Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 1460
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Egonson, Marcus
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Effects of colonialism on the male gender and masculinity in Buchi Emecheta's Second class citizen2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 302.
    Egonson, Marcus
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    How to Raise Willingness to Communicate in Heterogenous Students of English: A Case Study on WTC & Investment in a Swedish Upper Secondary Land Management School2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This degree thesis is a case study of classroom behavior by students at a land management upper secondary school located in a rural environment. One issue at this school is that a lot of students are not invested in English language learning, and because they are not invested, their willingness to communicate (WTC) suffers. They do not act upon opportunities to use English as a tool for communication. The result is a reluctance to use English, in the end affecting their language acquisition (i.e. learning English) and communication skills negatively. These students might not be able to partake in the opportunities that mastering English offers, since English is a global language used for communication between people, media and online social media.

    The purpose of this study is to observe the students' micro-level communication in the classroom (the actual communication) and isolate factors that facilitate enough engagement for the students to use English in the classroom. This will be done by analyzing the generated data through previous research of WTC and investment to see if the data falls in line with it. By triangulating field notes, video recordings and interviews with the students about their classroom behavior, my interpretation of the data shows that there are various factors that might help to raise WTC and engagement. The results do fall in line with previous research. There are also factors that might reduce WTC and engagement. From the conclusion, a number of pedagogical implementations are drawn. The most important one is that teachers could find it beneficial to view the individual learners themselves as the most important factor and to be aware of what engages them to voluntarily use English in the classroom. It is also beneficial to the students to view English as a tool for communication that grant access to English-speaking communities and possible futures.

  • 303.
    Ek-Andersson, Christian
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Pettersson, Pontus
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Språkapplikationer i barns skriftspråksutveckling: Förskollärares föreställningar kring användning av lärplattor i skriftspråksundervisningen2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Utvecklingen av digitala verktyg som lärplattor och dess plats i skolan har medfört nya praktiker för lärare och elever. Bagga-Gupta (2013) menar att vi idag inte kan tala om praktiker för literacy utan att ta hänsyn till de digitala verktygen. Dessa verktyg finns överallt i vårt samhälle och präglar hur vi kommunicerar och söker information. Det väcker intressanta frågor att ställa sig. Hur påverkas förskoleklassens verksamhet och hur påverkas diskurserna kring barns skriftspråksutveckling? För oss var det således relevant att undersöka förskollärares syn på kopplingen mellan literacylärandet och lärplattor. Den svenskproducerade språkapplikationen Kul med Duffton har haft en central plats i studien.Syfte: Syftet är att undersöka förskollärares föreställningar om hur skriftspråksundervisningen påverkas när språkapplikationer till lärplattor introduceras i undervisningen, samt vilka konsekvenser det får för barns skriftspråksutveckling.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie där fem förskollärare som är verksamma inom skolmiljö har intervjuats genom en fokusgrupp. En specialpedagog som deltagit i utvecklingen av Kul med Duffton intervjuades genom en halvstrukturerad intervju. Våra intervjuer har dokumenterats med ljudupptagning och transkriberats. Olika teman som identifierades blev utgångspunkt för analys.Resultat: Vår studie har visat att förskollärarna i studien ser lärplattan som ett verktyg med möjligheter och potential inom skriftspråksundervisningen. Förskollärarna påpekade emellertid att det innebär flera utmaningar att etablera lärplattan i skriftspråksundervisningen. De uttryckte en önskan att applikationerna bör vara anpassningsbara för att fungera bra för individanpassad undervisning. Tillgången till endast en lärplatta utgör ett hinder för att verktyget ska kunna ta plats i deras skriftspråksundervisning. Andra utmaningar som lyftes är att lärplattan är för många fortfarande ett nytt verktyg och det skulle krävas planeringstid för att bekanta sig med det samt tid för att välja ut lämpliga applikationer. Förskollärarna lade stor vikt på gruppens betydelse och det sociala samspelet i deras skriftspråksundervisning. Därmed innebär lärplattor en viktig utmaning för dem att hitta fungerande gruppkonstellationer. Det poängterades även att alla barn inte intresserar sig för lärplattan eller för applikationer som är utformade som spel. Hur lärplattan och applikationerna introduceras i undervisningen blir således en viktig aspekt att ta hänsyn till.

  • 304.
    Ekberg, Annika
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Kauppinen, Berit
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Lagarbete på hög nivå": Barns perspektiv på äventyrspedagogik2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte:

    Syftet med föreliggande studie är att bidra med en fördjupad kunskap om barns perspektiv på äventyrspedagogik som en del av skolans arbetsformer. Elevernas upplevelser och tankar bidrar till ökad kunskap som är värdefull för en god utveckling av verksamheten.

    Metod:

    Undersökningen vi gjort är en kvalitativ studie där vi använt oss av fokusgruppsintervjuer. Fyra fokusgrupper är intervjuade i undersökningen och antalet deltagare i varje intervju är mellan tre och fem stycken.

    Resultat:

    I vårt resultat har vi fått svar på våra frågeställningar om hur eleverna upplever äventyrspedagogiken och hur samarbetet har fungerat under projektets gång. Det framkommer av studien att eleverna ser på äventyrspedagogiken som ett positivt arbetssätt där samarbete är ett bra redskap för att lyckas.

  • 305.
    Eklund, Johanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Johansson, Pernilla
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Efter det vill jag leka med det och då får jag inte det": En kvalitativ studie om barns inflytande2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barnkonventionen blir lag den 1 januari 2020. Enligt UNICEF (2009) och den nya läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) är således barns rätt till inflytande och delaktighet tydligt framhållet. Som lärare inom förskolan är det därför av stor vikt att studera barns inflytande och skaffa mer kunskap och förståelse för barns perspektiv kring detta.

    Syfte: Syftet med föreliggande studie är att bidra med ökad förståelse för barns inflytande över sin vardag på förskolan.

    Metod: Studien är kvalitativ och har genomförts med hjälp av visuell metod, barnintervjuer och observationer.

    Resultat: Barnen verkar huvudsakligen ha möjligheter till inflytande i och över leken. Däremot tycks leken vara styrd av regler som pedagogerna bestämt om exempelvis hur många som får leka samtidigt vid varje aktivitet. Barnen kan antas uppleva att regeln begränsar deras inflytande, då de uttrycker att de vill leka fler tillsammans. De regler som finns på avdelningen är barnen överens om att pedagogerna bestämt och om barnen inte följer dessa är deras gemensamma uppfattning att de kan drabbas av sanktioner. Vid dessa tillfällen har barnen, vad det ser ut som, inte några möjligheter till inflytande över sin situation. Barnen gav dock uttryck för att ha inflytande i en del rum genom att kunna påverka exempelvis ljussättning eller möblering. Däremot var vissa leksaker och material i vissa rum placerade så att barnen inte hade tillgång till dessa, vilket kan anses vara begränsande för deras inflytande. Barnen tycktes ge uttryck för motstånd mot pedagogernas makt på olika sätt bland annat genom att skoja eller att hitta på sätt att överskrida rådande regler utan att riskera bestraffning. Tendensen var också att de äldre barnen ansåg sig kunna bestämma mer än de yngre.

  • 306.
    Ekström, Martina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Olander, Pornpimol
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    ”Musiken stärker och förstärker”: 12 lärares inställning till musik i den pedagogiska verksamheten2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Vi har valt att göra en studie som berör lärares inställning till musikens plats i den pedagogiska verksamheten. Vi vill med undersökningen se på vilket vis och i vilken utsträckning musik förekommer. Vår utbildning riktar sig främst mot grundskolans tidigare år och utifrån det valde vi att genomföra vår studie inom samma yrkesgrupp som vi själva i framtiden kommer att tillhöra. De erfarenheter vi själva har av hur och hur mycket musik används på skolor gjorde att vi ville undersöka lärarnas inställning till musikaktiviteter i den pedagogiska verksamheten runt om i olika kommuner. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver musikens plats och betydelse i den pedagogiska verksamhet de bedriver. Vi syftar till att bland annat undersöka hur mycket plats musik ges samt om lärarna anser att det finns mål med de aktiviteter de väljer att genomföra, och om det finns upplevelser eller kunskaper om musik som de vill att eleverna skall få med sig under sin skoltid. Metod Vi valde att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod med delvis strukturerade intervjufrågor. Utifrån ett strategiskt urval av de undersökningspersoner som deltagit i vår studie utgick vi i vår analys från ramfaktorteorin. Det betyder att samtliga personer som deltar i undersökningen ryms inom samma ramar och de har alla liknande faktorer som påverkar de val och prioriteringar de gör i sina arbetssituationer. Vi var båda närvarande vid samtliga intervjuer och alla intervjuer har spelats in för att vara till hjälp vid vår analys och i tolkningsprocessen. Resultat Resultatet visade att majoriteten av lärarna använder sig av musik i den pedagogiska verksamheten på olika sätt. Lärarna använder musik av olika skäl, och det mest framträdande skälet är att de anser att eleverna behöver utöva estetiska arbetsformer lite då och då för att orka med den övriga verksamheten. Musik används också för att stärka elevernas gruppsammanhållning och inlärningsförmåga, och för att pedagogerna anser att det är viktigt att eleverna har roligt.

  • 307.
    Ekvall, Amanda
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hermansson, Emilie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Det ska vara svårt, men lite svårt: En kvalitativ studie om lärares uppfattningar om problemlösning i matematik2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning:

    Vi valde att genomföra en studie om verksamma lärares uppfattningar om problemlösning inom matematik. Anledningen till detta var för att vi upplevde att definitionen på problemlösning var oklar för oss och andra lärarstudenter.

    Syfte:

    Syftet med vår uppsats var att undersöka lärares uppfattningar om problemlösning i matematik, bland annat om de såg möjligheter och hinder med problemlösning. Vi ville också undersöka hur problemlösning användes i undervisningen och om den speglade kursplanens krav.

    Metod:

    Vi valde att göra en fenomenologisk kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer. Där vi intervjuade åtta lärare som under de senaste åren har undervisat i matematik i årskurs tre. Efter intervjuerna sammanställde och jämförde vi lärarnas svar i olika kategorier: lärarens uppfattning om problemlösning inom matematik, arbetssätt vid problemlösning, arbetsformer vid problemlösning och undervisningens förankring i kursplanen för matematik.

    Resultat:

    Lärarnas uppfattningar kring problemlösning inom matematik omfattade olika delar. Här framkom deras definition av begreppet, att tillvägagångssättet skulle vara oklart från början och/eller innebar öppna frågor med flera svarsalternativ. Lärarna var eniga om att problemlösning var betydelsefullt, att uppgifterna skulle vara elevnära, att eleverna visade och förklarade strategierna för uppgifterna och att problemlösning var ett återkommande moment i alla årskurser. De möjligheter lärarna såg var att problemlösning kunde ge förståelse för matematikämnet, likaså andra ämnen. Hinder som belystes var att det krävdes mer av läraren i planering och undervisning samt att de elever som hade lässvårigheter kunde få svårigheter med problemlösning som innehöll text. Det vanligaste arbetssättet i undervisningen om problemlösning var samtal, arbeta efter ett läromedel och tillämpning av konkret material. Arbetsformen som användes mest var att eleverna fick arbeta först enskilt, sedan i par eller grupp. Mer än hälften av lärarna arbetade utifrån kursplanens text om problemlösning när de utformade pedagogiska planeringar och arbetsplaner

  • 308.
    Ekwall, Moa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Osman Said, Nezik
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Det mångkulturella klassrummet: Religionskunskapsundervisning ur ett lärarperspektiv2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sverige har under de senaste 100 åren gått från att vara ett företrädesvis kristet samhälle till att vara ett mångkulturellt och mångreligiöst land. Samtidigt har också utbildningsväsendet förändrats, vilket avspeglas i förändrade uppdrag när det gäller livsåskådningar och individuell utveckling i skolan. Från folkskolans grundade tills idag har utbildningen radikalt förändrats med tonvikt kring religion och livsåskådningar.

    Syfte: Syftet med föreliggande studien är att undersöka, ur ett lärarperspektiv, hur olika religioner beskrivs och diskuteras om i ett mångkulturellt klassrum. Samtidigt vill vi undersöka hur lärare förhåller sig till elevers tal i om religion i klassrummet och hur lärarna ser på sin egen undervisning.

    Metod: Genom intervjuer och observationer har fyra religionskunskapslärare intervjuats, observerats och samtalats med huruvida de beskriver sin religionskunskapsundervisning samt hur de förhåller sig till elevers tal om religion i klassrummet. Den insamlade empirin från vår undersökning har analyserats och tolkats utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

    Resultat: Resultatet visar att lärarnas avsikter med religionskunskapsundervisningen inte alltid överensstämde med verkligheten. Vi analyserade fram tre olika mönster som belyste lärarens betydelse i undervisningen och hur lärarens tyckande påverkade undervisningssituationen. I både intervjuerna, observationerna och samtalen framgick det att lärarna har en positiv syn på religionskunskapsämnet. Det utmärktes således genom att lärarna tryckte på vikten av att lyssna på sina elever samtidigt som eleverna lyssnar på läraren, vilket skapade ett genuint klassrumsklimat. Däremot framkom det under observationerna att lärarna underförstått jämförde religioner med en tänkt norm och att lärarna företräder en norm om att vissa praktiker samt föreställningar inom varje religion var mer accepterade än andra.

  • 309.
    Elam, Katarina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Widhe, Olle
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Läslust och litterär förståelse ur ett kroppsligt perspektiv2015Ingår i: Svensk forskning om läsning och läsundervisning / [ed] Tengberg, Michael & Olin-Scheller, Christina, Gleerups , 2015, s. 171-182Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 310.
    Elf, Anna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hamberg, Linnéa
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Beteendeproblem" i förskolan: Pedagogers uppfattningar och arbetssätt för att hantera detta2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Beteendeproblem är ett svårdefinierat begrepp som inom forskning beskrivs på olika sätt. Forskning om förskolan och tidiga insatser för barn med "beteendeproblem" är ett relativt smalt forskningsområde. Det är vanligt när man talar om beteendeproblem att se det ur ett individperspektiv eller ur ett miljöperspektiv vilket således avgör vilka metoder och strategier som tillämpas. Forskning som tidigare skett utifrån ett kompensatoriskt perspektiv har på senare år allt mer lutat åt ett synsätt ur ett kritiskt perspektiv.

    Syfte: Syftet med föreliggande studie är att belysa hur pedagoger arbetar med barn i förskolan som anses ha beteendeproblem.

    Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod. Vi har genomfört semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med nio pedagoger på tre olika förskolor.

    Resultat: Studiens resultat har analyserats med hjälp av Nilholms tre specialpedagogiska perspektiv. Resultatet visar att det kompensatoriska perspektivet är dominerande när det kommer till talet om vilka barn som beskrivs ha ett beteendeproblem detta då pedagogerna talade om beteendeproblem som individbundna faktorer. Vidare visar resultatet att både det kompensatoriska och det kritiska perspektivet blir framträdande i pedagogernas valda metoder och strategier då de använde sig av metoder som var både kontextbundna men också individanpassade.

  • 311.
    Elgemark, Anna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Jeong, Hyeseung
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Swedish youths as listeners for diverse English accents: Discussing the method2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The Swedish youth have received recognition for having high proficiency in English and for being highly motivated in learning English (Norrby, 2015). However, their accent preference and listening input are skewed towards certain Inner Circle Englishes, especially American English (AE) (Cabau, 2009), while it is not known if they are willing and/or capable of understanding a wide range of accents in globalised communication. Our study, to be commenced in early 2020, seeks to address this gap by investigating how Swedish youths are as listeners for diverse English accents. In this poster presentation, we will discuss the method of our study.

    The method is experimental. We operationalise listener intelligibility (LI), listener comprehensibility (LC), accentedness perception (AP) and accentedness acceptance (AA), adapted from previous studies (e.g. Kennedy & Trofimovich, 2008; Munro & Derwing, 1995; Tulaja, 2019), as well as listener variables found to have influence on the listener perception (e.g. Kang & Rubin, 2014). The stimulus will be the recordings of five university lecturers (one AE L1 and four L2 speakers) reading the same texts – adapted from previous Swedish national English 6 tests and the 40 true/false sentences from Munro and Derwing (1995). Listeners will be five classes of high school students, and each class will listen to one of the five speakers’ readings. We will administer tests to determine LI, LC, AP, and AA, and a questionnaire to identify individual variables. The analysis will target the LI, LC, AP and AA for different speakers, their relationships, interaction between the effects of speakers and listener variables, and speakers’ phonetic features compromising LI. At this stage of the research process, we welcome feedback, particularly on the justification of speaker selection, instruments for measuring the four constructs and for identifying individual variables and ways to remove training effect in test administration.    

    References

    Cabau, B. (2009). The irresistible rise and hegemony of a linguistic fortress: English teaching in Sweden. International Multilingual Research Journal, 3(2), 134-152. doi:10.1080/19313150903073786

    Kang, O., & Rubin, D. (2014). Listener expectations, reverse linguisticstereotyping, and individual background factors in social judgments and oral performance assessment. In A. Moyer & J. M. Levis (Eds.), Social dynamics in second language accent account (pp. 239-253). Berlin: De Gruyter Mouton.

    Kennedy, S., & Trofimovich, P. (2008). Intelligibility, comprehensibility, and accentedness of L2 speech: The role of listener experience and semantic context. Canadian Modern Language Review, 64(3), 459-489.

    Munro, M., & Derwing, T. (1995). Foreign accent, comprehensibility, and intelligibility in the speech of second language learners. Language Learning, 45(1), 73-97. doi:10.1111/j.1467-1770.1995.tb00963.x

    Norrby, C. (2015). English in Scandinavia: Monster or mate? Sweden as a case study. In J. Hajek & Y. Slaughter (Eds.), Challenging the monolingual mindset (pp. 17-32). Bristol: Multilingual Matters.

    Tulaja, L. (2019). Pronunciation errors by German L2 Danish learners: Ratings in accentedness, comprehensibility and acceptability. Paper presented at the The New Sounds, Waseda, Japan.

  • 312.
    Eliasson, Nathalie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Förskollärarnas förhållningssätt till leken i förskolan2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Leken har sedan länge varit en självklar och central del i förskolans verksamhet. Många personer pratar om att barnen leker och har det trevligt på förskolan. Under utbildningen har litteratur som handlar om hur förskollärarna kan arbeta med leken på olika sätt varit central.  Syftet: Syftet med studien är att undersöka hur förskollärarna förhåller sig till leken i förskolan. Vilken syn förskollärarna har på leken och hur de anser att de arbetar med leken är studiens huvudsakliga inriktning.  Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ metod genom åtta intervjuer och tio observationer. Observationerna har varit utgångspunkt till intervjuerna. Genom observationer har jag kunnat studera förskollärarnas agerande i leken. Under intervjuerna har förskollärarna fått berätta om sin syn på leken och hur de upplever att de agerar i leken.  Resultat: Resultatet av det insamlade och bearbetade materialet delades upp i två olika delar. Förskollärarnas syn på leken samt förskollärarnas agerande i leken. Resultatet visar att förskollärarna anser att leken är central för barns lärande och utveckling. Deras syn på leken är avgörande för hur barnen leker på förskolan. Det är viktigt att förskollärarna har kunskaper och erfarenheter som de kan delge barnen och hjälpa dem att utveckla sina lekar.

  • 313.
    Elmi, Nadia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Well, Propensities and Principles Must Be Reconciled by Some Means": The Conflict of Happiness in Jane Eyre2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 314.
    Emanuelsson, Jonas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Att beskriva pedagogisk verksamhet: En analys av högstadieskolors profilering på nätet2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Det fria skolvalet infördes 1992 och har delvis inneburit en ökad konkurrens inom den svenska skolan. Då eleverna har möjlighet att välja skola är det ytterst relevant att undersöka hur skolorna väljer att synliggöra den pedagogiska verksamheten. Informationen på hemsidorna kan ha en avgörande betydelse för vad många väljer och därmed blir dess innehåll väsentligt att analysera närmare – framförallt ur ett marknadsperspektiv.

    Syfte

    Studiens syfte är att undersöka hur högstadieskolor beskrivs på Internet.

    Metod

    Undersökningen är av kvalitativ art och ett textanalytiskt perspektiv har tillämpats på studiens empiri. 19 olika hemsidor har analyserats och sju återkommande teman har synliggjorts. Det indelade materialet har sedan kopplas samman med kritisk diskursteori och tre konkurrerande, men tydligt sammankopplade, logiker.

    Resultat

    Studiens resultat indikerar att skolorna beskriver den egna verksamheten utifrån sju återkommande teman. Den aktuella sammanställningen kan tolkas som att skolornas profilering är grundad på läroplanens målsättningar samt att dess fokus på vissa specifika aspekter kan uppfattas som ett konkurrensmedel på den öppna skolmarknaden.

  • 315.
    Emanuelsson, Jonas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Code-switching in Swedish Television: An analysis of spoken English in "Hasselhoff – En Svensk Talkshow"2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Code-switching refers to the use and alternation between two, or more, different languages in a single context and this linguistic phenomenon has been investigated thoroughly by the sociolinguistic field. The following study aims to determine when, how and why code-switching occurs in spoken language, using an English speaking talkshow with Swedish guests as the object of study. A mixed methods research approach is applied, relating the results to the influence of English within our society. Four episodes of "Hasselhoff – En Svensk Talkshow" (2014) have been examined for this purpose because of the fact that the host and the various guests do not share the same ethnicity, culture and linguistic background. Different theoretical aspects of code-switching are considered before the main findings are presented and discussed further. The results show that these linguistic switches depend on contextual circumstances and may be explained as a consequence of (1) a direct request from the interviewer, (2) habit, (3) limited English vocabulary or (4) lack of useful equivalents. A primary analysis, relating the occurrences to previous studies, indicates that these cases of code-switching achieve their purpose and provide deeper understanding in linguistic structures

  • 316.
    Emanuelsson, Jonas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Elevers upplevelser av återkoppling: En intervjustudie med sex högstadieelever2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Läroplanen (LGR11) betonar vikten av att lärarens bedömning ska utformas på ett sådant sätt att eleven utvecklar förmågan att utvärdera sin, och andras, prestationer i förhållande till de rådande omständigheterna. Återkopplingen ska även vara allsidig och förse eleven med färdigheter som gynnar den individuella utvecklingen.

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka elevers upplevelser av återkoppling.

    Metod: Undersökningen är av kvalitativ art och har genomförts med hjälp av sex semi-strukturerade intervjuer. En medelstor friskola i Västra Sverige valdes ut och tre pojkar respektive tre flickor från årkurs nio slumpades fram. Det insamlade materialet analyserades sedan utifrån fyra specifika aspekter av återkoppling.

    Resultat: De genomförda intervjuerna indikerar att återkopplingen upplevs ha en betydande roll på elevernas lärande. Resultatet visar även att det finns en önskan till viss förändring kring arbetssättet och i synnerhet beträffande lärarnas tillvägagångssätt. Respondenterna upplever nämligen att en utvecklande återkoppling, som riktar sig till deras arbetsprocess eller förmåga att själva lösa problemet, är mest effektiv ur ett långsiktigt perspektiv.

  • 317.
    Englund, Emelie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Steen, Jenny
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lärmiljö som källa till lek, kreativitet och fantasi: En studie om betydelsen av en stimulerande lärmiljö i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I och med skolinspektionens granskning av kvalitet och måluppfyllelse samt den nya läroplanen som börjar gälla juli 2019 ser vi det som aktuellt att undersöka hur förskollärare ser på lek, fantasi och kreativitet. Detta då leken fått en egen rubrik där även miljöns betydelse tas upp. Våra egna erfarenheter från verksamheter är att den fysiska miljön både kan ses som ett verktyg men också där den planeras för att underlätta i verksamhetens vardag.

    Syfte: Syftet med vår studie är att synliggöra hur lärmiljöer inomhus påverkar förutsättningar och möjligheter till lek, kreativitet och fantasi. Mer specifikt inriktar vi oss på hur förskollärare konstruerar betydelsen av en stimulerande miljö i förskolan samt hur barnen tar tillvara på denna.

    Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie där vi använt oss av fokusgruppsintervju och icke deltagande observationer som metod.

    Resultat: Förskollärarna i studien framhåller betydelsen av att tillvarata barnens intressen vid planeringen av lärmiljöerna. Ordning och reda i miljöerna är enligt förskollärarna viktigt, att hålla ordning och att var sak har sin plats. I våra observationer framkommer även att det finns förväntningar på vilka lekar som ska lekas i miljöerna och förskollärarna samtalar kring hur tillåtande de ska vara i samband med att barnen flyttar runt på materialet i de tilltänkta lärmiljöerna. Studien visar även att barnen gärna använder sin kreativitet och fantasi i den fria leken men att regler begränsar detta.

  • 318.
    Englund, Johanna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Förskollärares förhållningssätt till naturvetenskap i förskolan2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med min kvalitativa studie var att få en kännedom om hur förskollärare förhåller sig till naturvetenskap i förskolan, samt hur de beskriver att de arbetar med naturvetenskapens alla delar i barngruppen. Jag har valt naturvetenskap då det är något jag själv finner intressant och har under min arbetsplatsförlagda utbildning uppmärksammat en viss osäkerhet hos pedagogerna kring naturvetenskapen. Här föddes idén till min uppsats. Jag har utfört en kvalitativ forskningsstudie, där semistrukturerade intervjuer utförts med förskollärare som arbetar både med yngre och äldre barn inom förskolan. Under intervjuerna framkom det att flera utav informanterna upplevde en osäkerhet kring naturvetenskap och hur de ska förhålla sig till alla delar som läroplanen förespråkar. Det visade sig främst vara förskollärarna som arbetar med de lite yngre barnen som upplevde det på detta sätt. Jag uppmärksammade också att de informanter som fått någon form av fortbildning inom ämnet visade på en större kunskap och ett mer avslappnat förhållande till naturvetenskap i förskolan. Generellt för de flesta av informanterna var att de främst såg naturkunskap som läran om djur och natur, där ämnen som fysik, kemi och teknik inte behandlades i lika stor utsträckning. Utomhusmiljön var något de värderade högt i sin undervisning om naturvetenskap.

  • 319.
    Engman, Emilia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Norman, Chelsie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Barnen ska vara huvudperson på scenen som fritidslärarna skapar": En studie om föräldrars förväntningar på fritidshem2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I mötet med vårdnadshavare under vår VFU fick vi höra delar av deras syn på fritidshemmet. Då väcktes intresset för vårdnadshavares förväntningar på verksamheten och på oss som lärare. I läroplanen för fritidshem står det att vårdnadshavare ska ha möjlighet att påverka och vara delaktiga i fritidshemmet. För att vårdnadshavare ska ha en möjlighet att påverka behöver fritidslärare veta vad vårdnadshavare har för förväntningar på fritidshemsverksamheten.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka förväntningar vårdnadshavare har på fritidshemmet.

    Metod: För att finna svar på våra forskningsfrågor och uppfylla vårt syfte använde vi oss av kvantitativ och kvalitativ metod. Till den kvantitativa delen användes en webb-baserad enkätundersökning där vårdnadshavare kunde delta anonymt. Enkäten bestod av några öppna frågor och några skattningsfrågor kring delar av fritidsverksamheten. För att komplettera enkätundersökningen och få en mer djupgående inblick i vårdnadshavares förväntningar valde vi även att göra en kvalitativ del genom att använda intervju som metod.

    Resultat: Undersökningen visar att vårdnadshavare förväntar sig att fritidshemmet ska vara en trygg plats där barnen kan få stöttning i sin personliga utveckling och i skapandet av relationer. De anser att det är fritidslärarens uppgift att se till att eleverna får en meningsfull tid under fritidstimmarna i en trivsam miljö och de förväntar sig att lärarna startar upp stimulerande aktiviteter med eleverna. En god relation mellan lärare och vårdnadshavare är viktigt för att vårdnadshavaren ska kunna vara trygg med att lämna sitt barn på fritidshemmet.

  • 320.
    Engström, Pär
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Johansson, Eva
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Erfarenhet och samtal: En studie om yrkeserfarenhetens betydelse i seminariesamtal2011Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Vid Högskolan Väst startades hösten 2008 en lärarutbildning där barnskötare utbildas till

    lärare. Barnskötarna ska ha minst tre års yrkeserfarenhet av att arbeta inom förskola eller

    fritidshem. Denna yrkeserfarenhet gör att barnskötarna har, genom ett valideringsförfarande,

    fått sig tillgodoräknat den första kursen i utbildningen. Dessutom antas yrkeserfarenheten

    bidra till att studenterna kan, samtidigt som de arbetar, läsa en "förtätad" utbildning som läses

    på kortare studietid än i den reguljära lärarutbildningen. Detta motiverar att yrkeserfarenhet

    studeras närmare i denna utbildning. För detta ändamål bedrivs ett forskningsprojekt där

    relationen yrkeserfarenhet och professionsutbildning studeras.

    Denna rapport redovisar en inledande delstudie i detta projekt. Syftet med denna delstudie

    är dels att beskriva hur yrkeserfarenheten tar sig uttryck när deltagarna innan utbildningen

    diskuterar vardagssituationer i sin yrkespraktik, dels att utveckla kunskaper om

    seminariesamtalets möjligheter att bidra till att deltagare utvecklar ny kunskap. För båda dessa

    syften valdes en seminariegrupp bestående av sex barnskötare och en seminarieledare ut.

    Resultatet av delstudien visar att barnskötarna diskuterade vardagssituationer och dilemman

    i dessa som fokuserar på olika aspekter av förskolans omsorgs- och fostransuppdrag. Den

    första talarens beskrivning av sitt dilemma kom att sätta ramen för övriga deltagares

    samtalsbidrag vilket bidrog till att deltagarna hade svårt att utifrån sin erfarenhet utveckla ny

    kunskap under seminariet. Samtidigt visar studien att deltagarna uttrycker olika synsätt på

    barn och barns utveckling. Exempelvis uttrycker deltagare både en form av sociokulturellt

    perspektiv där förhållanden i omgivningen betonas och ett utvecklingspsykologiskt synsätt

    där barns inre egenskaper betonas. 

  • 321. Ericsson, Claes
    et al.
    Lindgren, Monica
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    En start för tänket, en bit på väg: analys av ett utvecklingsprojekt kring kultur och estetik i skolan2007Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 322.
    Eriksson, Alexandra
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    van Brakel, Ida
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Matematik och matematiksvårigheter: Hur lärare arbetar i förskola och skola för att stimulera barns lärande i matematik2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Matematik är ett ämne som har uppmärksammats de senaste åren. Skolverkets undersökning visar att var sjätte elev inte når målen i matematik i årskurs nio (Skolverket, 2008a). Vad är det som gör att vissa barn misslyckas med matematiken och hur kan man som lärare hjälpa dessa barn? Det här är några av tankarna som gjorde att vi valde ämnet matematik och matematiksvårigheter. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på matematik och matematiksvårigheter och hur de arbetar för att stimulera barns lärande i matematik. Metod: Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio stycken lärare, tre specialpedagoger, tre lärare mot förskolan och tre lärare mot grundskolans tidigaste år. Alla informanter arbetar i samma kommun men vid sex olika arbetsplatser. Resultat: Matematik är ett ämne som alla informanter anser vara viktigt. Lärarna beskriver sitt arbete utifrån sina olika yrkeskategorier och generellt skiljer sig inte arbetssättet mellan ordinarie undervisning och den man tillämpar vid svårigheter. Matematikundervisningen bör enligt informanterna innehålla konkret och/eller laborativt material. De flesta förespråkar att man som lärare skall kontrollera var barnet befinner sig i sin utveckling för att undervisningen skall ske på barnets nivå. Det finns dock delade meningar om hur matematiksvårigheter visar sig och vad det kan bero på.

  • 323.
    Eriksson, Annika
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Karlsson, Karina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    IKT-användning i årskurs 1-3: en studie om lärares attityd till användandet av IKT i undervisningen2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Utvecklingen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) har gått snabbt fram och idag lever vi i ett informationssamhälle. Studien handlar om lärarens IKT-användning i årskurs 1-3 sett ur ett lärandeperspektiv. Vi har undersökt alla skolor i en kommun i Västra Götaland. Som teoretisk forskningsbakgrund har vi använt oss av Vygotskijs sociokulturella teori och med stöd av Martons tankar om fenomenografi försöker vi ta reda på lärares uppfattningar och erfarenheter av IKT.

    Syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka vad som styr hur och om man använder datorn i det praktiska arbetet med elever i årskurs 1-3, sett ur ett lärandeperspektiv. Våra frågeställningar utifrån syftet är; Vad påverkar lärarens användning av IKT i undervisningen för elever i årskurs 1-3? Vilka förutsättningar för användandet finns det i de skolor som vi undersöker? Vilken uppfattning har läraren till att använda IKT som ett verktyg i ett lärandesyfte?

    Metod: Som metod har vi använt oss av en kvalitativ och kvantitativ studie, i form av en triangulering – enkäter, observation, samtal. För att analysera vårt empiriska material, har vi sammanställt intervjusvar och de öppna frågorna i enkäten för att behandla kvalitativ data och gjort korstabeller för att behandla kvantitativ data.

    Resultat: Resultatet i studien visar att det ser väldigt olika ut på skolorna i kommunen, både vad det gäller förutsättningar och möjligheter och det var stor skillnad mellan de kommunala skolorna och en friskola i kommunen. De flesta lärarna beskriver att de ser stora möjligheter med att använda IKT i undervisningen. Många lärare ser samspel som en betydelsefull faktor sett ur ett lärandeperspektiv, vilket kan kopplas till den tanke Vygotskijs sociokulturella teori förespråkar.  Man påtalar dock att det finns många hinder som påverkar användandet av IKT.

     

  • 324.
    Eriksson, Chatrin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Rodin, Sandra
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "För att det är så": En kvalitativ studie om barns maktrelationer i den fria leken2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Leken är både viktig och rolig för barn i förskolan. Men lek innebär även att barn får handskas med konflikter och att de försöker få statuspositioner och makt. Eftersom lek är en så stor del av barns liv menar vi att det är viktigt med ökad kunskap om den.

    Syfte

    Studiens syfte är att få ökad förståelse för barns maktrelationer i den fria leken. Fokus är vilka former av maktutövning som förekommer och hur barn försöker skaffa sig makt. I tidigare forskning behandlas; "Definitioner av makt", "Strategier för att få makt", "Fri lek, "Positioneringar", "Socialt samspel i lek" och "Strategier i leken"

    Metod

    Vi valde att använda en kvalitativ metod i form av icke deltagande observation där vi använde ljudupptagning och anteckningar för att samla in data. Vi har genomfört studien på en förskola bland barn i åldern tre till sex.

    Resultat

    Resultatet visar att barnen på förskolan tillämpar olika strategier i den fria leken för att få makt. Det framkommer även att barnen i sin maktutövning skapar både möjligheter och begränsningar. Dessa kan skapa förändringar i leken och de kan även vara förtryckande.

  • 325.
    Eriksson, Ellen
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Ödberg, Erika
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hur språkas det här?: Transspråkande i Svenska impulser 1 – SVA ― En läromedelsanalys2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Dagens elevsammansättningar är mer heterogena gällande språklig bakgrund än tidigare. I kursen svenska som andraspråk 1 på gymnasiet möts elever med olika modersmål och syftet med ämnet är att eleverna ska utveckla sina svenska språkkunskaper samtidigt som skolans värdegrundsuppdrag ska stärka elevernas identitet. Translanguaging – transspråkande(TS) är en teoriram som möjliggör detta dubbla uppdrag. Många lärare utgår ifrån läromedel när de lägger upp sin undervisning och därför är det intressant att se om ett av de vanligare läromedlen för kursen bidrar med ett transspråkande arbetssätt.

    Syfte: Syftet var att bidra med kunskap om hur ett läromedel i kursen svenska som andraspråk 1 för gymnasiet uppmuntrar till TS i någon form.

    Metod: Textanalys av läromedlets 172 uppgifter har gjorts och de har kategoriserats och analyserats med hjälp av teoriramen som beskrivs i teoridelen.

    Resultat: Vi lyfter 21 tillfällen i läromedlet där uppgifterna är av transspråkande natur i vår resultatdel. De flesta av dem återfinns i bokens två första kapitel och det sista kapitlet. Det finns även 13 tillfällen som skulle kunna användas transspråkande om läraren explicit uppmanar eleverna till att använda hela sin språkliga resurs.

  • 326.
    Eriksson, Frida
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Carlsson, Isabelle
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Elevers upplevelser om bedömning inom berättelseskrivande: En kvalitativ studie om bedömning i svenskämnet ur mellanstadieelevers perspektiv2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Elevers prestationer och kunskaper ska mätas och bedömas samtidigt som de ska få stöttning i sin utveckling och stärkas i sitt självförtroende. Detta stärks även i läroplanen där det står att skolan ska stimulera elevers självförtroende (Skolverket, 2011). Vi har under vår verksamhetsförlagda tid sett att bedömning är en stor del av skolans uppdrag och vi har upplevt att vissa elever har bra upplevelser av bedömning medan andra har mindre bra upplevelser och inte en lika positiv inställning till bedömning. Detta tror vi påverkar elever och har betydelse för deras motivation samt lust att lära. Det är därför av intresse att undersöka om bedömning är något som främjar eller hämmar elever och deras motivation till lärande, sett ur elevers egna perspektiv.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs 6 upplever det att bli bedömda inom berättelseskrivande i svenskämnet.

    Metod: I studien använde vi oss av den kvalitativa metoden intervju och semistrukturerade intervjuer med mellanstadieelever. Detta för att se hur bedömning upplevs av elever, vilket är vårt syfte med studien. Vi genomförde provintervjuer på två elever för att prova vår intervjuguide, vår utrustning samt oss som intervjuare. Därefter gjordes intervjuer med 12 stycken elever från två olika skolor. Under intervjuerna gjordes ljudupptagningar som sedan transkriberades.

    Resultat: De essenser, det invarianta, vi har funnit i vårt resultat och analys är att eleverna kopplar bedömning till betyg. De ser bedömning som något för att veta var man ligger och för att veta vad man bör träna på. Fördelen med bedömning tycker eleverna är att man får veta vart man ligger för att sedan kunna utveckla det. Nackdelen med bedömning menar eleverna är pressen och stressen som de kan uppleva. De upplever att det kan vara jobbigt, att de blir stressade och får ett sämre självförtroende och självkänsla. Eleverna upplever att de ständigt blir bedömda men att de inte riktigt vet vad de bedöms på. Deras åsikter kring kommentarer som bedömning, är att det är bra och att det är det vanligaste sättet de bedöms på. Fokuset vid bedömningarna ligger på det som kan utvecklas och eleverna blir motiverade om den bedömning de får av läraren upplevs som positiv. Om inte kan eleverna uppleva att deras syn på sin egen lärandeprocess försämras och att de blir mindre motiverade.

  • 327.
    Eriksson, Frida
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Carlsson, Isabelle
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Terminologi inom de fyra räknesätten: En kvalitativ studie i matematik hos elever i årskurs fem2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt kursplanens kunskapskrav för årskurs sex ska elever ha kunskap om matematiska begrepp och använda dem på ett fungerande sätt (Skolverket, 2011). Att ha en korrekt terminologi inom de fyra räknesätten är därför relevant eftersom det ligger till grund för det fortsatta matematiklärandet. När vi tittar på internationella jämförelser kan vi dock se att svenska elevers resultat i matematik sjunker (Skolverket, 2013; Skolverket, 2012). Vi avser därför med studien att bidra med kunskap om elevers förståelse och användning av relevanta matematiska termer inom de fyra räknesätten.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i årskurs fem förstår och använder matematiska termer inom de fyra räknesätten.Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Vi använde oss av en intervjuguide när vi intervjuade 12 elever (sex elever vardera). Vid intervjuerna gjordes ljudupptagning och de transkriberades i efterhand som redskap för analysen. Resultat: Resultatet visar att eleverna förstår räknesätten oavsett vilken terminologi de använder. De använder sina egna förklaringar som består av ett förenklat vardagsspråk men också av ett matematiskt språk. Eleverna är generellt bra på att koppla ihop de fyra räknesätten till vardagen och matematikundervisningen. De känner igen de matematiska termerna men den matematiska terminologin är inte alltid befäst. Det är få av eleverna som svarar matematiskt korrekt och visar att de bemästrar de matematiska termerna. Resultatet visar att den generellt mest befästa terminologin är divisionsterminologin och den används på ett korrekt och tydligt sätt.

  • 328.
    Eriksson, Kristoffer
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Blomberg, Jakob
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lärarattityder angående datorspel i undervisningssyfte2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    I denna uppsats har vi valt att undersöka en specifik grupp lärares attityder gentemot användning av datorspel i undervisningen. Vi har utgått ifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Tidigare forskning angående några av datorspelens effekter på spelaren och lärarnas uppfattningar om dessa har legat till grund för denna studie. Denna uppsats är ämnad att ge en uppfattning om lärarnas attityder och bredden av deras egen användning av just datorspel i undervisningssyfte.

    Syfte:

    Syftet med uppsatsen har varit att försöka ge en bild av vad de deltagande lärarna har för uppfattning om datorspelsundervisning och vidare deras syn på för- och nackdelar med användningen av den.

    Metod:

    Materialet till denna studie har samlats in genom en kvantitativ enkätundersökning samt tre kvalitativa intervjuer. Intervjuerna med de deltagande lärarna spelades in med en mobiltelefon, transkriberades sedan och analyserades slutligen ur ett hermeneutiskt perspektiv.

    Resultat:

    Resultatet från enkätundersökningen visar att de deltagande hade en övervägande positiv inställning till datorspelens användning i undervisningssyfte samtidigt som de tyckte att det inte användes tillräckligt, varken av andra eller sig själva. Samtidigt tyckte de att det var bra att andra använde det, även om de själva inte gjorde det. Resultatet från intervjuundersökningen gav en djupare förståelse för den kvantitativa undersökningen. Deltagarna kunde överlag relatera till de aspekter som diskuterades under intervjun och kunde i många fall ge ett vidare perspektiv. De största nackdelarna som behandlades var datorspelens risk till upphov av ett beroende, lärarens låga kompetens i ämnet hittills och slutligen risken att förvandla datorn från ett arbetsverktyg till en nöjesmaskin. Den största fördelen, som alla var överens om, var datorspelens kraft att underhålla, intressera, motivera och driva eleverna.

  • 329.
    Eriksson, Melina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Ademi, Rosanna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    “Inkludering kan säkert vara bra vid vissa tillfällen och i andra inte alls”: En intervjustudie med lärare om inkluderingens betydelsei dagens matematikundervisning2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inkludering är ett centralt begrepp i dagens skola och syftar till det arbetssätt som lärare idag ska eftersträva. Trots detta nämner varken skollagen eller styrdokumenten ordet inkludering men det finns stycken som kan kopplas till begreppets innebörd. Matematik är ett utav de ämnen där undervisningsformen och innehållet spelar en avgörande roll för elevernas möjlighet att lyckas. Lärarens arbetssätt är av betydelse och påverkar därför elevernas möjligheter. Det motiverade oss till att undersöka hur lärare uppfattar begreppet inkludering samt hur de motiverar arbetet med inkludering i dagens matematikundervisning.

    Syfte: Denna studie syftar till att få klarhet i vad begreppet inkludering innebär i dagens matematikundervisning. För att besvara studiens syfte har vi valt följande frågeställningar:

    • Hur uppfattar lärare begreppet inkludering?

    • Hur motiverar lärare arbetet med inkludering inom matematikundervisningen?

    Metod: Den datainsamlingsmetod som använts för studien är den kvalitativa forskningsintervjun. Fem matematiklärare i årskurs 4–6 har delgivit sina tankar kring deras uppfattning om inkludering och hur de arbetar med det i dagens matematikundervisning. Detl judinspelade datamaterialet har transkriberats, kodats och analyserats utifrån begreppsstyrd kategorisering.

    Resultat: Resultatet visar att begreppet inkludering har olika innebörd hos olika lärare. Förvissa innebär inkludering att alla ska få vara med i ett och samma klassrum medan för andra innebär inkludering att alla ska få känna en gemenskap och att inkludering inte behöver ske inom ett och samma klassrum. Resultatet visar även att lärarnas inställning till inkludering varierar. De flesta lärarna har både en positiv och en negativ inställning till inkludering meningen av de deltagande lärarna hade enbart en positiv syn på begreppet. I studien framgick det att inställningen i sin tur påverkar de val av arbetssätt och metoder som de använder sig av i undervisningen. Lärarna motiverar alltså sina val genom sin inställning.

  • 330.
    Eriksson, Paulina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Löfgren, Hanna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hur tar förskollärare vara på barns utforskande i skogen?: En kvalitativ intervjustudie2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Närheten till skogen har bidragit till att denna blivit en del av förskolans verksamhet. Skogen har mycket att erbjuda och därför bör närheten till denna tas tillvara på. Detta är en tillgång som ger barnen möjlighet att undersöka och utforska naturen. Det finns hos oss författare en undran kring hur förskollärare tar tillvara på skogen och även hur planering sker kring den pedagogiska verksamheten där.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare i förskolan använder sig av skogen och de möjligheter skogen har, för att barnen ska erbjudas möjlighet att skapa kunskap om och intresse för naturen. Metod: Studien bygger på en kvalitativ intervjustudie, där åtta förskollärare från fyra förskolor deltagit. Resultat: Resultatet av studien visar på att skogen, enligt förskollärarna har mycket att erbjuda och att det främst handlar om att ta vara på barnens uttryck. Barnens frågeställningar bör genomsyra verksamheten i skogen, därför bör utrymme finnas för dessa frågeställningar. Förskollärarnas bemötande kan vara avgörande för hur barnen utvecklar sitt intresse kring skogen. I studien framkom det olika tillvägagångssätt gällande dokumentation, men för att utveckla verksamheten i skogen krävs uppföljning. Enligt förskollärarna i studien är bristen på tid för reflektion och utvärdering något som kan hindra uppföljningen av verksamheten.

  • 331.
    Eriksson, Zandra
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Rosén, Amanda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Skriftlig huvudräkning eller standardalgoritm i lärarhandledningar?: Presentation av beräkningsstrategier i addition i lärarhandledningar i matematik för årskurs fyra2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I vår tidigare studie (Eriksson & Rosén, 2015) visar resultatet att elevers matematiska förmåga gynnas av en undervisning där de får ta del av olika beräkningsstrategier inom addition. Dessutom framkommer det i rapporten från TIMSS 2011 (Skolverket, 2012) att svenska elever i årskurs fyra har fått försämrade kunskaper i matematik, framförallt inom området Taluppfattning och aritmetik. Mot bakgrund av detta har vi valt att undersöka hur lärarhandledningar behandlar området aritmetik, eftersom det anses vara ett extra viktigt område att förbättra elevers matematiska kunskaper inom. Syfte: Vårt syfte med denna studie är att ta reda på hur lärarhandledningar i matematik för årskurs fyra presenterar och behandlar olika beräkningsstrategier i addition. Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet för datainsamlingen har också analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar på att samtliga lärarhandledningar behandlar både standardalgoritmen och någon beräkningsstrategi i skriftlig huvudräkning. Däremot visar resultatet att standardalgoritmen ges störst utrymme samt att flera olika sorters uppgifter tas upp till denna metod. Vi har också noterat att ingen av de fyra lärarhandledningarna tydligt behandlar de tre begrepp som är viktiga att eleverna har förståelse kring när de ska introduceras för beräkningsstrategier i addition. Resultatet i vår studie visar även på att samtliga lärarhandledningar till stor del består av instruerande delar. Det visade sig även att tre utav de fyra lärarhandledningar som vi analyserat kan ge lärare ett visst stöd för att skapa sig en förståelse för beräkningsstrategier i addition samt hur de kan undervisa i dessa.

  • 332.
    Eriksson, Zandra
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Rosén, Amanda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Skriftlig huvudräkning eller Standardalgoritm?: Undervisningens påverkan på elevers val av strategi vid beräkningar i addition2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Granskar man TIMSS 2011 rapport (Skolverket, 2012) ser man att elevernas resultat inom matematik jämfört med andra länder sjunker när det gäller elevernas matematiska förmåga. Av det fyra områdena inom matematik i årskurs fyra är det främst inom Taluppfattning och aritmetik samt Geometri. Sedan TIMSS 2011 publicerades har det förts en debatt kring om man ska undervisa i standardalgoritmer eller i skriftlig huvudräkning.

    Syfte:

    Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt elevernas eget användande av beräkningsstrategier vid lösning av numeriska uppgifter i addition påverkas av lärarens undervisning i skriftlig huvudräkning.

    Metod:

    I studien har vi använt oss av både kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder. Den kvalitativa datainsamlingsmetoden bestod av lärarintervjuer och den kvantitativa datainsamlingsmetoden bestod av ett kunskapsprov gällande matematikuppgifter som eleverna skulle besvara. Resultaten för de båda datainsamlingarna analyserades sedan både kvalitativt och kvalitativt.

    Resultat:

    Resultatet visar att i utvecklandet av elevernas matematiska förmåga är det viktigare att undervisningen byggs på en begreppslig förståelse än vilka beräkningsstrategier läraren undervisar i.

  • 333.
    Eringfält, Sabina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Jansson, Lisa
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Utomhusmiljön, en plats för lärande och utveckling: pedagogens föreställningar om en stimulerandeutomhusmiljö i förskolan2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Utomhusmiljön är ett aktuellt område inom den pedagogiska verksamheten i förskolan. Pedagogen är alltmer engagerad och kompetent inom området. Detta examensarbete grundar sig i intresset av att aktivt arbeta med förskolans utomhusmiljö för att stimulera lek och lärande. Den pedagogiska tanken ska finnas med i pedagogens planering, såväl utomhus som inomhus. Genom att ta del av pedagogers tankar om utomhusmiljön ges en inblick i deras strävan efter en utvecklande verksamhet. Syfte och frågeställningar: Övergripande syfte är att få en fördjupad förståelse för hur pedagogen arbetar med utomhusmiljön som ett pedagogiskt verktyg. Mer specifikt syftar examensarbetet till att undersöka, beskriva och analysera pedagogens föreställningar om förskolans utomhusmiljö och dess betydelse för barnets lek och lärande. • Hur beskriver pedagogen sitt arbete med att utveckla stimulerande lek- och lärmiljöer utomhus? • Hur definierar pedagogen en stimulerande utomhusmiljö? Metod: Materialet i undersökningen utgörs av diskussioner i tre fokusgrupper med sammanlagt nio deltagare. Resultat: Pedagoger beskriver att en stimulerande utomhusmiljö för barnets lek och lärande ska vara utmanande och ge utrymme till lek samt vara en plats att mötas på. Den pedagogiska tanken ska ligga till grund för utomhusmiljöns utformning och pedagogens engagemang i att följa barnets intresse. Engagemang hos pedagogen ligger till grund för hur den aktivt arbetar med att utveckla stimulerande lek- och lärmiljöer. Pedagogen definierar en stimulerande utomhusmiljö som en miljö med varierande utformning bestående av strukturerat och ostrukturerat material. Utomhusmiljön ska innehålla varierande markyta och vegetation för att barnet ska kunna utveckla sin motorik och skapa sig egna erfarenheter om naturen med både kropp och själ.

  • 334.
    Erixon, Frida
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Svantesson, Hilma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    ”Barn ska ju få leka också, bara leka, det ska ju inte hela tiden vara pedagogiskt”: En kvalitativ studie om förskollärares syn på utevistelsen i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I dagens samhälle tenderar vi att spendera alltmer tid inomhus och vi blir därmed mer stillasittande. Utevistelsen utgör en stor del av förskolans dagliga verksamhet, vilket gör förskolan till en arena som kan bidra till att utevistelsen blir intressant för barnen. Forskning tyder på att det finns ett ökat intresse för utomhuspedagogik. Därmed har vi valt att studera förskollärares syn på utevistelsen.

    Syfte: Syftet med vår studie är att synliggöra hur förskollärare ser på utevistelsen och dess potential samt hur förskollärarna ser på sin roll vid utevistelsen.

    Metod: I vår studie har vi valt att utgå från en kvalitativ ansats, data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog sammanlagt åtta informanter från två olika kommuner i Västra Götalands län, urvalet består av förskollärare och barnskötare.

    Resultat: Resultatet visar att förskollärare ställs inför flera olika dilemman som påverkar utevistelsens utformning. Majoriteten av informanterna anser att utevistelsen är ett tillfälle för fri lek och att den används för upplevelsebaserat lärande där sinnena utgör en central roll. Vidare visar resultatet föreställningar om att utevistelsen har positiva effekter på såväl fantasi, kreativitet och motorik. Förskollärarna anser att de vid utevistelsen är medupptäckare men deras huvudsakliga roll är att övervaka barnen. Vidare visar resultatet att utevistelsens potential i stor utsträckning handlar om vilken inställning och attityd som förskollärarna har till utevistelsen. Resultatet presenteras i tre olika teman med tillhörande underrubriker.

  • 335.
    Erlandsson, Sara
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Rajala, Marjut
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Då blir man en bättre läsare": Elevers tankar om läsutveckling och läsundervisning2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ansvaret för läsutveckling har traditionellt förlagts på svenskämnet och läsundervisning i de första skolåren och den främsta avsikten har varit att eleverna ska knäcka läskoden. Idag räcker dock inte att en läsare knäckt läskoden eftersom läsning idag omfattar fler läsfärdigheter. För att elever ska ha möjlighet att utveckla dessa läsfärdigheter krävs att ansvaret för elevers läsutveckling fördelas på alla skolämnen. Det krävs även att aktiv läsundervisning genomsyrar hela skolgången och att samtliga verksamma lärare tar ett aktivt ansvar för att eleverna ska kunna nå längre i sin läsutveckling. Aktuell forskning framhåller att svenska elever idag når en grundläggande nivå gällande sin läsförståelsefärdighet men att allt färre når en mer avancerad nivå. Detta har lett till att läsforskare betonat vikten av att bedriva en aktiv läsundervisning för att gynna elever i deras fortsatta läsutveckling. Vi vill därför undersöka hur elever uppfattar läsaktiviteter i skolan för att få en djupare förståelse för hur den fortsatta läsundervisningen kan utformas utifrån hur eleverna själva uppfattar detta. Studien kommer innefattas av elever från årskurs 4 på grund av att man där kan förväntas se en övergång från den första läsinlärningen till den fortsatta läsutvecklingen.

    Syfte: Syftet med studien är att få kunskap om hur elever uppfattar läsaktiviteterna i skolan.

    Metod: Semistrukturerade elevintervjuer, vilka utgick från en intervjuguide, genomfördes för att samla in studiens empiri. Tolv elever från två olika skolor utgör studiens urval. Elevintervjuerna spelades in och transkriberades och i tolkningsarbetet färgkodades svaren vilka placerades in i kategorier grundade på våra forskningsfrågor. Intervjuerna analyserades för att finna generella uppfattningar samt likheter och skillnader med tidigare presenterad forskning.

    Resultat: Ett sammanfattande resultat av vår studie visar att majoriteten av eleverna ansåg att man inte kan bli en så kallad färdig läsare utan att det alltid finns områden inom läsning som kan utvecklas. Vårt resultat visar också att eleverna hade föreställningen om att läsutveckling både fordrar aktivitet och ansträngning av läsaren och i detta sammanhang lyftes särskilt fram att man ska läsa mycket och ofta. Eleverna upplevde sig möta ett flertal olika stödstrukturer som på olika sätt stöttade dem i deras läsutveckling. Av resultatet framkommer att den enskilda tysta läsningen uppfattades vara den stödstruktur som majoriteten av eleverna upplevde som den mest effektiva för att nå längre i sin läsutveckling. En upptäckt vi gjort är att majoriteten av eleverna förknippade den fortsatta läsutvecklingen med den första läsinlärningen. Av resultatet framkommer också att eleverna i olika grader hade ett metakognitivt förhållningssätt till läsutveckling och läsundervisning.

  • 336.
    Erlandsson, Sara
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Rajala, Marjut
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Elevers attityder till matematik: betydelsen av könstillhörighet, självförtroende ochomgivningens inställning2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En viktig faktor som påverkar en elevs lust att lära matematik är vilken attityd eleven har till ämnet. Aktuell forskning framhåller att flertalet elever i Sverige anser att matematik är tråkigt och på grund av detta är deras attityd till matematik negativ. Inom forskningen lyfts fram att matematik betraktas som en manlig domän men att det även förekommer föreställningar om att det är könsneutralt. Vidare betonas att självförtroendet är den dominerande faktorn för att känna glädje till fortsatt lärande vilket påverkar en individs attityd. Även föräldrar påpekas ha en stor påverkan på vilken attityd deras barn utvecklar till matematik. Forskning framhåller dessutom att en elevs attityd till matematik till stor del influeras av klasskamraterna, vilket medför att klasskamrater ofta har en liknande inställning.

    Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka faktorer som ligger till grund för en elevs attityd till matematik.

    Metod: Studiens empiri samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med utgångspunkt i en intervjuguide. Vårt urval innefattas av totalt tolv elever, sex elever från två olika skolor. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Vårt tolkningsarbete skedde genom att vi färgkodade elevsvaren och placerade dessa i kategorier med anknytning till våra forskningsfrågor. Vi analyserade samtliga intervjuer för att finna mönster samt likheter och skillnader med vad tidigare forskning har konstaterat.

    Resultat: Ett sammanfattande resultat av vår studie visar att majoriteten av eleverna ansåg att matematik är könsneutralt och om man är duktig i matematik beror det snarare på individens kompetens än på vilket kön individen har. I elevsvaren framkom dock att några elever ansåg att matematik var mer lämpat för flickor än för pojkar. Detta resultat strider mot delar av tidigare forskning som betonar att matematik till största del ses som manligt. Resultatet av vår studie visar också att majoriteten av eleverna hade ett gott självförtroende i matematik. Vidare visade sig föräldrarna i vår studie ha en central roll för vilken attityd eleven utvecklar till matematik. Samtliga elevers attityd till matematik var i enlighet med hur de uppfattade sina föräldrars attityder. Om föräldrarnas attityder till matematik däremot skilde sig åt tyckte vi oss se ett mönster att eleven då anammade moderns attityd. Slutligen visade vårt resultat att klasskamrater inte hade så stor påverkan på en individs attityd

  • 337.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Sjöberg, LenaHögskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Barn- och ungdomsforskning: metoder och arbetssät2013Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 338.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Sjöberg, Lena
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Inledning2013Ingår i: Barn- och ungdomsforskning: metoder och arbetssätt / [ed] Erlandsson, Soly I. & Sjöberg, Lena, Lund, 2013, 1. uppl., s. 7-28Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 339.
    Erlandsson, Tobias
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Arvidsson, Karin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Matematikundervisning med stöd av applikationer och hemsidor: En kvalitativ studie om lärares IKT-användning i matematikundervisningen2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att IKT (informations- och kommunikationsteknologi) kan utveckla elevernas kunskaper, men det behöver användas på rätt sätt. IKT behöver ha en didaktisk tanke eftersom oreflekterad användning av IKT inte ger en lyckad undervisning. IKT kan användas på olika sätt i undervisningen, bland annat som ett steg i dokumentationen av undervisningen eller som en del i själva undervisningen, men det är vid kontinuerlig användning som IKT ger bäst resultat. Oftast har inte lärarna kunskapen att använda IKT på ett effektivt sätt och när IKT används är det till stor del för att färdighetsträna. IKT i undervisningen har även visat höja elevernas motivation och eleverna blir mer engagerade i sitt arbete eftersom de kan sätta en kreativ prägel på sitt arbete, samt att de får träna sin kommunikationsförmåga. Det har även visat sig att det är hög- och lågpresterande elever som får mest stöttning av undervisning med IKT. Utifrån tidigare forskning har det uppkommit en kunskapslucka om lärares perspektiv på IKT användning. Med utgångspunkt från kunskapsluckan är studiens syfte att undersöka lärares arbetssätt vid arbete med applikationer och hemsidor och vilka didaktiska val lärare gör för att använda dessa i matematikundervisningen i skolans tidigare årskurser. För att få svar på forskningsfrågorna har studien genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Informanterna för studien har varit sex lärare som aktivt arbetar med IKT i matematikundervisningen.  Lärare organiserar IKT på flera sätt. Det används först och främst på ett sätt som ersätter traditionella matematikhjälpmedel. IKT används främst i introduktionen av nya arbetsområden eller för att färdighetsträna. Även skapande av matematikfilmer var ett av arbetssätten som nämndes. Samtal sågs som ett viktigt inslag i undervisningen för att stärka elevernas kunskaper. Det som visats vara de argument som lärare använder först och främst är att variera arbetssätt och komplettera den redan planerade undervisningen, eftersom IKT ger nya infallsvinklar på elevernas uppgifter. Lärarna var måna om att IKT ska användas där det passar i den existerande undervisningen. Dessutom menar flera lärare att IKT ger eleverna lust till att lära sig eftersom IKT är en stor del av elevernas vardag samt är nytt och spännande. IKT får även eleverna att anstränga sig mer på lektionerna, vilket kan bero på att IKT ger eleverna direktrespons på sina arbeten. Lärarna nämnde att elever med svårigheter på olika sätt, framförallt motoriska, får lättare att arbeta med IKT eftersom de inte behöver skriva för hand.   

  • 340.
    Erlandsson, Tobias
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hallesten, Anna Ronja
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Vad motiverar elever att lära sig engelska?: en kvalitativ intervju- och observationsstudie med elever i årskurs tre2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att ta reda på vad som motiverar elever i årskurs tre att lära sig engelska, vilken roll läraren har för elevers motivation samt vad som motiverar elever under lektioner. Motivation inom andraspråk har forskats om under en längre tid och vad som påverkar motivationen skiljer sig mellan forskare. Motivationsforskning inom andraspråksinlärning för yngre elever har det forskats lite om, vilket blev en drivkraft för att bidra till forskningen med denna studie. Studien handlar om några elevers synpunkter och åsikter om vad som motiverar dem att lära sig engelska. En anledning med studien var att eftersom världen är mer global nu än förr, ville vi med studien få svar på vad som motiverar elever att lära sig engelska i ett globalt samhälle. Studien kommer både hantera Dörnyeis forskning om motivationsstrategier och hans teori L2 Motivational Self System som behandlar motivation till att lära sig ett andraspråk.

    Vårt empiriska material bestod av observationer från fyra lektionstillfällen, varje observation följdes av en fokusgruppsintervju. I fokusgruppsintervjuerna deltog 20 elever. Studien utfördes på två olika skolor, eleverna vi observerade och intervjuade gick i årskurs tre. I resultatet sökte vi motivationsfaktorer som var gemensamma mellan vårt empiriska material, strategierna och teorin. Det vi fann var att långsiktiga mål, beröm, samarbete samt variation och attraktiva uppgifter var det som påverkade elevernas motivation när de lärde sig engelska. Dörnyeis strategier tog också upp dessa begrepp som motivationsfaktorer och det gick att koppla till Dörnyeis teori som förklarade studiens resultat. Vår studie är viktig därför den kan underlätta verksamma lärares arbete eftersom studien visar vad som motiverar några elever enligt eleverna själva och enligt forskning inom ämnet. I vår studie har vi skrivit mycket om Dörnyeis forskning som är beprövad på äldre elever. Det vi har kommit fram till är att Dörnyeis forskning även går att applicera på de elever vi intervjuade på grund av att de ansåg sig bli motiverade av det som äldre elever blir motiverade av enligt Dörnyei. Studien bidrar därför med forskning inom ett ämne som till större delen inriktats på äldre elever, medan vår forskning handlar om yngre elever.

  • 341.
    Erlingson, Frida
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Holm, Ida
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    ”I samma klassrum, vid samma tid...": En kvalitativ studie om nationella provets inkluderingsmöjligheter2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vi har valt att i föreliggande uppsats undersöka lärarnas syn på nationella provets inkluderingsmöjligheter. Vi har utgått från ett inkluderingsperspektiv och visionen om en skola för alla. Tidigare forskning kring inkludering i skolan och nationella provet ligger till grund för denna studie. Denna uppsats är ämnad att ge ett kompletterande perspektiv till Skolverkets rapport från 2004, Det nationella provsystemet i den målstyrda skolan - Omfattning, användning och dilemman.

    Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka lärarnas subjektiva bild av nationella provet i ämnet svenska, årskurs nio och dess inkluderingsmöjligheter. Hur ser lärarna på anpassning av det nationella provet? Hur påverkas lärarna av det nationella provet i deras bedömning av slutbetyg och vilka chanser har elever att lyckas med provet?

    Metod: Studiens material har samlats in genom enskilda kvalitativa djupintervjuer där fem lärare har bidragit med sin subjektiva syn på nationella provets inkluderingsmöjligheter. Intervjuerna spelades in med en mobiltelefon (och togs efter överföring till dator bort från telefonen) och inspelningen transkriberades sedan i sin helhet. Båda författarna till uppsatsen var närvarande under intervjuerna där en hade som uppgift att utföra intervjun och den andre att observera och anteckna.

    Resultat:Resultatet i undersökningen redovisades främst genom citat från de genomförda intervjuerna och kategoriserades in under två teman (Inkludering i skolan och Lärarna och de nationella proven) där informanterna (svensklärare i årskurs 7-9) uppvisade att de inte såg det nationella provet som inkluderande av alla elever. Olika elevgrupper, som elever med dyslexi och icke-stresståliga elever, tas upp som elevgrupper som missgynnades av det nationella provets provform. Vi har även kommit i kontakt med den problematik som rör anpassning av de nationella provet. Vad som även blev tydligt var att många av lärarna var osäkra på vad begreppet inkludering innebar. Resultatet uppvisade även att det nationella provet upptar mycket tid och är en stor arbetsbörda för lärarna men är ett bra verktyg relaterat till att utföra en likvärdig bedömning

  • 342.
    Evin, Demirsoy
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Sexual Bullying and Cyberbullying in Jay Asher's Thirteen Reasons Why2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 343.
    Fagerberg, Eric
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Att utsätta sig för det som är jobbigt": En kvalitativ undersökning av talängslan hos elever2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Elevers talängslan framstår som ett relativt outforskat område. Bortsett från ett antal studentuppsatser var det svårt att finna vetenskapliga källor som tydligt var kopplade till skolan och svenskämnet. Med anledning av detta, samt av ett stort personligt intresse, gjordes denna studie.

    Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur gymnasieelever upplever sin talängslan och sina möjligheter att påverka den.

    Metod: Metoden som har använts, för insamlandet av det empiriska materialet, är enskilda semi-strukturerade intervjuer. Genom att utforma en intervjuguide skapades likvärdighet mellan eleverna. Vidare innebar möjligheten att ställa individuella följdfrågor, en frihet att belysa oväntade intressanta synpunkter som kom fram under intervjuerna. Av de totalt sex eleverna studerar tre på barn- och fritidsprogrammet (BF), medan de resterande tre studerar på processteknisk inriktning (PR).

    Resultat: Undersökningen visade att samtliga sex elever är överens om att det är fullt möjligt att förändra sin rädsla för muntliga presentationer, genom kontinuerlig övning. Vidare ser eleverna en sådan förändring som sitt eget ansvar, snarare än svensklärarens. Fem av elevernas handlingssätt kan tolkas genom begreppet potentialitet på sätt att de agerar nu i syfte för att få en framtida förändring. En elevs handlingssätt kan tolkas genom det motsatta aktualitet eftersom han inte agerar för att åstadkomma förändring. I intervjuerna gav eleverna på PR en mer realistisk bild av hur de ser på sin nervositet i framtiden. De menade att det inte är möjligt att helt bli kvitt sin nervositet, utan snarare att bli mer bekväm med den. Denna ståndpunkt stämmer väl överens med den kognitiva beteendeterapins synsätt på ångest. Eleverna på BF:s syn, som mer var inställd på att bli fri från oron, skulle kunna leda till orealistiska mål och krav på sig själva. När det gäller svenskundervisningen visade undersökningen att det tillämpas en felaktig form av exponering i samband med elevernas muntliga presentationer. Den starka nervositet som är förknippad med talängslan brukar avta efter cirka tio minuter. Eftersom presentationerna är kortare än tio minuter förnekas eleverna möjligheten att odla en positiv känsla inför framtida muntliga presentationer. Samtliga sex elever uppgav i intervjuerna att deras oro tenderade att vara mindre i samband med gruppredovisningar än vad som var fallet med individuella presentationer. Vidare skulle längre gruppredovisningar kunna vara ett positivt inslag i svenskundervisningen, för talängsliga elever. Gällande responsen, som eleverna möter i samband med sina presentationer, kan de beskrivningar som eleverna på BF lämnade liknas vid så kallad positiv förstärkningmedan eleverna på PR talade om positiv och konstruktiv kritik och kamratrespons. Dessa skilda typer av respons kan ha olika effekt på talängslan.

  • 344.
    Fagerberg, Erik
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    De där varelserna är inte som vita: En jämförande studie av Huckleberry Finn och Onkel Toms stuga2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Huckleberry Finn från 1884 och Onkel Toms stuga från 1852 är två böcker som behandlar slaveriaspekten i USA under tiden före det amerikanska inbördeskriget. Böckerna präglas av både likheter och skillnader beträffande aspekter som exempelvis innehåll och berättarperspektiv.

    Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur motsättningar i relationer mellan svart och vitt konstrueras, och hur man kan se svarta och vita karaktärer som två olika grupperingar.

    Metod: Metoderna som har använts är kvalitativ textanalys med dess tre dimensioner som Fejes och Thornberg (2011, s.138) beskriver. Den kvalitativa textanalysen lutar sig mot Hellspongs (1997, 2001) komparativa och strukturella analys som preciserar textanalysen genom att inrikta sig mot jämförelseperspektiv och berättarstruktur.

    Resultat: Båda de skönlitterära verken har visat sig innehålla rasistiska stereotyper som kan förstås som koloniala reproduktioner. Dessa stereotyper har kopplats till hur segregationen mellan de svarta och vita har yttrat sig. I Onkel Toms stuga så innebär berättartonen att de svarta och vita särskiljs från varandra och framstår som två olika folkslag. I Huckleberry Finn kan man se att den vite pojkens gemenskap med den svarte slaven innebär en ömsedig lojalitet gentemot varandra och att de skyddar varandra mot utomstående vita karaktärer. Följden blir att motsättningar mellan Huck och Jim upphävs, och att de rasistiska föreställningarna, som trots allt återfinns hos Huck, inte betyder något i praktiken. Jämförelser av karaktärer mellan de båda böckerna har exempelvis visat likheter som förklarar hur man kan förstå processer präglade av rasistiska beteenden som återfinns i de båda böckerna. Den postkoloniala teorin och Saids teorier har visat att rasistiska föreställningar kan fylla funktionen att stärka den egna självkänslan genom att godtyckligt tilldela de svarta karaktärerna negativa egenskaper. Uppsatsen har också visat att de vita karaktärerna, i de två böckerna, framställer de svarta på ett sådant sätt som går i linje med de vitas egna behov.

  • 345.
    Fagerberg, Robin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Att lära genom nöje: Vad lär sig ungdomar genom att spela datorspel?2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 346.
    Fagerberg, Robin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Diversity and Social Structure inVeronica Roth's Divergent2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 347.
    Fagerberg, Robin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Göransson, Björn
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Gymnasieskolan och elevdatorer: En intervjustudie2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning har genom intervjuer ämnat undersöka hur elever och lärare upplever att elevdatorer har förändrat undervisningen i gymnasieskolan. Resultat ifrån intervjuerna har kopplats ihop och sorterats efter SAMR-modellen som också haft stor inverkan på de krav som Skolverket sätter upp. Som tillägg till denna modell har också Hindrance, vilket har som syfte att diskutera negativa aspekter av elevdatorer, använts för att möjlliggöra en diskussion kring det. Arbetet avslutas med en diskussion där resultat ställs i förhållande till skolverket och annan relevant forskning. Bakgrund: Som bakgrund till vår undersökning finnes, förutom egna reflektioner under VFU-perioder, skolverket och i synnerhet SAMR-modellen som också utgjort mall för hur resultatet ifrån intervjuerna har kategoriserats och analyserats. Eftersom forskningsfältet inom valt område är stort har det varit omöjligt att, under den tidsperiod som detta arbete avser, ta del av all forskning som finns. Bakgrund har därför begränsats till det som ansetts relevant för just det vi ämnar undersöka. Syfte: Syftet med arbetet är att få ökad kunskap om hur lärare och elever anser att laptops fungerar i undervisningen. Vi vill också, om än i mindre utsträckning, undersöka hur användandet av datorn som hjälpmedel skiljer sig mellan olika ämnen. Metod: Kvalitativa intervjuer genomförs både med lärare och elevgrupper på fyra olika skolor i västra Sverige med fokus ifrån ett sociokulturellt perspektiv där upplevelser och erfarenheter ifrån användandet av elevdatorer står i fokus. Resultat: Resultatet visar att elevdatorer till viss del effektiviserar och underlättar undervisningen både för lärare och elever. Elevdatorn ses också som en distraherande faktor som eleverna har svårt att hålla sig ifrån men jämställs i dessa fall med mobiltelefoner, att dagdrömma eller att sitta och kladda på bänken. I helhet visar resultatet alltså att elevdatorer har en positiv inverkan på studiemiljön.

  • 348.
    Fagerholm, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Genus i bilderböcker för barn: En analys av 7 bilderböcker skrivna på 2000-talet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Genus är något som engagerat och intresserat mig under hela utbildningen men även utanför skolan, i vardagen. Med denna undersökning vill jag synliggöra, inte minst för mig själv, vilka stereotyper dagens barn blir exponerade för i litteratur som riktar sig specifikt till dem. Frågor om genus, jämställdhet och könsroller är något som jag vill påstå är högaktuellt i dagens samhälle, vilket gör undersökningar av denna typ än mer angelägna. Dessutom finns det relativt få undersökningar som behandlar genus i barnlitteratur (Kåreland, 2005).

    Syfte: Mitt syfte är att undersöka hur genus framställs i ett urval bilderböcker skrivna på 2000-talet för barn i åldrarna 3-6 år; vilka stereotyper och normöverskridningar som blir synliga men också hur de olika karaktärerna framställs beroende på vilket kön de tillhör.

    Metod: Urvalet består av sju av de mest sålda bilderböckerna för barn i åldern 3-6 år på Adlibris. Böckerna är alla skrivna på 2000-talet. Varje bok lästes noggrant och analyserades ur ett genusperspektiv.

    Resultat: Resultatet visar att män/pojkar och flickor/kvinnor ofta framställs på ett stereotypt sätt med avseende på exempelvis karaktärsdrag och yrkesroller. Det finns dock även karaktärer som överskrider normerna på mer eller mindre tydliga sätt. Pojkar/män är överrepresenterade som huvudkaraktärer och i böckernas titlar, trots det högre antalet kvinnliga karaktärer totalt sett. Även de yrkesroller som var synliga i urvalet var nästan genomgående stereotypa, med kvinnor som omvårdare eller verksamma inom serviceyrken och med män i beskyddande yrken som vakt och polis.

  • 349.
    Fayad, Hanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Stoltz, Jennifer
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hur bildas demokraten genom läroböcker?: En kvalitativ innehållsanalys om demokratibegreppet i läromedel2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Skolan har som uppdrag att uppfostra och förmedla kunskap om demokratiska värden, i synnerhet i skolämnet samhällskunskap där läraren ska skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet och arbeta med att fostra demokratiska medborgare. I detta uppdrag har läroböcker en viktig betydelse vad gäller den kunskaps- och värdeförmedling som sker mellan lärare och elever. Således har läroboken en väsentlig roll vad gäller arbetet med att forma och strukturera förståelsen om demokrati för eleverna. Demokratibegreppets gestaltning och förändring över tid i läroböcker kan således fungera som ett verktyg i klassrummet där lärare kan samtala och problematisera detta med sina elever.

    Syfte: Syftet med detta arbete är att jämföra hur begreppet demokrati gestaltas och förmedlas från 1970-talet till 2010-talet i svenska samhällskunskapsböcker i gymnasieskolan. Studien syftar till att synliggöra vilken demokratimodell som genomsyrar de utvalda läroböckerna.

    Metod: Följande studie grundar sig på en litteraturstudie samt en kvalitativ forskningsmetod. Litteraturstudien i detta arbete behandlar och presenterar diverse teorier och forskning om läromedel och demokrati där Oscarsson (2003), Dahl (1999) och Held (1997) står i centrum. Den kvalitativa forskningsmetoden bygger på en textanalys av läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet utgivna från år 1978 till 2011 och där avsnittet om demokrati ligger i fokus.

    Resultat: Studiens resultat visar att demokratibegreppets gestaltning i samhällskunskapsböckerna mellan år 1978–2011 har varit oföränderliga över tid. Samtliga analyserade läroböcker redogör för att begreppet demokrati är det samma med hur demokratiprocessen fungerar i ett land. Vidare har demokratins beslutsprocess i de analyserade läroböckerna också varit oföränderliga över tid. En gemensam nämnare för samtliga läroböcker är att de beskriver direktdemokrati som ett eftersträvansvärt folkstyre samtidigt som de skildrar denna typ av demokrati som ogenomförbar. De analyserade läroböckerna skildrar medborgaren och dennes ansvar utifrån den demokratiska beslutsprocessen och de medborgerliga rättigheterna. Denna beskrivning ter sig vara den samma mellan år 1978–2011. Emellertid beskrivs medborgaren och medborgaruppdraget mer utförligt i de senare läroböckerna från 2004 samt 2011, vilket synliggörs genom att författarna lyfter fri opinionsbildning och människans lika värde som en viktig del av medborgarens rättigheter. 

  • 350.
    Fayad, Hanna Yasmin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Skolungdomars syn på kriminalitet: en kvalitativ studie om ungdomars uppfattningar och attityder till kriminalitet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kriminalitet är en förekommande handling i dagens samhälle och utgör ett allvarligt problem bland samhällets befolkning. Idag har kriminaliteten blivit allt vanligare bland ungdomar och orsakerna till detta är många och kan diskuteras. De ökade kriminella handlingarna i samhället har påverkat ungdomarnas attityder till kriminalitet. Studier visar att kriminalitet betraktas idag bland många ungdomar som en lösning på diverse problem, problem som kan bero på sociala- och ekonomiska förhållanden. Gängen och våldet blir således ett alternativ när tron på framtiden går förlorad.

    Syftet med denna studie är att undersöka skolungdomars uppfattningar och attityder till kriminalitet. Vidare syftar studien till att undersöka vilka bakomliggande orsaker till kriminalitet som finns och hur dessa kan förebyggas.

    Metod: Denna studie bygger på en litteraturstudie samt en kvalitativ forskningsmetod. Litteraturstudien behandlar och analyserar forskning om kriminalitet och hur attityder formas. Den kvalitativa forskningsmetoden baseras på djupgående intervjuer med ungdomar i årskurs nio.

    Resultatet i denna studie visar att det finns skilda attityder och uppfattningar hos respondenterna i frågor rörande kriminalitet. I fråga om bakomliggande orsaker till kriminalitet, fokuserade somliga respondenter på ekonomiska förhållanden och grupptryck, medan andra respondenter ansåg att sociala missförhållanden som familjeproblem och psykisk ohälsa är den huvudsakliga orsaken till kriminalitet. Vidare visade respondenterna skilda attityder kring synen på kriminella individer. En del respondenter visar sympati och förståelse för dessa människor, medan andra respondenter känner hat och ilska gentemot individer som begår kriminella handlingar.

    Analys av materialet visar att skolungdomar har en teori om att kriminella handlingar oftast uppstår till följd av hur miljön i umgängeskretsen ser ut, där grupptryck var en av de bidragande faktorerna. Förebyggande åtgärder har visat sig vara viktigt hos skolungdomarna där polis, skola och föräldrar ska samarbeta för att minska brottslighet i samhället.

45678910 301 - 350 av 1460
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf