Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 1394
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Eliasson, Nathalie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Förskollärarnas förhållningssätt till leken i förskolan2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Leken har sedan länge varit en självklar och central del i förskolans verksamhet. Många personer pratar om att barnen leker och har det trevligt på förskolan. Under utbildningen har litteratur som handlar om hur förskollärarna kan arbeta med leken på olika sätt varit central.  Syftet: Syftet med studien är att undersöka hur förskollärarna förhåller sig till leken i förskolan. Vilken syn förskollärarna har på leken och hur de anser att de arbetar med leken är studiens huvudsakliga inriktning.  Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ metod genom åtta intervjuer och tio observationer. Observationerna har varit utgångspunkt till intervjuerna. Genom observationer har jag kunnat studera förskollärarnas agerande i leken. Under intervjuerna har förskollärarna fått berätta om sin syn på leken och hur de upplever att de agerar i leken.  Resultat: Resultatet av det insamlade och bearbetade materialet delades upp i två olika delar. Förskollärarnas syn på leken samt förskollärarnas agerande i leken. Resultatet visar att förskollärarna anser att leken är central för barns lärande och utveckling. Deras syn på leken är avgörande för hur barnen leker på förskolan. Det är viktigt att förskollärarna har kunskaper och erfarenheter som de kan delge barnen och hjälpa dem att utveckla sina lekar.

  • 302.
    Elmi, Nadia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Well, Propensities and Principles Must Be Reconciled by Some Means": The Conflict of Happiness in Jane Eyre2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 303.
    Emanuelsson, Jonas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Att beskriva pedagogisk verksamhet: En analys av högstadieskolors profilering på nätet2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Det fria skolvalet infördes 1992 och har delvis inneburit en ökad konkurrens inom den svenska skolan. Då eleverna har möjlighet att välja skola är det ytterst relevant att undersöka hur skolorna väljer att synliggöra den pedagogiska verksamheten. Informationen på hemsidorna kan ha en avgörande betydelse för vad många väljer och därmed blir dess innehåll väsentligt att analysera närmare – framförallt ur ett marknadsperspektiv.

    Syfte

    Studiens syfte är att undersöka hur högstadieskolor beskrivs på Internet.

    Metod

    Undersökningen är av kvalitativ art och ett textanalytiskt perspektiv har tillämpats på studiens empiri. 19 olika hemsidor har analyserats och sju återkommande teman har synliggjorts. Det indelade materialet har sedan kopplas samman med kritisk diskursteori och tre konkurrerande, men tydligt sammankopplade, logiker.

    Resultat

    Studiens resultat indikerar att skolorna beskriver den egna verksamheten utifrån sju återkommande teman. Den aktuella sammanställningen kan tolkas som att skolornas profilering är grundad på läroplanens målsättningar samt att dess fokus på vissa specifika aspekter kan uppfattas som ett konkurrensmedel på den öppna skolmarknaden.

  • 304.
    Emanuelsson, Jonas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Code-switching in Swedish Television: An analysis of spoken English in "Hasselhoff – En Svensk Talkshow"2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Code-switching refers to the use and alternation between two, or more, different languages in a single context and this linguistic phenomenon has been investigated thoroughly by the sociolinguistic field. The following study aims to determine when, how and why code-switching occurs in spoken language, using an English speaking talkshow with Swedish guests as the object of study. A mixed methods research approach is applied, relating the results to the influence of English within our society. Four episodes of "Hasselhoff – En Svensk Talkshow" (2014) have been examined for this purpose because of the fact that the host and the various guests do not share the same ethnicity, culture and linguistic background. Different theoretical aspects of code-switching are considered before the main findings are presented and discussed further. The results show that these linguistic switches depend on contextual circumstances and may be explained as a consequence of (1) a direct request from the interviewer, (2) habit, (3) limited English vocabulary or (4) lack of useful equivalents. A primary analysis, relating the occurrences to previous studies, indicates that these cases of code-switching achieve their purpose and provide deeper understanding in linguistic structures

  • 305.
    Emanuelsson, Jonas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Elevers upplevelser av återkoppling: En intervjustudie med sex högstadieelever2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Läroplanen (LGR11) betonar vikten av att lärarens bedömning ska utformas på ett sådant sätt att eleven utvecklar förmågan att utvärdera sin, och andras, prestationer i förhållande till de rådande omständigheterna. Återkopplingen ska även vara allsidig och förse eleven med färdigheter som gynnar den individuella utvecklingen.

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka elevers upplevelser av återkoppling.

    Metod: Undersökningen är av kvalitativ art och har genomförts med hjälp av sex semi-strukturerade intervjuer. En medelstor friskola i Västra Sverige valdes ut och tre pojkar respektive tre flickor från årkurs nio slumpades fram. Det insamlade materialet analyserades sedan utifrån fyra specifika aspekter av återkoppling.

    Resultat: De genomförda intervjuerna indikerar att återkopplingen upplevs ha en betydande roll på elevernas lärande. Resultatet visar även att det finns en önskan till viss förändring kring arbetssättet och i synnerhet beträffande lärarnas tillvägagångssätt. Respondenterna upplever nämligen att en utvecklande återkoppling, som riktar sig till deras arbetsprocess eller förmåga att själva lösa problemet, är mest effektiv ur ett långsiktigt perspektiv.

  • 306.
    Englund, Johanna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Förskollärares förhållningssätt till naturvetenskap i förskolan2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med min kvalitativa studie var att få en kännedom om hur förskollärare förhåller sig till naturvetenskap i förskolan, samt hur de beskriver att de arbetar med naturvetenskapens alla delar i barngruppen. Jag har valt naturvetenskap då det är något jag själv finner intressant och har under min arbetsplatsförlagda utbildning uppmärksammat en viss osäkerhet hos pedagogerna kring naturvetenskapen. Här föddes idén till min uppsats. Jag har utfört en kvalitativ forskningsstudie, där semistrukturerade intervjuer utförts med förskollärare som arbetar både med yngre och äldre barn inom förskolan. Under intervjuerna framkom det att flera utav informanterna upplevde en osäkerhet kring naturvetenskap och hur de ska förhålla sig till alla delar som läroplanen förespråkar. Det visade sig främst vara förskollärarna som arbetar med de lite yngre barnen som upplevde det på detta sätt. Jag uppmärksammade också att de informanter som fått någon form av fortbildning inom ämnet visade på en större kunskap och ett mer avslappnat förhållande till naturvetenskap i förskolan. Generellt för de flesta av informanterna var att de främst såg naturkunskap som läran om djur och natur, där ämnen som fysik, kemi och teknik inte behandlades i lika stor utsträckning. Utomhusmiljön var något de värderade högt i sin undervisning om naturvetenskap.

  • 307.
    Engman, Emilia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Norman, Chelsie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Barnen ska vara huvudperson på scenen som fritidslärarna skapar": En studie om föräldrars förväntningar på fritidshem2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I mötet med vårdnadshavare under vår VFU fick vi höra delar av deras syn på fritidshemmet. Då väcktes intresset för vårdnadshavares förväntningar på verksamheten och på oss som lärare. I läroplanen för fritidshem står det att vårdnadshavare ska ha möjlighet att påverka och vara delaktiga i fritidshemmet. För att vårdnadshavare ska ha en möjlighet att påverka behöver fritidslärare veta vad vårdnadshavare har för förväntningar på fritidshemsverksamheten.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka förväntningar vårdnadshavare har på fritidshemmet.

    Metod: För att finna svar på våra forskningsfrågor och uppfylla vårt syfte använde vi oss av kvantitativ och kvalitativ metod. Till den kvantitativa delen användes en webb-baserad enkätundersökning där vårdnadshavare kunde delta anonymt. Enkäten bestod av några öppna frågor och några skattningsfrågor kring delar av fritidsverksamheten. För att komplettera enkätundersökningen och få en mer djupgående inblick i vårdnadshavares förväntningar valde vi även att göra en kvalitativ del genom att använda intervju som metod.

    Resultat: Undersökningen visar att vårdnadshavare förväntar sig att fritidshemmet ska vara en trygg plats där barnen kan få stöttning i sin personliga utveckling och i skapandet av relationer. De anser att det är fritidslärarens uppgift att se till att eleverna får en meningsfull tid under fritidstimmarna i en trivsam miljö och de förväntar sig att lärarna startar upp stimulerande aktiviteter med eleverna. En god relation mellan lärare och vårdnadshavare är viktigt för att vårdnadshavaren ska kunna vara trygg med att lämna sitt barn på fritidshemmet.

  • 308.
    Engström, Pär
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Johansson, Eva
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Erfarenhet och samtal: En studie om yrkeserfarenhetens betydelse i seminariesamtal2011Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Vid Högskolan Väst startades hösten 2008 en lärarutbildning där barnskötare utbildas till

    lärare. Barnskötarna ska ha minst tre års yrkeserfarenhet av att arbeta inom förskola eller

    fritidshem. Denna yrkeserfarenhet gör att barnskötarna har, genom ett valideringsförfarande,

    fått sig tillgodoräknat den första kursen i utbildningen. Dessutom antas yrkeserfarenheten

    bidra till att studenterna kan, samtidigt som de arbetar, läsa en "förtätad" utbildning som läses

    på kortare studietid än i den reguljära lärarutbildningen. Detta motiverar att yrkeserfarenhet

    studeras närmare i denna utbildning. För detta ändamål bedrivs ett forskningsprojekt där

    relationen yrkeserfarenhet och professionsutbildning studeras.

    Denna rapport redovisar en inledande delstudie i detta projekt. Syftet med denna delstudie

    är dels att beskriva hur yrkeserfarenheten tar sig uttryck när deltagarna innan utbildningen

    diskuterar vardagssituationer i sin yrkespraktik, dels att utveckla kunskaper om

    seminariesamtalets möjligheter att bidra till att deltagare utvecklar ny kunskap. För båda dessa

    syften valdes en seminariegrupp bestående av sex barnskötare och en seminarieledare ut.

    Resultatet av delstudien visar att barnskötarna diskuterade vardagssituationer och dilemman

    i dessa som fokuserar på olika aspekter av förskolans omsorgs- och fostransuppdrag. Den

    första talarens beskrivning av sitt dilemma kom att sätta ramen för övriga deltagares

    samtalsbidrag vilket bidrog till att deltagarna hade svårt att utifrån sin erfarenhet utveckla ny

    kunskap under seminariet. Samtidigt visar studien att deltagarna uttrycker olika synsätt på

    barn och barns utveckling. Exempelvis uttrycker deltagare både en form av sociokulturellt

    perspektiv där förhållanden i omgivningen betonas och ett utvecklingspsykologiskt synsätt

    där barns inre egenskaper betonas. 

  • 309. Ericsson, Claes
    et al.
    Lindgren, Monica
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    En start för tänket, en bit på väg: analys av ett utvecklingsprojekt kring kultur och estetik i skolan2007Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 310.
    Eriksson, Alexandra
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    van Brakel, Ida
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Matematik och matematiksvårigheter: Hur lärare arbetar i förskola och skola för att stimulera barns lärande i matematik2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Matematik är ett ämne som har uppmärksammats de senaste åren. Skolverkets undersökning visar att var sjätte elev inte når målen i matematik i årskurs nio (Skolverket, 2008a). Vad är det som gör att vissa barn misslyckas med matematiken och hur kan man som lärare hjälpa dessa barn? Det här är några av tankarna som gjorde att vi valde ämnet matematik och matematiksvårigheter. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på matematik och matematiksvårigheter och hur de arbetar för att stimulera barns lärande i matematik. Metod: Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio stycken lärare, tre specialpedagoger, tre lärare mot förskolan och tre lärare mot grundskolans tidigaste år. Alla informanter arbetar i samma kommun men vid sex olika arbetsplatser. Resultat: Matematik är ett ämne som alla informanter anser vara viktigt. Lärarna beskriver sitt arbete utifrån sina olika yrkeskategorier och generellt skiljer sig inte arbetssättet mellan ordinarie undervisning och den man tillämpar vid svårigheter. Matematikundervisningen bör enligt informanterna innehålla konkret och/eller laborativt material. De flesta förespråkar att man som lärare skall kontrollera var barnet befinner sig i sin utveckling för att undervisningen skall ske på barnets nivå. Det finns dock delade meningar om hur matematiksvårigheter visar sig och vad det kan bero på.

  • 311.
    Eriksson, Annika
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Karlsson, Karina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    IKT-användning i årskurs 1-3: en studie om lärares attityd till användandet av IKT i undervisningen2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Utvecklingen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) har gått snabbt fram och idag lever vi i ett informationssamhälle. Studien handlar om lärarens IKT-användning i årskurs 1-3 sett ur ett lärandeperspektiv. Vi har undersökt alla skolor i en kommun i Västra Götaland. Som teoretisk forskningsbakgrund har vi använt oss av Vygotskijs sociokulturella teori och med stöd av Martons tankar om fenomenografi försöker vi ta reda på lärares uppfattningar och erfarenheter av IKT.

    Syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka vad som styr hur och om man använder datorn i det praktiska arbetet med elever i årskurs 1-3, sett ur ett lärandeperspektiv. Våra frågeställningar utifrån syftet är; Vad påverkar lärarens användning av IKT i undervisningen för elever i årskurs 1-3? Vilka förutsättningar för användandet finns det i de skolor som vi undersöker? Vilken uppfattning har läraren till att använda IKT som ett verktyg i ett lärandesyfte?

    Metod: Som metod har vi använt oss av en kvalitativ och kvantitativ studie, i form av en triangulering – enkäter, observation, samtal. För att analysera vårt empiriska material, har vi sammanställt intervjusvar och de öppna frågorna i enkäten för att behandla kvalitativ data och gjort korstabeller för att behandla kvantitativ data.

    Resultat: Resultatet i studien visar att det ser väldigt olika ut på skolorna i kommunen, både vad det gäller förutsättningar och möjligheter och det var stor skillnad mellan de kommunala skolorna och en friskola i kommunen. De flesta lärarna beskriver att de ser stora möjligheter med att använda IKT i undervisningen. Många lärare ser samspel som en betydelsefull faktor sett ur ett lärandeperspektiv, vilket kan kopplas till den tanke Vygotskijs sociokulturella teori förespråkar.  Man påtalar dock att det finns många hinder som påverkar användandet av IKT.

     

  • 312.
    Eriksson, Chatrin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Rodin, Sandra
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "För att det är så": En kvalitativ studie om barns maktrelationer i den fria leken2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Leken är både viktig och rolig för barn i förskolan. Men lek innebär även att barn får handskas med konflikter och att de försöker få statuspositioner och makt. Eftersom lek är en så stor del av barns liv menar vi att det är viktigt med ökad kunskap om den.

    Syfte

    Studiens syfte är att få ökad förståelse för barns maktrelationer i den fria leken. Fokus är vilka former av maktutövning som förekommer och hur barn försöker skaffa sig makt. I tidigare forskning behandlas; "Definitioner av makt", "Strategier för att få makt", "Fri lek, "Positioneringar", "Socialt samspel i lek" och "Strategier i leken"

    Metod

    Vi valde att använda en kvalitativ metod i form av icke deltagande observation där vi använde ljudupptagning och anteckningar för att samla in data. Vi har genomfört studien på en förskola bland barn i åldern tre till sex.

    Resultat

    Resultatet visar att barnen på förskolan tillämpar olika strategier i den fria leken för att få makt. Det framkommer även att barnen i sin maktutövning skapar både möjligheter och begränsningar. Dessa kan skapa förändringar i leken och de kan även vara förtryckande.

  • 313.
    Eriksson, Ellen
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Ödberg, Erika
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hur språkas det här?: Transspråkande i Svenska impulser 1 – SVA ― En läromedelsanalys2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Dagens elevsammansättningar är mer heterogena gällande språklig bakgrund än tidigare. I kursen svenska som andraspråk 1 på gymnasiet möts elever med olika modersmål och syftet med ämnet är att eleverna ska utveckla sina svenska språkkunskaper samtidigt som skolans värdegrundsuppdrag ska stärka elevernas identitet. Translanguaging – transspråkande(TS) är en teoriram som möjliggör detta dubbla uppdrag. Många lärare utgår ifrån läromedel när de lägger upp sin undervisning och därför är det intressant att se om ett av de vanligare läromedlen för kursen bidrar med ett transspråkande arbetssätt.

    Syfte: Syftet var att bidra med kunskap om hur ett läromedel i kursen svenska som andraspråk 1 för gymnasiet uppmuntrar till TS i någon form.

    Metod: Textanalys av läromedlets 172 uppgifter har gjorts och de har kategoriserats och analyserats med hjälp av teoriramen som beskrivs i teoridelen.

    Resultat: Vi lyfter 21 tillfällen i läromedlet där uppgifterna är av transspråkande natur i vår resultatdel. De flesta av dem återfinns i bokens två första kapitel och det sista kapitlet. Det finns även 13 tillfällen som skulle kunna användas transspråkande om läraren explicit uppmanar eleverna till att använda hela sin språkliga resurs.

  • 314.
    Eriksson, Frida
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Carlsson, Isabelle
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Elevers upplevelser om bedömning inom berättelseskrivande: En kvalitativ studie om bedömning i svenskämnet ur mellanstadieelevers perspektiv2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Elevers prestationer och kunskaper ska mätas och bedömas samtidigt som de ska få stöttning i sin utveckling och stärkas i sitt självförtroende. Detta stärks även i läroplanen där det står att skolan ska stimulera elevers självförtroende (Skolverket, 2011). Vi har under vår verksamhetsförlagda tid sett att bedömning är en stor del av skolans uppdrag och vi har upplevt att vissa elever har bra upplevelser av bedömning medan andra har mindre bra upplevelser och inte en lika positiv inställning till bedömning. Detta tror vi påverkar elever och har betydelse för deras motivation samt lust att lära. Det är därför av intresse att undersöka om bedömning är något som främjar eller hämmar elever och deras motivation till lärande, sett ur elevers egna perspektiv.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs 6 upplever det att bli bedömda inom berättelseskrivande i svenskämnet.

    Metod: I studien använde vi oss av den kvalitativa metoden intervju och semistrukturerade intervjuer med mellanstadieelever. Detta för att se hur bedömning upplevs av elever, vilket är vårt syfte med studien. Vi genomförde provintervjuer på två elever för att prova vår intervjuguide, vår utrustning samt oss som intervjuare. Därefter gjordes intervjuer med 12 stycken elever från två olika skolor. Under intervjuerna gjordes ljudupptagningar som sedan transkriberades.

    Resultat: De essenser, det invarianta, vi har funnit i vårt resultat och analys är att eleverna kopplar bedömning till betyg. De ser bedömning som något för att veta var man ligger och för att veta vad man bör träna på. Fördelen med bedömning tycker eleverna är att man får veta vart man ligger för att sedan kunna utveckla det. Nackdelen med bedömning menar eleverna är pressen och stressen som de kan uppleva. De upplever att det kan vara jobbigt, att de blir stressade och får ett sämre självförtroende och självkänsla. Eleverna upplever att de ständigt blir bedömda men att de inte riktigt vet vad de bedöms på. Deras åsikter kring kommentarer som bedömning, är att det är bra och att det är det vanligaste sättet de bedöms på. Fokuset vid bedömningarna ligger på det som kan utvecklas och eleverna blir motiverade om den bedömning de får av läraren upplevs som positiv. Om inte kan eleverna uppleva att deras syn på sin egen lärandeprocess försämras och att de blir mindre motiverade.

  • 315.
    Eriksson, Frida
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Carlsson, Isabelle
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Terminologi inom de fyra räknesätten: En kvalitativ studie i matematik hos elever i årskurs fem2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt kursplanens kunskapskrav för årskurs sex ska elever ha kunskap om matematiska begrepp och använda dem på ett fungerande sätt (Skolverket, 2011). Att ha en korrekt terminologi inom de fyra räknesätten är därför relevant eftersom det ligger till grund för det fortsatta matematiklärandet. När vi tittar på internationella jämförelser kan vi dock se att svenska elevers resultat i matematik sjunker (Skolverket, 2013; Skolverket, 2012). Vi avser därför med studien att bidra med kunskap om elevers förståelse och användning av relevanta matematiska termer inom de fyra räknesätten.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i årskurs fem förstår och använder matematiska termer inom de fyra räknesätten.Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Vi använde oss av en intervjuguide när vi intervjuade 12 elever (sex elever vardera). Vid intervjuerna gjordes ljudupptagning och de transkriberades i efterhand som redskap för analysen. Resultat: Resultatet visar att eleverna förstår räknesätten oavsett vilken terminologi de använder. De använder sina egna förklaringar som består av ett förenklat vardagsspråk men också av ett matematiskt språk. Eleverna är generellt bra på att koppla ihop de fyra räknesätten till vardagen och matematikundervisningen. De känner igen de matematiska termerna men den matematiska terminologin är inte alltid befäst. Det är få av eleverna som svarar matematiskt korrekt och visar att de bemästrar de matematiska termerna. Resultatet visar att den generellt mest befästa terminologin är divisionsterminologin och den används på ett korrekt och tydligt sätt.

  • 316.
    Eriksson, Kristoffer
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Blomberg, Jakob
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lärarattityder angående datorspel i undervisningssyfte2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    I denna uppsats har vi valt att undersöka en specifik grupp lärares attityder gentemot användning av datorspel i undervisningen. Vi har utgått ifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Tidigare forskning angående några av datorspelens effekter på spelaren och lärarnas uppfattningar om dessa har legat till grund för denna studie. Denna uppsats är ämnad att ge en uppfattning om lärarnas attityder och bredden av deras egen användning av just datorspel i undervisningssyfte.

    Syfte:

    Syftet med uppsatsen har varit att försöka ge en bild av vad de deltagande lärarna har för uppfattning om datorspelsundervisning och vidare deras syn på för- och nackdelar med användningen av den.

    Metod:

    Materialet till denna studie har samlats in genom en kvantitativ enkätundersökning samt tre kvalitativa intervjuer. Intervjuerna med de deltagande lärarna spelades in med en mobiltelefon, transkriberades sedan och analyserades slutligen ur ett hermeneutiskt perspektiv.

    Resultat:

    Resultatet från enkätundersökningen visar att de deltagande hade en övervägande positiv inställning till datorspelens användning i undervisningssyfte samtidigt som de tyckte att det inte användes tillräckligt, varken av andra eller sig själva. Samtidigt tyckte de att det var bra att andra använde det, även om de själva inte gjorde det. Resultatet från intervjuundersökningen gav en djupare förståelse för den kvantitativa undersökningen. Deltagarna kunde överlag relatera till de aspekter som diskuterades under intervjun och kunde i många fall ge ett vidare perspektiv. De största nackdelarna som behandlades var datorspelens risk till upphov av ett beroende, lärarens låga kompetens i ämnet hittills och slutligen risken att förvandla datorn från ett arbetsverktyg till en nöjesmaskin. Den största fördelen, som alla var överens om, var datorspelens kraft att underhålla, intressera, motivera och driva eleverna.

  • 317.
    Eriksson, Melina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Ademi, Rosanna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    “Inkludering kan säkert vara bra vid vissa tillfällen och i andra inte alls”: En intervjustudie med lärare om inkluderingens betydelsei dagens matematikundervisning2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inkludering är ett centralt begrepp i dagens skola och syftar till det arbetssätt som lärare idag ska eftersträva. Trots detta nämner varken skollagen eller styrdokumenten ordet inkludering men det finns stycken som kan kopplas till begreppets innebörd. Matematik är ett utav de ämnen där undervisningsformen och innehållet spelar en avgörande roll för elevernas möjlighet att lyckas. Lärarens arbetssätt är av betydelse och påverkar därför elevernas möjligheter. Det motiverade oss till att undersöka hur lärare uppfattar begreppet inkludering samt hur de motiverar arbetet med inkludering i dagens matematikundervisning.

    Syfte: Denna studie syftar till att få klarhet i vad begreppet inkludering innebär i dagens matematikundervisning. För att besvara studiens syfte har vi valt följande frågeställningar:

    • Hur uppfattar lärare begreppet inkludering?

    • Hur motiverar lärare arbetet med inkludering inom matematikundervisningen?

    Metod: Den datainsamlingsmetod som använts för studien är den kvalitativa forskningsintervjun. Fem matematiklärare i årskurs 4–6 har delgivit sina tankar kring deras uppfattning om inkludering och hur de arbetar med det i dagens matematikundervisning. Detl judinspelade datamaterialet har transkriberats, kodats och analyserats utifrån begreppsstyrd kategorisering.

    Resultat: Resultatet visar att begreppet inkludering har olika innebörd hos olika lärare. Förvissa innebär inkludering att alla ska få vara med i ett och samma klassrum medan för andra innebär inkludering att alla ska få känna en gemenskap och att inkludering inte behöver ske inom ett och samma klassrum. Resultatet visar även att lärarnas inställning till inkludering varierar. De flesta lärarna har både en positiv och en negativ inställning till inkludering meningen av de deltagande lärarna hade enbart en positiv syn på begreppet. I studien framgick det att inställningen i sin tur påverkar de val av arbetssätt och metoder som de använder sig av i undervisningen. Lärarna motiverar alltså sina val genom sin inställning.

  • 318.
    Eriksson, Paulina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Löfgren, Hanna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hur tar förskollärare vara på barns utforskande i skogen?: En kvalitativ intervjustudie2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Närheten till skogen har bidragit till att denna blivit en del av förskolans verksamhet. Skogen har mycket att erbjuda och därför bör närheten till denna tas tillvara på. Detta är en tillgång som ger barnen möjlighet att undersöka och utforska naturen. Det finns hos oss författare en undran kring hur förskollärare tar tillvara på skogen och även hur planering sker kring den pedagogiska verksamheten där.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare i förskolan använder sig av skogen och de möjligheter skogen har, för att barnen ska erbjudas möjlighet att skapa kunskap om och intresse för naturen. Metod: Studien bygger på en kvalitativ intervjustudie, där åtta förskollärare från fyra förskolor deltagit. Resultat: Resultatet av studien visar på att skogen, enligt förskollärarna har mycket att erbjuda och att det främst handlar om att ta vara på barnens uttryck. Barnens frågeställningar bör genomsyra verksamheten i skogen, därför bör utrymme finnas för dessa frågeställningar. Förskollärarnas bemötande kan vara avgörande för hur barnen utvecklar sitt intresse kring skogen. I studien framkom det olika tillvägagångssätt gällande dokumentation, men för att utveckla verksamheten i skogen krävs uppföljning. Enligt förskollärarna i studien är bristen på tid för reflektion och utvärdering något som kan hindra uppföljningen av verksamheten.

  • 319.
    Eriksson, Zandra
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Rosén, Amanda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Skriftlig huvudräkning eller standardalgoritm i lärarhandledningar?: Presentation av beräkningsstrategier i addition i lärarhandledningar i matematik för årskurs fyra2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I vår tidigare studie (Eriksson & Rosén, 2015) visar resultatet att elevers matematiska förmåga gynnas av en undervisning där de får ta del av olika beräkningsstrategier inom addition. Dessutom framkommer det i rapporten från TIMSS 2011 (Skolverket, 2012) att svenska elever i årskurs fyra har fått försämrade kunskaper i matematik, framförallt inom området Taluppfattning och aritmetik. Mot bakgrund av detta har vi valt att undersöka hur lärarhandledningar behandlar området aritmetik, eftersom det anses vara ett extra viktigt område att förbättra elevers matematiska kunskaper inom. Syfte: Vårt syfte med denna studie är att ta reda på hur lärarhandledningar i matematik för årskurs fyra presenterar och behandlar olika beräkningsstrategier i addition. Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet för datainsamlingen har också analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar på att samtliga lärarhandledningar behandlar både standardalgoritmen och någon beräkningsstrategi i skriftlig huvudräkning. Däremot visar resultatet att standardalgoritmen ges störst utrymme samt att flera olika sorters uppgifter tas upp till denna metod. Vi har också noterat att ingen av de fyra lärarhandledningarna tydligt behandlar de tre begrepp som är viktiga att eleverna har förståelse kring när de ska introduceras för beräkningsstrategier i addition. Resultatet i vår studie visar även på att samtliga lärarhandledningar till stor del består av instruerande delar. Det visade sig även att tre utav de fyra lärarhandledningar som vi analyserat kan ge lärare ett visst stöd för att skapa sig en förståelse för beräkningsstrategier i addition samt hur de kan undervisa i dessa.

  • 320.
    Eriksson, Zandra
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Rosén, Amanda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Skriftlig huvudräkning eller Standardalgoritm?: Undervisningens påverkan på elevers val av strategi vid beräkningar i addition2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Granskar man TIMSS 2011 rapport (Skolverket, 2012) ser man att elevernas resultat inom matematik jämfört med andra länder sjunker när det gäller elevernas matematiska förmåga. Av det fyra områdena inom matematik i årskurs fyra är det främst inom Taluppfattning och aritmetik samt Geometri. Sedan TIMSS 2011 publicerades har det förts en debatt kring om man ska undervisa i standardalgoritmer eller i skriftlig huvudräkning.

    Syfte:

    Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt elevernas eget användande av beräkningsstrategier vid lösning av numeriska uppgifter i addition påverkas av lärarens undervisning i skriftlig huvudräkning.

    Metod:

    I studien har vi använt oss av både kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder. Den kvalitativa datainsamlingsmetoden bestod av lärarintervjuer och den kvantitativa datainsamlingsmetoden bestod av ett kunskapsprov gällande matematikuppgifter som eleverna skulle besvara. Resultaten för de båda datainsamlingarna analyserades sedan både kvalitativt och kvalitativt.

    Resultat:

    Resultatet visar att i utvecklandet av elevernas matematiska förmåga är det viktigare att undervisningen byggs på en begreppslig förståelse än vilka beräkningsstrategier läraren undervisar i.

  • 321.
    Eringfält, Sabina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Jansson, Lisa
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Utomhusmiljön, en plats för lärande och utveckling: pedagogens föreställningar om en stimulerandeutomhusmiljö i förskolan2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Utomhusmiljön är ett aktuellt område inom den pedagogiska verksamheten i förskolan. Pedagogen är alltmer engagerad och kompetent inom området. Detta examensarbete grundar sig i intresset av att aktivt arbeta med förskolans utomhusmiljö för att stimulera lek och lärande. Den pedagogiska tanken ska finnas med i pedagogens planering, såväl utomhus som inomhus. Genom att ta del av pedagogers tankar om utomhusmiljön ges en inblick i deras strävan efter en utvecklande verksamhet. Syfte och frågeställningar: Övergripande syfte är att få en fördjupad förståelse för hur pedagogen arbetar med utomhusmiljön som ett pedagogiskt verktyg. Mer specifikt syftar examensarbetet till att undersöka, beskriva och analysera pedagogens föreställningar om förskolans utomhusmiljö och dess betydelse för barnets lek och lärande. • Hur beskriver pedagogen sitt arbete med att utveckla stimulerande lek- och lärmiljöer utomhus? • Hur definierar pedagogen en stimulerande utomhusmiljö? Metod: Materialet i undersökningen utgörs av diskussioner i tre fokusgrupper med sammanlagt nio deltagare. Resultat: Pedagoger beskriver att en stimulerande utomhusmiljö för barnets lek och lärande ska vara utmanande och ge utrymme till lek samt vara en plats att mötas på. Den pedagogiska tanken ska ligga till grund för utomhusmiljöns utformning och pedagogens engagemang i att följa barnets intresse. Engagemang hos pedagogen ligger till grund för hur den aktivt arbetar med att utveckla stimulerande lek- och lärmiljöer. Pedagogen definierar en stimulerande utomhusmiljö som en miljö med varierande utformning bestående av strukturerat och ostrukturerat material. Utomhusmiljön ska innehålla varierande markyta och vegetation för att barnet ska kunna utveckla sin motorik och skapa sig egna erfarenheter om naturen med både kropp och själ.

  • 322.
    Erixon, Frida
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Svantesson, Hilma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    ”Barn ska ju få leka också, bara leka, det ska ju inte hela tiden vara pedagogiskt”: En kvalitativ studie om förskollärares syn på utevistelsen i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I dagens samhälle tenderar vi att spendera alltmer tid inomhus och vi blir därmed mer stillasittande. Utevistelsen utgör en stor del av förskolans dagliga verksamhet, vilket gör förskolan till en arena som kan bidra till att utevistelsen blir intressant för barnen. Forskning tyder på att det finns ett ökat intresse för utomhuspedagogik. Därmed har vi valt att studera förskollärares syn på utevistelsen.

    Syfte: Syftet med vår studie är att synliggöra hur förskollärare ser på utevistelsen och dess potential samt hur förskollärarna ser på sin roll vid utevistelsen.

    Metod: I vår studie har vi valt att utgå från en kvalitativ ansats, data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog sammanlagt åtta informanter från två olika kommuner i Västra Götalands län, urvalet består av förskollärare och barnskötare.

    Resultat: Resultatet visar att förskollärare ställs inför flera olika dilemman som påverkar utevistelsens utformning. Majoriteten av informanterna anser att utevistelsen är ett tillfälle för fri lek och att den används för upplevelsebaserat lärande där sinnena utgör en central roll. Vidare visar resultatet föreställningar om att utevistelsen har positiva effekter på såväl fantasi, kreativitet och motorik. Förskollärarna anser att de vid utevistelsen är medupptäckare men deras huvudsakliga roll är att övervaka barnen. Vidare visar resultatet att utevistelsens potential i stor utsträckning handlar om vilken inställning och attityd som förskollärarna har till utevistelsen. Resultatet presenteras i tre olika teman med tillhörande underrubriker.

  • 323.
    Erlandsson, Sara
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Rajala, Marjut
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Då blir man en bättre läsare": Elevers tankar om läsutveckling och läsundervisning2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ansvaret för läsutveckling har traditionellt förlagts på svenskämnet och läsundervisning i de första skolåren och den främsta avsikten har varit att eleverna ska knäcka läskoden. Idag räcker dock inte att en läsare knäckt läskoden eftersom läsning idag omfattar fler läsfärdigheter. För att elever ska ha möjlighet att utveckla dessa läsfärdigheter krävs att ansvaret för elevers läsutveckling fördelas på alla skolämnen. Det krävs även att aktiv läsundervisning genomsyrar hela skolgången och att samtliga verksamma lärare tar ett aktivt ansvar för att eleverna ska kunna nå längre i sin läsutveckling. Aktuell forskning framhåller att svenska elever idag når en grundläggande nivå gällande sin läsförståelsefärdighet men att allt färre når en mer avancerad nivå. Detta har lett till att läsforskare betonat vikten av att bedriva en aktiv läsundervisning för att gynna elever i deras fortsatta läsutveckling. Vi vill därför undersöka hur elever uppfattar läsaktiviteter i skolan för att få en djupare förståelse för hur den fortsatta läsundervisningen kan utformas utifrån hur eleverna själva uppfattar detta. Studien kommer innefattas av elever från årskurs 4 på grund av att man där kan förväntas se en övergång från den första läsinlärningen till den fortsatta läsutvecklingen.

    Syfte: Syftet med studien är att få kunskap om hur elever uppfattar läsaktiviteterna i skolan.

    Metod: Semistrukturerade elevintervjuer, vilka utgick från en intervjuguide, genomfördes för att samla in studiens empiri. Tolv elever från två olika skolor utgör studiens urval. Elevintervjuerna spelades in och transkriberades och i tolkningsarbetet färgkodades svaren vilka placerades in i kategorier grundade på våra forskningsfrågor. Intervjuerna analyserades för att finna generella uppfattningar samt likheter och skillnader med tidigare presenterad forskning.

    Resultat: Ett sammanfattande resultat av vår studie visar att majoriteten av eleverna ansåg att man inte kan bli en så kallad färdig läsare utan att det alltid finns områden inom läsning som kan utvecklas. Vårt resultat visar också att eleverna hade föreställningen om att läsutveckling både fordrar aktivitet och ansträngning av läsaren och i detta sammanhang lyftes särskilt fram att man ska läsa mycket och ofta. Eleverna upplevde sig möta ett flertal olika stödstrukturer som på olika sätt stöttade dem i deras läsutveckling. Av resultatet framkommer att den enskilda tysta läsningen uppfattades vara den stödstruktur som majoriteten av eleverna upplevde som den mest effektiva för att nå längre i sin läsutveckling. En upptäckt vi gjort är att majoriteten av eleverna förknippade den fortsatta läsutvecklingen med den första läsinlärningen. Av resultatet framkommer också att eleverna i olika grader hade ett metakognitivt förhållningssätt till läsutveckling och läsundervisning.

  • 324.
    Erlandsson, Sara
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Rajala, Marjut
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Elevers attityder till matematik: betydelsen av könstillhörighet, självförtroende ochomgivningens inställning2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En viktig faktor som påverkar en elevs lust att lära matematik är vilken attityd eleven har till ämnet. Aktuell forskning framhåller att flertalet elever i Sverige anser att matematik är tråkigt och på grund av detta är deras attityd till matematik negativ. Inom forskningen lyfts fram att matematik betraktas som en manlig domän men att det även förekommer föreställningar om att det är könsneutralt. Vidare betonas att självförtroendet är den dominerande faktorn för att känna glädje till fortsatt lärande vilket påverkar en individs attityd. Även föräldrar påpekas ha en stor påverkan på vilken attityd deras barn utvecklar till matematik. Forskning framhåller dessutom att en elevs attityd till matematik till stor del influeras av klasskamraterna, vilket medför att klasskamrater ofta har en liknande inställning.

    Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka faktorer som ligger till grund för en elevs attityd till matematik.

    Metod: Studiens empiri samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med utgångspunkt i en intervjuguide. Vårt urval innefattas av totalt tolv elever, sex elever från två olika skolor. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Vårt tolkningsarbete skedde genom att vi färgkodade elevsvaren och placerade dessa i kategorier med anknytning till våra forskningsfrågor. Vi analyserade samtliga intervjuer för att finna mönster samt likheter och skillnader med vad tidigare forskning har konstaterat.

    Resultat: Ett sammanfattande resultat av vår studie visar att majoriteten av eleverna ansåg att matematik är könsneutralt och om man är duktig i matematik beror det snarare på individens kompetens än på vilket kön individen har. I elevsvaren framkom dock att några elever ansåg att matematik var mer lämpat för flickor än för pojkar. Detta resultat strider mot delar av tidigare forskning som betonar att matematik till största del ses som manligt. Resultatet av vår studie visar också att majoriteten av eleverna hade ett gott självförtroende i matematik. Vidare visade sig föräldrarna i vår studie ha en central roll för vilken attityd eleven utvecklar till matematik. Samtliga elevers attityd till matematik var i enlighet med hur de uppfattade sina föräldrars attityder. Om föräldrarnas attityder till matematik däremot skilde sig åt tyckte vi oss se ett mönster att eleven då anammade moderns attityd. Slutligen visade vårt resultat att klasskamrater inte hade så stor påverkan på en individs attityd

  • 325.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Sjöberg, LenaHögskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Barn- och ungdomsforskning: metoder och arbetssät2013Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 326.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Sjöberg, Lena
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Inledning2013Ingår i: Barn- och ungdomsforskning: metoder och arbetssätt / [ed] Erlandsson, Soly I. & Sjöberg, Lena, Lund, 2013, 1. uppl., s. 7-28Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 327.
    Erlandsson, Tobias
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Arvidsson, Karin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Matematikundervisning med stöd av applikationer och hemsidor: En kvalitativ studie om lärares IKT-användning i matematikundervisningen2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att IKT (informations- och kommunikationsteknologi) kan utveckla elevernas kunskaper, men det behöver användas på rätt sätt. IKT behöver ha en didaktisk tanke eftersom oreflekterad användning av IKT inte ger en lyckad undervisning. IKT kan användas på olika sätt i undervisningen, bland annat som ett steg i dokumentationen av undervisningen eller som en del i själva undervisningen, men det är vid kontinuerlig användning som IKT ger bäst resultat. Oftast har inte lärarna kunskapen att använda IKT på ett effektivt sätt och när IKT används är det till stor del för att färdighetsträna. IKT i undervisningen har även visat höja elevernas motivation och eleverna blir mer engagerade i sitt arbete eftersom de kan sätta en kreativ prägel på sitt arbete, samt att de får träna sin kommunikationsförmåga. Det har även visat sig att det är hög- och lågpresterande elever som får mest stöttning av undervisning med IKT. Utifrån tidigare forskning har det uppkommit en kunskapslucka om lärares perspektiv på IKT användning. Med utgångspunkt från kunskapsluckan är studiens syfte att undersöka lärares arbetssätt vid arbete med applikationer och hemsidor och vilka didaktiska val lärare gör för att använda dessa i matematikundervisningen i skolans tidigare årskurser. För att få svar på forskningsfrågorna har studien genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Informanterna för studien har varit sex lärare som aktivt arbetar med IKT i matematikundervisningen.  Lärare organiserar IKT på flera sätt. Det används först och främst på ett sätt som ersätter traditionella matematikhjälpmedel. IKT används främst i introduktionen av nya arbetsområden eller för att färdighetsträna. Även skapande av matematikfilmer var ett av arbetssätten som nämndes. Samtal sågs som ett viktigt inslag i undervisningen för att stärka elevernas kunskaper. Det som visats vara de argument som lärare använder först och främst är att variera arbetssätt och komplettera den redan planerade undervisningen, eftersom IKT ger nya infallsvinklar på elevernas uppgifter. Lärarna var måna om att IKT ska användas där det passar i den existerande undervisningen. Dessutom menar flera lärare att IKT ger eleverna lust till att lära sig eftersom IKT är en stor del av elevernas vardag samt är nytt och spännande. IKT får även eleverna att anstränga sig mer på lektionerna, vilket kan bero på att IKT ger eleverna direktrespons på sina arbeten. Lärarna nämnde att elever med svårigheter på olika sätt, framförallt motoriska, får lättare att arbeta med IKT eftersom de inte behöver skriva för hand.   

  • 328.
    Erlandsson, Tobias
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hallesten, Anna Ronja
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Vad motiverar elever att lära sig engelska?: en kvalitativ intervju- och observationsstudie med elever i årskurs tre2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att ta reda på vad som motiverar elever i årskurs tre att lära sig engelska, vilken roll läraren har för elevers motivation samt vad som motiverar elever under lektioner. Motivation inom andraspråk har forskats om under en längre tid och vad som påverkar motivationen skiljer sig mellan forskare. Motivationsforskning inom andraspråksinlärning för yngre elever har det forskats lite om, vilket blev en drivkraft för att bidra till forskningen med denna studie. Studien handlar om några elevers synpunkter och åsikter om vad som motiverar dem att lära sig engelska. En anledning med studien var att eftersom världen är mer global nu än förr, ville vi med studien få svar på vad som motiverar elever att lära sig engelska i ett globalt samhälle. Studien kommer både hantera Dörnyeis forskning om motivationsstrategier och hans teori L2 Motivational Self System som behandlar motivation till att lära sig ett andraspråk.

    Vårt empiriska material bestod av observationer från fyra lektionstillfällen, varje observation följdes av en fokusgruppsintervju. I fokusgruppsintervjuerna deltog 20 elever. Studien utfördes på två olika skolor, eleverna vi observerade och intervjuade gick i årskurs tre. I resultatet sökte vi motivationsfaktorer som var gemensamma mellan vårt empiriska material, strategierna och teorin. Det vi fann var att långsiktiga mål, beröm, samarbete samt variation och attraktiva uppgifter var det som påverkade elevernas motivation när de lärde sig engelska. Dörnyeis strategier tog också upp dessa begrepp som motivationsfaktorer och det gick att koppla till Dörnyeis teori som förklarade studiens resultat. Vår studie är viktig därför den kan underlätta verksamma lärares arbete eftersom studien visar vad som motiverar några elever enligt eleverna själva och enligt forskning inom ämnet. I vår studie har vi skrivit mycket om Dörnyeis forskning som är beprövad på äldre elever. Det vi har kommit fram till är att Dörnyeis forskning även går att applicera på de elever vi intervjuade på grund av att de ansåg sig bli motiverade av det som äldre elever blir motiverade av enligt Dörnyei. Studien bidrar därför med forskning inom ett ämne som till större delen inriktats på äldre elever, medan vår forskning handlar om yngre elever.

  • 329.
    Erlingson, Frida
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Holm, Ida
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    ”I samma klassrum, vid samma tid...": En kvalitativ studie om nationella provets inkluderingsmöjligheter2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vi har valt att i föreliggande uppsats undersöka lärarnas syn på nationella provets inkluderingsmöjligheter. Vi har utgått från ett inkluderingsperspektiv och visionen om en skola för alla. Tidigare forskning kring inkludering i skolan och nationella provet ligger till grund för denna studie. Denna uppsats är ämnad att ge ett kompletterande perspektiv till Skolverkets rapport från 2004, Det nationella provsystemet i den målstyrda skolan - Omfattning, användning och dilemman.

    Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka lärarnas subjektiva bild av nationella provet i ämnet svenska, årskurs nio och dess inkluderingsmöjligheter. Hur ser lärarna på anpassning av det nationella provet? Hur påverkas lärarna av det nationella provet i deras bedömning av slutbetyg och vilka chanser har elever att lyckas med provet?

    Metod: Studiens material har samlats in genom enskilda kvalitativa djupintervjuer där fem lärare har bidragit med sin subjektiva syn på nationella provets inkluderingsmöjligheter. Intervjuerna spelades in med en mobiltelefon (och togs efter överföring till dator bort från telefonen) och inspelningen transkriberades sedan i sin helhet. Båda författarna till uppsatsen var närvarande under intervjuerna där en hade som uppgift att utföra intervjun och den andre att observera och anteckna.

    Resultat:Resultatet i undersökningen redovisades främst genom citat från de genomförda intervjuerna och kategoriserades in under två teman (Inkludering i skolan och Lärarna och de nationella proven) där informanterna (svensklärare i årskurs 7-9) uppvisade att de inte såg det nationella provet som inkluderande av alla elever. Olika elevgrupper, som elever med dyslexi och icke-stresståliga elever, tas upp som elevgrupper som missgynnades av det nationella provets provform. Vi har även kommit i kontakt med den problematik som rör anpassning av de nationella provet. Vad som även blev tydligt var att många av lärarna var osäkra på vad begreppet inkludering innebar. Resultatet uppvisade även att det nationella provet upptar mycket tid och är en stor arbetsbörda för lärarna men är ett bra verktyg relaterat till att utföra en likvärdig bedömning

  • 330.
    Evin, Demirsoy
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Sexual Bullying and Cyberbullying in Jay Asher's Thirteen Reasons Why2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 331.
    Fagerberg, Eric
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Att utsätta sig för det som är jobbigt": En kvalitativ undersökning av talängslan hos elever2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Elevers talängslan framstår som ett relativt outforskat område. Bortsett från ett antal studentuppsatser var det svårt att finna vetenskapliga källor som tydligt var kopplade till skolan och svenskämnet. Med anledning av detta, samt av ett stort personligt intresse, gjordes denna studie.

    Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur gymnasieelever upplever sin talängslan och sina möjligheter att påverka den.

    Metod: Metoden som har använts, för insamlandet av det empiriska materialet, är enskilda semi-strukturerade intervjuer. Genom att utforma en intervjuguide skapades likvärdighet mellan eleverna. Vidare innebar möjligheten att ställa individuella följdfrågor, en frihet att belysa oväntade intressanta synpunkter som kom fram under intervjuerna. Av de totalt sex eleverna studerar tre på barn- och fritidsprogrammet (BF), medan de resterande tre studerar på processteknisk inriktning (PR).

    Resultat: Undersökningen visade att samtliga sex elever är överens om att det är fullt möjligt att förändra sin rädsla för muntliga presentationer, genom kontinuerlig övning. Vidare ser eleverna en sådan förändring som sitt eget ansvar, snarare än svensklärarens. Fem av elevernas handlingssätt kan tolkas genom begreppet potentialitet på sätt att de agerar nu i syfte för att få en framtida förändring. En elevs handlingssätt kan tolkas genom det motsatta aktualitet eftersom han inte agerar för att åstadkomma förändring. I intervjuerna gav eleverna på PR en mer realistisk bild av hur de ser på sin nervositet i framtiden. De menade att det inte är möjligt att helt bli kvitt sin nervositet, utan snarare att bli mer bekväm med den. Denna ståndpunkt stämmer väl överens med den kognitiva beteendeterapins synsätt på ångest. Eleverna på BF:s syn, som mer var inställd på att bli fri från oron, skulle kunna leda till orealistiska mål och krav på sig själva. När det gäller svenskundervisningen visade undersökningen att det tillämpas en felaktig form av exponering i samband med elevernas muntliga presentationer. Den starka nervositet som är förknippad med talängslan brukar avta efter cirka tio minuter. Eftersom presentationerna är kortare än tio minuter förnekas eleverna möjligheten att odla en positiv känsla inför framtida muntliga presentationer. Samtliga sex elever uppgav i intervjuerna att deras oro tenderade att vara mindre i samband med gruppredovisningar än vad som var fallet med individuella presentationer. Vidare skulle längre gruppredovisningar kunna vara ett positivt inslag i svenskundervisningen, för talängsliga elever. Gällande responsen, som eleverna möter i samband med sina presentationer, kan de beskrivningar som eleverna på BF lämnade liknas vid så kallad positiv förstärkningmedan eleverna på PR talade om positiv och konstruktiv kritik och kamratrespons. Dessa skilda typer av respons kan ha olika effekt på talängslan.

  • 332.
    Fagerberg, Erik
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    De där varelserna är inte som vita: En jämförande studie av Huckleberry Finn och Onkel Toms stuga2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Huckleberry Finn från 1884 och Onkel Toms stuga från 1852 är två böcker som behandlar slaveriaspekten i USA under tiden före det amerikanska inbördeskriget. Böckerna präglas av både likheter och skillnader beträffande aspekter som exempelvis innehåll och berättarperspektiv.

    Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur motsättningar i relationer mellan svart och vitt konstrueras, och hur man kan se svarta och vita karaktärer som två olika grupperingar.

    Metod: Metoderna som har använts är kvalitativ textanalys med dess tre dimensioner som Fejes och Thornberg (2011, s.138) beskriver. Den kvalitativa textanalysen lutar sig mot Hellspongs (1997, 2001) komparativa och strukturella analys som preciserar textanalysen genom att inrikta sig mot jämförelseperspektiv och berättarstruktur.

    Resultat: Båda de skönlitterära verken har visat sig innehålla rasistiska stereotyper som kan förstås som koloniala reproduktioner. Dessa stereotyper har kopplats till hur segregationen mellan de svarta och vita har yttrat sig. I Onkel Toms stuga så innebär berättartonen att de svarta och vita särskiljs från varandra och framstår som två olika folkslag. I Huckleberry Finn kan man se att den vite pojkens gemenskap med den svarte slaven innebär en ömsedig lojalitet gentemot varandra och att de skyddar varandra mot utomstående vita karaktärer. Följden blir att motsättningar mellan Huck och Jim upphävs, och att de rasistiska föreställningarna, som trots allt återfinns hos Huck, inte betyder något i praktiken. Jämförelser av karaktärer mellan de båda böckerna har exempelvis visat likheter som förklarar hur man kan förstå processer präglade av rasistiska beteenden som återfinns i de båda böckerna. Den postkoloniala teorin och Saids teorier har visat att rasistiska föreställningar kan fylla funktionen att stärka den egna självkänslan genom att godtyckligt tilldela de svarta karaktärerna negativa egenskaper. Uppsatsen har också visat att de vita karaktärerna, i de två böckerna, framställer de svarta på ett sådant sätt som går i linje med de vitas egna behov.

  • 333.
    Fagerberg, Robin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Att lära genom nöje: Vad lär sig ungdomar genom att spela datorspel?2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 334.
    Fagerberg, Robin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Diversity and Social Structure inVeronica Roth's Divergent2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 335.
    Fagerberg, Robin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Göransson, Björn
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Gymnasieskolan och elevdatorer: En intervjustudie2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning har genom intervjuer ämnat undersöka hur elever och lärare upplever att elevdatorer har förändrat undervisningen i gymnasieskolan. Resultat ifrån intervjuerna har kopplats ihop och sorterats efter SAMR-modellen som också haft stor inverkan på de krav som Skolverket sätter upp. Som tillägg till denna modell har också Hindrance, vilket har som syfte att diskutera negativa aspekter av elevdatorer, använts för att möjlliggöra en diskussion kring det. Arbetet avslutas med en diskussion där resultat ställs i förhållande till skolverket och annan relevant forskning. Bakgrund: Som bakgrund till vår undersökning finnes, förutom egna reflektioner under VFU-perioder, skolverket och i synnerhet SAMR-modellen som också utgjort mall för hur resultatet ifrån intervjuerna har kategoriserats och analyserats. Eftersom forskningsfältet inom valt område är stort har det varit omöjligt att, under den tidsperiod som detta arbete avser, ta del av all forskning som finns. Bakgrund har därför begränsats till det som ansetts relevant för just det vi ämnar undersöka. Syfte: Syftet med arbetet är att få ökad kunskap om hur lärare och elever anser att laptops fungerar i undervisningen. Vi vill också, om än i mindre utsträckning, undersöka hur användandet av datorn som hjälpmedel skiljer sig mellan olika ämnen. Metod: Kvalitativa intervjuer genomförs både med lärare och elevgrupper på fyra olika skolor i västra Sverige med fokus ifrån ett sociokulturellt perspektiv där upplevelser och erfarenheter ifrån användandet av elevdatorer står i fokus. Resultat: Resultatet visar att elevdatorer till viss del effektiviserar och underlättar undervisningen både för lärare och elever. Elevdatorn ses också som en distraherande faktor som eleverna har svårt att hålla sig ifrån men jämställs i dessa fall med mobiltelefoner, att dagdrömma eller att sitta och kladda på bänken. I helhet visar resultatet alltså att elevdatorer har en positiv inverkan på studiemiljön.

  • 336.
    Fagerholm, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Genus i bilderböcker för barn: En analys av 7 bilderböcker skrivna på 2000-talet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Genus är något som engagerat och intresserat mig under hela utbildningen men även utanför skolan, i vardagen. Med denna undersökning vill jag synliggöra, inte minst för mig själv, vilka stereotyper dagens barn blir exponerade för i litteratur som riktar sig specifikt till dem. Frågor om genus, jämställdhet och könsroller är något som jag vill påstå är högaktuellt i dagens samhälle, vilket gör undersökningar av denna typ än mer angelägna. Dessutom finns det relativt få undersökningar som behandlar genus i barnlitteratur (Kåreland, 2005).

    Syfte: Mitt syfte är att undersöka hur genus framställs i ett urval bilderböcker skrivna på 2000-talet för barn i åldrarna 3-6 år; vilka stereotyper och normöverskridningar som blir synliga men också hur de olika karaktärerna framställs beroende på vilket kön de tillhör.

    Metod: Urvalet består av sju av de mest sålda bilderböckerna för barn i åldern 3-6 år på Adlibris. Böckerna är alla skrivna på 2000-talet. Varje bok lästes noggrant och analyserades ur ett genusperspektiv.

    Resultat: Resultatet visar att män/pojkar och flickor/kvinnor ofta framställs på ett stereotypt sätt med avseende på exempelvis karaktärsdrag och yrkesroller. Det finns dock även karaktärer som överskrider normerna på mer eller mindre tydliga sätt. Pojkar/män är överrepresenterade som huvudkaraktärer och i böckernas titlar, trots det högre antalet kvinnliga karaktärer totalt sett. Även de yrkesroller som var synliga i urvalet var nästan genomgående stereotypa, med kvinnor som omvårdare eller verksamma inom serviceyrken och med män i beskyddande yrken som vakt och polis.

  • 337.
    Fayad, Hanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Stoltz, Jennifer
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hur bildas demokraten genom läroböcker?: En kvalitativ innehållsanalys om demokratibegreppet i läromedel2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Skolan har som uppdrag att uppfostra och förmedla kunskap om demokratiska värden, i synnerhet i skolämnet samhällskunskap där läraren ska skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet och arbeta med att fostra demokratiska medborgare. I detta uppdrag har läroböcker en viktig betydelse vad gäller den kunskaps- och värdeförmedling som sker mellan lärare och elever. Således har läroboken en väsentlig roll vad gäller arbetet med att forma och strukturera förståelsen om demokrati för eleverna. Demokratibegreppets gestaltning och förändring över tid i läroböcker kan således fungera som ett verktyg i klassrummet där lärare kan samtala och problematisera detta med sina elever.

    Syfte: Syftet med detta arbete är att jämföra hur begreppet demokrati gestaltas och förmedlas från 1970-talet till 2010-talet i svenska samhällskunskapsböcker i gymnasieskolan. Studien syftar till att synliggöra vilken demokratimodell som genomsyrar de utvalda läroböckerna.

    Metod: Följande studie grundar sig på en litteraturstudie samt en kvalitativ forskningsmetod. Litteraturstudien i detta arbete behandlar och presenterar diverse teorier och forskning om läromedel och demokrati där Oscarsson (2003), Dahl (1999) och Held (1997) står i centrum. Den kvalitativa forskningsmetoden bygger på en textanalys av läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet utgivna från år 1978 till 2011 och där avsnittet om demokrati ligger i fokus.

    Resultat: Studiens resultat visar att demokratibegreppets gestaltning i samhällskunskapsböckerna mellan år 1978–2011 har varit oföränderliga över tid. Samtliga analyserade läroböcker redogör för att begreppet demokrati är det samma med hur demokratiprocessen fungerar i ett land. Vidare har demokratins beslutsprocess i de analyserade läroböckerna också varit oföränderliga över tid. En gemensam nämnare för samtliga läroböcker är att de beskriver direktdemokrati som ett eftersträvansvärt folkstyre samtidigt som de skildrar denna typ av demokrati som ogenomförbar. De analyserade läroböckerna skildrar medborgaren och dennes ansvar utifrån den demokratiska beslutsprocessen och de medborgerliga rättigheterna. Denna beskrivning ter sig vara den samma mellan år 1978–2011. Emellertid beskrivs medborgaren och medborgaruppdraget mer utförligt i de senare läroböckerna från 2004 samt 2011, vilket synliggörs genom att författarna lyfter fri opinionsbildning och människans lika värde som en viktig del av medborgarens rättigheter. 

  • 338.
    Fayad, Hanna Yasmin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Skolungdomars syn på kriminalitet: en kvalitativ studie om ungdomars uppfattningar och attityder till kriminalitet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kriminalitet är en förekommande handling i dagens samhälle och utgör ett allvarligt problem bland samhällets befolkning. Idag har kriminaliteten blivit allt vanligare bland ungdomar och orsakerna till detta är många och kan diskuteras. De ökade kriminella handlingarna i samhället har påverkat ungdomarnas attityder till kriminalitet. Studier visar att kriminalitet betraktas idag bland många ungdomar som en lösning på diverse problem, problem som kan bero på sociala- och ekonomiska förhållanden. Gängen och våldet blir således ett alternativ när tron på framtiden går förlorad.

    Syftet med denna studie är att undersöka skolungdomars uppfattningar och attityder till kriminalitet. Vidare syftar studien till att undersöka vilka bakomliggande orsaker till kriminalitet som finns och hur dessa kan förebyggas.

    Metod: Denna studie bygger på en litteraturstudie samt en kvalitativ forskningsmetod. Litteraturstudien behandlar och analyserar forskning om kriminalitet och hur attityder formas. Den kvalitativa forskningsmetoden baseras på djupgående intervjuer med ungdomar i årskurs nio.

    Resultatet i denna studie visar att det finns skilda attityder och uppfattningar hos respondenterna i frågor rörande kriminalitet. I fråga om bakomliggande orsaker till kriminalitet, fokuserade somliga respondenter på ekonomiska förhållanden och grupptryck, medan andra respondenter ansåg att sociala missförhållanden som familjeproblem och psykisk ohälsa är den huvudsakliga orsaken till kriminalitet. Vidare visade respondenterna skilda attityder kring synen på kriminella individer. En del respondenter visar sympati och förståelse för dessa människor, medan andra respondenter känner hat och ilska gentemot individer som begår kriminella handlingar.

    Analys av materialet visar att skolungdomar har en teori om att kriminella handlingar oftast uppstår till följd av hur miljön i umgängeskretsen ser ut, där grupptryck var en av de bidragande faktorerna. Förebyggande åtgärder har visat sig vara viktigt hos skolungdomarna där polis, skola och föräldrar ska samarbeta för att minska brottslighet i samhället.

  • 339.
    Fjällhage, Jonathan
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Asså det du hör och gör påverkar liksomhur du pratar"2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to investigate Swedish students' use of code-switching between the Swedish and English language, in relation to their involvement or interest in extramural activities. Their own views and attitudes on the topic as well as their reasons for code-switching will also be investigated in the study. The study is based on a qualitative method of research, in which semi-structured interviews were used. The participants in this study consisted of 17 students (in four focus groups) from three different secondary schools in southern Sweden. Fundamental factors connected to the study are code-switching, extramural activities,  borrowing as well as loanwords and the theory on which the study is based is called  accommodation theory. The results of the study show that the majority of total occurrences of students' use of code-switching, belonged to the word class of nouns. Other findings indicate that students use code-switching for social reasons, efficient communication and external factors, in which the situational context as well as the social context have a significant role. Many of the code-switched occurrences could also be attached to a specific extramural activity or interest. The study show that when discussing extramural activities, students frequently code-switch both consciously and unconsci ously as well as adapt their use of language, in order to make themselves understood.

  • 340.
    Fjällstål, Nathalie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Furbo, Malin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Att delta eller inte delta i barns fria lek, det är frågan: En intervjustudie om pedagogers resonemang kring sitt deltagande i barns fria lek2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns många tänkbara orsaker till att pedagoger deltar i barn fria lek. Exempelvis kan barnen behöva stöttning i sin lek, miljön behöver utformas på ett sätt som främjar barns lärande och utveckling, dessutom ges pedagogen möjlighet att observera barnen. Pedagogens makt syns tydligt i samspelet med barnen och tar olika uttryck beroende på situation.  Syfte: Syftet med föreliggande studie är att ge en fördjupad förståelse för pedagogers agerande i relation till barns lek.  Metod: Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie för att ta del av pedagogers egna tankar kring barns lek i sitt yrkesutövande. Resultat: Resultatet i vår studie visar att pedagogers deltagande i barns fria lek påverkas av olika faktorer i verksamheten. Vår analys resulterade i tre teman och under dessa teman skapades ett antal subteman. Detta sammanfattas under rubrikerna definition av fri lek, organisation och pedagogens olika roller och dessa presenteras i vår resultatdel.

  • 341.
    Flinck, Malin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Hit med lite farlighet säger Ronja": En studie med fokus på förskollärarens uppfattningar av utomhuspedagogik2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens övergripande syfte var att belysa förskollärarens uppfattningar av utomhuspedagogik. Frågeställningar som användes i studien var; Hur uppfattar förskollärare begreppet utomhuspedagogik? Vilka möjligheter och hinder uppfattar förskollärare finns med att bedriva aktiviteter inom utomhuspedagogik?

    Studien var inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och genomfördes med fokusgruppsintervjuer för att belysa förskollärares uppfattningar av fenomenet utomhuspedagogik.

    Resultatet i studien visar att utomhuspedagogik uppfattas som en pedagogik oberoende av platsen, samtidigt som det blir ett annat slags lärande utomhus eftersom ytan ökar möjligheter för rörelse. Förutom att utomhuspedagogik uppfattas som en möjlighet till rörelse är det även ett sätt att få en ekologisk känslighet för naturen och samhället. Samma resultat visar även att det finns utmaningar med utomhuspedagogik som säkerhet, utrymmet på utegården, få in barns inflytande i verksamheten och få tid för planering. Även om det finns utmaningar med pedagogiken utomhus är utomhuspedagogik ett sätt att kombinera teori med praktik. Resultatet lyfter fram att inläsning av litteratur, kurser och föreläsningar kangynna förkunskaper och kan även stärka utomhusundervisningen, därför är det en önskan om fler lärtillfällen och mer information kring utomhuspedagogik för att förskollärare ska kunna fördjupa sina teoretiska kunskaper om utomhusundervisning. Resultatet visar även att utomhuspedagogik kan uppfattas som en didaktisk förstärkningsteknik i lärandet, men även som ett didaktiskt verktyg för lek och kreativitet, samt som en vägledning för miljömedvetenhet.

    Denna studie har betydelse för läraryrket eftersom studien lyfter fram vikten av att vistas utomhus och att vi ska se utomhusmiljön som en miljö för lärande, vilket bidrar vidare till att barnen får en medvetenhet om naturens betydelse i ett hållbart samhälle.

  • 342.
    Flink, Nathalie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Samarbete för lärande och utveckling: En uppsats om samarbeten mellan svensk- och idrottslärare kring fysiska förmågor och psykiska aspekter2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    I uppsatsen granskas svensk- och idrottslärare som arbetar i grundskolans tidigare års uppfattningar av ett samarbete i ett hermeneutiskt perspektiv. Sammanfattningsvis kom studien fram till att ett samarbete är ovanliga mellan lärarna, men att behov och intresse finns. Lärarna beskriver rektorns roll, tid och kunskap som de tre huvudsakliga punkterna att ta hänsyn till i utformningen av ett samarbete.

    Bakgrund

    :

    Efter att ha läst kursen Idrott och hälsa (15 hp) parallellt med min lärarutbildning på Högskolan Väst började jag intressera mig för den fysiska aktivitetens betydelse för lärande, psykisk hälsa och personlig utveckling. Vidare insåg jag att ämnet Idrott och hälsa inte tilldelats den legitimitet jag, utifrån fakta om den fysiska aktivitetens prägel på individens uppväxt, anser den förtjänt av. Jag började då intressera mig för om det fanns ett samarbete mellan lärare på skolor som tagit vara på de möjligheter idrottsämnet och svenskaundervisningen tillsammans kan utforma. Svenskämnet, i sin tur, är för mig på många sätt grunden för alla ämnen i skolan. Det är med hjälp av de egenskaper och förmågor elever utvecklar under svenskundervisningen som de använder då de tar till sig, bearbetar och redogör för kunskap. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11, 2011) står det i kapitel två att riktlinjer för de som arbetar i skolan ska vara att "samverka för att göra skolan till en miljö för utveckling och lärande" (s. 14). Samtidigt står det i samma kapitel att alla lärare ska stärka elevernas tillit till sin förmåga och vilja att lära. Centralt för studien blev därför att ta reda på hur lärare förhåller sig till ett samarbete mellan svensk- och idrottslärare för att arbeta för en miljö där utveckling och lärande är i fokus.

    Syfte

    :

    Syftet är att undersöka om det finns och hur ett eventuellt samarbete mellan svensk- och idrottslärare ser ut.

    Om det inte förekommer någon typ av samarbete vill jag veta varför. I båda fallen vill jag även forska kring hur ett samarbete kan utvecklas och vad det finns för värde i det.

    Metod

    :

    I studien används två olika metoder: en enkätundersökning och fokusgrupper. Enkätundersökningen användes som en förundersökning till arbetet med fokusgrupperna, där syftet var att få en bred uppfattning om lärares upplevelser kring ett samarbete mellan svensk-

    och idrottslärare. Fokusgrupperna gick sedan djupare i lärarnas erfarenheter och tankar, samt undersökte hur de kunde tänka sig att lägga upp ett eventuellt arbete emellan sig.

    Resultat

    :

    Det resultat som framkommit i studien visar att lärarna ser fördelar i ett samarbete, men att det sällan förekommer. Lärarna beskriver att liknande egenskaper som de värdesätter i det ämne de undervisar i är av fördel även för andra ämnen, då psykologiska aspekter och fysiska förmågor kan bidra till en stadigare grund för eleverna. Orsaken till ett uteblivet samarbete, menar lärarna, är ofta en fråga om ledningens roll, tidsbrist samt okunskap om fördelarna med ett samarbete.

  • 343.
    Flink, Nathalie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Visa inte alla andra vilken dålig svenska ni pratar: Elevers förhållningssätt till skolans regler, normer och identitetskonstruktioner2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning

    Jag har valt att skriva om elevers förhållningssätt till regler och normer för att undersöka relationen mellan omgivningen och omständigheterna i förhållande till elevernas handlande. Min frågeställning är: Hur förhåller sig elever i en mångkulturell skola till skolans regler och normer?

    Forskningsbakgrund

    Under kapitlet "Forskningsbakgrund" redovisar jag vad andra forskare skrivit inom området. Kapitlet behandlar en del psykologiska aspekter som vad grupper har för inverkan på identitetskonstruktioner och hur normer och regler används för att upprätthålla ordningen. Vidare presenterar jag vad som tidigare skrivits om kulturens del av människors identitet. Jag förklarar bland annat begreppen

    kulturrasism, diskurser, monokulturell och mångkulturell.

    Metod

    I mitten av uppsatsen kommer en presentation av min metod. Jag har utfört en kvalitativ studie där jag använt mig av intervjuer och observationer som datainsamling, under en veckas tid. Under metod presenteras även mitt urval av elever och de forskningsetiska överväganden jag tagit hänsyn till.

    Resultat

    Under kapitlet Resultat står det om vad jag sett och hört under studien. Här redovisas både det eleverna berättat under intervjuerna och det jag observerat under rasterna. Kapitlet är indelat i tre underrubriker. "Killgrupper och tjejgäng" redovisar för vad jag sett och hört om elevers förhållningssätt till regler, normer och diskurser i de olika grupper som finns på skolan. Vidare visar jag resultaten från förhållningssätten utifrån en kulturell vinkel där läraren har en stor roll, under "Visa inte alla andra vilken dålig svenska ni pratar". Kapitlet avslutas med delen "Regler och normer" som tar upp det mest synliga och av eleverna medvetna andelarna av deras förhållningssätt.

    Diskussion och analys

    Jag avslutar med att diskutera och analysera mitt resultat, samt binda samman det med forskningsdelen. Jag diskuterar hur jag sett hur eleverna förhåller sig till regler och normer på skolan i protest till omgivningen och omständigheterna. I kapitlet finns även ett kort stycke där förslag ges på fortsatt forskning.

    Slutsats

    I följande studie har jag iakttagit förhållanden till normer och regler i en mångkulturell skola. Jag har sett hur lärarnas förhållande till barnen kan ha påverkan på hur de ser på varandra och sig själva. Lärarna bemöter eleverna med misstänksamhet och misstrogenhet, vilket gör att eleverna handlar utefter den synen. En stor del av hur man bör vara handlar om att visa upp ett tufft, hårt yttre. Detta visar man genom att använda svordomar, nedsättande ord och bryta skolans regler. Det råder en elever-mot-lärare-stämning på skolan. I en kamp om sin egen identitet gör eleverna revolt mot lärarnas regler. På skolan sätts reglerna för att upprätthålla ordningen. Jag har iakttagit hur spår av kulturrasism präglar skolans regler.

  • 344.
    Flink, Victoria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hansson, Rebecka
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Hellre ett bra samtal i 5 minuter än att bara läsa i 20 minuter”: Högläsning, ett samspel mellan pedagoger, barn och böcker2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi har valt att studera högläsning då vi anser att språket är ett viktigt verktyg för alla barn samt vuxna. Därför har vi riktat våra blickar mot högläsning, som är en aktivitet där barnen får en möjlighet till samspel med pedagog, bok och andra barn. Vi har även valt detta ämne då det är en stor del av vardagen på förskolan. Samtidigt skapar högläsningen en möjlighet till inflytande genom samtal, där pedagogen och barnet samtalar om bokens innehåll och ord. Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogernas tankar och hur de arbetade med högläsning i förskolan. Hur använder pedagoger högläsning i förskolan? När läser pedagoger vid förskolan? Varför högläser pedagoger vid förskolan? Vilka resurser nyttjar förskolan för att främja högläsningen? Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där intervjuer och observationer ligger till grund för resultatet. Genom att välja dessa två metoder bidrar de till att pedagogernas tankar och förhållningssätt synliggörs. I vår studie framgår det att pedagoger anser att högläsning är språkstimulerande för barn samt att högläsningen kunde gå till på olika sätt. Vi kunde även se en önskan hos pedagogerna att högläsningen skulle få en större plats i förskolans verksamhet, och att högläsningen även kunde ske på olika platser. Att högläsningen inte enbart är låst till inomhusmiljön utan att det även kunde ske utomhus eller i andra miljöer i förskolan.

  • 345.
    Fock, Anna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Brants, Johanna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Vilka komponenter är betydelsefulla för en god inskolning i förskolan?: En kvalitativ studie av pedagogers syn på inskolning.2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det vi ville få fram av vår studie var pedagogers syn på inskolning i förskolan. Bakgrunden till vår idé om uppsatsen är ett intresse i yngre barn och de riktlinjer Läroplanen för förskolan 98/10 har när det gäller inskolning. Vi anser att dessa riktlinjer kan tolkas på olika sätt och att det saknas klara direktiv om hur en inskolning ska utföras. Vi menar att detta inte bara är intressant för oss utan att det också har ett allmängiltigt intresse för pedagoger. Vi hade även i åtanke att ekonomi och förskolechefer styr hur en inskolning ser ut och hur det då påverkar den verkliga verksamheten. Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap kring enskilda pedagogers syn på inskolning och vad som är betydelsefullt att fokusera på under denna period. Som metod använde vi oss av kvalitativa forskningsintervjuer. Vi ansåg att det var en bra metod att använda på grund av att vi ville få fram enskilda pedagogers syn, hur de tänker och känner inför inskolning i deras förskoleverksamhet. Vi intervjuade åtta stycken pedagoger från olika förskolor. Den data vi fick transkriberades, kodades och de teman vi fick fram från kodningen analyserades. Våra huvudsakliga nyckel teman var föräldrar, relationer, barnets kompetenser och anknytning. I vår tidigare forskning har vi också presenterat en rad andra begrepp vi finner relevanta inom området inskolning. Dessa områden menar vi är relevanta inom ämnet inskolning. I vårt resultat presenteras pedagogers syn och tankar om inskolning och vad de anser är viktigt för att en inskolning ska bli lyckad. Med hjälp av tidigare forskning, datainsamling och våra tolkningar som vi gjort utifrån intervjuerna sammanställde vi resultatet. Allt utifrån vilket syfte vi har haft med studien.

  • 346.
    Fock, Malena
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Myhre, Eleni
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    En fruktsallad med bara päron, det är inte speciellt spännande: En kvalitativ studie av lärares förhållningssätt till samspelet i klassrummet2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till den här studien har grundats i ett allmängiltigt intresse kring det samspel som uppstår i klassrummet. Vi har funderat över det maktförhållande som uppkommer då lärare och elev interagerar med varandra och hur det kan komma att påverka elevers progression inom skolan, både för det kunskapsmässiga och emotionella utvecklandet. Syftet har varit att se vilka förutsättningar lärare skapar i samspelet med elever i klassrummet utifrån tre olika perspektiv: demokrati, normer och flerstämmighet. Fokus har lagts på läraren och hur man i sin lärarroll kan agera i olika situationer. Arbetet bygger på kvalitativa studier med utgångspunkt i direkt observation genomförda i två klassrum fördelat på två olika skolor och fokusgrupper genomförda på två olika skolor med tre lärare i varje grupp. Studiens resultat struktureras utefter de två valda metoderna. Anledningen är att vi ville presentera hur lärare kan agera (observationer) och hur de kan argumentera (fokusgrupper) för sitt handlande i skolsammanhang. Metoduppdelningen är för att underlätta läsningen samt se om det som sägs och görs förenas eller skiljs åt. Resultatet av arbetet presenterar lärares tankar och åsikter kring utvalda dilemman och de tolkningar vi gjort utifrån de direkta observationerna. Den datainsamling och det tolkningar som sammanställs i resultatet argumenteras utifrån forskningsöversikten och det syfte vi har med studien

  • 347.
    Forsberg Ahlcrona, Mirella
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Kreativitet i förskolan2016Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 348.
    Forsberg Ahlcrona, Mirella
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Språk-, läs-och skrivutveckling Modul: Skapa och kommuniceraDel 4: Estetik och kreativ kommunikation2017Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna artikel belyser hur förskolan kan arbeta med estetik, kreativitet och fantasi både som kunskaper och som verksamhetens uppdrag. Att skapa och kommunicera på ett kreativt sätt med yngre barn handlar om att erbjuda rikligt med intryck, erfarenheter och möjligheter. De skapande erfarenheterna kan bidra till att barn lär  sig kommunicera och uttrycka sina upplevelser genom att berätta, upptäcka, fundera och växa i sitt vetande. Artikeln belyser även kreativ kommunikation och vuxnas betydelse för barns estetiska utveckling. Arbetssätten konkretiseras med exempel på hur yngre barn skapar och samspelar. Många av exemplen kommer från flerspråkiga barngrupper och arbetet med svenska som andraspråk

  • 349.
    Forsberg Ahlcrona, Mirella
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Östman, Ann
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Mathematics and Puppet Play as a Method in the Preschool Teacher Education2018Ingår i: Creative Education, ISSN 2151-4755, E-ISSN 2151-4771, Vol. 09, nr 10, s. 1536-1550Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explores students'€™ perceptions and understanding of mathematics as a subject and using aesthetic expressions in their own mathematics teaching in preschool, more specifically, with puppet play as a method. In all teacher education in Sweden, mathematics in preschool is taught in different ways, which means that the teaching about the aesthetic possibilities as a part of the teaching of mathematics in preschool varies. The main purpose of the study has been to investigate students’ mathematical development in preschool practice based on the changes made in the educational and methodological implications during teacher education. The data collection consists of texts from 73 students. The qualitative content analysis focuses on the students’ descriptions of understanding and meaning of mathematics and aesthetics in their own teaching with the children. The results show that the methodological implications in the course’s organization and structure enabled a variation of qualitative changes in the students perceptions and beliefs about mathematics and aesthetics, but also that the conceptual languages of mathematics could be varied and concretized by new methodological strategies.

  • 350.
    Forsell, Johan
    et al.
    Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik.
    Forslund Frykedal, Karin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hammar Chiriac, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Group Work Assessment: Assessing Social Skills at Group Level2019Ingår i: Small Group Research, ISSN 1046-4964, E-ISSN 1552-8278, s. 1-38Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Group work assessment is often described by teachers as complex and challenging, with individual assessment and fair assessment emerging as dilemmas. The aim of this literature review is to explore and systematize research about group work assessment in educational settings. This is an integrated research area consisting of research combining group work and classroom assessment. A database search was conducted, inspired by the guidelines of the PRISMA (Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses). The analysis and categorization evolved into a typology consisting of five themes: (a) purpose of group work assessment, (b) what is assessed in group work, (c) methods for group work assessment, (d) effects and consequences of group work assessment, and (e) quality in group work assessment. The findings reveal that research in the field of group work assessment notably focuses on social skills and group processes. Peer assessment plays a prominent role and teachers as assessors are surprising absences in the reviewed research.

45678910 301 - 350 av 1394
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf