Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 1394
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Cuscik, Alisa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Thorson, Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Pedagogers bemötande av flickor och pojkar sett ur ett genusperspektiv2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND Måltiden och tambursituationen är rutinsituationer som barnen på förskolan möter dagligen. I dessa situationer, liksom många andra, för pedagoger dialoger med barn. Pedagoger som arbetar inom förskolan kan genom sitt bemötande motverka traditionella könsroller och de bör ha en kunskap om vad genus är och vilken betydelse det kan ha i arbetet med barnen. SYFTE Syftet med vår studie är att ta reda på om genus har betydelse vid bemötandet gentemot barnen. Vi studerar situationer som dagligen förekommer i förskolan och fokuserar på hur pedagogerna uttrycker sig i samtalen med barnen. METOD Vårt empiriska material består av en kvalitativ undersökning där vi har observerat en förskola vid två rutinsituationer. Dessa situationer var måltid- och tambursituation. Vi utförde observationerna vid flera tillfällen. Vi har även intervjuat en pedagog på avdelningen där vi utförde observationerna. RESULTAT Vi har utifrån våra frågeställningar analyserat våra observationer och sammanställt resultatet. Det vi fann i vår studie var att pedagogerna hade ett genusmedvetet bemötande och att pedagogerna var väl medvetna om vad genus var. Vi såg även hur de arbetade för att motverka traditionella könsroller. Analysen av vår studie visar att antalet barn i barngruppen samt ålder på barnen hade störst betydelse för pedagogernas bemötande sett ur ett genusperspektiv.

  • 252.
    Cyrén, Hanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Gustafsson Vega, Rebecka
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Stöttning och utmaning för andraspråkselever: En observationsstudie om betydelsen av stöttning och utmaning för andraspråkselever i matematikundervisningen2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet är att utforska hur andraspråkselever i årskurs 4, genom matematikundervisning, stöttas i sitt lärande. Vi vill också skapa förståelse för vilken påverkan stöttning och utmaning i matematikundervisningen kan ha för andraspråkselevens möjlighet att nå den proximala utvecklingszonen. Genomförandet av studien grundas i tidigare forskning som beskriver lärandet av ett förstaspråk samt ett andraspråk. Den tidigare forskningen redogör också för vilken betydelse som stöttning, kontexten och elevens första- och andraspråk har för varandra.

    För att uppfylla syftet med studien och komma fram till svar på vår frågeställning har vi genomfört deltagande observationsstudie med informella samtal. Fokus har då varit på stöttning och utmaning genom språkliga interaktioner mellan lärare – elev, elev - elev samt den klassrumsmiljö andraspråkseleverna befinner sig i under matematiklektioner. De empiriska data som samlats in och bearbetats har analyserats med begrepp utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I arbetet med tolkningen av data har en modell använts. Modellen representerar fyra zoner för lärande en elev kan placeras i baserat på den stöttning och utmaning undervisningen erbjuder. 

    Resultatet utifrån observationerna visar att den stöttning och utmaning andraspråkselever möter i undervisningen har betydelse för deras möjlighet att nå den proximala utvecklingszonen. Genom de situationer som uppstått under observationerna medföljt av vår tolkning samt en analys synliggörs detta genom andraspråkselevernas placering i olika zoner.

    I diskussionsdelen diskuteras resultat och svar på studiens frågeställningar samt vilka reflektioner det har bidragit till. Diskussionen innefattar betydelsen av kunskap om andraspråkselevernas bakgrund, dialogen mellan och studiehandledare, gester och kroppsspråk som medierande artefakt och den varierade undervisningen.

  • 253.
    Cyrén, Hanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Vega, Rebecka
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Svara med ett bråk: En studie om mångtydiga ord och kulturellt innehåll i läromedel för matematik i årkurs 6 ur ett andraspråksperspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att belysa andraspråkselevers svårigheter för homonyma, homofona- och homografa ord i matematikböcker för årskurs 6 och i vilken utsträckning dessa kan förekomma. Vi vill också skapa förståelse för vilka kulturella referensramar andraspråkselever kan möta i läromedlen och hur det kan påverka deras kunskapsutveckling. Genomförandet av denna studie grundas i teoretiska utgångspunkter som beskriver hur elever med annat modersmål än svenska kan möta språkliga hinder i det svenska språket samt hur kulturellt innehåll kan påverka motivation och förståelse för några av de uppgifter som ingår i studiens matematikböcker. För att uppfylla syftet med studien och komma fram till svar på vår frågeställning genomförs en kvalitativ textanalys av läromedelstexter och bilder i matematikböcker av olika förlag. Detta analyseras utifrån tidigare forskning kring andraspråkselever och hur deras språk- och kunskapsutveckling kan ske. Det sker även ett inslag av en kvantitativ analys där utvalda ord räknas för att se i vilken utsträckning de används. Resultatet visar att vissa ord inom respektive kategori av homonyma, homofona- och homografa ord används mer frekvent. Analysen visar också exempel på uppgifter där mångtydiga ord som har en vardags- och ämnesspecifik betydelse kan skapa svårigheter för andraspråkseleven. Kulturella inslag har analyserats utifrån kategorierna namn, mat och djur vilka förekommer i samtliga av de analyserade läromedlen. I resultatdelen analyseras hur en andraspråkselev kan relatera till detta innehåll. I diskussionsdelen diskuteras det resultat som har presenterats och vilka reflektioner det har lett fram till. Kontextens betydelse för hur en andraspråkselev kan uppfatta mångtydiga ord och kulturellt innehåll diskuteras samt vilka andra faktorer som kan stödja eleven utanför skolan. Studien har också bidragit till en slutreflektion som inkluderar våra tankar om genomförandet av denna studie samt vilka nya insikter och kunskaper den har gett oss.

  • 254.
    Dafgård, Sanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Wallenius, Sara
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Samling ur ett genusperspektiv: En studie om pedagogers medvetenhet2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Lpfö98/2010 beskrivs ett av förskolans uppdrag som är att aktivt arbeta med jämställdhet genom att motverka stereotypa könsroller och könsmönster. Pedagogers medvetenhet kring deras bemötande gentemot barn oavsett könstillhörighet är därför av stor vikt. Studien belyser och problematiserar pedagogers förhållningssätt mot flickor och pojkar i samlingen betraktat utifrån ett genusperspektiv. Med vår studie vill vi bidra med en inblick i pedagogers medvetenhet och jämställdhet i förskolans planerade aktiviteter, så som samlingen. Vi vill även bidra till en ökad kunskap och medvetenhet när det gäller genusperspektivet.

    Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers förhållningssätt ur ett genusperspektiv i samlingen. Metod: Denna kvalitativa studie innefattar metodvalet icke-deltagande observationer med fyra pedagoger. Som komplement till observationerna har dessa intervjuats två gånger vardera. I den ena intervjun har stimulated recall används för att förena observation och intervju till en helhet.

    Resultat: I resultatet framgick det att pedagoger ofta hade en bristande medvetenhet i deras handlade och tankar om genus i samlingen. Vi upptäckte att pedagogers förhållningssätt och barns agerande går hand i hand då barns agerande på samlingen bekräftades av pedagoger. Och det som pedagogerna då förmedlade blev ett godkännande som speglar barnens fortsatta uppträdande.

  • 255.
    Dagström, Emma
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Bohm, Josefine
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Kommunikation och frågornas karaktär: En innehållsanalys av läromedel i matematik2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: År 1991 upphörde den statliga obligatoriska förhandsgranskningen av läromedel i Sverige (Johnsson Harrie, 2009). Numera är det upp till lärare att själva utföra granskningar av läromedel. Flera matematikläromedel i Sverige anger att de är i enlighet med läroplanen för grundskolan 2011 och forskaren Lee (2015) konstaterar att matematikundervisning främst består av enskilt arbete i läroböckerna.

    Syfte: Syftet med denna studie är att analysera tre läromedels olika frågekaraktärer samt om och hur läromedlen uppmuntrar till kommunikation och resonemang i matematikundervisningen.

    Metod: För att kunna besvara våra forskningsfrågor valdes en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag som metod. Granskningen genomfördes av tre läromedel i matematik för årskurs 2, som grundar sig på läroplanen för grundskolan från 2011. Studiens teoretiska utgångspunkt, som använts som analysverktyg för att kunna besvara forskningsfrågorna, var Cunninghams (1987) kategorier av frågor.

    Resultat: Studiens resultat visade att faktafrågor, som är av sluten karaktär, dominerade i samtliga tre läromedel och uppmuntran till kommunikation och resonemang var bristfällig. Dock framkom det att lärarhandlingarna i viss mån öppnade upp för ytterligare diskussion i matematikundervisningen.

  • 256.
    Dagström, Emma
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Bohm, Josefine
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Vad är svaret?": En studie om lärarens frågor och elevernas talutrymme under matematikundervisningen i årskurs 22018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi uppmärksammat att matematiklektionerna främst består av enskild algoritmräkning i matematikböckerna. Enligt Skolverket (2011a) ska eleverna under matematiklektionerna få utveckla förmågan att föra och följa matematiska resonemang. Skolverket beskriver olika riktlinjer och mål som läraren ska förhålla sig till i undervisningen, varav ett är att eleverna ska få stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling. I de allmänna råden menar Skolverket (2011b) att undervisning som har visat sig vara ineffektiv är då eleverna själva förväntas göra upptäckter genom enskilt arbete i läroböckerna.

    Syfte: Syftet med vår studie är att observera och analysera hur kommunikationen mellan elever och lärare ser ut och vilka typer av frågor som läraren ställer till eleverna under matematikundervisningen.

    Metod: För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att använda oss av observation och tidtagning som insamlingsmetoder. Vi valde ut två verksamma lärare i årskurs 2 att observera. De kriterier vi utgick ifrån när vi valde lärare var att de skulle vara utbildade grundskollärare samt besitta yrkeserfarenhet och arbeta på två olika skolor, vilket de två utvalda lärarna gjorde. Vi observerade lärarna vid två tillfällen vardera under deras matematikundervisning.

    Resultat: Ur vår forskningsbakgrund fann vi att flera forskare betonade vikten av kommunikationen i matematikundervisning. Under våra observationer kunde vi se hur och vad läraren ställde för typer av frågor och om de öppnade upp för diskussion. Även under observationerna kunde vi, genom tidtagning på elevernas taltid, beräkna hur stor del av undervisningen eleverna fick tala. Resultatet visade att lärarna främst ställde faktabaserade frågor som hämmade eleverna och minskade deras sammanlagda talutrymme.

  • 257.
    Dahl, Elin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Vad innebär en förskola för alla barn?: Fokusgruppsintervjuer med förskollärare2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att förskolans verksamhet ska anpassas till alla barn i förskolan och att personalen ska ge barnen det stöd som barnet behöver är ett av Läroplanen för förskolans mål (Skolverket, 2010) och en del av Skollagen (SFS 2010:800). Alla barn ska enligt Skollagen dela vardag i förskolan men hur pedagogerna ska möta alla barns olikheter och ge det stöd som varje enskilt barn behöver framgår inte. Utifrån detta undersöks "En förskola för alla barn" i denna studie.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på och arbetet för "En förskola för alla barn" med inriktning på barn i behov av särskilt stöd.

    Metod: I denna studie har jag valt en kvalitativ metod genom fokusgruppsintervjuer. I studien har fyra fokusgrupper deltagit med två eller tre förskollärare i varje grupp. Förskolorna är placerade inom samma stad men i tre olika områden.

    Resultat: Resultatet är ett analysarbete utifrån fokusgruppernas samtal. Resultatet är indelat efter studiens tre frågeställningar: "En förskola för alla barn", "Barn i behov av särskilt stöd" och "Att arbeta för en förskola för alla barn". Resultatet visar på att inkludering är en återkommande definition av en förskola för alla barn och även det som förskollärarna strävar efter i sitt arbete men hur arbetet med inkludering går till ser olika ut beroende på vilka behov de stöter på hos barnen och om barnet är i behov av särskilt stöd.

  • 258.
    Dahl, Jacqueline
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Emanuelsson, Fatima
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    ”Alltså tänk att du äter macka varenda dag – OH MY GOD!”: En kvalitativ studie om elevers upplevelser av mellanmålet i fritidshem.2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En förutsättning för att främja elevers hälsa och välbefinnande är att utveckla goda matvanor och stödjande närmiljöer. Genomförandet av studien motiveras med forskning som pekar på elevers upplevelser av måltidsmiljön i skolan som högljudd och stressande, vilket i sin tur påverkar elevernas matro och matlust negativt. Forskning som berör elevers upplevelser av mellanmålssituationen i fritidshem är däremot mer begränsad. Studien riktar sig därför mot elevers upplevelser av mellanmålssituationen i fritidshem, för att producera kunskap som kan vara betydelsefull vid organisering och planering av mellanmålet i fritidshem. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och belysa hur mellanmålet i fritidshemmet upplevs utifrån elevers perspektiv med avseende på vad som serveras och måltidsmiljön. Vilka värderingar, inställningar och attityder har eleverna till mellanmålet utifrån de förutsättningar som finns i verksamheten och som fritidshemmet erbjuder? Metod: Studien har en kvalitativ design. För att besvara syfte och frågeställningar har datamaterial samlats in genom totalt fyra observationer och fem fokusgruppsintervjuer i två olika fritidshem. Sammanlagt deltog 18 fritidshemselever i årskurs 2. Eleverna fick i uppgift att fotografera vad de tyckte var bra med mellanmålet respektive vad de tyckte var mindre bra med mellanmålet. Elevernas fotografier användes som utgångspunkt under fokusgruppsintervjuerna. Resultat: I studien framkom att eleverna tycker att ljudvolymen under mellanmålet är hög och påfrestande, vilket resulterar i minskad matlust och matro. Resultatet visar också att eleverna tycker att smörgåsar är det vanligas förekommande mellanmålet, och upplevs av eleverna som enformigt. Eleverna önskar större variation av mellanmåls meny. Studiens visar att eleverna anser att de inte ges något inflytande när det kommer till mellanmålets innehåll eller organisation. När det kommer till den fysiska miljön upplever eleverna brister i städningen. Resultatet visar även att det är viktigt för eleverna att få sitta med sina vänner, då det skapar trygghet. Slutligen framkom att elevers insikter om mellanmålets betydelse för deras hälsa kan delas in i tre kunskapsnivåer som bygger på egen insikt, yttre motivation eller ingen insikt.

  • 259.
    Dahlberg, Elin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Heddelin, Helena
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Boksamtal: ett pedagogiskt verktyg i klassrummet: En kvalitativ studie om samtalets kvalitet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att enbart använda tyst läsning i klassrummet, utan reflektion och samtal kring textens innehåll, kan hos elever utveckla en passiv inställning till läsningen (Jönsson, 2007). Att istället använda högläsning i kombination med boksamtal och tillsammans diskutera och tolka en boks innehåll kan ge elever möjligheten att lyssna till andras tankar om texten och på så vis vidga sin förståelse för böckernas värld (Lindö, 2005). 

    Syftet med studien är att undersöka det pedagogiska verktyget högläsning med tillhörande boksamtal i ämnet svenska och då titta närmare på lärarens arbetssätt vid boksamtal och samtalets kvalitet. Det vill säga titta på om läraren använder texten som utgångspunkt för samtalet och vad utmärker ett boksamtal med kvalitet? Ett samtal med kvalitet kan definieras utifrån Lindös (2005) tankar om att ett bra boksamtal bör vara uppbyggt på ett givande och tagande där eleverna får utrymme att förklara egna tankar, argumentera och ta till sig andras tolkningar för att vidga sin förståelse för texten.

    Metod. Studien grundar sig på kvalitativa fältstudier genom att vi har observerat tre lärare under deras lektioner då de aktivt arbetade med högläsning och boksamtal i klassrummet, samt att vi har intervjuat dem efteråt och fått lyssnat till deras egna personliga tankegångar om boksamtal. För att bearbeta det insamlade materialet valde vi Tjoras (2012) metod som utgångspunkt, vilken bygger på textnära läsning där materialet är helt styrande. Utifrån de teman som framkom ur databearbetningen delades resultatet in i fyra underrubriker; lektionsupplägg, samtalets innehåll, samtalets dilemma och boksamtalets syfte.

    Resultat. Samtliga observerade boksamtal i studien visade att lärarna och eleverna hade fokus på textens innehåll i samtalen och vi fann att samtalens kvalitet låg i hur lärarna hanterade samtalens frågeställningar, alltså vilken typ av frågor som ställdes för att få igång en diskussion i klassrummet. Betydelsefullt var även hur mycket tid av lektionen som disponerades för själva boksamtalet. Med tanke på att man i skolan lägger tid på högläsning och att vi i Sverige betonar vikten av att läsa mycket, kan man fundera över varför den gemensamma läsupplevelsen som kan diskuteras via ett boksamtal inte utnyttjas bättre för att utveckla elevernas läsförståelse. Genom studiens resultat hoppas vi att fler ska kunna inspireras till att se fördelarna med arbetssättet och kunna utläsa de framgångsfaktorer vi i studien funnit, för att skapa boksamtal med kvalitet. Vi menar att trots de svårigheter som både forskning och våra respondenter tar upp, om att tiden inte räcker till och att det krävs för mycket förberedelser, visar vår studie att det inte behöver vara så svårt om läraren utgår från vad som skapar engagemang hos eleverna och arbetar utifrån en välstrukturerad metod där samtalet får stå i fokus. En nyckelfaktor tycks vara att våga frångå kontrollfrågor och låta samtalet ta den riktning som uppstår när eleverna får tänka kreativt. De får då möjlighet att lära sig att se bortom det självklara i texten och reflektera över textens innehåll och mening. Denna typ av undervisning ger möjlighet att skapa förståelse för det lästa och inte bara förmågan att kunna återge ett innehåll. Ju mer tid som läggs på samtalet desto större mening ger det för eleverna.

  • 260.
    Dahlberg, Elin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Heddelin, Helena
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Det är bra innan, det är bra på samtalet, men sedan försvinner det. Mellan samtalen är det inte bra": Tolkning och omvandlingav IUP:er i svenskundervisningen2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: IUP är tänkt att vara ett aktivt verktyg för att stödja elevens lärprocess i skolan genom att dokumentera, följa och planeras för elevens fortsatta utveckling mot kunskapsmålen. Men ända sedan införandet har individuella utvecklingsplaner varit ett omdiskuterat ämne. Lärare har uttryckt osäkerhet om hur de ska användas, vad som ska dokumenteras, hur de ska skrivas och följas upp då det inte finns en specifik mall för hur en IUP ska utformas. IUP-dokumentet tycks även hamna i en problematik där den inte blir ett levande dokument i det vardagliga arbetet i skolan. Mål som framför allt  får stor fokus vid framtagandet av elevernas individuella mål är inom området svenska, vilket gör att denna studie främst fokuserar på måluppfyllelse inom svenskämnet, men studien tar även hänsyn till IUP:ers betydelse för lärare i praktiken.

    Syfte: Problematik kring omvandlingen av IUP:er har medfört att vi ställer oss frågande till hur lärare tolkar den individuella utvecklingsplanens funktion i förhållande till elevernas måluppfyllelse i ämnet svenska. Studien syftar även till att undersöka hur de individuella målen sägs omvandlas i praktiken.

    Metod: Studien har utifrån kvalitativa intervjuer grundat sitt underlag på fyra lärare som fick beskriva sitt arbete och tankar kring den individuella utvecklingsplanen. Studiens teoretiska utgångspunkt är policy-enactment-teori (Ball m.fl. (2012) där författarna har utvecklat ett teoretiskt ramverk rörande policy i skola och omvandlingen av policy i praktiken. Teorin bildade således vårt analysverktyg för hur vi bearbetade studiens material och som sedan presenteras i de tre perspektiven, tolkande, diskursiva och materiella.

    Resultat: Lärarna har tolkat arbetet med IUP på skilda sätt både till syfte, form och innehåll. Det visar sig genom att IUP omvandlas som både ett levande arbetssätt i undervisningen, likställs med utvecklingssamtalet och som dokumentation skild från den ordinarie undervisningen. IUP kunde även tolkas som ett strukturarbete för svagare elever. Styrningen kring IUP:er påverkas från olika synsätt och av olika aktörer på olika nivåer. Där det saknas tydlighet kan olika omvandlingar och arbetssätt kring IUP:er florera samtidigt. Det som sades vara mest komplext kring att omvandla IUP:er i praktiken, och få dem till ett levande dokument,  var att tiden inte räcker till. Lärarna använder sig av aktiviteter i form av IUP-pass eller artefakter med elevernas utskrivna mål, samtalsmallar vid utvecklingssamtalen och verktyg för dokumentering för att omvandla IUP:er i praktiken. För att synliggöra arbetet kring IUP:er tycktes vi se att artefakter var ett vanligare hjälpmedel i praktiken än vad aktiviteter är.

  • 261.
    Dahlberg, Jenni
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Anpassning för alla - hur anser lärare att de följer sitt uppdrag?: En kvalitativ studie kring lärares upplevelse av matematikundervisning, anpassning och läran2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Dagens lärare har i uppgift från regering och skolverket att följa de regler och lagar som tagits fram i läroplanen. Den läroplan som de intervjuade lärarna skall följa är från 2011, men flera av de deltagande är utbildade innan denna kom att tas i kraft. Hur de anpassar sin undervisning till det som i dag krävs av dem är den överliggande frågan i denna uppsats. Att kunna anpassa så att alla får sina behov tillgodosedda kan vara problematiskt. Hur det görs och vad tidigare forskning säger om detta, är något av det som kommer behandlas i denna uppsats.

    Genom intervjuer med lärare som idag är i tjänst kommer sanningen fram om hur det är i ett klassrum i dagens Sverige 2018. De lärare som intervjuats har svarat på frågor om sin undervisning samt förklarat hur de tänker och gör i sin vardag. Det finns flera faktorer som gör att de behöver handla som de gör, allt från olika former av resurser till mängden elever som de undervisar.

    Under en VFU mötte jag en skola som arbetade mycket väl med att anpassa för alla elever. De hade material för att utmana varje elev på deras nivå. Skolan avsatte även pengar till en tjänst inom matematik för att få bästa möjliga chans till att ha den resursen och materialet för att deras elever på skolan skulle få den utmaningen. Detta var inte något jag stött på innan. Det jag mött tidigare var de skolor som såg till att ha extra resurs för de elever som inte når målen inom sin årskurs. Jag har aldrig tidigare mött en skola som ville lyfta sina kunniga elever till ett högre betyg. Är detta vanligt förekommande eller är det något som lärarna gör i det tysta? Känner lärare att de hinner med alla elever? Har de resurser så att det räcker?

    Metod: För att få en förståelse för hur det kan gå till har 6 lärare delat med sig av sina upplevelser, genom enskilda kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar inom matematik för elever årskurs 4-6.

    Resultat: Faktorerna är många som kan spela roll för dagens undervisning. Ibland dessa är tid samt material oftast de påverkande faktorerna.

  • 262.
    Dahlberg, Johanna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Att vara flicka eller pojke: en analys av identitet och genus i Drottningens juvelsmycke och Pojkarna2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Både Drottningens juvelsmycke och Pojkarna är två omtalade romaner för att författarna i de båda romanerna har vågat ifrågasätta synen på genus, vad som förväntas vara manligt och kvinnligt. Just Tintomara, som är huvudkaraktären i Drottningens juvelsmycke är en karaktär som analyserats utifrån många perspektiv, i och med att hon är en gåtfull individ som inte tycks passa in under ramen som varken flicka eller pojke. Även Kim, som är huvudkaraktären i romanen Pojkarna, är en individ som symboliserar "normbrytande".

    Syfte: Syftet med detta arbete är att med hjälp av ett begränsat antal nerslag i de båda romanerna Drottningens juvelsmycke och Pojkarna analysera huvudkaraktärerna utifrån olika teorier och perspektiv som rör frågan om identitet i förhållande till genus och föreställningar om heteronormativitet.

    Metod: För att kunna studera och besvara mina frågeställningar kommer jag göra nerslag i två primära verk och välja ut ett antal faktorer som jag anser vara viktiga att analysera just ur det förväntade samt normbrytande perspektivet på vad som anses vara manlighet och kvinnlighet.

    Resultat: I min analys har jag diskuterat hur vi genom karaktärerna Kim och Tintomara kan se hur samhällets normer påverkar den enskilda individen, och i detta fall den enskilda karaktären. Jag har analyserat teorier från tidigare forskning och prövat dessa teorier på föreställningen och framställningen av karaktärerna Kim och Tintomara, som båda är två normbrytande flickor i de tidiga tonåren. Utifrån frågor kring skillnaden på manlighet och kvinnlighet har jag besvarat mina frågeställningar som handlat om individen ur ett pojkigt och flickigt perspektiv.

  • 263.
    Dahlenfors, Charlotta
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Doors Opening, Doors Closing: Female Exclusion in Kathleen McGowan’s ​The Expected One2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 264.
    Dahlgren, Jeanette
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Samarbetet mellan pedagoger och föräldrar på förskolan2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Det finns belägg för att samverkan mellan hem och förskolan visat sig vara av stor betydelse såväl direkt som indirekt.

    Syfte:

    Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger och föräldrar upplever samverkan på förskolan.

    Metod:

    Jag använde mig av den kvalitativa metoden intervju. Jag intervjuade fem pedagoger och fyra föräldrar från två olika förskolor.

    Resultat:

    Resultatet visar att det i första hand är pedagogens ansvar att samarbetet mellan föräldrar och pedagoger fungerar. Genom inskolningen läggs en stor grund för samarbetet

  • 265.
    Dahlin, Martin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Gender and Power Distribution in George R.R. Martin’s A Feast for Crows2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 266.
    Dahlin, Martin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Strandell, Elizabeth
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Intercultural teaching through textbooks: A content analysis of Swedish EFL textbooks2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This qualitative content analysis has investigated if three Swedish EFL textbooks, from some of the largest publishers in Sweden, correspond to intercultural ideas in the curriculum for upper secondary schools, and the course syllabus for English 5.

    The theories used in this study are based on Risager's three criteria for a categorized and analytical content analysis (1991), Kachru's model of World Englishes (1985) and three curricula dating from 1994-2011 (Skolverket). In this study, a number of different theories concerning intercultural awareness have been used in order to analyse the results that were discovered when applying Risager's criteria.

    This study has shown that Swedish EFL textbooks have limitations regarding the goals set out by the Educational Board of Sweden (Skolverket). The results of the study show that Swedish EFL textbooks tend to focus on Kachru's inner circle of English and disregard other cultures that belong to the outer and expanding circles of Kachru's model. It has been demonstrated that in the current curriculum and English syllabus there are ideas and thoughts missing concerning intercultural awareness. Therefore, more research is needed in the field of learning materials, and that is why this essay has been written. The analysis of the textbooks was conducted by using three of Risager's relevant criteria for qualitative content analysis to be able to answer the research questions.

  • 267.
    Dahlqvist, Jennie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Barns inflytande i förskolan: Lärares uppfattningar om barns inflytande i den vardagliga verksamheten2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inflytande bör vara en naturlig del av arbetet för personal på förskolan. Det finns tydliga strävansmål formulerade i både läroplanen (Skolverket, 2016) och i barnkonventionen (UNICEF) som syftar till att stärka barns rätt att utöva inflytande. Att låta barn få inflytande över den dagliga verksamheten kan ge barnen en djupare kunskap och förhoppningvis upplevs innehållet som meningsfullt när barnen själva har fått vara med och påverkat. Det handlar inte om att barnen ska få bestämma, men barnen bör få veta att de har rätt till att påverka sin situation. Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärares uppfattningar om sitt arbete med barns inflytande i förskolans vardagliga verksamhet. Metod: I studien har jag använt mig av kvalitativa intervjuer som metod. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta lärare på fyra olika förskolor. Av de åtta lärarna som intervjuades arbetade hälften med de yngre barnen och hälften med de äldre barnen. Resultat: Resultatet har analyserat utifrån olika teman som urskiljts och sedan satts i relation till ett barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet visar att lärarna upplever sitt eget förhållningssätt som en förutsättning för att möjliggöra barns rätt till inflytande. Vidare visar resultatet att organisationen kan vara en försvårande faktor, exempelvis då det saknas personal eller fasta rutiner. Lärarna anser att barn får inflytande över projektet, miljöerna och vissa vardagliga situationer. Resultatet visar även att lärarna anser att den pedagogiska dokumentationen och reflektionen bidrar till att barn får indirekt inflytande och den verbala kommunikationen mellan barn och lärare bidrar till direkt inflytande. Lärarna framhåller att de tar reda på barns intressen för att barnen ska få inflytande och känna att undervisningen blir meningsfull.

  • 268.
    Dahlén, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Utrymme för barnets emotionella utveckling: i förskolans verksamhet som social mötesplats2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förskolans verksamhet ska möjliggöra goda förutsättningar för barnet och fordrar en balans mellan både lärande och omsorg. Studien grundar sig i att känslor utgör viktiga fundament för människans utveckling och mående. Således uppmärksammar studien utrymmet för barnets emotionella utveckling i förskolans verksamhet. I förmån att främja barnets välbefinnande.

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka förskollärares syn på förskolans verksamhet som social mötesplats i relation till barnets emotionella utveckling.

    Frågeställningar för studien : Hur ser förskollärare på förskolans verksamhet i förhållande till barnets emotionella utveckling, samt hur ser förskollärare på bemötandet av barnets uttryckta känslor i förhållande till barnets emotionella utveckling.

    Metod: Insamling av studiens empiriska material gjordes genom enskilda semistrukturerade intervjuer av yrkesverksamma förskollärare.

    Resultat: Resultatet visar att förskollärarna har föreställningar om hur pedagogen bör agera och handla i responsen till barnets uttryckta känslor, samt att de har föreställningar om fördelaktiga personliga egenskaper i detta möte. I relation till barnets emotionella utveckling visar resultatet också att förskollärarna har föreställningar om vilka handlingar och typer av respons som inte är att föredra i mötet med barnets känslor. Sammanfattningsvis visar resultatet att förskollärarna ser på bemötandet av barnets känslor som betydande i förhållande till barnets emotionella utveckling. Studien ger också svar på att förskollärarna ser att det inom förskolans verksamhet finns inslag och strukturella faktorer som är både fördelaktiga och ofördelaktiga för barnet. Förskollärarnas bemötande och respons samt de förhållanden som råder visar sig påverka utrymmet barnet får till emotionell utveckling i verksamheten.

  • 269.
    Dalawe, Joan
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Jönsson, Tobias
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Nyanlända elevers upplevelser av matematikundervisning: En intervjustudie i årskurs 32016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den högaktuella invandringen har gjort att skolan i dag präglas av det mångkulturella samhället. Tidigare forskning har visat att elever med utländsk bakgrund presterar sämre än elever med svensk bakgrund i skolan och att en anledning kan vara elevernas bristfälliga språkkunskaper. För att nyanlända elever ska få möjligheten att utveckla sina matematiska färdigheter behöver både lärare och skolverksamhetens pedagogiska resurser, kompetens och kunskap om hur dessa elever lär sig och vilket stöd de behöver för att ta till sig kunskap. Syfte:Syftet med denna studie var att undersöka hur nyanlända elever upplever matematikundervisningen samt belysa om vilka svårigheter som de kunde möta i ämnet. Metod: Denna kvalitativa intervjustudie har undersökt nyanländas upplevelser av matematikundervisningen. Totalt intervjuades 10 elever i årskurs 3, på tre olika skolor i Västra Götalandsregionen. Eleverna som intervjuades hade olika kulturella bakgrunder och annat modersmål än svenska. Deras tid i Sverige varierade mellan 1 – 3 år. Resultat: Resultatet visade på att de nyanlända eleverna upplevde att svårigheterna i matematikämnet grundade sig i förståelsen för textuppgifterna där det framkommer begrepp som de inte är bekanta med. En viktig faktor för inlärningprocessen som belystes i resultatet var bland annat betydelsen av stöttning på modersmålet från både familjen, kamraterna och modersmålsläraren och även interaktionen med dessa för att få förståelse för svenska språket. Vidare uttryckte de nyanlända eleverna betydelsen av att ha modersmålslärare som ett komplement till ordinarie klasslärare i undervisningen för att utveckla förståelse för innehållet i textuppgifter i matematikböckerna.

  • 270.
    Dalawe, Joan
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Jönsson, Tobias
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Religionerna i klassrummet: "Jag är ju bara påläst, jag kan ju inte religionerna"2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Lärare ställs ständigt inför betydelsefulla val under olika situationer i skolan. Vad än läraren väljer att utgå ifrån i sin undervisning så handlar det om att skapa förståelse och bidra till en miljö som inkluderar elevers olika erfarenheter. Styrdokument och tidigare forskning betonar vikten av att elevernas livstolkningar framhävs i undervisningen för att vidga deras förståelse och tolerans för varandra. Enligt tidigare forskning anses även ämnet religion som ett laddat ämne för lärare.

    Syfte: Syftet med denna studie är att få inblick i hur lärare uppfattar religionsundervisningen i relation till elevers livstolkning samt vilken roll den tilldelas i undervisningen.

    Metod: Metodvalet för denna studie grundades på en kvalitativ forskning med lärarintervjuer i fokus. De fyra lärarna vi intervjuade hade olika bakgrunder och förutsättningar, vilket resulterade i att alla hade olika erfarenheter kring ämnet. Intervjuerna utfördes på fyra olika arbetsplatser i Västra Götalandsregionen.

    Resultat: Resultatet visade på att lärarna är osäkra i användningen av elevers livstolkning, vilket är en av faktorerna till att livstolkning får ett minskat utrymme i undervisningen. Vidare visade även resultatet på att lärarna främst fokuserar på faktaförmedling i religionsundervisningen.

  • 271.
    Dalefalk, Linda
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Skoglund, Linda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Iordningställda lärmiljöer och "tomma" rum: lärandemiljöer i förskolan2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I vår bakgrund beskriver vi förskolan ur ett historiskt perspektiv och fram till förskolan idag. Vi presenterar läroplanens syn på lärmiljöerna, barnsyn, tidigare forskning och pedagogers uppdrag. Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagoger organiserat utformningen av de fysiska miljöerna i förskolan, hur de utformat rummen och hur miljöerna ska tilltala barnen. Vi har valt att analysera detta utifrån sociokulturellt perspektiv och utifrån Gibsons ekologiska ansats. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie i form av fokusgruppsintervjuer för att ta del av arbetslagets idéer och funderingar kring lärandemiljöer. Fokusgrupperna har ägt rum på tre olika förskolor i en och samma kommun och i varje fokusgrupp har det varit tre till fyra deltagare. Resultat: I vårt resultat kunde vi se att pedagogerna lade stor vikt vid att forma miljöerna på ett sådant sätt att de skall stimulera barnen till att sammarbeta, leka och ta till sig kunskaper. Något som pedagogerna lyfte var också att det fanns ett visst behov för barnen att använda sig av tomma rum. Resultatdelen har vi delat upp i fem teman som vi sedan analyserat utifrån de intervjuer vi gjort. Vi har använt dessa begrepp som verktyg i vår analys.

  • 272.
    Danielsson, Anneli
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Harry Potter and the Importance of Blood-Status: A Comparative Study of Race in Harry Potter and The Deathly Hallows and The Third Reich2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 273.
    Darkman, Daniela
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Digital kompetens på SFI: en fenomenografisk studie om integrering av digital kompetens i SFI-undervisningen2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sedan 1 juli 2018 har läroplaner och kursplaner reviderats med ett stärkt fokus på skolans uppdrag att utveckla och stärka elevernas digitala kompetens. Kursplanen i svenska för invandrare omfattas också av revideringen där arbetet med digital kompetens i SFI-undervisningen betonas.

    Syfte: Undersökningens övergripande syfte har varit att undersöka hur SFI-lärare definierar begreppet digital kompetens och arbetar med att integrera digital kompetens i SFI-undervisningen.

    Metod: Den metod som tillämpas är kvalitativ metod med fenomenografisk ansats. För datainsamling användes ett webbaserat frågeformulär och fenomenografisk analysmodell i kombination med SAMR-modellen i databearbetningen. De teoretiska modeller som har använts i analysen är TPACK-modellen och Tony Bates riktlinjer för användning av teknologi i undervisningen.

    Resultat: Resultaten visar att digital kompetens definieras utifrån grundläggande datakunskap där centrala IKT-färdigheter ingår. Digital kompetens omfattar även förmågan att hämta, utbyta och bearbeta information i formella och informella sammanhang i vardagslivet. Av undersökningen framgår att envägsmedia används i SFI-undervisningen i större utsträckning än kommunikativ media.

    Slutligen visar undersökningen på att lärare integrerar den digitala kompetensen utifrån ämnesinnehåll och de förmågor eleverna ska utveckla inom ramen för SFIundervisningen. Däremot integreras inte samtliga delar, pedagogik, teknologi och ämnesinnehåll, på samma gång utan i separata former.

  • 274.
    Darkman, Daniela
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Digital kompetens på SFI: en fenomenografisk studie om integrering av digitalkompetens i SFI-undervisningen2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sedan 1 juli 2018 har läroplaner och kursplaner reviderats med ett stärkt fokus på skolans uppdrag att utveckla och stärka elevernas digitala kompetens. Kursplanen i svenska för invandrare omfattas också av revideringen där arbetet med digital kompetens i SFI-undervisningen betonas.

    Syfte: Undersökningens övergripande syfte har varit att undersöka hur SFI-lärare definierar begreppet digital kompetens och arbetar med att integrera digital kompetens i SFI-undervisningen.

    Metod: Den metod som tillämpas är kvalitativ metod med fenomenografisk ansats. För datainsamling användes ett webbaserat frågeformulär och fenomenografisk analysmodell i kombination med SAMR-modellen i databearbetningen. De teoretiskamodeller som har använts i analysen är TPACK-modellen och Tony Bates riktlinjer för användning av teknologi i undervisningen.

    Resultat: Resultaten visar att digital kompetens definieras utifrån grundläggande datakunskap där centrala IKT-färdigheter ingår. Digital kompetens omfattar även förmågan att hämta, utbyta och bearbeta information i formella och informella sammanhang i vardagslivet. Av undersökningen framgår att envägsmedia används i SFI-undervisningen i större utsträckning än kommunikativ media. Slutligen visar undersökningen på att lärare integrerar den digitala kompetensen utifrån ämnesinnehåll och de förmågor eleverna ska utveckla inom ramen för SFI undervisningen. Däremot integreras inte samtliga delar, pedagogik, teknologi och ämnesinnehåll, på samma gång utan i separata former.

  • 275.
    Dauksz, Josefine
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Kristiansson, Sofie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Man använder ju ändå datorn mycket för att skapa förståelse för världen...": Lärares tillämpning av digitala verktyg i svenskundervisningen2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Användandet av digitala verktyg och liknande medier ses som en essentiell del av dagens samhälle, där det även uppfattas som en självklarhet att unga människor vill och kan nyttja dessa, främst för kommunikation och samspel via sociala medier (Samuelsson, 2014; Findahl & Zimic, 2008). Att skolan har anammat den digitala utvecklingen tydliggörs i flera studier (Samuelsson, 2014; Perselli, 2014;Olsson & Dahlgren, 2009; Åkerlind, u.å.). Motivet bakom digitaliseringen i skolan avsåg att förbereda och skapa den kompetens som krävs för elever att medverka i samhället (Åkerlind, u.å.). Den digitala kompetensen är viktig för den framtida kunskapen, utifrån människans intresse och förståelse för digitala medier (Livingstone, Van Couvering, & Thumim, 2009). Tidigare studier visar att läraren främst använder digitala verktyg inom fyra områden inom svenskämnet: (1) att skriva sig till läsning (ASL), (2) ordbehandling, (3) informationssökning och (4) källkritik (Trageton, 2014; Bråten, 1998; Svedner; 2010; Säljö, 2013; Erixon, Elmfeldt, Alexandersson, Marner & Olsson, m.fl. 2013 ). Dock är det många av studierna som är inriktade på tidigare skolår (Trageton, 2014; Bråten, 1998) eller andra som istället fokuserar på äldre elevers användning av digitala verktyg (Erixon, m.fl., 2013 ). Syfte: Studiens syfte var att undersöka grundskolelärarnas, årskurs 4-6, tillämpning av digitala verktyg i svenskundervisning.Metod: Studien inleddes med att genomföra en kvantitativ pilotstudie, i form av en webbenkät, med syfte att få insikt om vilka digitala verktyg svensklärarna ofta använder i sin svenskundervisning. Resultatet som enkäten visade på var att webbplatsen elevspel.se användes ofta av lärare vid undervisning inom svenskämnet. Webbplatsen användes därefter som en fokusering i nästa del av den empiriska studien. Därefter genomfördes en semi-strukturerad intervju med fem svensklärare, för att skapa en djupare förståelse för lärarens användning av digitala verktyg (med fokus på elevspel.se) inom svenskämnet. Resultat: Studiens resultat visar på att lärare använder elevspel.se främst för färdighetsträning. Resultatet visade även att lärarna ofta använder andra digitala verktyg, såsom ordbehandlingsprogram i webbaserade dokument, där de kan föra digitala dialoger med elever. Lärares argumentation om valet av att använda digitala verktyg (såsom elevspel.se) var för att enklare individualisera, gynna elevers aktiva samhällsdeltagande, samt för att skapa motivation. Dessutom framkom det att många lärare anser att utmaningar med de digitala verktygen är att de själva får, till stor del, ansvara för att utveckla sin egna digitala kompetens, men även att elever i många fall har en högre digital kompetens än de själva och får utforma en undervisning som tillvaratar detta. Slutligen framkom även utmaningen som syftades till datoranvändningen i sin helhet, där det kan innebära en ny typ av förströelse för elever, när de enkelt kan byta webbplats och exempelvis spela istället för att arbeta med det som läraren hade i åtanke.

  • 276.
    Dauksz, Josefine
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Kristiansson, Sofie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Praktisk och teoretisk undervisning i skolan, hur påverkar det elevernas inlärning?2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisningsmetod, teoretisk och praktisk, påverkar elevernas inlärning av kunskapsstoff inom naturvetenskap, samt hur eleverna upplever de olika metoderna. Vi var intresserade av att undersöka dessa faktorer eftersom vi inte hittat någon studie som gjort en jämförelse av hur elevernas kunskapsinlärning påverkas av teoretiska och praktiska lektioner. Studien genomfördes med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ metod. Vi utförde två olika lektionstyper inom ämnet kemi, där elever fick delta antingen i en praktisk undervisning i form av en laboration eller i en teoretisk undervisning kring fenomenet surt och basiskt. Elevernas kunskapsinlärning och upplevelse av undervisningsmetoderna undersöktes sedan både genom intervjuer (kvalitativ metod) och en enkät (kvantitativ metod). Vår undersökning visade att eleverna fick likvärdig kunskap från både de praktiska och teoretiska lektionerna. Däremot belyser tidigare forskning hur laborationer och andra praktiska inslag kan vara problematisk vid kunskapsinlärning, eftersom eleverna inte förvärvat den kunskap som lektionen syftade till (Hult, 2000; Tobin, 1990), vilket skiljer sig från vårt resultat. Elevernas uppfattning av hur lustfyllda undervisningstillfällena upplevdes skiljde sig däremot signifikant eftersom eleverna uppskattade de praktiska lektionerna i högre grad än de i den teoretiska. Resultatet speglar tidigare studier som belyser hur elever vanligtvis uppskattar de praktiska lektionerna mer än de teoretiska, vilket även vårt resultat konstaterade. Vi hoppas att denna forskning ska kunna bidra till mer insikt för de praktiska och teoretiska lektionernas påverkan och att mer forskning görs för ännu större förståelse.

  • 277.
    Detlefsen, Kristel
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Den formativa bedömningens krav: hur möter läraren dem i sin undervisning2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag har valt en högstadieskola, belägen i en kustkommun, där ett utvecklingsarbete har ägt rum kring formativ undervisning. Skolan valde att arbeta med den formativa undervisningen i samband med att Lgr 11 skulle implementeras. Utvärderingar av verksamheten har genomförts, med lyckade resultat. Observationer av utomstående har genomförts med utfallet att den formativa undervisningen är synlig i klassrummet Dock återstår frågan om undervisningen bygger på en röd tråd, synlighet, tydlighet och delaktighet av mål, undervisning till bedömningstekniker? Det är en sak att det formativa arbetssättet existerar i tanken och en annan att det genomsyrar undervisningen.

    Syfte

    Syftet är att undersöka hur ett utvecklingsarbete tar form, arbetas med och vidhålls samt vilken effekt det har fått på verksamheten. Jag vill dessutom se vilka hinder och möjligheter som finns för ett utvecklingsarbete byggt på formativ bedömning.

    Frågeställning

    Hur möter och hanterar läraren i sin undervisning den formativa bedömningens krav?

    1. Vad är lärarens intentioner med sin undervisning/bedömning?

    2. Är det formativa arbetssättet synligt vid lärarens observerade undervisning?

    3. Hur möter eleverna den formativa bedömningen?

    4. Vilka hinder och möjligheter finns det med ett utvecklingsarbete byggt på formativ undervisning?

    5. Vilken är relationen mellan lärarens intentioner och elevens upplevelse?

    Metod

    Mitt val av metod har varit intervju samt observationer.

    Resultat

    I studien har jag fått svar på att utvecklingsprojektet har varit framgångsrikt, dock skulle nästa naturliga steg i detta projekt vara att förankra arbetssätten i vardagen. Vissa av de observerade lärarna påvisar både förståelse och förtrogenhet för bedömning för lärande, dock finns det kvar viss osäkerhet hos några av dem. Att använda sig av de fem nyckelstrategierna vore en stöttepelare för att strukturera upp vidare utvecklingsarbete och ge lärarna en ram och ett stöd i klassrummet.

    I studien har jag även kunnat se att lärarnas intentioner stämmer överens med den observerade undervisningen. Vidare att eleverna möter upp den formativa undervisningen på ett framgångsrikt sätt, dock behöver eleverna tid för att utveckla ett metakognitivt tänk kring sitt eget lärande

  • 278.
    Dimming, Lisa
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Matematikundervisningens hinder och möjligheter2011Ingår i: Läraryrket: ett mångfacetterat uppdrag / [ed] Henry, Alastair, Gurdal, Sevtap, Asplund Carlsson, Maj, Lund: Studentlitteratur , 2011, 1, s. 67-83Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 279.
    Djup, Malin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Unger, Alexandra
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lärares attityder till en digitaliserad skola: digitala verktyg i svenskundervisningen2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka mellanstadielärares attityder till digitala verktyg i svenskundervisningen och vilka orsaker attityderna kan ha.

    Bakgrund: Samhället har förändrats i och med digitaliseringen. Detta har medfört att skolan genomgått en förändring och blivit digitaliserat. På grund av digitaliseringen har skolan fått ett helt nytt material som kräver ett helt nytt pedagogiskt arbetssätt i undervisningen. Därmed har också svenskämnet förändrats och sättet att skriva samt läsa sker alltmer digitalt. Det är delade meningar från lärare vad gäller det nya sättet att arbeta under svenskundervisningen. Studier har visat att lärare är positivt inställda till att använda digitala verktyg i undervisningen men det finns även studier som visat att en del lärare har mer negativa uppfattningar. Lärares attityder till digitala verktyg påverkar sättet läraren arbetar med det som i sin tur påverkar elevernas lärande.

    Metod: Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med mellanstadielärare som undervisar i ämnet svenska. För att få in ytterligare material till studien har vi utformat och publicerat en webbenkät på olika plattformar för lärare.

    Resultat: Resultatet visade att majoriteten av lärarna var positivt inställda till digitala verktyg. Orsakerna till den positiva inställningen visades vara att lärare tycker att digitala verktyg är lätta att individualisera till elever med olika nivåer. Det visade också att de lärare som har positiv uppfattning tycker verktygen är effektiva för elevers textproduktion. Dock visade resultaten att det finns lärare som är något negativa till digitala verktyg. Det handlade främst om att de tycker eleverna blir distraherade av spel och sociala medier som verktyget innefattar. En annan orsak till lärares attityder grundade sig i hur säkra de är att använda digitala verktyg. En del av delärare som är negativa hade alltså fått för lite kompetensutveckling på området och därav utnyttjar inte verktygets möjligheter.

  • 280.
    Djup, Nicolina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Thunborg, Julia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    rama i förskolan: En studie om förskollärares uppfattningar och erfarenheter av dramapedagogik i förskolan2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt examensarbete har varit att redogöra för förskollärares uppfattningar och erfarenheter av att använda dramapedagogik i förskolan. I studien har vi utgått från ett sociokulturellt perspektiv, där fokus ligger på individen och gruppens samspel med varandra. Genom perspektivet ges individer också möjlighet att förklara tankar, känslor och handlingar som människan i det sociala samhället konfronteras med.

      Studien är av en kvalitativ metod där vi har använt oss av fokusgruppsintervjuer. Dessa fokusgruppsintervjuer har bidragit till ett rikt datamaterial som sedan analyserats utifrån den tidigare forskningen och Mia Marie Sternudds (2000) fyra dramapedagogiska perspektiv som också bidragit till en god grund för analysarbetet. Ur analysen har det sedan framkommit resultat på de problemformuleringar som studien grundar sig i. Vi har genom resultatet fått en fördjupad förståelse för hur drama kan användas i förskolan men också vad förskollärare har för syfte när de väljer att använda drama i förskolan. Av resultatet framkom det att förskollärarna använder sig av material som de vet att barnen är intresserade av samt att dramapedagogik i förskolan ofta används som ett verktyg för att synliggöra händelser, frågor eller funderingar. Det framgår också att utbildning och mod att agera i samband med drama bland personal tycks ha en betydande roll för dramats utformning i förskolan.

  • 281.
    Doverhäll, Louise
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lind, Ulrika
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Sätt er ner. Nu ska vi läsa en bok!": En observationsstudie om högläsning i förskolan2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Läroplanen för förskolan lyfter fram vikten av barns språkutveckling inom förskolan. Lässtunden med högläsning är en värdefull möjlighet till att öka barns språkutveckling och deras läsförståelse. Dagens forskningsresultat visar att läsförståelsen hos barn har sjunkit de senaste åren och därför är det betydelsefullt att ta väl hand om högläsningsstunderna på förskolan, då forskningsresultat också visar att de påverkar barns läs och skrivutveckling positivt.

    Studien syftar till att studera interaktion vid högläsning i förskolan och hur den påverkas av pedagogers agerande och omgivningens miljö, samt besvara följande tre frågeställningar:

    Hur samspelar pedagog och barn i relation till boken? Vilken betydelse har pedagogens sätt att läsa och berätta för barns literacy-utveckling? På vilket sätt påverkas lässtunden av miljön runt omkring? I studien har vi använt oss av kvalitativ icke deltagande observation som metod. Vi har observerat sex lässtunder vid två olika förskolor. De resultat som studien har gett utifrån syfte och frågeställningar, visar hur betydelsefullt pedagogen och barns interaktion är med hjälp av boksamtal under högläsningen. Den påverkar barns literacy utveckling positivt och det är viktigt hur texten i böcker presenteras av pedagogen. Det vill säga att pedagogen kan med hjälp av sina kroppsrörelser och sin röst förstärka och förmedla sagan eller berättelsen så att barnen får följa med in i sagans magi, det blir en positiv effekt för barnen. Vidare har studien visat hur betydelsefull miljön är i högläsningsstunden och hur den positivt påverkar barnens intresse för läsningen

  • 282.
    Drottz, Angelica
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Olsson, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    För att lugna eller lära?: en studie om högläsning i förskolan2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Högläsning är en central del i dagens förskoleverksamhet, men utformningen och tankar kring dess betydelse och funktion kan skilja mycket från pedagog till pedagog vilket innebär att vissa pedagoger inte anses använda högläsningen till fullo (Damber, Nilsson & Ohlsson, 2013). Dagens samhälle kräver en viss förmåga att kunna kommunicera genom både text och bild, denna kunskap kan delvis ges med hjälp av högläsning. Därför är det betydelsefullt för barnen att man som pedagog i förskolan aktivt arbetar med text och språk (Dominković, Eriksson & Fellenius, 2006).

    Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka högläsning i förskolan utifrån pedagogers perspektiv. Metod: Detta är en kvalitativ enkätstudie med inslag av kvantitativa frågor som fokuserar på förskollärares syfte och förhållningssätt till högläsning i förskolan. Enkäten skickades ut på ett pedagogiskt forum på internet som skapade möjlighet till ett urval som kunde bestå av pedagoger från hela landet. Enkäten innehöll frågor som varför man som pedagog läser högt för barnen samt vilka tillvägagångssätt de använder sig av, men även frågor om hur de vill att högläsningen ska se ut i förhållande till hur det ser ut i verkligheten.

    Resultat: Resultatet av enkäten visar att majoriteten av deltagarna ansåg att högläsningen var viktig och att den bör få mer plats i förskolans verksamheter, samt vad som saknas för att högläsningen skall kunna ta mer plats i förskolan. Det gavs även ett varierat och intressant utbud på svar av 91st deltagare om hur de som pedagoger i förskolan arbetar med just högläsningen.

  • 283.
    Drottz, Caroline
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Jag vill inte göra poänglösa saker som är poänglösa för mig": en kvalitativ studie kring hur elever med autismspektrumtillstånd reagerar när de möter motstånd, stress, oro och ångesti skolsituationer2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: För att definiera och diagnostisera autism används diagnosmaterialet DSM i olika versioner. Man har fram till januari 2013 då DSM-5 publicerades talat om flertalet olika diagnoser för dessa barn så som autistiskt syndrom (Kanners syndrom eller infantil autism), Aspergers syndrom, desintegrativ störning, atypisk autism (autismliknande tillstånd) och Retts syndrom. I och med publiceringen av DSM-5 har man slopat de olika diagnoserna och slagit ihop detta till en enda diagnos, "Autism Spectrum Disorders", ASD, och som på svenska benämns som "Autismspektrumtillstånd", AST. Barn med autismspektrumtillstånd har, sammanfattningsvis, svårigheter i den sociala interaktionen och kommunikationen samt ett repetitivt beteendemönster. När för höga krav på dessa funktioner ställs av omgivningen uppstår ett motstånd hos barnet. Barn med autismspektrumtillstånd kan även ha perceptionsstörningar, ätstörningar och sömnstörningar vilket leder till oro, stress och ångest. För att hantera den uppkomna stressen, oron och ångesten krävs strategier för att klara av vardagen. Dessa strategier kan vara förebyggande/undvikande, hanterande eller problemskapande.

    Syfte: Syftet med studien är att genom observationer och intervjuer undersöka vad tre elever med autismspektrumtillstånd på en högstadieskola anser att motstånd, stress, oro och ångest innebär för dem samt hur de reagerar och vilka strategier de tillämpar när de möter detta i skolsituationer.

    Metod: Observation och intervju.

    Resultat: Eleverna i studien har svårt att formulera vad motstånd, stress, oro och ångest innebär för dem. Motstånd ses inte som en känsla de möter utan snarare en reaktion eller strategi vid stress, oro och ångest enligt eleverna. Stress beskrivs som en känsla av att ha bråttom, att vara sen till något eller att man måste göra en massa saker väldigt fort. Oro beskrivs som en rädsla över att inte klara av något men visade sig även ta sig uttryck i en oro över andra människor eller samhället så som politiska frågor. Ångest uppstod när eleverna utsattes för något som de inte själva kunde påverka. Elevernas reaktioner på motstånd, stress, oro och ångest varierar på ett spektrum från att ställa många frågor till att vägra att delta i undervisnings och klassrumssituationer. En gemensam strategi som eleverna har för att hantera motstånd, stress, oro och ångest är att undvika att tänka på det som utlöser dessa känslor genom att "bita ihop", fantisera eller att bara tänka på den utlösande faktorn i korta stunder.

  • 284.
    Dure, Caroline
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Karlsson, Katarina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Pedagogisk dokumentation som ett verktyg i förskolans verksamhet: En kvalitativ studie av förskollärares erfarenheter av pedagogisk dokumentation.2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    I tidigare forskningen presenteras olika perspektiv på vad pedagogisk dokumentation är. I början förklaras vad som skiljer sig mellan dokumentation och pedagogisk dokumentation. Vidare beskrivs pedagogens yrkesroll och förhållningssätt. Därefter avslutas det med hur den pedagogiska dokumentationen används i praktiken.

    Syfte:

    Studiens syfte är att undersöka hur förskollärarna uppfattar och beskriver betydelsen av pedagogisk dokumentation för förskolans verksamhet, men också hur de använder sig av den i sitt arbete.

    Metod:

    Studien är kvalitativ och bygger på 10 intervjuer från förskollärare som är verksamma i fem olika förskolor.

    Resultat:

    Resultatet visar att förskollärarna anser att pedagogisk dokumentation är ett verktyg i deras verksamhet. Det har visat sig vara ett verktyg som förskollärarna använder sig av för att förverkliga läroplansmålen. Det skapas reflektioner som synliggör praktiken samt hur förskollärarna använder sig av olika dokumentationsmetoder.

  • 285.
    Dörnyei, Zoltan
    et al.
    University of Nottingham, School of English, United Kingdom .
    Henry, Alastair
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Muir, Christine
    University of Nottingham, School of English, United Kingdom .
    Motivational currents in language learning: Frameworks for focused interventions2016Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Building on Zoltán Dörnyei's authoritative work in the field of learner motivation, this book introduces a new conceptualization-Directed Motivational Currents (DMCs)-and sets out the defining aspects of what they are, what they are not, and how they are related to language learning motivation. Going beyond focused behavior in a single activity, DMCs concern intensive long-term motivation. The distinctive feature of the theory is that it views motivation not simply as a springboard for action but also as a uniquely self-renewing and sustainable process. It is this energizing capacity which distinguishes DMCs from almost every other motivational construct described in the research literature. Motivational Currents in Language Learning offers new insights, valuable both to motivation researchers and classroom practitioners. The accessible style, along with plentiful illustrations and practical suggestions for promoting sustained learning, invite readers to think about motivation in a different way. Highly relevant for language teachers, teachers-in-training, teacher educators, and researchers in TESOL and applied linguistics, the book explains how the DMC construct can be integrated into course structures and teaching methodologies, and encourages teachers to try out novel methods for harnessing motivational power in classroom settings. © 2016 Taylor and Francis

  • 286.
    Dörnyei, Zoltán
    et al.
    School of English, University of Nottingham.
    MacIntyre, Peter D.Cape Breton University.Henry, AlastairHögskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Motivational dynamics in language learning2014Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 287.
    Dörnyei, Zoltán
    et al.
    School of English, University of Nottingham.
    McIntyre, Peter D.
    Cape Breton University.
    Henry, Alastair
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Introduction: Applying Complex Dynamic Systems Principles to Empirical Research on L2 Motivation2014Ingår i: Motivational dynamics in language learning / [ed] Dörnyei, Zoltán, MacIntyre, Peter D. & Henry, Alastair, Bristol: Multilingual Matters, 2014, s. 1-7Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 288.
    Edell, Ellinor
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Johansson, Astrid
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Det är ju genom leken de lär sig: Pedagogers uppfattningar om lek och dess betydelse för barns språkutveckling i förskolan2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Lek har betydelse för barns språkutveckling då lek skapar samspel som gör att barn uppmanas till att använda språkliga uttrycksformer vilket leder till att de utmanas och utvecklas. Pedagogens roll blir här viktig då de genom olika strategier såsom att tillföra material, skapa lekgrupper och använda sig av ett varierat språk kan stimulera, stötta och utmana barns språkutveckling genom lek.

    Syfte: Syftet med studien är dels att undersöka pedagogers uppfattningar om lek och dess betydelse för barns språkutveckling i förskolan, dels hur pedagoger stimulerar dessa processer i den dagliga verksamheten. Utifrån detta är studiens frågeställningar: Hur beskriver pedagoger lek i relation till barns språkutveckling? Hur beskriver pedagoger sitt arbete för att stimulera barns språkutveckling genom lek?

    Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av fokusgruppsintervju som metod, där elva verksamma pedagoger i förskolan deltog. Under intervjuerna användes ljudinspelning för att samla in data, samt att anteckningar fördes.

    Resultat: Resultatet visar att lek är språkstimulerande för barn, dels genom att de kan stöttas och utmanas i samspel med andra barn då de kompletterar varandras kompetenser. Dels att pedagoger med olika arbetssätt kan främja barns språkutveckling genom stimulans i form av stöttning och utmaning. De arbetssätt kan vara att medla mellan barn genom att bekräfta och uppmuntra samt att dela in barn i mindre grupper och där tillföra olika material och redskap.

  • 289.
    Edlund, Tina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Walt Whitman's Leaves of Grass: A Poetic Paradox in Search of American Individualism2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The influence of Ralph Waldo Emerson on Walt Whitman's Leaves of Grass is well known; equally well known are the traces of the Transcendentalist philosophy concerning nature. But Whitman expands upon both these influences as he developed his own individualism based on solidarity rather than independence. Whitman's take on individualism permeates all parts of Leaves of Grass, including the aesthetics. The aesthetics were up for much contemporary debate as the book seemed to lack traditional poetic structure and form. However, this was not the case as this study shows. In light of the sociopolitical climate in America when Leaves of Grass was first published, there was a demand for change from within literary circles. This need to create a new American spirit was called for by Emerson among others. Leaves of Grass was the response. In his book of poetry, Whitman develops a new American spirit with the intention of encouraging the American people to seek individual solitude; although, in this innovative individualism there is a paradox revealed: one must connect with each other and find social belonging at the same time as being self-reliant to have true liberating individualism. Also, the aesthetics in Leaves of Grass does show traces of traditional structure. However, the form is altered to represent Whitman's new innovative individualism. Thus, this study shows that the influences of Emerson and the transcendentalists are evident, but Whitman develops his own individualism in support of America, and in this lies a paradox. Whitman's first-person "I" becomes a representation of this paradox in Whitman's individualism, as well as a symbol for his solidarity towards his people: the united American people.

  • 290.
    Egonson, Maja-Stina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Persson, Sofia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Vad har utevistelse för betydelse i förskolan": Pedagogers tankar kring lek, lärande och hälsa2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Utevistelse genomsyrar en stor del av förskolans verksamhet och vi har upplevt att utevistelse ses som en aktivitetstid för barnen, då barn ska leka fritt och pedagoger inte är så aktiva. Många undersökningar har visat att utevistelse är en viktig del i förskolan, därför att det bidrar till barns lärande och hälsa.Syfte: Syftet i den här studien var att undersöka hur pedagogerna resonerar kring utevistelse och hur denna aktivitetstid används i förskolan och även undersöka hur pedagoger resonerar kring utevistelsens betydelse för lärandet och hälsan.Metod: I studien användes en kvalitativ studie, där tio intervjuer genomfördes med tio pedagoger från olika förskolor. Intervjun utgick ifrån semistrukturerade frågor.Resultat: Pedagogerna belyser att utevistelse är grundläggande i verksamheten eftersom det är en stor del av dagen då barnen får möjlighet att vara utomhus i den friska luften och lära sig att ta hand om naturen. De ansåg även att utevistelsen påverkas mycket av var förskolegården är belägen, vilket påverkar pedagogernas syn på lärande, eftersom barnen får olika möjligheter.

  • 291.
    Egonson, Marcus
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Effects of colonialism on the male gender and masculinity in Buchi Emecheta's Second class citizen2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 292.
    Egonson, Marcus
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    How to Raise Willingness to Communicate in Heterogenous Students of English: A Case Study on WTC & Investment in a Swedish Upper Secondary Land Management School2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This degree thesis is a case study of classroom behavior by students at a land management upper secondary school located in a rural environment. One issue at this school is that a lot of students are not invested in English language learning, and because they are not invested, their willingness to communicate (WTC) suffers. They do not act upon opportunities to use English as a tool for communication. The result is a reluctance to use English, in the end affecting their language acquisition (i.e. learning English) and communication skills negatively. These students might not be able to partake in the opportunities that mastering English offers, since English is a global language used for communication between people, media and online social media.

    The purpose of this study is to observe the students' micro-level communication in the classroom (the actual communication) and isolate factors that facilitate enough engagement for the students to use English in the classroom. This will be done by analyzing the generated data through previous research of WTC and investment to see if the data falls in line with it. By triangulating field notes, video recordings and interviews with the students about their classroom behavior, my interpretation of the data shows that there are various factors that might help to raise WTC and engagement. The results do fall in line with previous research. There are also factors that might reduce WTC and engagement. From the conclusion, a number of pedagogical implementations are drawn. The most important one is that teachers could find it beneficial to view the individual learners themselves as the most important factor and to be aware of what engages them to voluntarily use English in the classroom. It is also beneficial to the students to view English as a tool for communication that grant access to English-speaking communities and possible futures.

  • 293.
    Ek-Andersson, Christian
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Pettersson, Pontus
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Språkapplikationer i barns skriftspråksutveckling: Förskollärares föreställningar kring användning av lärplattor i skriftspråksundervisningen2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Utvecklingen av digitala verktyg som lärplattor och dess plats i skolan har medfört nya praktiker för lärare och elever. Bagga-Gupta (2013) menar att vi idag inte kan tala om praktiker för literacy utan att ta hänsyn till de digitala verktygen. Dessa verktyg finns överallt i vårt samhälle och präglar hur vi kommunicerar och söker information. Det väcker intressanta frågor att ställa sig. Hur påverkas förskoleklassens verksamhet och hur påverkas diskurserna kring barns skriftspråksutveckling? För oss var det således relevant att undersöka förskollärares syn på kopplingen mellan literacylärandet och lärplattor. Den svenskproducerade språkapplikationen Kul med Duffton har haft en central plats i studien.Syfte: Syftet är att undersöka förskollärares föreställningar om hur skriftspråksundervisningen påverkas när språkapplikationer till lärplattor introduceras i undervisningen, samt vilka konsekvenser det får för barns skriftspråksutveckling.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie där fem förskollärare som är verksamma inom skolmiljö har intervjuats genom en fokusgrupp. En specialpedagog som deltagit i utvecklingen av Kul med Duffton intervjuades genom en halvstrukturerad intervju. Våra intervjuer har dokumenterats med ljudupptagning och transkriberats. Olika teman som identifierades blev utgångspunkt för analys.Resultat: Vår studie har visat att förskollärarna i studien ser lärplattan som ett verktyg med möjligheter och potential inom skriftspråksundervisningen. Förskollärarna påpekade emellertid att det innebär flera utmaningar att etablera lärplattan i skriftspråksundervisningen. De uttryckte en önskan att applikationerna bör vara anpassningsbara för att fungera bra för individanpassad undervisning. Tillgången till endast en lärplatta utgör ett hinder för att verktyget ska kunna ta plats i deras skriftspråksundervisning. Andra utmaningar som lyftes är att lärplattan är för många fortfarande ett nytt verktyg och det skulle krävas planeringstid för att bekanta sig med det samt tid för att välja ut lämpliga applikationer. Förskollärarna lade stor vikt på gruppens betydelse och det sociala samspelet i deras skriftspråksundervisning. Därmed innebär lärplattor en viktig utmaning för dem att hitta fungerande gruppkonstellationer. Det poängterades även att alla barn inte intresserar sig för lärplattan eller för applikationer som är utformade som spel. Hur lärplattan och applikationerna introduceras i undervisningen blir således en viktig aspekt att ta hänsyn till.

  • 294.
    Ekberg, Annika
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Kauppinen, Berit
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Lagarbete på hög nivå": Barns perspektiv på äventyrspedagogik2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte:

    Syftet med föreliggande studie är att bidra med en fördjupad kunskap om barns perspektiv på äventyrspedagogik som en del av skolans arbetsformer. Elevernas upplevelser och tankar bidrar till ökad kunskap som är värdefull för en god utveckling av verksamheten.

    Metod:

    Undersökningen vi gjort är en kvalitativ studie där vi använt oss av fokusgruppsintervjuer. Fyra fokusgrupper är intervjuade i undersökningen och antalet deltagare i varje intervju är mellan tre och fem stycken.

    Resultat:

    I vårt resultat har vi fått svar på våra frågeställningar om hur eleverna upplever äventyrspedagogiken och hur samarbetet har fungerat under projektets gång. Det framkommer av studien att eleverna ser på äventyrspedagogiken som ett positivt arbetssätt där samarbete är ett bra redskap för att lyckas.

  • 295.
    Eklund, Johanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Johansson, Pernilla
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Efter det vill jag leka med det och då får jag inte det": En kvalitativ studie om barns inflytande2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barnkonventionen blir lag den 1 januari 2020. Enligt UNICEF (2009) och den nya läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) är således barns rätt till inflytande och delaktighet tydligt framhållet. Som lärare inom förskolan är det därför av stor vikt att studera barns inflytande och skaffa mer kunskap och förståelse för barns perspektiv kring detta.

    Syfte: Syftet med föreliggande studie är att bidra med ökad förståelse för barns inflytande över sin vardag på förskolan.

    Metod: Studien är kvalitativ och har genomförts med hjälp av visuell metod, barnintervjuer och observationer.

    Resultat: Barnen verkar huvudsakligen ha möjligheter till inflytande i och över leken. Däremot tycks leken vara styrd av regler som pedagogerna bestämt om exempelvis hur många som får leka samtidigt vid varje aktivitet. Barnen kan antas uppleva att regeln begränsar deras inflytande, då de uttrycker att de vill leka fler tillsammans. De regler som finns på avdelningen är barnen överens om att pedagogerna bestämt och om barnen inte följer dessa är deras gemensamma uppfattning att de kan drabbas av sanktioner. Vid dessa tillfällen har barnen, vad det ser ut som, inte några möjligheter till inflytande över sin situation. Barnen gav dock uttryck för att ha inflytande i en del rum genom att kunna påverka exempelvis ljussättning eller möblering. Däremot var vissa leksaker och material i vissa rum placerade så att barnen inte hade tillgång till dessa, vilket kan anses vara begränsande för deras inflytande. Barnen tycktes ge uttryck för motstånd mot pedagogernas makt på olika sätt bland annat genom att skoja eller att hitta på sätt att överskrida rådande regler utan att riskera bestraffning. Tendensen var också att de äldre barnen ansåg sig kunna bestämma mer än de yngre.

  • 296.
    Ekström, Martina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Olander, Pornpimol
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    ”Musiken stärker och förstärker”: 12 lärares inställning till musik i den pedagogiska verksamheten2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Vi har valt att göra en studie som berör lärares inställning till musikens plats i den pedagogiska verksamheten. Vi vill med undersökningen se på vilket vis och i vilken utsträckning musik förekommer. Vår utbildning riktar sig främst mot grundskolans tidigare år och utifrån det valde vi att genomföra vår studie inom samma yrkesgrupp som vi själva i framtiden kommer att tillhöra. De erfarenheter vi själva har av hur och hur mycket musik används på skolor gjorde att vi ville undersöka lärarnas inställning till musikaktiviteter i den pedagogiska verksamheten runt om i olika kommuner. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver musikens plats och betydelse i den pedagogiska verksamhet de bedriver. Vi syftar till att bland annat undersöka hur mycket plats musik ges samt om lärarna anser att det finns mål med de aktiviteter de väljer att genomföra, och om det finns upplevelser eller kunskaper om musik som de vill att eleverna skall få med sig under sin skoltid. Metod Vi valde att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod med delvis strukturerade intervjufrågor. Utifrån ett strategiskt urval av de undersökningspersoner som deltagit i vår studie utgick vi i vår analys från ramfaktorteorin. Det betyder att samtliga personer som deltar i undersökningen ryms inom samma ramar och de har alla liknande faktorer som påverkar de val och prioriteringar de gör i sina arbetssituationer. Vi var båda närvarande vid samtliga intervjuer och alla intervjuer har spelats in för att vara till hjälp vid vår analys och i tolkningsprocessen. Resultat Resultatet visade att majoriteten av lärarna använder sig av musik i den pedagogiska verksamheten på olika sätt. Lärarna använder musik av olika skäl, och det mest framträdande skälet är att de anser att eleverna behöver utöva estetiska arbetsformer lite då och då för att orka med den övriga verksamheten. Musik används också för att stärka elevernas gruppsammanhållning och inlärningsförmåga, och för att pedagogerna anser att det är viktigt att eleverna har roligt.

  • 297.
    Ekvall, Amanda
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hermansson, Emilie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Det ska vara svårt, men lite svårt: En kvalitativ studie om lärares uppfattningar om problemlösning i matematik2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning:

    Vi valde att genomföra en studie om verksamma lärares uppfattningar om problemlösning inom matematik. Anledningen till detta var för att vi upplevde att definitionen på problemlösning var oklar för oss och andra lärarstudenter.

    Syfte:

    Syftet med vår uppsats var att undersöka lärares uppfattningar om problemlösning i matematik, bland annat om de såg möjligheter och hinder med problemlösning. Vi ville också undersöka hur problemlösning användes i undervisningen och om den speglade kursplanens krav.

    Metod:

    Vi valde att göra en fenomenologisk kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer. Där vi intervjuade åtta lärare som under de senaste åren har undervisat i matematik i årskurs tre. Efter intervjuerna sammanställde och jämförde vi lärarnas svar i olika kategorier: lärarens uppfattning om problemlösning inom matematik, arbetssätt vid problemlösning, arbetsformer vid problemlösning och undervisningens förankring i kursplanen för matematik.

    Resultat:

    Lärarnas uppfattningar kring problemlösning inom matematik omfattade olika delar. Här framkom deras definition av begreppet, att tillvägagångssättet skulle vara oklart från början och/eller innebar öppna frågor med flera svarsalternativ. Lärarna var eniga om att problemlösning var betydelsefullt, att uppgifterna skulle vara elevnära, att eleverna visade och förklarade strategierna för uppgifterna och att problemlösning var ett återkommande moment i alla årskurser. De möjligheter lärarna såg var att problemlösning kunde ge förståelse för matematikämnet, likaså andra ämnen. Hinder som belystes var att det krävdes mer av läraren i planering och undervisning samt att de elever som hade lässvårigheter kunde få svårigheter med problemlösning som innehöll text. Det vanligaste arbetssättet i undervisningen om problemlösning var samtal, arbeta efter ett läromedel och tillämpning av konkret material. Arbetsformen som användes mest var att eleverna fick arbeta först enskilt, sedan i par eller grupp. Mer än hälften av lärarna arbetade utifrån kursplanens text om problemlösning när de utformade pedagogiska planeringar och arbetsplaner

  • 298.
    Ekwall, Moa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Osman Said, Nezik
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Det mångkulturella klassrummet: Religionskunskapsundervisning ur ett lärarperspektiv2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sverige har under de senaste 100 åren gått från att vara ett företrädesvis kristet samhälle till att vara ett mångkulturellt och mångreligiöst land. Samtidigt har också utbildningsväsendet förändrats, vilket avspeglas i förändrade uppdrag när det gäller livsåskådningar och individuell utveckling i skolan. Från folkskolans grundade tills idag har utbildningen radikalt förändrats med tonvikt kring religion och livsåskådningar.

    Syfte: Syftet med föreliggande studien är att undersöka, ur ett lärarperspektiv, hur olika religioner beskrivs och diskuteras om i ett mångkulturellt klassrum. Samtidigt vill vi undersöka hur lärare förhåller sig till elevers tal i om religion i klassrummet och hur lärarna ser på sin egen undervisning.

    Metod: Genom intervjuer och observationer har fyra religionskunskapslärare intervjuats, observerats och samtalats med huruvida de beskriver sin religionskunskapsundervisning samt hur de förhåller sig till elevers tal om religion i klassrummet. Den insamlade empirin från vår undersökning har analyserats och tolkats utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

    Resultat: Resultatet visar att lärarnas avsikter med religionskunskapsundervisningen inte alltid överensstämde med verkligheten. Vi analyserade fram tre olika mönster som belyste lärarens betydelse i undervisningen och hur lärarens tyckande påverkade undervisningssituationen. I både intervjuerna, observationerna och samtalen framgick det att lärarna har en positiv syn på religionskunskapsämnet. Det utmärktes således genom att lärarna tryckte på vikten av att lyssna på sina elever samtidigt som eleverna lyssnar på läraren, vilket skapade ett genuint klassrumsklimat. Däremot framkom det under observationerna att lärarna underförstått jämförde religioner med en tänkt norm och att lärarna företräder en norm om att vissa praktiker samt föreställningar inom varje religion var mer accepterade än andra.

  • 299.
    Elam, Katarina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Widhe, Olle
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Läslust och litterär förståelse ur ett kroppsligt perspektiv2015Ingår i: Svensk forskning om läsning och läsundervisning / [ed] Tengberg, Michael & Olin-Scheller, Christina, Gleerups , 2015, s. 171-182Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 300.
    Elf, Anna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hamberg, Linnéa
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Beteendeproblem" i förskolan: Pedagogers uppfattningar och arbetssätt för att hantera detta2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Beteendeproblem är ett svårdefinierat begrepp som inom forskning beskrivs på olika sätt. Forskning om förskolan och tidiga insatser för barn med "beteendeproblem" är ett relativt smalt forskningsområde. Det är vanligt när man talar om beteendeproblem att se det ur ett individperspektiv eller ur ett miljöperspektiv vilket således avgör vilka metoder och strategier som tillämpas. Forskning som tidigare skett utifrån ett kompensatoriskt perspektiv har på senare år allt mer lutat åt ett synsätt ur ett kritiskt perspektiv.

    Syfte: Syftet med föreliggande studie är att belysa hur pedagoger arbetar med barn i förskolan som anses ha beteendeproblem.

    Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod. Vi har genomfört semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med nio pedagoger på tre olika förskolor.

    Resultat: Studiens resultat har analyserats med hjälp av Nilholms tre specialpedagogiska perspektiv. Resultatet visar att det kompensatoriska perspektivet är dominerande när det kommer till talet om vilka barn som beskrivs ha ett beteendeproblem detta då pedagogerna talade om beteendeproblem som individbundna faktorer. Vidare visar resultatet att både det kompensatoriska och det kritiska perspektivet blir framträdande i pedagogernas valda metoder och strategier då de använde sig av metoder som var både kontextbundna men också individanpassade.

3456789 251 - 300 av 1394
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf