism kan vara en betydande faktor i framtida arbete kring organisationsklimat.

  • 327.
    Nilsson, Håkan
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi. Department of Behavioral and Social Work, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Existential social work and the quest for existential meaning and well-being: A conceptual framework2018Ingår i: Journal of Religion and Spirituality in Social Work, ISSN 1542-6432, Vol. 37, nr 1, s. 64-76Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to conceptualize "existential social work." A greater understanding of what existential social work means may enable social workers and those studying social work to see how its practice can reveal "the truth" about human existence and how they, as professionals, can enhance existential meaning and existential well-being among their clients. In such work, existential social workers have at their disposal tools such as the Frankl therapeutic approach to existential analysis (i.e., logotherapy) as well as spiritual-sensitive modalities (prayer and mindfulness). To interpret and understand apparent phenomena in the therapy is the ultimate goal with existential social work practices, thus providing clients with the opportunity to discover the meaning that exists in themselves. In addition, these practices pave the way for existential well-being. © 2017 Taylor & Francis

  • 328.
    Nilsson, Lena
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Brukets nya döttrar: pedagogiska perspektiv i en mållös utvärdering av ett sex- och samlevnadsprojekt2005Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Denna utvärdering handlar om ett sex- och samlevnadsprojekt som vänder sig till invandrare. Såväl projektet som utvärderingen har genomförts med medel från Folkhälsoinstitutet och Landstinget Dalarna. Utvärderingen är en processutvärdering som beskriver aktiviteter och utveckling men som också diskuterar olika nivåer och sammanhang som projektet bedrivs inom. Hur hiv-prevention ska bedrivas är inte självklart. Ska det bedrivas som ett preventivt projekt med syfte att förebygga sexuellt överförda infektioner eller som ett hälsofrämjande projekt som handlar om relationer, makt över sin kropp, sexualitet och hälsa? Försök görs att problematisera såväl det grundläggande projekttänkandet som rimligheten i att bedriva projekt riktade mot invandrare som ytterst handlar om kvinnors makt över sina liv och kroppar samt hälsoproblems orsaker och hälsans främjande. Att placera hiv-prevention och sex- och samlevnadsarbete i olika samhällsperspektiv kan möjliggöra en bredare förståelse av sexuellt överförda infektioner utifrån hälsans bestämningsfaktorer. Det i sin tur öppnar för en mångfald teoretiska modeller att luta utvärderingen emot. Dessa olika förslag till teorianknytning är tentativt gjorda och ska ses som uppslag till fortsatt arbete på området. Några av idéerna kommer att prövas i kommande artiklar. Idéerna kan ses som uppslag för att vidareutveckla olika slags hälsoarbete eller förkastas. Projektägare i detta fall är ett studieförbund och jag har jag fokuserat på hur studieförbundet har agerat i utrymmet mellan sin egen verksamhet och det offentliga. Utvärderingen tar upp komplexiteten i folkhälsoarbete med en styrning uppifrån som handlar om sjukdomsidentifierade mål, ett tal om människors förmåga att göra egna hälsofrämjande val och lokal styrning som kan innebära möjlighet till frigörelse men också risk för ny disciplinering och inrättning i det rätta ledet. Idén med projekt är uttryck för en styrningsform som präglas av ambivalens mellan tron på det rätta handlandet och människors egna val. Studieförbundet har rollen av en aktör som kanske kan bidra till emancipation, lärande och utvecklande av röst i förhållande till att ”utveckla förmågan att kunna göra val som leder till bibehållen sexuell hälsa”. Jag vill tacka Elsebeth Fog, Margaretha Herrman och Carina Kullgren som läst och gett konstruktiva synpunkter under olika skeden av skrivandet. Under arbetet med rapporten har min insikt i utvärderingsproblematik successivt ökat och ändrat min syn på hur man formar ett projekt och en utvärdering. Denna insikt är samtidigt en medvetenhet om att hela idén med projektarbete är att man inte vet när man börjar det som man förhoppningsvis vet när man är färdig med en utvärdering. Jag vill med dessa ord påminna om eftertankens kranka blekhet och tillägna rapporten mina studenter i utvärderingskurserna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 329.
    Nilsson, Lena
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Hälsa och lärande: Kunskapssammanställning avseende samband mellan elevers hälsa och studieframgång/inlärning2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hälsa och lärande är något det talas mycket om men kunskapen på området är bristfällig. Den forskning som finns har olika utgångspunkter vilket visar på komplexitet. Rapporten ger en översikt som visar på olika sätt att angripa området. Hälsoprogram kan påverka lärande. Program för att främja skolframgång och lärande är de som bäst främjar hälsa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hälsa och lärande
  • 330.
    Nilsson, Lena
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Hälsofrämjande strategier i skola vård och omsorg: delrapport III i forskningsprojektet Långtidsfrisk eller långtidssjukskriven2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Under perioden 1997-2004 har det skett en dramatisk ökning av sjukfrånvaro och långtidssjukskrivning. Särskilt hög har ökningen varit bland kvinnor som arbetar i skola, vård och omsorg. Under samma period har det skett stora förändringar inom den offentliga sektorn. Samtidigt har också intresset för hälsofrämjande arbete på arbetsplatser ökat och utvecklats. Syfte: Att belysa långtidssjukskrivnas och långtidsfriskas utsagor om arbete, ohälsa och friskvård i relation till några strategier för hälsofrämjande arbete på arbetsplatser. Design och resultat: Undersökningen genomfördes genom enkäter till 163 långtidssjukskrivna och 118 långtidsfriska samt intervjuer med 13 långtidssjukskrivna och sex långtidsfriska. Samtliga var yrkesverksamma inom skola, vård eller omsorg. Materialet har analyserats dels med utgångspunkt från ett förändringsperspektiv på arbete inom skola, vård och omsorg, dels med utgångspunkt från tre strategier för hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen. Dessa strategier är traditionellt arbetsmiljöarbete, friskvård och förändrad organisation med ökat stöd och delaktighet. Arbetstagarna uppfattar att brister i den fysiska arbetsmiljön är en bidragande orsak till deras ohälsa. Därtill kommer starka upplevelser av ständiga omorganisationer och nedskärningar samt att deras kompetens och erfarenheter inte tas tillvara. Slutsatser: De tre strategierna behöver kombineras och traditionellt arbetsmiljöarbete behöver få ökad uppmärksamhet med fokus på den arbetssituation som föreligger inom skola, vård och omsorg. För att åstadkomma ökad delaktighet från arbetstagarna och ta tillvara den potential som ligger i arbetstagarnas kompetens och därigenom utveckla verksamheten behöver nya participatoriska arbetsformer prövas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 331.
    Nilsson, Lena
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    The Roles of Participation and Dialogue in Health Promoting Schools: Cases from Sweden2005Ingår i: The Health Promoting School: International Advances in Theory, Evaluation and Practice / [ed] Clift, Stephen & Bruun Jensen, Bjarne, Copenhagen: Danish University of Education , 2005, 1, s. 253-269Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 332.
    Nilsson, Lena A.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Samverkansforskning för barn och ungas hälsa, välfärd och lärande2019Ingår i: Samverkan som gör skillnad : på riktigt: Parallella spår: Samverkanstorg: Workshops : 9. maj, 2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 333.
    Nilsson, Lena A.
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Sorbring, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Att forska i samverkan och gemensamt skapa kunskap2019Ingår i: Samverkansforskning: att främja barns och ungas välfärd / [ed] Lena Nilsson & Emma Sorbring (red.), Stockholm: Liber, 2019, s. 19-24Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 334.
    Nilsson, Lena A.
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Sorbring, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Barns och ungas välfärd och ett kunskapsbaserat arbetssätt2019Ingår i: Samverkansforskning: att främja barns och ungas välfärd / [ed] Lena Nilsson & Emma Sorbring (red.), Stockholm: Liber, 2019, s. 25-28Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 335.
    Nilsson, Lena A.
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Sorbring, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Forskningsmetoder för samverkansforskning2019Ingår i: Samverkansforskning: att främja barns och ungas välfärd / [ed] Lena Nilsson & Emma Sorbring (red.), Stockholm: Liber, 2019, s. 115-120Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 336.
    Nilsson, Lena A.
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Sorbring, EmmaHögskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Samverkansforskning: att främja barns och ungas välfärd2019Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna bok beskriver hur samverkansforskning kan användas för att främja och stärka barns och ungas välfärd. Här presenteras tio exempel på praktiknära forskning mellan forskare och praktiker, vilka på ett eller annat sätt arbetar med eller för barn, unga och deras familjer, till exempel inom skola, socialtjänst och vård.

  • 337.
    Nilsson, Lena A.
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Sorbring, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Är samverkansforskning riktig forskning?2019Ingår i: Samverkansforskning: att främja barns och ungas välfärd / [ed] Lena Nilsson & Emma Sorbring (red.), Stockholm: Liber, 2019, s. 29-32Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 338.
    Nilsson, Lena A.
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Wiedel, Daniel Olof
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Exempel 1: Att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd2019Ingår i: Samverkansforskning: att främja barns och ungas välfärd / [ed] Lena Nilsson & Emma Sorbring (red.), Stckholm: Liber, 2019, s. 35-41Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 339.
    Nilsson, Lena A.
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Wiedel, Daniel Olof
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Forskning i samverkan: Att vara nära men se med nya ögon2018Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 12, nr 1, s. 87-101Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this article is to investigate how collaborative research can be used to develop early interventions in preschool. The research has been conducted together with preschool heads, special educators and social educators in a small municipality. The initiative was taken by municipal managers. After the development work had started, researchers were invited to a collaborative research process that lasted for about two years. Data was collected through process meetings, critical incidents, interviews, surveys and group discussions. The process is characterized by phases where different staff groups were involved. Preschool teachers both stressed their own skills and also emphasized the importance of continuous support and guidance from special and social educators. Managers emphasized their increased overall skills about early interventions. Collaborative research has helped to structure, quality assure and anchor focus on early interventions. It has been a tool for highlighting the issue from different perspectives, when staff and researchers work together. It has helped paying attention to important aspects, suggesting new directions when needed. In the research process, social and special educators have received valuable support in their new roles in the preschool environment. When the research process was completed, permanent support for early interventions was implemented.

  • 340.
    Nilsson, Lena
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Lander, Rolf
    Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Aktioner för hälsa och skolutveckling: ett pilotprojekt om hälsa och lärande2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 341.
    Nilsson, Lena
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Lindström, Bengt
    Nodic school of public health.
    Learning as a health promoting process, the salutogenic interpretation of the Swedish curricula1998Ingår i: Internet journal for health promotion, Vol. 14Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Skolan har stor betydelse för att främja barns och ungdomars hälsa. Skolan kan ge hälsofrämjande effekter på sikt särskilt för elever som inte trivs i skolan. Det understryker behovet av att utveckla metoder som inkluderar samtliga elever i skolans hälsofrämjande arbete. I denna studie görs en salutogen tolkning av den svenska läroplanen (Lpo 94) som betonar fyra aspekter av kunskap: förtrogenhet, fakta, förståelse och färdigheter. I artikeln relateras teorier om lärande till det salutogena konceptet och noterar att lärande och hälsofrämjande inbegriper grundläggande likheter. Läroplanens kunskapssyn poängterar att framgångsrikt lärande är baserat på upplevd förståelse, meningsskapande och att göra kunskap användbar. Komponenterna i det salutogena konceptet känslan av sammanhang är begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. Läroplanens tolkning av kunskap kan därmed betraktas som utgångspunkt för hälsofrämjande skola. Även forskning om mekanismerna bakom s k effektiva skolor kan tolkas i ljuset av salutogena mekanismer. Det innebär att såväl läroplan som skolans organisation och personalens attityder kan stödja hälsofrämjande processer. För att utveckla skolans hälsofrämjande effekter bör lärande fokusera på förståelse, hanterbarhet och mening.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Learning as a health promoting process
  • 342.
    Nilsson, Lena
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Prytz, Joan
    Att kunna eller veta sin plats: en pedagogisk planeringsprocess för elever, skolpersonal och förvaltare2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är för det första en litteraturöversikt över forskning om rummets påverkan på elevers lärande och om olika gruppers möjligheter till lärande genom delaktighet i rumsförändringsprocesser. Den behandlar forskning om fysisk miljö, speciellt byggd miljö och lärande samt ett antal infallsvinklar till hur man kan förstå och kanske kombinera arkitektur-, planerings- och pedagogikteorier i ljuset av varandra. För det andra handlar rapporten om ett konkret renoveringsprojekt ”Rum för lärande” i samarbete mellan Lokalförsörjningsförvaltningen i Göteborg, Göteborgs skolor samt branschorganisationerna Målarmästarna och Hantverkcentrum. Detta samarbete mellan skilda verksamhetsområden i syfte att vara ömsesidigt lärande kan förstås som ett arbetsintegrerat lärande vilket varit inkörsporten för ett intresse från Högskolan Västs sida. Projektet ”Rum för lärande” bygger på en vision att leverera bästa pedagogiska miljö och genom samarbete med brukarna utveckla en ur flera aspekter hållbar modell för renoveringar. Det bemöttes med ett stort intresse från skolor som såg möjligheter till kvalitetsförbättringar av den fysiska miljön och pedagogiska vinster av att göra elever och personal delaktiga i projektet. Från målarbranschens sida var man intresserad av säsongsutjämning av sysselsättningen: att kunna måla skolor under terminstid och av kvalitetsutveckling. Man ville använda resultat från färgforskning och undersöka färgsättningens möjligheter. Vid Högskolan Väst pågår en uppbyggnad av en forskningsmiljö på temat lärande i och för arbetslivet. I projektet finns flera intressanta aspekter av arbetsintegrerat lärande. Dels handlar det om ett lärande för planerare och förvaltare av lokaler och för olika kategorier skolpersonal. Det handlar också om det som har kommit att kallas interprofessionellt lärande det vill säga lärande mellan yrkesgrupper. Detta har hittills främst undersökts inom vårdsektorn. Här kan detta tillämpas på ett nytt område där det är speciellt intressant att granska och diskutera arkitektur- och planeringsteorier ställda i relation till pedagogiska teorier. I rapporten har vi inga ambitioner att vara uttömmande. Förutom en inledande litteraturöversikt är arbetet att betrakta som en start till att undersöka och utveckla ett interprofessionellt lärande mellan byggsektorns olika aktörer och ett verksamhetsområde nämligen skolsektorn. Det speciella med renoveringsprojekt i pågående verksamhet är att där finns aktörer med speciell kompetens på det aktuella området och i just de aktuella lokalerna. Att ta tillvara den kompetensen kan tillföra såväl byggsektor och förvaltare som den aktuella verksamheten extra värden. En del i det aktuella projektet ”Rum för lärande” har även haft fokus på att utveckla barns delaktighet i konkret förändringsarbete. I den empiriska avslutande delen av rapporten tillämpas några teoretiska resonemang på projektet. Det finns mycket mer att göra på området. Vi kommer därför att utveckla några av tankegångarna i artikelform. Arbetet med rapporten har varit nästan klart sedan ett år tillbaka och när detta skrivs har medel beviljats för samproduktion av kunskap inom området.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 343.
    Nilén, Johanna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Lärande och ansvar: konsultrollen i en kontext av ständig förändring2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I en omvärld i konstant förändring ställs det höga krav på individer, framför allt i kunskapsintensiva företag. Studien undersöker upplevelser och resonemang kring ansvar och lärande, hos individer som arbetar inom en konsultverksamhet. Att belysa hur en konsult ser på ansvar och livslångt lärande, i en kontext i ständig förändring.

    I studien genomfördes intervjuer med åtta konsulter i ett konsultföretag. Materialet spelades in, transkriberades och analyserades genom kodning och tematisering, först utan en teori, för att hitta de naturligt förekommande rösterna. I ett nästa steg analyserades teman utifrån begreppet agilt lärande med fyra huvudsakliga faktorer: Mental Agility, Results Agility, People Agility och Change Agility.

    Resultatet visar på att det finns ett omfattande ansvarstagande och tydligt eget uppfattat ansvar för lärande. Med ökad erfarenhet nyanseras bilden och oftare ser individen att mer ansvar ligger på henne själv, än omgivningen. De fyra övergripande teman som framkom var kultur, medskapande, bekräftelse och självreflektion som har tydlig överensstämmelse med faktorerna för agilt lärande. Resultatet visar på att det verkar finns en hög förmåga till ett agilt lärande hos konsulter i ett kunskapsintensivt företag, där vardagen innebär att kunna anpassa sig till konstant förändring.

  • 344.
    Nylén, Fia-Lotta
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Ljusa och mörka personlighetsdrag och konflikt mellan arbete och privatliv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att försöka balansera konflikten mellan arbete och privatliv blir allt viktigare i dagens flexibla samhälle, där sjukskrivningar på grund av psykisk sjukdom blir vanligare (Försäkringskassan, 2015). Även arbetsmiljölagen har stramats åt med ett större fokus på psykosocial arbetsmiljö (AFS 2015:4). Studiens syfte var att undersöka om det finns något samband mellan personlighet och upplevd konflikt mellan arbete-privatliv och privatliv-arbete samt om Dark Triad eller Big Five förklarar mest av den upplevda konflikten i arbete-privatliv och privatliv-arbete. Det som gör denna studie unik är att den testar både "mörka" (avvikande) och "ljusa" (normala) personlighetsdrag mot konflikt mellan privatliv och arbete. För att mäta "ljusa" personlighetsdrag användes en Big Five modell (IPIP 30) och för att mäta "mörka" personlighetsdrag användes Dark Triad (subklinisk narcissism, machiavellism, och subklinisk psykopati, SD3). Studien genomfördes genom enkätundersökning; dels via Facebook, och dels via två förvaltningar på en kommun i Västra Götaland (N = 189 varav 143 (75.7%) var kvinnor och 46 (24.3 %)) var män i åldrarna 21 till 67 (M = 36.5 år, SD = 10.8). Data analyserades med hjälp av korrelationsanalys och multipel linjär regressionsanalys. Resultaten visade på ett positivt samband mellan konflikten arbete och privatliv och neuroticism, samt på ett negativt samband med extraversion. Machiavellism hade ett positivt samband med konflikten privatliv och arbete. Slutsatsen är att Big Five samt Dark Triad kan i vis mån predicera upplevd konflikt mellan arbete och privatliv och vice versa. Big Five och Dark Triad "hänger ihop/samverkar" på ett komplext sätt och förklarar felvarians hos varandra.

  • 345.
    Olsen, Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Bergfalk, Lena
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Från tiden i ett självskadebeteende: En kvalitativ studie om 14 vuxna kvinnors tidigare erfarenheter2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att fråga individer med ett bakomliggande självskadebeteende om de i efterhand upplever att relationer så som familj, vänner, skola och sociala medier haft inverkan på deras tidigare självskadebeteende.

    Studien har utgått från 14 vuxna kvinnor. Data samlades in genom anonyma enkäter som skickades ut i olika forum på Internet. Självskadebeteende, icke suicidalt självskadebeteende (NSSI) kan definieras som ett beteende där personen gör skada på sin kropp utan självmord som mål.

    Studien kopplas till tre teorier: Favazzas teori där NSSI är ett sätt att hantera psykisk ohälsa, Bowlbys anknytningsteori och Linehans biosociala teori där (ogiltigförklarande från omgivningen) kan förklaras med att individer blivit obekräftade av människor i sin närhet och då inte fått leva ut sina känslouttryck. Detta kan bidra till svårigheter med att reglera och hantera känslor.

    En kvalitativ forskningsmetod med induktiv ansats har använts. Detta för att få en unik syn på bidragande riskfaktorer sett ur den enskilde individens perspektiv till självskadebeteende med fokus på självkänsla och relationer.

    En tematisk analys av kvinnors skriftliga svar visar på att kopplingar finns mellan familj, skola, vänner och självskadebeteende, men studien visar inte på någon större inverkan mellan sociala medier och självskadebeteende. Problematiska relationer (inklusive våld, ogiltighetsförklarande) i hem och skola och bland vänner är bidragande riskfaktorer till psykisk ohälsa som i sin tur kan leda till NSSI.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 346.
    Olsen-Widén, Stephen
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Erlandsson, Soly
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Self-reported tinnitus and noise sensitivity among adolescents in Sweden2004Ingår i: Noise & Health, ISSN 1463-1741, E-ISSN 1998-4030, Vol. 7, nr 25, s. 29-40Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It seems to be a common opinion among researchers within the field of audiology that the prevalence of tinnitus will increase as a consequence of environmental factors, for example exposure to loud noise. Young people are exposed to loud sounds, more than any other age group, especially during leisure time activities, i.e. at pop concerts, discotheques and gyms. A crucial factor for the prevention of hearing impairments and hearing-related symptoms in the young population is the use of hearing protection. The focus of the present study is use of hearing protection and self-reported hearing-related symptoms, such as tinnitus and noise sensitivity in a young population of high-school students (N=1285), aged 13 to 19 years. The results show that the prevalence of permanent tinnitus and noise sensitivity, reported in the total group, was 8.7% and 17.1% respectively. Permanent tinnitus was not significantly related to level of socio-economic status, but age-related differences in the prevalence rates of experienced tinnitus and noise sensitivity were found to be significant. Older students reported such symptoms to a greater extent than younger students did. Those who reported tinnitus and other hearing-related symptoms protected their hearing to the highest extent and were the ones most worried.

  • 347.
    Olsen-Widén, Stephen
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Erlandsson, Soly
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    The influence of socio-economic status on adolescent attitude to social noise and hearing protection2004Ingår i: Noise & Health, ISSN 1463-1741, E-ISSN 1998-4030, Vol. 7, nr 25, s. 59-70Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The focus of the present study, of 1285 adolescents, was young people's attitudes towards noise and their use of hearing protection at discos and pop concerts. Comparisons were made between adolescents from different age groups, and with different socio-economic status. Logistic regressions indicated that "worry before attending noisy activities" and "hearing symptoms" such as tinnitus and noise sensitivity could, to some degree, explain the use of hearing protection in noisy environments. Another conclusion to be drawn from this study was that adolescents' attitudes and behaviors regarding hearing protection use differed between levels of socio-economic status. Individuals with high SES expressed more negative attitudes and used ear protection to a greater extent than those with lower SES. This result might indicate differences in the development of future auditory problems among individuals with different levels of socio-economic status. The cause of hearing impairment and tinnitus may not be restricted merely to noise exposure. Psychological aspects, such as attitudes towards noisy environments and the individual's behavior regarding the use of hearing protection may be considered as important factors in the understanding of why the prevalence of hearing­ related problems has increased among adolescents.

  • 348.
    Olsson, Katarina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Ungdomars upplevelser av påverkan i relation till vuxna: En fenomenologiskt inspirerad studie utifrån ett agens och empowermentperspektiv2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barn har rätt att påverka sina liv utifrån barnkonventionen, vilket brister i dagsläget. Studien syftar till att synliggöra ungdomars upplevelser och åsikter om påverkan i relation till vuxna rörande det de anser är viktigt att få påverka i sina liv. Få studier finns om vad unga anser är viktigt att påverka eller om vad vuxna kan göra för att främja deras påverkansmöjligheter, varpå även det ämnas undersökas.

    Studien intar ett agens och empowermentperspektiv. Inspiration för ansatsen hämtas från fenomenologin där fokus kretsar kring individens upplevelser.

    Resultatet baseras på semistrukturerade intervjuer med fem ungdomar boende i Västra Götalands län, vilka är 16 eller 17 år. Materialet analyserades med tolkande fenomenologisk analys och centrala delar ur det utifrån ungdomarnas upplevelser är: det är viktigt att få möjlighet att påverka allt i sina liv, möjligheten att påverka enklare saker finns, vid komplexa sådana tas de ej på allvar.

    Att skapa tillit mellan sig och vuxna utgör en påverkansstrategi och samspelet mellan ungdomen och den vuxne påverkar hela processen. Vuxna kan främja möjligheterna till påverkan genom inkludering och att vilja förstå deras perspektiv. Samhället har skyldighet att arbeta för allas lika rättigheter. Så länge ojämlika förhållanden existerar är främjandet av barns rättigheter aktuellt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 349.
    Olsson, Malin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Zivanovic, Diana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Stress bland högskolestudenter: En kvantitativ studie om krav och kontroll2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stressforskning har länge fokuserat på stress i arbetslivet. Man har med olika modeller mätt psykosocialt mående bland arbetstagare, ofta genom att undersöka hur anställda upplever krav som ställs på dem, handlingsfrihet i arbetet, upplevd företagskultur och makthierarkier etc. Under senare år har en annan grupp uppmärksammats; studenter vid svenska högskolor och universitet. Folkhälsomyndigheten publicerade i september 2018 en rapport om psykisk ohälsa bland studenter. Denna visade att en hög andel av studenter upplever stress, har symptom på utmattning, ångest och depression.

    Syftet med denna studie var att undersöka upplevd stress bland ekonomprogramsstudenter på Handelshögskolan i Göteborg.

    En kvantitativ undersökning gjordes, där 749 studenter fick tillgång till en webbenkät. Antalet respondenter var 181. Detta gav en svarsfrekvens på 24.16% och studien kan därmed inte generaliseras på hela populationen ekonomprogramstudenter. Studenterna fick svara på frågor om vilka krav de upplever ställs på dem i deras högskolestudier, och hur de upplever sig hantera dessa krav.

    Resultatet visade att deltagarna upplevde både relativt höga krav och hög kontroll. Studier var den mest stressframkallande faktorn. Därav kan slutsatsen dras att responderande upplever sig kunna hantera de krav som ställs på dem i samband med studierna.

  • 350.
    Oskarsson, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Japar Mahdi, Sara
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Att implementera barnkonventionen: En studie om pedagogers arbete i skolan2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur barnkonventionen är implementerad i skolan. Pedagoger intervjuades med semistrukturerade intervjuer om sina tankar kring hur implementeringen och kunskapsutvecklingen sett ut med deras arbete med barnkonventionen. Resultatet presenteras och analyseras utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet visar att barnkonventionen är implementerad utifrån ett bottom-top perspektiv där det är pedagogerna själva som har implementerat arbetet med barnkonventionen. Pedagogerna arbetar utifrån läroplanen där de ser att barnkonventionen har en betydande roll. De ser också ett ökande krav på utveckling och lärande i skolan och är oroliga för att arbetet med barnkonventionen kommer att få stå tillbaka på grund av det. Under tiden de har tillförskaffat sig kunskap kring barnkonventionen har deras undervisning utvecklats, som i sin tur påverkat eleverna till att bli mer delaktiga på pedagogernas lektioner. Vi ser att pedagogernas kunskap utvecklas utifrån double-looplärande när de har studerat barnkonventionen. Pedagogerna efterfrågar mer anpassat material med barnkonventionen då de anser att den är svår och komplex. Resultatet av denna studie visade även likheter med andra studier där det behövs mer kunskap hos både pedagoger och elever. Vi ser också att pedagoger efterfrågar tydlig styrning från ledning och pedagogerna funderar kring hur politikerna kommer utveckla arbetet med barnkonventionen på skolorna. Fortsatta forskningsfrågor skulle kunna vara att undersöka hur politiker ser på arbetet med barnkonventionen i skolan, hur ser skolledningen på arbetet med barnkonventionen på skolan och hur skulle den implementeras?

45678910 301 - 350 av 457
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf