Change search
Refine search result
45678910 301 - 350 of 2171
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 301.
    Boklund, Deepali
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "Jag får ju se till att det blir intressant för alla, det är min uppgift": En studie om mellanstadieelevers intresse och lärares arbetssätt i de naturorienterande ämnena2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det finns en bekräftad slutsats av tidigare forskning att det existerar skillnader mellan flickors och pojkars intresse till naturvetenskap. Det har även visat sig hur intresset skiljer sig mellan könen på så vis att flickor tenderar att ha ett lägre intresse än pojkarna för de naturorienterande ämnena. Intresset i sig är inte bara lägre hos flickorna utan det tenderar även att variera. Därför har det fallit naturligt att frågeställningen som behandlas i den här studien handlar om elevers intresse. En annan aspekt som studien baseras på är utifrån ett lärarperspektiv. Lärare ställs inför att skapa en lärorik, trivsam och planerad undervisning. Men även ha hänsyn till varje enskild elev och arbeta genusmedvetet. Därför kändes det givet att undersöka hur lärare arbetar för att öka elevers intresse i naturvetenskap. En del av syftet med studien är att undersöka ifall det finns en skillnad i intresset mellan pojkar och flickor i mellanstadiet och i så fall hur. Syftet med den andra delen är att besvara hur lärare arbetar för att elevers intresse ska öka. I studien användes två olika metoder, en kvantitativ i form av enkäter samt en kvalitativ i form av intervjuer. Enkäterna gjordes med mellanstadieelever på två olika skolor, i tre olika klasser i Västra Götaland och intervjuerna gjordes med tre olika verksamma mellanstadielärare på tre olika skolor också i Västra Götalandsregionen. I resultatet av enkäterna visade det sig att det finns en skillnad mellan pojkars och flickors intresse till NO-ämnet. På så vis att flickor i större grad än pojkar vill ha mer biologi och pojkarna vill ha mer kemi än flickorna. Det som visade sig vara utmärkande i resultatet av enkäterna var att procentuellt fler flickor än pojkar föredrog fysik. Resultatet av intervjuerna visade att lärare arbetar med konkret material, att koppla ämnet till elevens vardag och att ha en god och sund inställning, eget engagemang och intresse för ämnet själv för att öka elevens intresse för ämnet. Sambandet med dessa två frågeställningar är att lärare kan arbeta genusmedvetet i sitt klassrum på flera olika sätt men det handlar också om vilka erfarenheter och vilket intresse eleverna får med sig hemifrån. Så lärare kan möta eleverna halvvägs med sitt genusmedvetna arbetssätt men den andra halvan är beroende av vad som sker hemifrån och på elevens fritid. Kort och gott så kan det som sker hemifrån också göra att intresset kan skilja sig mellan pojkar och flickor.

  • 302.
    Boklund, Deepali
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Persson, Emelie
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lärarhandledningars vägledning till läraren: en innehållsanalys av algebraundervisningen i läromedel för årskurs 4-62017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  En problematik gällande läromedel är att det varken finns några krav eller någon nämnd som granskar de läromedel som används i undervisningen (IFAU, 2014). Det blir framförallt problematiskt när rapporten från Skolverket som är en sammanställning av TIMSS (2012) visar att läroboken utgör en central roll i matematikundervisningen bland svenska lärare. Lärarhandledningen kan ses som en förlängning av läroboken och det blir därför intressant att studera hur läromedelsförfattare vägleder läraren i matematikundervisningen. Mot bakgrund av tidigare forskning fann vi en kunskapslucka där allt för lite uppmärksamhet har riktats mot hur algebra inleds i lärarhandledningar för årskurs 4–6.   Syfte: Syftet är att få en fördjupad kunskap om hur läromedelsförfattare vägleder läraren i undervisningen om algebra i läromedel för årskurs 4–6.  Metod: För att uppnå studiens syfte har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vårt resultat visar att det finns en bredd i hur lärarhandledningar vägleder lärare i undervisningen om algebra. Något som var gemensamt för läromedlen Mattespanarna och Mattegruvan var att läraren får en balanserad vägledning av både instruerande och bildande karaktär. Det framkommer även i studien att de båda läromedlen problematiserar likhetstecknets betydelse för att skapa en förståelse för variabler. Likhetstecknets betydelse problematiseras i läromedlen i form av det framställs antingen som en gungbräda eller balansvåg för att visa på jämvikt och obalans. Eleverna får därefter arbeta med öppna utsagor i form av lucktal eller tomma skivlinjer. Dessa tomrum ersätts sedan med en variabel.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 303.
    Boman, Karin
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Vidden av kommunikationsförmågan i matematikundervisningen: En studie av problemlösningsmetoder med elever i år 32013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I grundskolans läroplan synliggörs tydligt att eleven i matematikundervisningen skall utveckla olika förmågor och att dessa är centrala. En av dessa är kommunikationsförmågan, som är särskilt betydelsefull genom att den sammanlänkas till alla de övriga, såsom de som gäller representation, resonemang och problemlösning. Av denna anledning har kommunikationsförmågan i matematik och medvetenheten kring och utvecklingen av denna hos lärare och elever undersökts i denna studie. En grundförutsättning är att individuell färdighetsträning i lärobok är otillräckligt. Elever bör tidigt få möjlighet till exempelvis arbete i grupp med ett matematiskt problem, då de i tal och skrift kommunicerar matematiska begrepp och metoder. Detta ger förutsättningar för en individualiserad undervisning där elever i samarbete kan utveckla kunskap på många olika sätt.

    Syfte: Syftet är att undersöka hur läraren genom sin matematiska kommunikationsförmåga ger stöd för elever att utveckla sin förmåga att kommunicera kring och lösa ett matematiskt problem.

    Metod: Studien har en kvalitativ ansats och valda metoder för datainsamling är deltagande observation, intervju och aktionsforskning. Deltagande observationer vid tre undervisningstillfällen med tre elever samt uppföljande enskilda intervjuer har filmats. Undersökningen har inspirerats av aktionsforskning genom att jag själv varit lärare under lektionerna.

    Resultat: Studien visar att elever i grupp kommunicerar kring ett matematiskt problem på olika sätt. Det gäller för läraren att vara observant på de olika uppslag som eleverna ger för att inte gå miste om relevanta sätt att tänka. Eleverna har lätt för att tillämpa olika strategier såsom att dramatisera, skriva en tabell, leta efter ett mönster, rita en figur och undersöka ett enklare fall och en fördjupad kommunikation möjliggörs genom dessa. Eleverna visar också i intervjuerna att de själva är medvetna om att strategierna utgör viktiga byggstenar i problemlösningsprocessen, även om de inte ser hela innehållet i dem. Att förklara för varandra och inta de andras perspektiv är relativt svårt för eleverna. En insats av läraren krävs för att fördjupa resonemangen och välja olika lösningssätt för att förklara. Två av de tre eleverna anser att det kan vara svårt att förklara för varandra elever emellan och att det är lättare att förstå när en lärare förklarar. Detta visar på vikten av att läraren specifikt undervisar eleverna i hur de kan kommunicera – såsom att resonera och förklara – för att möjliggöra att deras matematiska kommunikationsförmåga utvecklas.

    Download full text (pdf)
    C-uppsats
  • 304.
    Boo, Sofia
    et al.
    Linköpings universitet.
    Forslund Frykedal, Karin
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Thorsten, Anja
    Linköpings universitet.
    Att anpassa undervisning: till individ och grupp i klassrummet2017Book (Other academic)
  • 305.
    Borenfors Andersson, Angerica
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Johansson, Lisa
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Förskolans rutiner i en kamp mot tidsschemat: En kvalitativ studie om rutiner och stress i förskolans verksamhet2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Studiens syfte är att undersöka om det förekommer stress i förskolans verksamhet. Studien inriktar sig mot rutiner för att ta reda på om rutinerna påverkas av stress, eller om stress påverkar rutinerna samt hur detta inverkar på verksamheten. Vi har undersökt detta genom deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer med verksamma förskolepedagoger på en förskola. Detta ämne valdes för att det är centralt i dagens samhälle och det påverkar många individer men väldigt få väljer att tala om det. Vårt forskningsämne behöver uppmärksammas då det blir allt vanligare att barn vistas under stressande förhållanden i dagens svenska förskolor på grund av olika aspekter i verksamhetens struktur.

    Syfte

    Syftet med studien är att forska kring hur stress kan uppstå och upplevas i förskolans dagliga rutinsituationer.

    Metod

    Studien är uppbyggd av kvalitativa undersökningar i form av intervjuer och deltagande observationer. Sex deltagande observationer genomfördes då hela verksamheten observerades med fokus på dess rutinsituationer. Fyra intervjuer på cirka 80 minuter vardera genomfördes med fyra pedagoger där ljudinspelning och anteckningar genomfördes. Studien har en ansats av det fenomenologiska perspektivet.

    Resultat

    Efter att deltagande observationer och intervjuer genomförts vid en förskola visade det sig att forskningsämnet är mycket centralt i dagens samhälle. Detta blev synligt i en intervju med en pedagog där hon berättade att ingen i verksamheten talar högt om stress i förskolans vardag. Tydliga skillnader fanns mellan avdelningarnas rutinsituationer och arbetssätt. De skillnader som var tydligast var upplägget av matsituationer och övergångssituationer samt pedagogernas struktur av dagen. Ytterligare en skillnad var hur arbetslagen anpassade sig till tidsschemat och hur de handskades och fördelade sin tid.

    Resultatet av analysen visar att stress är ett vanligt förekommande problem i förskolans olika rutinsituationer eftersom pedagogerna har ett strikt tidsschema att följa och förhålla sig till, samt att stress även påverkar tidsschemat och vardagsrutinerna. Detta påverkar på olika sätt alla parter i förskolan, både barn och pedagoger. Utifrån undersökningen kan man urskilja att förskolans stress både påverkar och påverkas av förskolans kontext. Något vi även vill lägga tyngdpunkten på utifrån vårt resultat är att vi fått förståelse för hur fenomenet stress kan betyda olika för olika människor eftersom alla tolkar och hanterar sin omvärld och sina upplevelser på helt olika sätt

  • 306.
    Borssén, Johanna
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Tersing, Susanne
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Det är tur att jag har mycket i ryggsäcken: En fenomenologisk studie om pedagogisk planering2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om fritidspedagogers upplevelser och erfarenheter av den pedagogiska planeringen på fritidshemmet. Fritidshemmet ska bidra till barns utveckling och lärande genom en meningsfull fritid och fritidspedagogerna ska bidra med en god pedagogisk kvalitet. Skolinspektionen utkom 2010 med en rapport som visade att detta inte uppnåddes när rapporten utkom. Hur upplever pedagogerna att planeringen påverkar verksamheten? Vi bestämde oss för att undersöka detta närmare.

    Syftet med studien var att undersöka yrkesverksamma fritidspedagogers upplevelser och erfarenheter av den pedagogiska planeringen. För att besvara våra frågeställningar genomfördes sju kvalitativa intervjuer med fritidspedagoger. Vi utgick från ett fenomenologiskt perspektiv, eftersom det var pedagogernas egna upplevelser och deras livsvärld vi ville försöka förstå. Förutom den teoretiska utgångspunkten har vi även studerat tidigare forskning kring både planering och utveckling av verksamheten.

    Resultatet av intervjuerna visar på bland annat att fritidspedagogerna är nöjda med sin planeringstid, det framkom att den pedagogiska planeringen är ett komplext begrepp och den subjektiva meningen om planeringen kan skilja sig åt pedagoger emellan. Resultatet visade även att pedagogerna anser att planeringen är en av grundpelarna för att kunna utveckla verksamheten

  • 307.
    Boson, Karin
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division of Psychology, Pedagogy and Sociology. Department of Behavioral SDepartment of Psychology, University of Gothenburg, Göteborg (SWE) ;Department of Psychology, Inland Norway University of Applied Sciences, Lillehammer (NOR).
    Gurdal, Sevtap
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Claesdotter-Knutsson, Emma
    Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Lund University, Lund (SWE); Region Skåne, Child and Adolescent Psychiatry, Regional Outpatient Care, Lund University Hospital, Lund (SWE).
    Kapetanovic, Sabina
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division of Psychology, Pedagogy and Sociology. Department of Psychology, Stockholm University, Stockholm (SWE).
    Adolescent gaming and parent–child emotional closeness: bivariate relationships in a longitudinal perspective2024In: Current Psychology, ISSN 1046-1310, E-ISSN 1936-4733Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to add knowledge of the longitudinal associations between gaming and emotional closeness between parents and their children. We hypothesized that parent–child emotional closeness was linked to less gaming activity over time and that more gaming activity was linked to less parent–child emotional closeness over time. We also tested the moderating efect of child gender on these anticipated links. This study involved a sample of Swedish adolescents, spanning the developmental years from age 12.5 to 17, and included data from two time points (T1; year 2013 and T2; years 2017/2018) with N=782 participants (T1 Mage=12.10, SD=0.40; 49.6% girls). Utilizing a series of Cross-Lagged Panel Models, we found that emotional closeness to both mother and father predicted less time spent on gaming over time. More time spent on gaming predicted less emotional closeness to mother over time. Additionally, gaming activity among girls was specifcally related to less emotional closeness to their father over time. Strengthening parent–child relationships and emotional bonds may be crucial in safeguarding adolescents from developing habits of excessive gaming that could potentially pose problems for their psychosocial development.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 308.
    Boström, Lena
    et al.
    Mittuniversitetet.
    Elvestrand, Helene
    Linköpings universitet.
    Orwehag, Monica
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    In search of didactics in school-age educare centres: to conceptualise what exists, but has not yet been found2022In: Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, ISSN 2387-5739, Vol. 8, p. 1-11Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to focus on approaches that could build a didactic framework for school-age educare centres (SAECs). As a theoretical basis and a research field, didactics exists within many disciplines (e.g., education in natural sciences and preschool). This is not the case within the SAEC. While a lot of research has been devoted to subject didactics, there is a lack of research on didactics in SAECs, and the marginal research that exists shows a fragmented picture of what it could consist of. However, researchers in the field agree that didactics in SAECs is something else than subject didactics and differs from general didactics. Our aim in this paper is to suggest and discuss how a didactic framework in SAECs could be conceptualised with an intention in the near future to find the specific didactics that distinguishes the work in SAECs. The proposed design involves theory building/testing with a bottom-up perspective and various data collection methods. Because building a didactic theory for SAECs is the intention, the research process will take informed grounded theory (GT) as its methodological starting point. The empirical material will be related to the two dominant didactic frameworks: the German and the Anglo-Saxon. These frameworks will also be critically reviewed in relation to the activities in SAECs. The results will contribute important knowledge to the development of a relevant and useful didactic theory for SAECs. The practical implications are directly relevant to every stakeholder affected by the SAECs’ activities: policy actors, staff, students, and researchers. In the long term, we will be able to find a legitimate platform for didactics in SAECs, which will have concrete importance for professionals and researchers in particular.

  • 309.
    Boström, Lena
    et al.
    Department of Education, Mid Sweden University (SWE).
    Elvstrand, Helene
    Department of Behavioural Sciences and Learning, Linköping University (SWE).
    Orwehag, Monica
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Didactics in school-age educare centres: An unexplored field but with distinctive views2022In: Social Sciences & Humanities Open, ISSN 2590-2911, Vol. 6, no 1, article id 100333Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The background for this study is the lack of well-defined and distinct theories on didactics in school-age educare centres (SAECs). Therefore, in this study, we investigated and compared perceptions among nine professional groups employed in the field. The participants included 390 females and 102 males in Sweden, and their beliefs about didactics in SAECs were measured through a questionnaire consisting of 24 items on a 4-point Likert scale, which researchers and those related to the didactics in SAECs proposed. Descriptive statistics presented an overall picture of the various claims on a group level. The Mann–Whitney test investigated the distinctions between occupational categories. The results indicated that most of the items were relevant. Furthermore, the pupils' orientation was not taken into account enough. Didactics should be translated into SAEC practices but the transfer into practice remains unclear. Many respondents appeared to agree with all of the items to varying degrees, but least that SAEC didactics should not be related to school activities. An important result was that principals' perceptions diverged largely from those of other groups, especially regarding the relationship of didactics to the school's activities. The results partly explain that different professions the SAECs affect see the role of didactics differently.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 310.
    Boström, Lena
    et al.
    Mittuniversitetet (SWE).
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Linköping (SWE).
    Orwehag, Monica
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Didaktik i fritidshem ur svenska rektorers perspektiv: särskiljande föreställningar möter en pedagogisk praktik2023In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 28, no 4, p. 142-171Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om svenska rektorers upp-fattningar om didaktikbegreppets innebörd i fritidshemmet. En tidigare studie har visat särskiljande uppfattningar hos rektorer i relation till andra aktörer inom fritidshemmet, varför behovet av en fördjupad studie av rektorers uppfattningar är relevant. Det empiriska materialet består av en webenkät besvarad av 51 rektorer omfattande öppna och slutna svarsalternativ. Det har analyserats med inferentiell och deskriptiv statistik samt innehållsanalys. Studien synliggör upp-fattningar rektorer har om innehållet i begreppet didaktik i fritidshem. Rektorer anser sig generellt sett ha goda kunskaper om begreppet, men deras beskrivningar av begreppet är relativt knapphändiga. Inga tydliga samband föreligger mellan rektorernas svar och deras ålder eller år inom yrket. Vidare visar resultatet få skill-nader mellan dem som anser sig ha goda kunskaper inom fältet och dem som an-ser sig ha mindre kunskaper. Den kvalitativa analysen av svaren genererade några olika teman om didaktik och undervisning med viss anknytning till didaktisk teoribildning. Slutsatsen är dock att rektorerna inte beskriver begreppet didaktik ingående eller mångfacetterat, men att det i viss mån sammanlänkas med under-visning, särskilt i skolmiljön. Gällande undervisningsbegreppet gör rektorerna mer explicita uttalanden, men dessa kan tolkas som tydligare länkade till rektors-rollen i grundskolan. Inga spår av didaktik i relation till fritidshemmets omsorgs-perspektiv kan skönjas. Ska rektorer leda verksamheten i fritidshemmet på ett framgångsrikt sätt krävs en samsyn mellan dem och personalen om hur upp-dragen ska förstås och genomföras. Där spelar didaktiken en avgörande roll. Av detta skäl ser vi behovet av intensifierad forskning på fältet som stort.  

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 311.
    Boström, Lena
    et al.
    Mittuniversitetet.
    Orwehag, Monica
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Elvstrand, Helene
    På spaning efter fritidshemmets didaktik2022In: Acta Didactica Norden, E-ISSN 2535-8219, Vol. 16, no 1, p. 1-27, article id 7Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Didaktik som teori och forskningsområde i relation till undervisning är vedertaget inom många discipliner (exempelvis naturvetenskap och förskolepedagogik) men inte för fritidspedagogik. Trots detta ska studenter på grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem uppfylla ett av examensmålen som explicit uttrycker kunskaper om didaktik och ämnesdidaktik inom det fritidspedagogiska området. Därtill är forskningen ganska osynlig. Denna studie lyfter fram hur didaktik explicit behandlats i både vetenskapliga artiklar och forskningsbaserad litteratur med inriktning mot fritidshem. Syftet med litteraturöversikten är att a) identifiera och beskriva fokus och inriktning i åren 2000–2021, b) jämföra, diskutera och problematisera resultaten, samt c) peka ut framtida forskningsinriktningar. Metoden är en systematisk litteraturöversikt (SLR) med en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Resultaten visar att intresset för och med­vetenheten om didaktikbegreppet har vuxit fram de senaste tio åren och att de allra flesta texterna utgår från en kvalitativ ansats med diskuterande, argumenterande och reflekt­erande analyser. Ett mindre antal studier bygger på empiriska underlag. Innehålls­mässigt fångar studierna några av de traditionella didaktiska begreppen såsom läraren, ledarskap, ämnesdidaktik, men även olika teoretiska utgångspunkter. Användningen av begreppet didaktik i fritidshemmet pekar på att området behöver utvecklas, att didaktik­begreppet används i förhållande till fritidshemmets verksamheter och att det nyttjas som tolkningsram för empiriskt material. Studien påvisar förvisso medvetenheten om olika didaktiska aspekter, men det saknas studier som införlivar den didaktiska komplexi­teten.

  • 312.
    Boström, Tobias
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Demokratibegrepp i läroböcker: Läroböckers utsagor om demokrati, diktatur och medborgarskap2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund och syfte: Demokrati har alltid varit ett begrepp i centrum för samhällskunskapsämnet. Läroplanen (2011) införde kursen samhällskunskapskurs 1a1 som erbjuds till elever med praktiska gymnasieprogram med hälften av undervisningstimmarna men som samtidigt ska vara tillräckligt för att forma blivande samhällsmedborgare till att kunna praktisera demokrati i samhället. Syftet med denna studie är att undersöka hur läroböcker argumenterar och övertygar om ämnena demokrati, diktatur och medborgarskap.

    Teori: Denna studie utgår ifrån att demokrati är ett mångtydigt begrepp och kommer således att använda bland annat retoriska verktyg som argumentationsstruktur, tes, logos, ethos, och pathos för att med dessa redskap ge en insyn i hur läroböcker beskriver och behandlar demokrati, diktatur och medborgarskap.

    Metod: Denna studie använder sig av en kvalitativ argumentationsanalys som använder bland annat retorik som analysverktyg för att analysera ett material bestående av tre läroböcker utformade för att användas i samhällskunskapskurs 1a1.

    Resultat: De viktigaste slutsatserna för denna studie är att alla läroböcker för en tes om att demokrati och speciellt representativ demokrati har de största praktiska fördelarna som statsskick. Gemensamt var också att alla läroböcker använde en struktur där demokrati och diktatur samt representativ och direktdemokrati ställdes mot varandra som i en duell (Comparátio). Denna struktur och tes byggs upp av en argumentationsstruktur som används av alla läroböcker. Läroböckerna använder en kombination av retorikens logos och pathos för att övertyga. I alla läroböcker lägs det ett stort fokus på att upphöja den representativa demokratimodellen där man argumenterar för att denna modell passar samhället bäst. Direktdemokrati beskrivs med hjälp av premisser som en nyckfull och opraktisk modell av alla läroböcker. Medborgarskapet målas upp på ett negativt sätt då en gemensam premiss framträder i alla läroböcker som utan trovärdighetsbevis påpekar demokratimedborgaren som bristfällig med argument som: okunnig, ovillig och passiv i beslutsprocessen.

  • 313.
    Botö, Kerstin
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lantz-Andersson, Annika
    Göteborgs universitet, Göteborg.
    Wallerstedt, Cecilia
    Lekande lätt att lära sig läsa och skriva med tv-programmet Livet i Bokstavslandet i förskola och förskoleklass2020In: Förskollärares egen forskning: Praktiska exempel / [ed] I. Pramling Samuelsson & N. Pramling, Lund: Studentlitteratur AB, 2020, p. 61-78Chapter in book (Other academic)
  • 314.
    Bovellan, Sara
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Heilig-Blom, Jens
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    ”Därav står dörren oftast öppen”: Professionellas, inom gymnasiesärskolans verksamhet, upplevelser och erfarenheterav identitetsskapande för ungdomar med funktionsvariationer2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studier har visat att omgivningens förhållningssätt och bemötande påverkar identitetsskapandet för ungdomar med funktionsvariationer och att de har en önskan om att leva som andra medborgare i samhället. Det har framkommit att personer med funktionsvariationer får tilldelade roller genom olika kategoriseringar och att det motsätter sig den tilldelade identiteten som exempelvis särskoleelev. Syftet med studien var att söka kunskap om professionellas upplevelser av identitetsskapande förungdomar med funktionsvariationer och hur de hanterar samtal om identitet i sin yrkesvardag. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av intervjuer utifrån en allmän intervjuguide. Fem intervjuer genomfördes med professionella inom gymnasiesärskolans verksamhet och det empiriska materialet analyserades genom tematisk analys. Resultatet visade att relationsskapande mellan eleverna och de professionella är en viktig faktor för elevernas personliga utveckling och identitet. Det handlingsutrymme som de professionella har visade sig påverka förutsättningarna för elevernas identitetsskapande som kunde främjas av att professionella hade ett stort utrymme att samtala med eleverna som bidrog till en trygg miljö och vidare entrygg identitet. I samstämmighet med tidigare forskning visade studien att det finnsen grupp elever som motsätter sig tillhörigheten till gymnasiesärskolan. Det framkom vidare att professionella tolkar sin roll utifrån sina egna normer och hur de skall bemöta eleverna, vilket omsorgsbehov som finns, vilket påverkar ingången den professionella tar. Det finns en rådande norm i samhället som påverkar elevernas identitetsskapande och känsla av att gå på gymnasiesärskolan. För att förändra dessa strukturer behöver kunskapsutvecklingen om personer med funktionsvariationer utvecklas inom gymnasiesärskolans verksamhet och andra verksamheter i samhället.

  • 315.
    Brask, Ulrika
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Eriksson, Ann-Charlotte
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Måltidens betydelse i den pedagogiska verksamheten utifrån pedagogers perspektiv2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Måltiden på förskolan är en viktig stund på dagen som de flesta barn deltar i. Beroende på vilken syn pedagogerna har på måltiden och vad de vill ha ut av den kan det se väldigt olika ut på förskolorna. I vår utbildning har vi inte talat så mycket om själva måltiden och dess betydelse och inte heller om den fysiska miljöns påverkan på barnen. Därför är vi intresserade av att ta reda på hur pedagoger ser på måltiden utifrån den subjektiva och objektiva miljön.

    Syftet med den här studien är att undersöka vilken betydelse pedagogerna anser att måltiderna har i avseende på den fysiska, pedagogiska och sociala miljön. Studien kommer att analyseras utifrån ett interaktionistiskt perspektiv.

    Metod. I studien använder vi en kvalitativ metod där materialet består av tolv intervjuer på sex olika förskolor i olika delar av kommunen. Vi har valt intervjuer då det var pedagogens egen syn på måltiden vi ville ha. 

    Resultatet i vår studie visar att det ser väldigt olika ut på förskolorna och hur pedagogerna ser på och använder sig av måltiden och den miljö som individerna befinner sig i. Gemensamt för alla förskolor är att de på ett eller annat sätt försöker skapa ett lugn genom hela måltiden men även att den subjektiva och objektiva miljön påverkar varandra.

  • 316.
    Brattström, Maria
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Malm, Marina
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Bilden som ett verktyg i matematikundervisningen, årskurs F-32015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vi har under våra VFU veckor uppmärksammat att eleverna ute på fältet befinner sig på olika utvecklingsnivåer inom ämnet matematik och att eleverna har olika svårt att ta till sig ämnet. Under utbildningens gång har vi tagit till oss vikten av att använda bilder i matematikundervisningen för att underlätta förståelsen. Studien syftar till att ta reda på hur lärarna ute på fältet arbetar med matematik för att främja kunskap hos eleverna och om de menar att bilder skulle kunna vara ett hjälpmedel till att öka kunskapsnivån i ämnet. För att ta reda på det vi vill undersöka har vi gjort intervjuer med verksamma lärare för att få reda på hur de arbetar med bilder inom matematikämnet. Sammanställningen av intervjuerna gav oss en förståelse för hur man kan se på bilder på olika sätt. Resultatet av studien har visat att lärarna själva inte har varit medvetna om i vilken grad de har ämnesintegrerat bild inom matematiken. Det har visat sig att olika lärare värderar bilden inom olika arbetsområden inom matematikämnet på varierande vis.

  • 317.
    Brattström, Maria
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Malm, Marina
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Elevers begrepp i naturorienterad undervisning2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Har du någonsin funderat på hur elever i lågstadiet förklarar och visar sina kunskaper inom naturorienterande ämnen? Hur de beskriver någonting abstrakt på ett mer begripligt vis? Det är någonting som vi har funderat på, därför har vi valt att fokusera på några specifika områden i vår studie för att undersöka hur dessa används av elever i årskurs två. I denna studie vill vi ta reda på huruvida eleverna talar om naturvetenskap som en enskild diskurs och estetik som en annan, alternativt om eleverna själva väljer att föra samman dessa två till synes olika områden. Vi har fokuserat på om estetik och naturvetenskap har så starka kontraster sinsemellan så att de inte fungerar tillsammans, eller om dessa områden samverkar tillsammans som förstärkning av varandras fulla potential. Studiens tyngdpunkt betraktar följande områden: estetiska och sinnliga begrepp, metaforer och naturvetenskapliga begrepp. Vårt syfte har varit att undersöka elevers förmåga att använda sig av olika slags begrepp genom att granska elevernas språk i tre intervjuer. Pramling (2012) framhäver att under senare år har metaforer tagit större plats inom forskningen, vilka har visat sig vara viktiga i samtalet mellan människor för ett meningsskapande syfte. Författaren menar att för lärandets skull kan metaforer användas för att minska kunskapsglapp över det man ännu inte förstår, alltså att man bygger förståelse mellan det obekanta och det bekanta. Med bäring för Bergström och Boréus (2012) definition av metaforer om att metaforer är ett sätt att förmedla någonting med bildliga uttryck har vi även undersökt förekomsten av dessa. Detta eftersom kunskapskravet för de lägre åldrarna handlar om att eleven ska kunna berätta och beskriva, även att förklara och namnge samt kunna diskutera och samtala för sin kunskap (Skolverket, 2011). Med hjälp av det konstruktivistiska perspektivet lyfter vi grundläggande teorier för att få svar på våra frågeställningar i våra intervjuer. Intervjuerna betraktas även utifrån en diskursanalys. Genom att granska elevernas kommunikation och språk i intervjuerna kan vi konstatera att deltagarna genomgående har förhållit sig inom diskursen. Allt längre in i intervjuerna blev svaren mer omfattande. Vad vi uppmärksammade var att eleverna använde sig av både estetiska, sinnliga och naturvetenskapliga begrepp i sina svar, även metaforer.

  • 318.
    Broberg Rundqvist, Lotten
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Fröjd, Catarina
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    IPad i årskurs 3: En studie om möjligheter, hinder och förutsättningar för iPadanvändning ur ett lärandeperspektiv2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

     Utvecklingen av IKT (informations- och kommunikationsteknik)har gått framåt i rask takt de senaste åren i samhället, så även i skolans värld. Vi har undersökt 5 skolor i en kommun i Västergötland om hur iPad används i klassrummet ur ett lärandeperspektiv. Vi har valt att utgå ifrån den sociokulturella teorin som förespråkas av bland annat Vygotskij som teoretisk forskningsbakgrund.

    Syfte

    : Syftet med denna studie har varit att ta reda på om, när och hur man använder iPad i undervisningen i årskurs 3, ur ett lärandeperspektiv. Våra frågeställningar utifrån syftet är; Vad ser pedagogerna för möjligheter/hinder med användandet av iPad i skolan? Hur används iPad för barnens lärande? Vilka förutsättningar för användandet av iPad finns det?

    Metod

    : Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har gjort kvalitativa intervjuer och deltagande observationer. För att analysera vårt material har vi sammanställt intervjusvaren och observationerna för att sedan citera respondenterna i analysen.

    Resultat

    : Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar framkom det i vårt resultat att förutsättningarna för användandet såg olika ut både angående tillgång till iPad och hur den används i undervisningen. En vanlig uppfattning bland pedagogerna var att de ansåg att iPad var ett bra komplement i undervisningen. De tyckte att det var ett bra dokumentationsverktyg där barnens lärande synliggjordes och det var det främsta användningsområdet för vissa pedagoger. Barnen arbetar med iPad i olika former där de bland annat i grupp får lära av varandra i samspel. Pedagogerna ansåg att eleverna blir rustade inför framtiden med hjälp av digitala verktyg. Många av lärarna framhöll att ett personligt intresse är av stor vikt för användandet av digitala verktyg i undervisningen samt att det finns en stöttande ledning. Pedagogerna ansåg även att det fanns hinder som kan begränsa användandet av iPad som exempelvis tillgången till iPad, för lite kompetensutveckling och risker för kränkningar och nätmobbning om inte detta arbetades aktivt med för att förhindra. Några skolor hade låtit eleverna skriva under ett kontrakt för att tydliggöra de regler och förhållningssätt eleverna ska ha kring användningen av iPad

  • 319.
    Broberg, Stina
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Rexrell, Lowa
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Fröknarna, fattar du inte det eller!: En kvalitativ studie om barns uppfattningar kring deras delaktighet och inflytande över sin utevistelse2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vi har efter arbete i förskolan samt vår verksamhetsförlagda utbildning reflekterat kring barns delaktighet och inflytande över utomhusmiljön. Vi har upplevt att utevistelsen är en stor del av verksamheten men att barns påverkan på innehållet i utomhusmiljön är bristfällig då vi upplever att utomhusmiljön inte är föränderlig. Detta gjorde att vi ville undersöka upplevelsen kring denna ur ett barns perspektiv.

    Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka om barn upplever att de är delaktiga och har inflytande över utevistelsen på förskolans gård.

    Metod: Vi har utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade barnintervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har använt oss av textnära kodning som analysmetod. I studien ingick 13 barn på två förskolor. Studien har utgått från begreppen delaktighet, inflytande, barnperspektiv och barns perspektiv.

    Resultat: I studien framkom det att barnen på båda förskolorna upplever att de till viss del, genom sin lek, är delaktiga och har inflytande över utevistelsen men att det är pedagogerna som bestämmer över gården. Barnen är medvetna om att de befinner sig i en underordnad position i förhållande till de vuxna på förskolan och att barnen vet vad de får och inte får göra. Det framkom att utevistelsen är en stor del av förskolans verksamhet samt att det tycks som att den är meningsfull för barnen. Vidare visas det att barnen på förskolorna har tankar och idéer om vad de vill tillföra på förskolans gård men att de varken har tillfrågats eller berättat om dem. Slutligen visar studien att barn delaktighet och inflytande över utevistelsen är bristfällig.

  • 320.
    Broborn, Ingela
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Kittelmann, Lars
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Det föränderliga lärandet: från innehåll till mål inom fritidsverksamheten2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    I bakgrunden beskrivs fritidshemmets utveckling från 1800 - talets arbetsstugor fram till fritidshemmen idag. Tidigare forskning presenteras om olika former av lärande inom fritidsverksamheten, fritidspedagogiken och fritidshemmens styrdokument.

    Syfte:

    Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger och rektorer beskriver olika former av lärande på fritidshemmet och deras tankar om hur man kan synliggöra lärandet för barnen.

    Metod:

    Studien är en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer som syftar till att undersöka pedagogers och rektorers beskrivningar och tankar kring lärande. Intervjuerna har ägt rum på sex skolor i fyra olika kommuner, fem kommunala skolor samt en friskola. Vi har genomfört intervjuer med sex pedagoger och fem rektorer. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

    Resultat:

    Vår studie visar att pedagoger och rektorer ser ett stort lärande i fritidsverksamheten. Pedagoger och rektorer beskriver att dialogen behöver utvecklas för att synliggöra lärandet för barnen. Resultatdelen har strukturerats utifrån 4 teman; informellt och socialt lärande, formellt lärande, lärande genom leken och tankar om " hur kan man synliggöra lärandet för barnen

  • 321.
    Brolin, Beatrice
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    ”Krångla inte nu, Bella”: en genusanalys av Stephenie Meyers roman Midnattssol2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I denna uppsats har romanen Midnattssol av Stephenie Meyer analyserats ur ett genusperspektiv. Romanens fyra föregångare i Twilightsagan har sålts i över hundrafemtio miljoner exemplar världen över och det finns inget som talar emot att också Midnattssol blir mycket populär. Ett av skolans uppdrag är att utmana och problematisera traditionella könsroller och verka för jämställdhet mellan män och kvinnor, vilket framgår i styrdokumenten. Forskning visar att barn uppfattar och formas in könsroller och genushierarkin från en tidig ålder och att detta bland annat sker genom den litteratur de exponeras för. Annan forskning visar att skolan inte är jämlik och att det är viktigt att göra verksamheten könsmedveten, bland annat genom det innehåll som finns i skolan, däribland skönlitteraturen.

    Syfte: Syftet med denna uppsats är att med avstamp i skolans värdegrund och genom ett genusperspektiv analysera de könsmönster som kan urskiljas hos romanens huvudkaraktärer. Uppsatsen har också ett underliggande didaktiskt perspektiv då resultatet kan visa på ett behov av att arbeta med romanen på ett sätt där framställningen av genus i romanen kan problematiseras och utmanas, så som förespråkas i läroplanerna.

    Metod: Den metod som använts är textanalys och bland annat Hirdmans teorier om genus har fungerat som utgångpunkt. Ett schema över traditionella manliga och kvinnliga egenskaper i litteratur har därtill nyttjats som analysverktyg.

    Resultat: Resultatet visar på övervägande traditionella egenskaper hos den manliga respektive den kvinnliga huvudkaraktären och ett hierarkiskt och isärhållande förhållande dem emellan. Dessa traditionella könsmönster ger tillfälle till ett normkritiskt arbete med romanen som kan utmana och problematisera de könsmönster som syns i den på ett sätt som ligger i linje med skolans värdegrund.

  • 322.
    Brolin, Beatrice
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Rydegård, Maloue
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "Du har ju faktiskt större bröst än jag": En analys av genus och reproducerande av heteronormen i Björnstad2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats har romanen Björnstad analyserats. Den har sedan den utgavs blivit populär hos ungdomar och har av ett flertal lärare använts i svenskundervisningen i grundskolans senare år och på gymnasiet.

    Med ett normkritiskt perspektiv har genus och heteronormativitet i romanen analyserats med hjälp av bland annat ett motsatsschema för maskulinitet och femininitet. Avstamp har tagits i skolans värdegrund och i dess styrdokument då man enligt dessa ska arbeta för allas lika värde, jämställdhet könen emellan samt ge eleverna möjlighet att utveckla sin identitet och att få förståelse för omvärlden och andra människors erfarenheter och livsvillkor. För att kunna åskådliggöra relationen mellan litteratur och samhälle har uppsatsen en litteratursociologisk ansats och den metod som använts är textanalys.

    Resultaten av analysen visar att det i boken finns ett antal kvinnliga karaktärer som mer eller mindre måste anpassa sig till rollen som kvinna och att de som inte gör det får ta konsekvenserna som följer. Många av de manliga karaktärerna lever i en kontext där maskulina egenskaper värderas högt, vilket färgar av sig på alla delar av deras liv. Heteronormen tas för given av nästan alla karaktärerna i romanen vilket dels visar sig som skämt om homosexuella och dels som att en karaktär väljer att inte berätta att han är homosexuell då han är rädd att uteslutas från den gemenskap som finns i dessa skämt och som genomsyrar den kultur som många av de manliga karaktärerna befinner sig i. På detta sätt synliggör uppsatsen vilka normer som skrivs fram i boken, vilka också kan vara speglingar av samhället. Detta öppnar upp för ett i klassrummet normkritiskt arbete med romanen.

  • 323.
    Brorsson, Joanne
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Olsson, Peter
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    En studie i gult: lärarroller i The Simpsons2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Bakgrunden till denna uppsats bygger på att vi alla mött olika typer av lärare genom våra liv. Vi möter dem inte bara under vår egen skolgång utan även genom populärkulturen. För de flesta sker detta redan innan den faktiska skolgången börjar genom böcker, TV och sådant vuxna berättar inför den dagen man ska börja skolan. Erving Goffmans dramaturgiska teori bygger på att vi alla erbjuds roller genom livet och detta gäller även lärare, vi ville således se närmre på vad populärkulturen erbjuder lärare för roller och teorin har således stått till grund för våra frågeställningar. Eftersom populärkulturen är ett otroligt brett område så valde vi att avgränsa oss rejält. När vi valde sökte vi efter något där lärare syntes frekvent och helst ville vi ha en serie som pågått under en längre tid för att kunna säga något om huruvida lärarollen utvecklats över tid.  Valet föll på The Simpsons som med sina gedigna 25 säsonger gav oss möjlighet att dels undersöka vad för olika typer av lärarroller som erbjuds därigenom och dels möjligheten att över tid se om lärarrollerna som de erbjuder utvecklats genom åren då serien sänts.

    Syfte

    Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken eller vilka lärarroller som man erbjuds genom serien The Simpsons men även undersöka om den eller dessa utvecklats över tid och i så fall på vilket sätt.

    Metod

    Vi har valt att använda oss av idealtypsanalys som metod och utgått från ett analysverktyg om idealtyper utvecklat av Fischer et al (2008) som teori för att besvara våra frågeställningar.

    Resultat

    Resultatet visar att vi erbjuds flera lärarroller genom The Simpsons och att dessa till viss del har utvecklats, blivit fler och mer komplexa över den tid som serien sänts.

  • 324.
    Brorsson, Joanne
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Olsson, Peter
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Naturen är Queer: en analys av Bit inte solen och Safirvin av Tanith Leeur ett ekofeministiskt perspektiv2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 325.
    Brownhill, Simon
    et al.
    University of Cambridge, United Kingdom .
    Warin, JoLancaster University, United Kingdom .Wernersson, IngaUniversity West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Men, masculinities and teaching in early childhood education: International perspectives on gender and care2015Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [en]

    This stimulating book sets out to critically explore the notion of men, masculinities and teaching in early childhood education. It addresses the global pattern of gender, teaching and care where men are in the minority, and explores the notion that the greater involvement of men within teaching and associated professions has the potential to transform gender relations for future generations. International contributors raise critical questions about the construction of masculinities, the continuing reluctance of men to engage in this type of work, and the influence of political and public debates on the issue. Through this engaging discussion readers are asked to question whether this is something that we should care about, with key topics including: The roles of men in education and care Teachers’ beliefs, norms and values of gender equality The construction of male identities Gendered ideals, and children’s interpretations of gender. Men, Masculinities and Teaching in Early Childhood Education brings together a refreshing and critical set of perspectives linked to an increasingly important educational debate and will be a valuable text for practitioners, professionals, policy makers and parents/carers. © 2016 Simon Brownhill, Jo Warin and Inga Wernersson. All rights reserved.

  • 326.
    Bruce, Amanda
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Den sympatiska Döden: En komparativ analys om Döden som personifierad i Terry Pratchetts Mort och Neil Gaimans Death: the high cost of living2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Både Terry Pratchett och Neil Gaiman har skapat välrundade personifieringar av döden i sina respektive fiktionsvärldar. Dessa personifieringar är båda sympatiska karaktärer, vilket gjorde mig nyfiken på hur man kan göra döden till en omtyckt och sympatisk karaktär.

    Syfte: Jämföra och belysa hur Döden framställs som en sympatisk karaktär i de båda verken.

    Metod: Komparativ analys kombinerad med transtextuell analys med fokus på antropomorfisk personifiering. För att förtydliga transtextuella relationer av olika slag ges en kort historik över personifieringar av döden genom tiderna.

    Resultat: Pratchett och Gaimans personifieringar av döden skiljer sig fysiskt från varandra: Pratchetts Döden är manlig och liknar den klassiska liemannen med böljande svart kappa och skelett-kropp, Gaimans Döden är en ung tjej med goth-stil. Trots att de skiljer sig fysiskt, har de vissa likheter om man ser till deras personligheter. Både Pratchetts Döden och Gaimans Döden bryr sig om människor, och är vänliga och omhändertagande. I båda verken är Dödens uppgift endast en roll att uppfylla. Ingen av dödspersonifieringarna kan påverka vem som dör eller när, och ingen av dem visar glädje inför att utföra sitt jobb. Kanske mest avgörande för huruvida en antropomorf personifiering är sympatisk är deras fel. Båda karaktärerna begår mänskliga misstag. Att personifieringarna är operfekta förmänskligar dem, vilket i sin tur gör det lättare för den mänskliga läsaren att sympatisera med dem. 

  • 327.
    Brunefors, Annika
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Blomqvist, Niklas
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lek i Förskolan: Var, när och hur?2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    För att förstå lekens betydelse är det viktigt att känna till dess bakgrund. Förskolan är barns sociala arena och det är här de tillbringar den största delen av sin vakna tid. Det är här de lär sig det sociala spelet och detta gör barnet till stor del genom sin lek. I bakgrunden beskriver vi hur synen på leken har förändrats genom ett historiskt perspektiv och hur den tidigare forskningen påverkat dagens syn på lekens betydelse. I studien beskriver vi tidigare forskning med fokus på leken och dess betydelse samt pedagogens förhållningssätt till leken balanserat på en maktposition.

    Syfte:

    Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka förutsättningar leken får i förskolan och på vilket sätt pedagogerna påverkar barns lek.

    Metod:

    I metodkapitlet beskriver vi vårt tillvägagångsätt och vårt val av metod för den empiriska undersökningen. Vi valde i vår undersökning att använda oss av intervju som metod för att vi ansåg att intervju var den bästa metoden för att få svar på den information vi sökte. Vi beskriver de etiska ställningstagandena och varför dessa är viktiga att belysa. Vi presenterar även här vårt urval och hur vi gick tillväga.

    Resultat:

    I resultatkapitlet framkommer det hur lärandet sker i samspelet där leken har en central roll. Samspel i leken har en grundläggande betydelse för barns lärande och utveckling. Det framkommer även hur miljön skapar förutsättningar eller begränsningar för barns möjlighet till lek. Avslutningsvis belyser vi resultatkapitlet hur pedagogen ser på sig själv i lek. Exempelvis hur pedagogen kan styra, men även hamna i en situation där de möter motstånd från barnen. Det tas även upp hur tid påverkar lek och hur pedagogerna tänker runt förskolans olika avbrott.

  • 328.
    Brunius, Anna
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "Vad tror du om de här, blir de svenska medborgare?": en fallstudie om hur samhällskunskapslärare konstruerar det demokratiska uppdraget, samt positionerar elever, i klassrummet på två gymnasieskolor.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Skolverket (2011) uttrycker tydligt att elever inte ska ses som passiva mottagare av kunskapsförmedling utan utvecklas i gemensam kommunikation och meningsskapande. Trots detta tenderar enligt Einarsson (2003) elever att få mindre och mindre utrymme för kommunikation med sina lärare. Lärare talar till eleverna och inte med dem. Börjesson (2003) menar att värderingar kring hur man positioneras som elev/medborgare är lätta att undervisa om. Hur människor beter sig och behandlar varandra resten av tiden är dock det som avgör hur elever utvecklas och anammar värderingarna vidare ut i livet efter skolan också.

    Syftet med studien är att undersöka hur samhällskunskapslärare på gymnasienivå konstruerar det demokratiska uppdraget i värdegrunden, samt hur de positionerar elever genom konstruktionen av demokrati, i klassrummet.

    Teori: Studien baseras på två teorier, de grundar sig i demokratiteorier som har formats till idealtyper för att tydliggöra vad de olika demokratiteorierna ställer sig till bland annat människosyn och definition av medborgare. Den andra teorin bygger på samma alster men fokuserar istället på att förklara hur elever positioneras som medborgare av läraren.

    Metod: Studien består av direktobservationer av lektioner kring hur lärare konstruerar det demokratiska uppdrag de har samt vilken medborgarposition elever tilldelas i klassrummet.

    Undersökningens resultat faller i samma mönster som den tidigare forskningen visar. Det indikerar därmed att elever positioneras som mottagare av objektiva sanningar som lärarna reproducerar genom en liberal demokratimodell.

  • 329.
    Brunius, Anna
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lushtaku, Doruntina
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Demokratins olika ansikten: En jämförande studie om Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Sverigedemokraternas interna syn på demos baserat på partiprogram och enskilda representanters uttalande2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Detta är en studie om hur Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna ser på demos, som infattas i demokratibegreppet. Detta baserat på partiprogram samt intervjuer. Vi har analyserat och jämfört den officiella synen i partiprogrammen med den mer inofficiella synen som en enskild kommunalpolitiker i Trollhättan kan ha.  

    Syfte: Syftet med studien är att identifiera Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Sverigedemokraternas officiella och inofficiella demos-syn. Vidare analyseras likheter och skillnader i hur det uttrycker sig i retoriken.  

    Teori: För att analysera vilken typ av demos-syn partierna förhåller sig till har vi skapat idealtyper utifrån demokratiteorier som används som ett analysinstrument. Vi har även använt en teori om organisationskultur som möjlig förklaringsfaktor till skillnader och likheter i studien.  

    Metod: Detta är en deskriptiv studie som baseras på två metoder, en kvalitativ textanalys och samtalsintervjuer. Tanken är att identifiera och noggrant granska ideologiska ställningstaganden i partiprogram från Vänsterpartier, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna kring begreppet demokrati för att sedan jämföra likheter och skillnader i den officiella och inofficiella retoriken.  

    Resultat: Vi kan se att det finns både likheter och skillnader i jämförelsen kring den officiella och inofficiella retoriken. I Vänsterpartiets retorik ser vi endast likheter. I Miljöpartiets och Sverigedemokraterna upptäcker vi en del skillnader, av olika betydelse.

  • 330.
    Brunnsby, Sofia
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Rundström, Anna
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Sju förskollärares uppfattningar om barns lek i förskolan2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Innan vi började vårt arbete var vår uppfattning att leken hos barnen i förskolan är komplex. Skolverket (2016) belyser att förskolans verksamhet ska ge leken utrymme och se till att leken blir inspirerande och utmanande för barnen. Mot bakgrund av detta vill vi undersöka barns lek och hur pedagogerna ser på barnens lek i förskolan.

    Syfte: Syftet med vårt arbete är att skapa kunskap om barns lek, genom att undersöka förskollärares uppfattning om barns lek i förskolan.

    Metod: I vår studie har vi utgått från en kvalitativ ansats, då vi utförde semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade sju förskollärare på tre olika förskolor.

    Resultat: I vårt resultat kan vi se att förskollärarna anser att leken är betydelsefull för barnen. Förskollärarna beskriver att de har en viktig roll i barnens lek. Det handlar bland annat om att ge barn stöttning in i leken, att vara tillåtande och stimulera miljön så att det skapas möjligheter att leken utvecklas framåt. Förskollärarna lyfter även fram sin syn på vad leken omfattar. För barnen är leken ett sätt att lära sig förstå sin omvärld och lära sig sociala kompetenser menar förskollärarna. De uttrycker även att barnen leker utifrån sina erfarenheter.

  • 331.
    Bryntesson, Märta
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Genus i bilderböcker: En innehållsanalys av de böcker förskolor lånar mest2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: När ett litet barn skapar sin uppfattning om sig själv och sin omvärld använder det bland annat de böcker hen presenterats för. Både bilderna och berättelserna som någon annan läser högt bidrar till hur barnet uppfattar saker som utseende, relationer eller normer.Forskning har visat att det saknas studier om de böcker som tas upp i förskolan. Det pratas om jämställdhet och allas lika värde, men hur väl stämmer det med budskapen i böckerna som läses för barnen i förskolan? Som förskollärare är det därför relevant att ta reda på vad vi genom böcker förmedlar till barnen. Den teoretiska grunden för studien är socialkonstruktionism där människans bild av omvärlden konstrueras i ett socialtsammanhang och där genus är benämningen på det sociala könet.

    Syfte: Syftet med examensarbetet är att, utifrån de till förskolor mest utlånade bilderböckerna, undersöka vilka genusnormer som återfinns i text och bild och därigenom indirekt påverkar förskolebarn.

    Metod: Nio bilderböcker, vanligt förkommande på förskolor, studeras och innehållet i text och bild analyseras utifrån ett genusperspektiv. Analysen bygger på både kvantitativa och kvalitativa aspekter.

    Resultat: Resultatet redovisas i fyra delar, härledda till de frågeställningar som ställts. Det framkommer att de nio analyserade böckerna är relativt könsstereotypa. Det är en klar majoritet av manliga huvudkaraktärer och utseendemässigt återfinns flera könstypiska markörer avseende kläder och färg. De aktiviteter som karaktärerna utför är oftast typiska för det kön som utför dem och likaså framkommer ett traditionellt mönster vad gäller egenskaper. Det som faller utanför det traditionella är att två av huvudkaraktärerna är ensamstående pappor, att det finns en manlig ambulanssjuksköterska, en kvinnlig polis, en manlig fröken i förskolan och totalt fem namngivna figurer där deras biologiska kön inte framgår. Därutöver har de manliga huvudkaraktärerna förhållandevis många kvinnliga egenskaper.

  • 332.
    Bråberg, Camilla
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Skoog, Viktoria
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    En kvalitativ studie om hur lärare arbetar med tyst läsning i två olika klassrum2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Forskning har visat att elever i svensk skola får färre läsundervisningstimmar än i andra länder. Läsningen utgörs ofta att eleverna läser enskilt och tyst. Att få mycket tid till att läsa enskilt är positivt i den bemärkelsen att det krävs mycket tid för att bli en duktig läsare, men att läsa enskilt kan vara förödande för de elever som kräver mer stöd av läraren. Det är då en risk att den tysta läsningen blir ett slags tidsfördriv för dessa elever och fyller inte sin funktion. Vi har efter tidigare arbete inom skola och under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) märkt av detta fenomen.

    Syfte: Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur den individuella läsningen organiseras i två klassrum och vilka intentioner läraren har med den individuella läsningen. Studiens syfte är att skapa kunskap och förståelse kring tyst läsning. Frågeställningarna är således:

    • Vad sker i klassrummen under elevernas tysta läsning?

    • Vad är lärarens syfte med att låta eleverna läsa enskilt?

    Metod: Vi har använt oss av klassrumsobservation med kompletterande semistrukturerade intervjuer av klasslärare.

    Resultat: Resultatet av vår forskning har visat att lärare arbetar med elevers tysta läsning enligt olika modeller och tankar, bland annat med uttänkta läsinlärningsmetoder. Vår undersökning har bekräftat det forskning (Ewald, 2007, Myrberg, 2001, NRP 2000) poängterat som en avgörande faktor för elevers läsutveckling; att läraren har goda kunskaper om elevers läsutveckling, litteraturdidaktik och en medveten och genomtänkt undervisning. Det vi kunnat se i vår undersökning är att beroende på den inställning och syfte läraren har med den tysta enskilda läsningen så ger den olika effekter.

  • 333.
    Buchanan, Christy M.
    et al.
    Wake Forest Univ, Winston Salem (USA).
    Glatz, Terese
    Orebro Univ, Orebro (SWE).
    Selçuk, Şule
    Hacettepe Univ, Ankara (TUR).
    Skinner, Ann T.
    Duke Univ, Durham, NC (USA).
    Lansford, Jennifer E.
    Duke Univ, Durham, NC (USA).
    Al-Hassan, Suha M.
    Abu Dhabi Early Childhood Authority, Abu Dhabi (ARE); Hashemite University, Zarqa (JOR).
    Bacchini, Dario
    Department of Humanistic Studies, University of Naples “Federico II” (ITA).
    Bornstein, Marc H.
    Eunice Kennedy Shriver, National Institute of Child Health and Human Development, Bethesda; 0 UNICEF, New York (USA); Institute for Fiscal Studies, London (GBR).
    Chang, Lei
    Department of Psychology, University of Macau (CHN).
    Deater-Deckard, Kirby
    Department of Psychological and Brain Sciences, University of Massachusetts, Amherst (USA).
    Di Giunta, Laura
    Department of Psychology, Università di Roma La Sapienza, Rome (ITA).
    Dodge, Kenneth A.
    Center for Child and Family Policy, Duke University, Durham (USA).
    Gurdal, Sevtap
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Liu, Qin
    Maternal and Child Health, School of Public Health and Management, Chongqing Medical University, Chongqing (CHN).
    Long, Qian
    Global Health Research Center, Duke Kunshan University, Kunshan (CHN).
    Oburu, Paul
    Department of Psychology, Maseno University, Maseno (KEN).
    Pastorelli, Concetta
    Department of Psychology, Università di Roma La Sapienza, Rome (ITA).
    Sorbring, Emma
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division of Psychology, Pedagogy and Sociology.
    Tapanya, Sombat
    Peace Culture Foundation, Chiang Mai (THA).
    Steinberg, Laurence
    Temple University, Philadelphia (USA); King Abdulaziz University (SAU).
    Tirado, Liliana Maria Uribe
    Universidad de San Buenaventura, Medellín (COL).
    Yotanyamaneewong, Saengduean
    Chiang Mai University, Suthep, Chiang Mai (THA).
    Alampay, Liane Peña
    Department of Psychology, Ateneo de Manila University (PHL).
    Developmental Trajectories of Parental Self-Efficacy as Children Transition to Adolescence in Nine Countries: Latent Growth Curve Analyses2023In: Journal of Youth and Adolescence, ISSN 0047-2891, E-ISSN 1573-6601Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Little is known about the developmental trajectories of parental self-efficacy as children transition into adolescence. This study examined parental self-efficacy among mothers and fathers over 3 1/2 years representing this transition, and whether the level and developmental trajectory of parental self-efficacy varied by cultural group. Data were drawn from three waves of the Parenting Across Cultures (PAC) project, a large-scale longitudinal, cross-cultural study, and included 1178 mothers and 1041 fathers of children who averaged 9.72 years of age at T1 (51.2% girls). Parents were from nine countries (12 ethnic/cultural groups), which were categorized into those with a predominant collectivistic (i.e., China, Kenya, Philippines, Thailand, Colombia, and Jordan) or individualistic (i.e., Italy, Sweden, and USA) cultural orientation based on Hofstede's Individualism Index (Hofstede Insights, 2021). Latent growth curve analyses supported the hypothesis that parental self-efficacy would decline as children transition into adolescence only for parents from more individualistic countries; parental self-efficacy increased over the same years among parents from more collectivistic countries. Secondary exploratory analyses showed that some demographic characteristics predicted the level and trajectory of parental self-efficacy differently for parents in more individualistic and more collectivistic countries. Results suggest that declines in parental self-efficacy documented in previous research are culturally influenced.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 334.
    Buchanan, Christy M
    et al.
    Department of Psychology, Wake Forest University, Winston-Salem, NC, (USA).
    Zietz, Susannah
    Duke University (USA).
    Lansford, Jennifer E.
    Duke University, Durham, (USA).
    Skinner, Ann T.
    Duke University (USA).
    Di Giunta, Laura
    Università di Roma “La Sapienza”, Rome, (ITA).
    Dodge, Kenneth A.
    Duke University (USA).
    Gurdal, Sevtap
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Liu, Qin
    Chongqing Medical University (CHN).
    Long, Qian
    Duke Kunshan University (CHN).
    Oburu, Paul
    Maseno University (KEN).
    Pastorelli, Concetta
    Università di Roma “La Sapienza” (ITA).
    Sorbring, Emma
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division of Psychology, Pedagogy and Sociology.
    Steinberg, Laurence
    Temple University (USA) and King Abdulaziz University (SAU).
    Tapanya, Sombat
    Chiang Mai University (THA).
    Uribe Tirado, Liliana Maria
    Department of Psychology, Universidad de San Buenaventura, Medellín 050001, (COL).
    Yotanyamaneewong, Saengduean
    Department of Psychology, Chiang Mai University, Chiang Mai (THA).
    Alampay, Liane Peña
    Ateneo de Manila University (PHL).
    Al-Hassan, Suha M.
    Hashemite University and Emirates College for Advanced Education (ARE).
    Bacchini, Dario
    University of Naples “Federico II”, Neapel, (ITA).
    Bornstein, Marc H.
    Child and Family Research, Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development, National Institutes of Health, Public Health Service, Bethesda, MD, (USA).
    Chang, Lei
    University of Macau (MAC).
    Deater-Deckard, Kirby
    Department of Psychological and Brain Sciences, University of Massachusetts, Amherst, MA 01002, (USA).
    Typicality and trajectories of problematic and positive behaviors over adolescence in eight countries.2022In: Frontiers in Psychology, E-ISSN 1664-1078, Vol. 13, article id 991727Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this study, we examine the predictions of a storm and stress characterization of adolescence concerning typicality and trajectories of internalizing, externalizing, and wellbeing from late childhood through late adolescence. Using data from the Parenting Across Cultures study, levels and trajectories of these characteristics were analyzed for 1,211 adolescents from 11 cultural groups across eight countries. Data were longitudinal, collected at seven timepoints from 8 to 17 years of age. Results provide more support for a storm and stress characterization with respect to the developmental trajectories of behavior and characteristics from childhood to adolescence or across the adolescent years than with respect to typicality of behavior. Overall, adolescents' behavior was more positive than negative in all cultural groups across childhood and adolescence. There was cultural variability in both prevalence and trajectories of behavior. The data provide support for arguments that a more positive and nuanced characterization of adolescence is appropriate and important.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 335. Bukhori, Ahmad
    et al.
    Surian, Alessio
    von Brömssen, Kerstin
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    An Analysis of Curricula and Discourses of Religious Literacy in Three National Contexts2024In: Religious Literacy in Secular Religious Education: Nordic Perspectives and Beyond / [ed] Daniel Enstedt, Karin K. Flensner, Wilhelm Kardemark, Münster: Waxmann Verlag, 2024, p. 215-236Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    Book abstract:

    In this volume, questions are addressed revolving around religious literacy and education. The term religious literacy is explored as the ability to discern and analyze intersections of religion with social, political, and cultural life in pluralistic societies. Questions about what types of religious literacies are possible in a non-confessional, and even secular, educational context are in focus. It delves into the intricate relationship between religious literacy, religious education in the Nordic countries, and the development of subject knowledge and generic abilities. The Nordic countries, as modern secular welfare states with shared characteristics, provide an intriguing framework for comparison. The exploration of variations in the organization, content, and goals of religious education in Finland, Denmark, Norway, and Sweden sheds light on the process of shaping educational content within specific historical and societal contexts and the anthology broadens its scope by incorporating global perspectives from the Indian, Italian, and Indonesian contexts.

    The volume features contributions from 18 researchers who explore empirical, methodological, and theoretical aspects of religious literacy and education. The concept of religious literacy, encompassing both knowledge and generic skills, proves to be indispensable for navigating the diverse religious and non-religious worldviews present in pluralistic societies.

    Tailored for students, educators, education researchers, and policymakers, this anthology contributes to the ongoing discourse on religious literacy. It not only provides valuable insights into the Nordic educational landscape but also fosters a global dialogue on the crucial role of education in understanding diverse worldviews.

  • 336.
    Burénius, Anna-Karin
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Det kollegiala lärandets betydelse: en studie om det kollegiala lärandets betydelse för lärarnas undervisning med elevers läsförståelse2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Lärare från olika grundskolor i Sverige deltar i fortbildningssatsningen Läslyftet som grundar sig på att lärare lär av varandra utifrån ett kollegialt arbetssätt med hjälp av utsedda handledare. I Läslyftet får deltagarna tillägna sig aktuell forskning gällande läs- och skrivutveckling. Det är viktigt för eleven att det finns en förståelse av vad de läser. Detta är av stor betydelse för elevens skolgång och har en stor påverkan på den personliga utvecklingen. Det måste finnas ett samspel mellan lärare och elev genom hela inlärningsprocessen. Lärarnas undervisning blir då avgörande för elevernas möjligheter att lära och måste anpassas för att möta eleverna på olika sätt utifrån deras behov och förutsättningar. För att kunna fullfölja denna uppgift är lärarna beroende av varandra.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka det kollegiala lärandets betydelse för undervisning med elevers läsförståelse utifrån några handledare och deltagares upplevelser och uppfattningar av Läslyftet. Frågeställningar för undersökningen är: Hur arbetar handledarna och lärarna inom Läslyftet utifrån det kollegiala lärandet? På vilket sätt har kollegiala lärandet i Läslyftet lett till en förändring i lärarnas undervisning för elevernas läsförståelse? Metod: Jag har genom kvalitativ metod och med utgångspunkt i tidigare forskning, mitt syfte och mina frågeställningar, genomfört nio semistrukturerade intervjuer vid fem olika grundskolor.

    Resultat: Med hjälp av forskningsbakgrunden och intervjuer har jag fått kunskap om det kollegiala lärandet och dess betydelse för undervisingen. Ett kollegialt lärande sker mellan lärare och handledare när de tar del av varandras erfarenheter och kunskaper. Lärarna och handledarna har fått ett "nytt tänk" och på så sätt utmanat och utvecklat sina undervisningsmetoder. Det kollegiala lärandet har gjort lärarna mer medvetna om sitt tidigare och pågående arbete med eleverna.

  • 337.
    Burénius, Anna-Karin
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Svanstedt, Kristina
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Hur estetik och språk kan samverka: En studie om estetikens vägar till god språkutveckling för elever i årskurs F-32015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Estetiska lärprocesser är ett aktuellt område inom skolans värld då eleverna får en chans att utvecklas genom praktiska övningar t ex genom att arbeta med bilder, musik, lek osv. Vi ville undersöka och få mer kunskap om hur de estetiska lärprocesserna används. Då det är något som används mer frekvent i ämnesundervisningen valde vi att undersöka detta djupare. För att få en struktur på undersökningen delades den in i fyra delteman. Dessa teman gör att man kan se likheten i arbetssätten ur olika perspektiv.Syfte: Arbetets syfte är att få ökad kunskap om estetikens vägar till god språkutveckling för elever i årskurs F-3. Vad är estetiska lärprocesser och hur uppfattar lärarna dessa? På vilket sätt kan lärarna arbeta med estetiska lärprocesser för att utveckla och stärka elevernas språkutveckling?Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har använt oss av tidigare forskning kring estetiska lärprocesser, observationer och intervjuer. Vid observationerna var vi passivt deltagande och vi eftersträvade att få se estetiska lärprocesser i undervisningen. Vid intervjuerna använde vi oss av semi-strukturerade intervjuer och vår målsättning var att få förståelse och bilda oss en uppfattning om hur lärarna såg på estetiska lärprocesser och språkutveckling.Resultat: Med hjälp av forskningsbakgrunden, observationer och intervjuer har vi fått kunskap om att det finns ett påtagligt samband och sammanhang mellan estetiska lärprocesser och språkutveckling. Estetiska lärprocesser skapar tillfällen att uttrycka sig med hjälp av sina sinnen och utifrån sina egna tankar och erfarenheter. Det fanns en skillnad mellan lärarnas förhållande till estetiska lärprocesser då några av lärarna hade planerat in användningen av estetiska lärprocesser i undervisningen medan det kom spontant för vissa. Även om denna olikhet fanns såg lärarna sambandet och kände en stor angelägenhet av att använda sig av olika estetiska uttryckssätt så som exempelvis drama, bild och musik för att stärka och stimulera elevernas språkutveckling.

  • 338.
    Byegård, Emilia
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Från hypotetiskt till en ideologisk strid: En studie om debattartiklar om invandring mellan 2009-20152016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Studien utgår från det ökade flyktingmottagandet 2015 och det förändrade politiska klimatet i invandringspolitiken sedan Sverigedemokraternas inträde i riksdagen.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka om debatten om invandring har förändrats från 2009 när flyktingmottagandet var lägre och Sverigedemokraterna inte hade mandat i riksdagen. Uppsatsen ämnar att både undersöka innehållet i debatten och hur detta påverkar språket.

    Metod: I undersökningen analyseras åtta debattartiklar, fyra från 2009 och fyra från 2015. Metoden utgår från systemisk funktionell grammatik som ser på språket som ett sätt att skapa betydelse mellan människor.

    Resultat: Resultatet visar på en förändring i debatten mellan 2009 och 2015. Artiklarna från 2015 har en mer emotiv karaktär och ställningstagandena är fler och tydligare. Även värdeorden har ökat år 2015. Resultatet visar också på att skribenterna till artiklarna från 2015 använder sig i mindre utsträckning av personliga pronomen för att markera sin författanärvaro i texten. Vidare visar resultatet även på att debattartiklarna från 2015 är mer explicita i sin argumentation och att språket har blivit mindre komplext och mer konkret.

  • 339.
    Byegård, Emilia
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Ämnesövergripande arbete i en ämnesindelad kontext: En kvalitativ studie om ämnesövergripande arbete utifrån Lgr 11 och progressivistisk teori2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Studien tar avstamp i läroplanens formuleringar om ämnesövergripande arbete samt de idéer om ämnesövergripande arbete som finns inom progressivismen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka det ämnesövergripande arbetets roll i undervisningen och hur läroplanen påverkar det ämnesövergripande arbetet. Syftet är också att undersöka svenskämnets roll i ämnesövergripande undervisning. Metod: Studien är en intervjustudie. I studien har 7 lärare medverkat och svarat på frågor om sin ämnesövergripande undervisning. Resultat: Intervjuerna har visat på att lärarna ofta har tydligt definierade gränser mellan ämnena i ämnesövergripande arbetsområden. De sättet lärarna i studien arbetar ämnesövergripande på, är överlag inte karaktäristiskt för progressivismen. Lärarna i studien begränsas och påverkas framförallt av det centrala innehållet, när de planerar och arbetar med ämnesövergripande arbetsområden. Svenskämnets roll i det ämnesövergripande arbetet är till stor del att vara ett hjälpämne. Det innebär att svenskämnet ofta får en erfarenhetspedagogisk form. Däremot kan de tydliga ämnesgränserna leda till att svenskämnet får ett tydligare ämnesinnehåll i de ämnesövergripande arbetsområdena, vilket i så fall också skulle kunna påverka ämnets konception mot att bli mer av ett färdighetsämne.

  • 340.
    Bykowski, Margareta
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Entreprenöriellt lärande i förskolan: Projekt "Från frö till tallrik" – en kvalitativ studie av entreprenöriellt lärande som undervisningsform2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Entreprenöriellt lärande är en undervisningsform i skolan som tränar elevernas entreprenöriella attityder, kompetenser och förmågor. För en lärare i klassen handlar entreprenöriellt lärande om en förhållningsätt i undervisningen. Kompetenser som beskriver framtidens entreprenör är självständighet, kreativitet, initiativtagande, viljan att samarbeta, lätthet att kommunicera, beslutsamhet, konsekvens och rikedom på idéer. Samhället går igenom stora förändringar och förskolan måste lägga grunden till att barnet lär sig ta ansvar och utvecklar kompetenser som samhället i framtiden kommer att behöva. Barnet lär sig genom att leka, utforska, testa, kommunicera med andra människor, iaktta. Barns utveckling blir mångsidig när barnet lär sig genom tema- eller projektarbete (Lpfö 98, 2010).

    Syfte:

    Syftet med studien är att undersöka om projektarbete är en bra arbetsform att utveckla entreprenöriellt lärande på förskolan och även vilka förmågor barn utvecklar med entreprenöriellt inriktad undervisning i förskolan. Det finns en nyfikenhet att ta reda på vad barnen lärde sig när de arbetade med odling. Jag kommer att utgå ifrån tre frågeställningar för att göra analysen på bästa sätt.

    Metod:

    För att samla material till studien använde jag mig av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna låter barnen berätta fritt om sina upplevelser med utgång ifrån några få frågor som jag i förväg har valt. Jag använde iPhone och iPad för att dokumentera aktiviteter och barnens berättelser. Till analysen använde jag även barnens teckningar som stöd för deras berättelser samt barnobservationer. Insamlad data bearbetade jag med utgångspunkt från begrepp om entreprenörskap.

    Resultat:

    Analysen av det empiriska materialet visade att projekt "Från frö till tallrik" hade entreprenöriella kvalitéer. Barnen utvecklade entreprenöriella förmågor såsom: att hitta nya vägar och lösningar på problem, tänka nytt och kreativt, kunna samarbeta med varandra, planera ett arbete och ha vilja och kraft att genomföra det, tro på sin egen förmåga och att ha hög motivation, ta ansvar och lära sig självständigt. Barnen upplevde projektarbetet som roligt, lärande, stimulerande och meningsfullt. För att utveckla entreprenörskap i förskolan krävs det en lärare som agerar som coach i barngruppen vågar bryta mönster, brinner för en idé, är innovativ och en eldsjäl.

    Entreprenöriellt lärande kräver ekonomiska resurser och villiga partners ute i samhället som ska samarbeta med förskolan och skolan, och visa olika yrkeskategorier för barnen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 341.
    Bylund, Johanna
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Malm, Irma
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Får jag vara med?: En studie om barns strategier för att få tillträde till lek2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt tidigare forskning möter barn olika samspel i förskolan där de kan främja sin sociala, emotionella samt kognitiva förmåga. Barn utforskar sina relationer i leken och andraaktiviteter som verksamheten erbjuder. Tidigare forskning förklarar att tillträde till lek kan bidra till ökat självförtroende, en känsla av tillit och samhörighet. Förskolans läroplan betonar att lekenska ha en central plats där barn får möjlighet att stärka sina upplevelser och utveckla sina förmågori det sociala samspelet. Det sociala samspelet bidrar till att barn lär sig av varandra där de kan utmana och samarbeta med andra samt utvecklas tillsammans och individuellt.

    Syfte: Syftet med studien är att studera barns lek i förskolan. Mer specifikt är vi intresserade avatt studera vilka tillträdesstrategier barn använder för att få tillträde till leken.

    Metod: Studien utgår ifrån centrala analysbegrepp som redskap. Utifrån en kvalitativ metodanvände vi oss av observationer för att kunna studera barnens lek på ett konkret och effektiv sätt. Observationerna skedde utomhus på grund av den rådande pandemin.

    Resultat: Utifrån analysbegreppen inkludering/exkludering, socialt attraktiv och tillträdesstrategier visar resultatet att barnen använder sig av både verbala och icke-verbala tillträdesstrategier för att inkludera sig själva och andra i leken. I de verbala tillträdesstrategierna kunde barnen fråga om lov, be om hjälp eller hjälpa andra barn. Utifrån de icke-verbala tillträdesstrategierna använde barn sig av gester och fysiska handlingar eller tog exempelvis hjälpav artefakter eller en hjälpande pedagog. Resultatet visar också vilka olika strategier barnen använde för att skydda sin lek utifrån inkludering och exkludering.

  • 342.
    Bäckman, Emma
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Estetiska lärprocesser som utgångspunkt i matematikundervisningen2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Dagens undervisning i matematik kan bli enformig och många lärare lägger stort fokus på läroböcker som köps in dyrt varje läsår. Klassrummen är fulla med barnlitteratur och övrigt material som kanske inte är tänkt till just matematikundervisningen med som skulle kunna användas till det också. Forskning visar att elever lär sig bättre när de får aktivera hela kroppen samt att kunskaperna de får blir mer långvariga om fler sinnen stimuleras samtidigt. En elevs motivation är också något som påverkar lärandet och kan man då stimulera detta genom att göra lektionerna mer elevnära så borde man väl göra de. Varför arbetar man då inte mer med detta för att förbättra förståelsen hos eleverna?

    Syfte: Studien undersöker om och i så fall vad det finns för fördelar med att använda sig av estetiska lärprocesser i sitt arbete samt i sin planering av matematikundervisningen. Syftet är därmed att få ökad kunskap om huruvida barns förståelse för matematiska begrepp kan stimuleras genom estetiskt lärande samt hur en kreativ miljö för barns matematiska lärande kan skapas.

    Metod: Jag har hämtat inspiration från aktionsforskning. Att genomföra en aktionsforskning helt ut är ej möjligt då tiden för studien är så pass kort. Jag planerade och observerade vid två tillfällen i en årskurs 2, utöver två lektionstillfällen så fick eleverna i studien även besvara några frågor som berör de valda området. Efter observationerna har mina fältanteckningar bearbetats och analyserats för att på bästa sätt kunna besvara mina frågeställningar. Även elevernas frågeformulär har analyserats.

    Resultat: Studien har visat att estetiska lärprocesser har en positiv inverkan på elevers kunskapsinhämtning samt att det kan bidra till ökad motivation samt en förändrad attityd gentemot matematikämnet. Eleverna i studien visade stort engagemang och man skapade ihop med varandra och sin lärare en kreativ miljö att lära sig om nya matematiska begrepp i. Trotts den korta tid och de få tillfällen som studien hade till sitt befogande visade ändå flertalet av eleverna en ökad förståelse kring begreppen kilogram och gram samt att samtliga elever deltog med stort engagemang under de båda lektionerna.

  • 343.
    Bäckström, Andrée
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Jonasson, Oscar
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Det löser ingenting genom att bara säga förlåt: En intervjustudie om fritidslärares kunskaper för att hantera och motverka konflikter2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Skolverket (2019) står det att undervisningen på fritidshemmet ska ge eleverna möjlighet att skapa goda kamratrelationer samt få eleverna att känna en trygghet. Det betyder att fritidslärarna har en betydelsefull roll att få fritidshemmen att vara en trygg tillvaro för eleverna. Denna uppsats handlar om konflikter som sker mellan elever i fritidshemmet och utgår från ett lärarperspektiv hur fritidslärarna vi har intervjuat upplever konflikterna på skolan, samt vilka tillvägagångssätt de arbetar med vid konfliktfyllda situationer i fritidshemmet.

    Syfte: Syftet med studien var att ta reda på flera olika strategier om hur man som fritidslärare kan arbeta med ämnet konflikthantering. Med hjälp av både intervjuer och att undersöka tidigare forskning kunde vi på så sätt förstå hur fritidslärare arbetar strategiskt med att motverka konflikter.

    Metod: Vi använde oss av en kvalitativ studie där vi gjorde semistrukturerade intervjuer via telefon med fyra högskoleutbildade fritidslärare runt om i Sverige. Efter intervjuerna transkriberade vi dem och sedan kodade vi materialet för att sedan analysera dem och fick då fram fyra olika teman i resultatet.

    Resultat: Resultatet av denna studie visar att fritidslärarna arbetar mycket kring det förebyggande arbetet med konflikter tillsammans med eleverna. Främst genom värdegrundsarbete, men de betonade även vikten av en god relation med eleverna för att få dem att känna trygghet och tillit till fritidslärarna. Samtliga fritidslärare var även noga med att poängtera vikten av ett väl fungerande arbetslag där kollegorna arbetar mot samma mål, ett tryggt fritidshem.

  • 344.
    Bäckström, Christoffer
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Demokrati i skolan från ett tjänstemannaperspektiv2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Demokrati är ett brett begrepp, det kan appliceras på många nivåer och vad som läggs i begreppet är olika. I Lennart Lundquists (1998) definition samlas samhällsaktörernas krav och förväntningar på den offentliga förvaltningen. Han gör två indelningar, demokrati- och ekonomivärden. Där han menar att ekonomivärdena får allt mer plats i dagens samhälle med bekostnad på demokrativärdena. Syftet med min studie är därför att undersöka hur demokrativärdena (i min studie avgränsat till ett demokrativärde) kan anses bemötta inom offentlig förvaltning, mer precist skolväsendet. För att närma mig detta använder jag mig av ett tjänstemannaperspektiv där jag intervjuar lärare i egenskap av tjänstemän om deras upplevelser kring demokrati i arbetets vardag. Mitt resultat visar att skolan är demokratisk i flera utsträckningar med goda förutsättningar för att bli mer demokratiskt men också med områden som kan förbättras.

  • 345.
    Bäckström, Christoffer
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Guled, Sharmake
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Formativ bedömning: En studie av samhällskunskaps- och svensklärares uppfattningar2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Formativ bedömning är ett förhållningssätt som får alltmer utrymme i forskning och inom det svenska skolväsendet. Vetenskapsrådet (2015) har skrivit en rapport om formativ bedömning som antyder på att formativ bedömning implementeras ytligt i verksamheten som i sin tur leder till "pseudo-formativa praktiker" (s. 4), Black och Wiliam (1998) skriver att det finns en diskrepans mellan hur formativ bedömning bör användas och hur det egentligen används av yrkesverksamma lärare därför är det relevant att undersöka ämneslärares uppfattningar. Studien har som syfte att undersöka hur ämneslärare i samhällskunskap och svenska uppfattar formativ bedömning kopplad till teori från Hattie och Timperleys (2007) och Lundahls (2014). Valet av att undersöka två olika ämneslärare motiveras med kunskapslucka från Vetenskapsrådet (2015) och Black och Wiliams studie (2009), där de belyser att olika skolämnen kan leda till olika formativa praktiker. Studien har intervjuat 6 respondenter, tre samhällskunskapslärare och tre svensklärare. Studiens resultat indikerar bland annat att respondenternas bedömningspraktik harmoniserar Hattie och Timperleys (2007) teori till en viss del, det framkom även att vissa respondenter använde sig av en pragmatisk ämnesöverskridande applicering av Hattie och Timperleys teori vilket visar på hur teorin kan uppfattas och appliceras olika i skolmiljön.

  • 346.
    Bäckström, Maria
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Grönlund, Helén
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Trygga föräldrar ger trygga barn: en studie om samarbete mellan skola och hem2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Genom att ha studerat forskningsrapporter vet vi att det är viktigt att tidigt skapa goda relationer mellan skola och hem, för att barn ska få de bästa förutsättningarna för att utvecklas. Samarbetet mellan skola och hem poängteras tydligt i läroplanen. Det är skolans ansvar att föräldrasamarbete kommer till stånd, men hur detta samarbete ska se ut väljer de enskilda skolorna former för själva. Under vår utbildning har vi inte fördjupat oss i ämnet samarbete skola och hem. Därför väljer vi nu att öka våra kunskaper i ämnet. Som blivande lärare bygger vårt intresse på hur man kan motivera föräldrar och lärare till att gemensamt arbeta utifrån intresset - våra barn och elever.

    Syfte

    Vårt syfte med studien är att undersöka vad skolan kan göra för att stimulera till större föräldrasamarbete. Vi riktar vårt intresse mot en föräldracirkel vars huvudsyfte var att stödja föräldrarna i deras fostrarroll. Vi vill undersöka anledningar till deltagande, behållningar av att delta, orsak till att avstå och uppfattningar om vad man som lärare behöver tänka på vid samverkan skola – föräldrar.

    Metod

    Vi har valt att använda oss av enkäter med öppna frågor. I enkäterna har vi använt metoden meningskategorisering för att skapa huvudkategorier, för att sedan genom ad hoc få fram underkategorier som vi presenterar i diagram. Härefter genomförde vi halvstrukturerade intervjuer. Vi använde oss av meningskoncentrering när vi behandlade intervjumaterialet. Slutligen har vi jämfört intervjumaterialet med enkätresultatet för att se skillnader och likheter.

    Resultat

    Sammanfattningsvis visar vårt resultat att det som stimulerar föräldrar att medverka i föräldracirkeln är att möta andra föräldrar. Den praktiska nytta som föräldrarna anger är att de ökar sina kunskaper om barns utveckling, får konkreta förslag om fostran och ökad förståelse för andra föräldrars handlande. Ledarna ökar sin förståelse kring frågor om dagens föräldraskap genom föräldracirkeln. De flesta föräldrarna som inte deltog hade velat delta i föräldracirkeln. Den främsta orsaken till att inte delta i cirkeln var att man har tidsbrist. De föräldrar som kunnat delta men avstod gjorde det på grund av att de inte kände något behov av en föräldracirkel. Det en lärare behöver tänka på när det gäller föräldrasamverkan är att man ska skall vara öppen, rak och tydlig. Inför möten ska vi som lärare ha klart för oss vad målet för mötet är och vi ska beakta vad för sorts möte föräldrarna behöver. Vi ska visa omtanke och respekt inför föräldrar samt alltid tänka på att alla har ett förhållande till skolan.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 347.
    Börjesson, Andreas
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Den demokratiska medborgarens förutsättningar: Diskursanalys om kritiskt tänkande och media i samhällskunskapsböcker2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    En del av skolans uppdrag är att fostra demokratiska och kritiskt tänkande medborgare. Dessa medborgare behöver kritiskt tänkande för att kunna delta i en demokrati (Weinstein 1991), på samma gång ses ett kritiskt förhållningssätt till media som en vital del i deltagandet av en demokrati (Kellner & Share 2007). Forskning visar även att läromedel har en stark ställning att skapa mening och se världen på (Englund 2006).

    Genom att undersöka läromedel har jag synliggjort de kunskaps- och föreställningssystem som konstrueras och reproduceras hos elever. Detta har gjorts genom en kritisk diskursanalys av kritiskt tänkande och media.

    Vad som framkommit är att läromedel konstruerar kritiskt tänkande som en uppsättning regler som är byggda på ad-hominem och cirkelargument. Media ses som beskyddare av svensk demokrati och ett redskap för statsskicket att säkerställa att demokratin upprätthålls. Elevers handlingsutrymme begränsas genom olika positioneringar så som konsument till medier, där medier konstrueras som ombud att upprätthålla medborgares rättigheter.

  • 348.
    Börjesson, Isabelle
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Val av aktiviteter på fritidshemmet2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Under min VFU-period och när jag tidigare arbetade på fritidshem har jag erfarit att fritidslärare gärna använder sig av sina egna intressen och kunskaper i de aktiviteter de håller i. Detta gjorde att jag började fundera kring hur valet av aktiviteterna gick till. Ser det ut så på flera skolor eller är det endast de skolor jag har varit på som det varit så. Därför valde jag att fördjupa mig i detta område..

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilket motiv de intervjuade har angående valet av aktiviteter. Vad är det som påverkar valet av aktiviteterna? Jag vill undersöka om det finns skillnader eller likheter till valet av aktiviteterna och om det finns något samband mellan valet av aktivitet och fritidslärarens intresse.

    Metod: Jag har använt mig av samtal med hjälp av intervjuguide där jag har utgått ifrån fyra basfrågor. Efter det gjorde jag följdfrågor som kan ställas om personen inte svarade tillräckligt utförligt. Jag har använt mig av en kommunal skola och en friskola i olika kommuner. Jag har intervjuat totalt sex stycken varav fem är fritidspedagoger och en är barnskötare. Tre av de intervjuade var kvinnor och tre var män.

    Resultat : I min studie om vad som påverkar valet av aktiviteter i fritidshemmet har det framkommit att intresset har stor betydelse. Det som påverkat fritidslärarna är deras egna intressen och vad de själva trivs med. Det framgick att fritidslärarna föredrar att hålla i en aktivitet de själva känner sig trygga i och har erfarenhet kring. De utgår ifrån läroplanen och vilka mål som fritidshemmet ska uppfylla, utifrån det fördelar de aktiviteterna sinsemellan och till största del håller de i en aktivitet de själva har kunskap om. I mitt material framkom det att fritidslärarna upplevde att det var en orättvis fördelning av aktiviteterna på fritidshemmet. De som hade flera intressen fick t.ex. hålla i fler aktiviteter. Det fanns vissa som inte hade något särskilt intresse och de undvek att hålla i aktiviteter. Samtliga av de intervjuade var överrens om att intresset har betydelse för valet av aktiviteter som sker på fritidshemmet.

  • 349.
    Börjesson, Linda
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Varför tillämpa en läshund i skolverksamheten?: En studie av lärares upplevelser och erfarenheter2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Djurassisterade program som integrerar med barn har blivit allt vanligare att använda inom skolor (Friesen, 2010). Det har även visat sig att en sådan verksamhet har resulterat i positiva effekter för elevers beteende (Jalongo, 2005). Intermountain Therapy Animals är en organisation i USA som tillämpar djurresurser för att hjälpa människor. Organisationen inriktar sig på att erbjuda djurassisterande terapi inom områdena tal-, psykologisk-, fysisk och arbetsterapi, samt inom special undervisning (Intermountain Therapy Animals, u.å.a). Det var denna organisation som år 1999 startade det första programmet av hundassisterad läshjälp. Programmet kallas för R.E.A.D (Reading Education Assistance Dogs) och innebär att terapihundar används som resurser för att utveckla elevers läs- och kommunikationsförmåga samt för att höja deras intresse och motivation för böcker och läsning. Begreppet läshund presenterades som ett nytt begrepp i Svenska Akademins nyordlista år 2012 (Ehriander, 2016a). Begreppet var dock relativt okänt fram till år 2013 då två projekt kring läshundar startades upp i Sverige. Det mest betydelsefulla med att tillämpa ett läshundsteam i skolverksamheten är att det ska väcka motivation och främja lust hos elever till att läsa (Ehriander, 2016a). 

    Syftet med studien är att synliggöra hur lärare ser på en läshunds betydelse för att stödja elever i lässvårigheter och om metoden i sin tur har inverkan på elevers självbild.

    Resultat och analys har baserats på enskilda intervjuer som utfördes med fyra stycken lärare som aktivt arbetar med en läshund i skolverksamheten. I resultatet framkom att samtliga lärare låter elever i lässvårigheter träffa hunden under en intensivperiod. För att stödja elevernas läsförståelse ställer samtliga lärare frågor kring texten. Efter elevernas läsning utförs aktiviteter där både elev och hund är delaktiga för att utveckla elevernas läsförmåga ytterligare. I resultatet framkom även att en läshund kan öka elevernas läsförmåga utifrån att den skapar ett lugn hos eleverna, ökar fokus, inlärning, läslust, läsflyt och motivation. Avslutningsvis visade resultatet att en läshund även kan användas för att främja elevers självbild utifrån att de får erfara framsteg i sin utveckling. Dock framkom det att avvikandet från den ordinarie undervisningen kan ses som en nackdel med verksamheten. 

  • 350.
    Börjesson, Natalie
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Kurtisi, Alisa
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "Det är bara att 'toucha' på och skriva": En kvalitativ studie om hur lärare talar om surfplattans stöd i nyanlända elevers skrivutveckling2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle möter lärare i den svenska skolan allt fler nyanlända elever som startar eller fortsätter sin skolgång i den svenska skolan. Detta ställer i sin tur krav på att skolan erbjuder eleverna en anpassad undervisning där nyanlända eleverna ska utvecklas så långt som möjligt. Digitaliseringen av svenska skolan sker genom införandet av en mängd olika digitala verktyg. Sådana verktyg används bland annat för att utveckla elevernas språkutveckling.Syftet i studien är att undersöka hur lärare och elever i grundskolans lägre åldrar använder surfplattor i svenskundervisningen för nyanlända elevers skrivutveckling. För att besvara forskningsfrågan har metoden semistrukturerade intervjuer genomförts med fem verksamma lärare. För att förstå deras didaktiska utmaningar har studien utgått från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där lärande konstrueras genom att elevernas samverkar med surfplattan. Resultatet i studien visar att de nyanlända eleverna kommer med olika förutsättningar som lärarna måste bemöta. Elevernas tidigare förutsättningar och skolbakgrund samt modersmålets alfabet avgjorde hur skrivutvecklingen för eleverna planerades. Resultatet visar även att surfplattan är ett stöd för nyanlända elever i deras skrivutveckling genom användning av olika applikationer. Skolstil var den ledande applikationen där eleverna fick höra bokstavsljuden, orden och meningarna de skrev. Surfplattan erbjöd också olika översättningsapplikationer för eleverna där de kunde översätta ord från modersmålet och på så sätt få stöd i sitt skrivande. Det framkommer även i resultatet att det blir viktigt att nyanlända elever får stöd i sitt modersmål samtidigt som de lär sig svenska. Lärarna i studien anser att de olika översättningsapplikationerna är till stöd då eleverna kunde översätta från sitt modersmål själva. Det framkommer även möjligheter och hinder med att använda surfplattan i undervisningen. Ett hinder som lärarna påvisar är att eleverna blir distraherade av andra applikationer och funktioner på surfplattan. Vad gäller möjligheter anser lärarna att surfplattan erbjuder individualisering och flexibilitet för att organisera undervisningen samt att eleverna även kan arbeta mer självständigt med sin skrivutveckling.

45678910 301 - 350 of 2171
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf