Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 480
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Klikovac, Sasha
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Kiserud, Sajra
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Mobbningscen och lärarens roll: En kvalitativ studie om lärarnas arbete mot mobbning2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Skolan som institution har existerat i olika former under många århundraden, samtidigt som den hela tiden har följt samhällsutvecklingen. Om problematiken med mobbning inom skolmiljön har det vittnats åtminstone i flera decennier, trots att skolan påvisar den genom aktivt arbete med främjande och förebyggande åtgärder. Vittnesmål kring mobbning kommer oftast från personer som har varit utsatta, ofta långt efter att kränkningarna ägt rum, och ger oss ett perspektiv på problemet. Vår intention med denna uppsats har varit att lyfta upp mobbning från ett annat perspektiv, genom att fånga upp lärarnas upplevelse kring det praktiska arbetet mot mobbning.

    Syfte: Studiens övergripande syfte är att med hjälp av Goffmans teori om scen, skapa en fördjupad förståelse för vad lärarna inom ett antimobbningsteam på en grundskola har för upplevelse kring deras arbete mot mobbning mellan eleverna. De frågeställningar studien förhåller sig till är:

    1. Hur beskriver grundskollärare från antimobbningsteam sin roll i förhållande till elever i mobbningssammanhang?

    2. Hur kan Goffmans begrepp scen, roll, aktör, publik, team, inramning och uppsättning användas för att förstå lärarnas upplevelse kring mobbning?

    Metod: En kvalitativ ansats har använts med fem semistrukturerade intervjuer med lärare från antimobbningsteamet. Analysen av skapad data gjordes utifrån Goffmans dramaturgiska teori om scen samt tidigare forskning.

    Resultat: Resultatet visar på att vid mobbningen mellan skoleleverna är det hela gruppen som deltar, antingen aktivt genom att utöva kränkningar, eller passivt genom att uppmuntra till det via positiv respons. Detta sker oftast bortom lärarnas synhåll, på scener och vid sådana tillfällen som lärare inte kan bevittna. Studien synliggör att lärare upplever sig ha bristfälliga kunskaper kring problematiken samt att det saknas tidsmässiga resurser för att motarbeta problemet. Scenen för mobbning ramas in av skolans styrdokument men även genom skolans bristande satsningar på resurser och lärarutbildningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 252.
    Korp, Helena
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Sorbring, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Gymnasiet, en skola för alla: men på olika villkor2008Ingår i: Ung på 2000-talet: perspektiv på ungdomars vardag, Trollhättan: Högskolan Väst , 2008, s. 133-148Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 253.
    Kryeziu, Brahim
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Mehmeti, Vedat
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Samverkan – för barnets bästa: En kvalitativ studie om samverkan mellan grundskola och socialtjänst2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vårt valda problemområde för uppsatsen är brister i samverkan mellan grundskola och socialtjänst när det gäller misstanke eller kännedom om att ett barn far illa, i antingen sin hemmiljö, fritidsmiljö, skolmiljö eller en annan vardagsmiljö. Det primära syftet är att öka förståelsen av deras upplevelse av hur samverkan fungerar i deras kommun. Det sekundära syftet är att identifiera utvecklingsmöjligheter i samverkan mellan skola och socialtjänst utifrån elevhälsoteamens perspektiv. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i det systemteoretiska perspektivet, som framhäver essensen av att kunna se en helhet och att en god dialog sinsemellan delsystemen (skola, socialtjänst, familj, individ) krävs för att samverkan mellan delsystemen ska vara konstruktiv och effektiv. Studien baseras bland annat på sju kvalitativa intervjuer och informanterna består av socialpedagoger, kuratorer, rektorer, skolsköterskor samt verksamhetschef tillhörande en grundskola. För att analysera resultatet, valde vi en kvalitativ textanalys, där resultatet visar på att samverkan har flera brister i form utav kommunikationen som återkoppling från socialtjänsten vid orosanmälningar samt att sekretessen hindrar i kommunikationen. Resultatet visar även på styrkor utifrån informanternas upplevelse som exempelvis samverkande arbetsroller, som samverkande socialsekreterare. Det behövs även en större förståelse utav varandras verksamheter, för att bygga relationer som är viktigt för konstruktiv samverkan. Vidare implikationer av arbetet är att samverkan är ett nödvändigt och relevant fenomen för socialt arbete. Samverkan behöver finnas för att tillgodose barnets bästa och det behövs ytterligare kunskap kring samverkans betydelse, särskilt utifrån socialtjänstens synvinkel då denna studie har skolans synvinkel på samverkan

  • 254.
    Kullberg, Sandra
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Medias avbildning av den ideala människokroppen - Den heliga graalen eller djävulens verktyg?: En kritisk diskurs- och bildanalys av svenska livsstilsmagasins gestaltning av den ideala människokroppen2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning: Studiens syfte är att undersöka hur media konstruerar och normaliserar den mänskliga kroppen samt hur detta skapar identitetskonstruktioner vilka bygger på sättet att se på vad som anses vara en ideal kropp. Genom en diskurs- och bildanalytisk ansats dekonstrueras mediediskursens föreställningar för att urskilja potentiella motsättningar och dolda antaganden vilka kan ha inverkan på människors liv. Resultaten visar på att mediediskursen framställer en orealistisk och orimlig kroppsnorm vilken är ett allmänt genomgående ideal i medias föreställningar av kroppsform och yttre karaktäristika. Publikationer, inslag samt reklam genomsyras kontinuerligt av samma ideal vilket oundvikligen påverkar människan och till följd kan utgöra en risk för hennes välstånd.

    Bakgrund: Medier utgör en avgörande informationskälla för människor och är därmed en central faktor i formandet av vår världsbild, vilken är grunden för våra tankar och handlingar, samt normkonstruktioner. Mediers framställning av den ideala kroppen utgör därmed en norm vilken i stor utsträckning påverkar människors antagande om hur en normal kvinna respektive man skall se ut. Brister i uppfyllande av denna standard, och avvikelse från, normen kan medföra negativa konsekvenser för människan och hennes liv.

    Syfte: Studiens syfte är att analysera och beskriva hur svenska livsstilsmagasin, inriktade på mode, hälsa samt skönhet konstruerar och normaliserar den mänskliga kroppen i text och bild. Hur media skapar identitetskonstruktioner vilka auktoriserar vissa företeelser och förkastar andra, och dekonstruera dessa för att urskilja motsättningar och dolda antaganden.

    Metod: Diskurs- och bildanalys

    Resultat: Medias framställning av kroppsideal förefaller vara orealistisk perfektion och därmed brister de flesta människor i jämförelse vilket kan medföra negativa konsekvenser för deras livssituation. Vidare kan även motsättningar antaganden och dolda budskap tolkas ur framställningarna vilket ökar risken av en skadlig utgång.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 255.
    Kullgren, Carina
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Socialt inkluderande aktivitetscentrum i Grästorp2018Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 256.
    Kvick, Eric
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Löfgren, Emma-Clara
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Ungdomars identitetsskapande processer på sociala medier2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det allmänna kunskapsintresset som finns i samhället kring att utforska hur ungdomar (15-19 år) upplever sin egen och andras närvaro på sociala medier låg som grund för vårt valda problemområde. Vi valde att använda oss av den symboliska interaktionismen som teori till vår studie. Detta då teorin fungerar väl till problemområden som berör sociala samspel, vilket sociala medier i högsta grad gör.

    Syfte: Ett syfte med studien är att beskriva och analysera ungdomars identitetsskapande processer på sociala medier. Ett annat syfte är att fånga ungdomars uppfattningar kring hur identitetsskapandet skiljer sig online och offline. Fokus ligger på ungdomars egna upplevelser kring deras identitetsskapande online och hur de själva ser på denna process. Syftet är även att se hur den sociala interaktionen och självpresentationen ser ut på sociala medier för ungdomar. Metod: I denna studie har vi valt att använda kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer på ungdomar av båda juridiska könen i åldrarna 15-19 år. Vi utgick från två kriterier i val av informanter när vi skulle genomföra våra intervjuer, dels så skulle de använda eller använt sociala medier den senaste tiden, dels så skulle ungdomarna ha fyllt 15 år på grund av samtyckeskravet. Genom att använda oss av en intervjuguide kunde vi få svar på våra frågeställningar. Efter att vi utfört intervjuer och samlat in data gjordes en analys kopplat till begrepp som känts relevanta för vår studie, såsom självpresentation, social interaktion och identitetsskapande processer. Som analysmetod valdes meningstolkande analys, som kännetecknas i att djupare tolka material med ett kritiskt förhållningssätt.

    Resultat: Vårt resultat visar att den identitet ungdomar presenterar online till stor del är densamma som den de är offline, men att det finns en oro för att inte alla är den de utger sig för på sociala medier. Vårt resultat visar att det råder en ambivalens hos informanterna kring huruvida omgivningen påverkar deras identitet. Detta då de inte anser sig påverkas men flera utsagor under intervjuerna går emot detta. Den huvudsakliga anledningen till varför ungdomar använder sociala medier sett till vårt resultat är tillgången till kommunikation och interaktion, främst med vänner de känner även utanför de sociala medierna.

  • 257.
    Lagnebrant, Emma
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Mansaas, Tessie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    "Jag har ingen makt här – men det har jag inte i mitt hemland heller.": En studie om papperslösas berättelser om sina liv.2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är skapa en ökad förståelse för hur papperslösa upplever sin situation. Studien bygger på intervjuer med tre stycken papperslösa som berättat om sina liv (som befinner sig i Sverige) varav två män och en kvinna.

    Studien är baserad på ett induktivt upplägg, vilket innebär att teorier växer fram utifrån intervjupersonernas berättelser. De teoretiska perspektiv som framkommit av intervjuerna är makt och identitet.

    I resultatet har vi redogjort för de mest centrala som framkommit i intervjuerna, vilket vi redovisat genom citat. Det som framkommit är att de papperslösa upplever en ovisshet om framtiden, att de blir misstrodda och att de känner en maktlöshet och en identitetsförlust. Vår valda titel ringar in studiens resultat - "Jag har ingen makt här men det har jag inte i mitt hemland heller". Att leva som papperslös innebär en maktlöshet i form av att inte kunna påverka sitt liv

  • 258.
    Lampio, Amanda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Genomförandeplaner och Handlingsutrymme: En kvalitativ studie om socialpedagogers upplevelser av handlingsutrymme i arbetet med genomförandeplaner2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka och analysera hur socialpedagoger inom LSS-verksamhet upplever sitt handlingsutrymme i arbetet med genomförandeplaner.  Under senare år har man uppmärksammat socialpedagogers etableringsprocess inom ett nytt arbetsfält av funktionshinderomsorgen. Den nya yrkesrollen innebär att man arbetar inom LSS-verksamhet så som gruppboende och daglig verksamhet tillsammans med stödassistenter och stödpedagog i olika utsträckning. Socialpedagogen har en ledande position i verksamheten och uppdraget riktar sig in på att utveckla baspersonalens egna pedagogiska tänkande och vägleda dem i sitt arbete (Fyrbodals kommunalförbund, 2015). Då gruppbostad och daglig verksamhet är insatser som kan beviljas enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS-lagen), gäller särskilda krav om dokumentering av insatser enligt LSS 21 a §. Genomförandeplan är ett dokument som brukaren har rätt till och ska innehålla en tydlig beskrivning av brukarens insatser och hur insatserna ska genomföras i praktiken.

    Det finns för närvarande ingen klarlagd policy vilken yrkesgrupp som har ansvaret för arbetsuppgiften genomförandeplan utan kommuner och enskilda verksamheter får besluta om ansvarsfördelningen. Ett mål med LSS-lagen är att de som omfattas av lagen ska få full delaktighet i samhällslivet och då ses genomförandeplanen som ett verktyg som skapar delaktighet. Socialpedagogisk kunskap ses som en viktig kompetens inom funktionshinderomsorgen då socialpedagogiskt arbete handlar om att skapa förutsättningar till delaktighet och social integrering. Studien är av en kvalitativ ansats och fem kvalitativa intervjuer genomfördes i två mellanstora kommuner i Sverige. Samtliga informanter arbetar som socialpedagoger inom funktionshin deromsorgen. Intervjuerna var semistrukturerade och metoden valdes för att skapa en djupare förståelse för hur socialpedagoger upplever handlingsutrymmet i genomförandeplansarbetet. Studiens teoretiska utgångpunkter är professionsteorin med centrala begreppen makt, handlingsutrymme och jurisdiktion. Det insamlande materialet har redovisats och analyserats utifrån studiens teoretiska referensram samt utifrån den tidigare forskningen.  Studiens resultat visar på att socialpedagogernas ansvarområde gällande genomförandeplaner upplevdes som otydligt till följd av att den formas i verksamheten. Det upplevda handlingsutrymmet innebär huvudsakligen en coachande roll som innebär att man delar med sig av ny kunskap och arbetar för att utveckla baspersonalens egna pedagogiska och reflekterande tänk. Användandet av handlingsutrymmet upplevdes som situationsbundet beroende på olika aktörers medverkan och påverkades även av socialpedagogernas egna reflekterande arbetssätt. Det sker en kvalitetshöjning av genomförandeplaner där socialpedagogens roll är att kvalitetssäkra genomförandeplanerna, genom att se till att reflektivt tänkande och brukarens delaktighet hamnar i centrum.

  • 259.
    Lanner, Marcus
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Lund, Sofia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Öppna och stängda dörrar: En kvalitativ studie om hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Syftet med studien har varit att undersöka hur socialsekreterare uppfattar sin arbetssituation utifrån organisatoriska faktorer samt hur de hanterar eventuella utmaningar och svårigheter i arbetet. För att besvara frågeställningarna har vi använt en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. Två gruppintervjuer har genomförts på socialkontor i två olika kommuner i Västsverige. Urvalet utgörs av sex socialsekreterare, där ena gruppen jobbar på individ- och familjeomsorgen, den andra med ekonomiskt bistånd. Vår teoretiska utgångspunkt har tagits ur Hirschmans teori exit, voice & loyalty och Human Resource-perspektivet, samt begreppet handlingsutrymme. Resultatet har analyserats med hjälp av tematisk analys, tidigare forskning och valda teoretiska perspektiv. Resultatet påvisade fyra faktorer kopplade till hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation: ledarskap, belastning och resurser, materiella förutsättningar samt kollegialt stöd. Resultatet visade även på att socialsekreterare använder sig av olika strategier för att hantera sin arbetssituation. Socialsekreterarnas arbete har visat sig vara komplext och innefattar ett stort handlingsutrymme. Det som framkommit har visat på vikten av olika former av kommunikation, både kolleger emellan och mellan medarbetare och chef. Materiella ting som kaffekoppar och öppna dörrar spelar en stor roll i skapandet av rum för interaktion. Olika kommunikationskanaler hör ihop med delaktighet, vilket kan sammankopplas med känslan av trivsel. Delaktighet hör också samman med öppenhet. Här kommer ledarskapet in som en viktig del, att arbeta personalorienterat är av stor betydelse för att få medarbetarna att trivas. Vi lämnar utrymme för framtida forskare att undersöka mer om betydelsen av öppna dörrar och dess betydelse för socialt arbete.

  • 260.
    Lansford, Jennifer E.
    et al.
    Duke University, Durham, NC, USA.
    Al-Hassan, Suha M.
    Hashemite University, Zarqa, Jordan.
    Bacchini, Dario
    Second University of Naples, Caserta, Italy.
    Bornstein, Marc H.
    Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development, Bethesda, MD, USA.
    Chang, Lei
    University of Macau, China.
    Chen, Bin-Bin
    Fudan University.
    Deater-Deckard, Kirby
    University of Massachusetts Amherst, Amherst, MA, USA.
    Di Giunta, Laura
    La Sapienza University of Rome, Interuniversity Centre for Research in the Genesis and Development of Prosocial and Antisocial Motivations, Rome, Italy.
    Dodge, Kenneth A.
    Duke University, Durham, NC, USA.
    Malone, Patrick S.
    Duke University, Durham, NC, USA.
    Oburu, Paul
    Maseno University, Maseno, Kenya.
    Skinner, Ann T.
    Duke University, Durham, NC, USA.
    Pastorelli, Concetta
    Università di Roma La Sapienza, Faculty of Psychology, Rome, Italy.
    Sorbring, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Steinberg, Laurence
    Temple University, Philadelphia, PA, USA.
    Icenogle, Grace
    Temple University.
    Tapanya, Sombat
    Chiang Mai University, Chiang Mai, Thailand.
    Alampay, Liane Peña
    Ateneo de Manila University, Quezon City, Philippines.
    Uribe Tirado, Liliana Maria
    Universidad San Buenaventura, Consultorio Psicológico Popular, Medellín, Colombia .
    Zelli, Arnaldo
    University of Rome Foro Italico, Italy..
    Parenting and Positive Adjustment for Adolescents in Nine Countries: Novel Approaches and Findings from Europe, Asia, Africa and America2017Ingår i: Well-Being of Youth and Emerging Adults across Cultures: Novel Approaches and Findings from Europe, Asia, Africa and America / [ed] Dimitrova, Radosveta, Springer International Publishing , 2017, s. 235-248Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This chapter describes the theoretical background, methodology, and select empirical findings from the Parenting Across Cultures project, a longitudinal study of mothers, fathers, and youth in nine countries (China, Colombia, Italy, Jordan, Kenya, Philippines, Sweden, Thailand, and United States). The design of the study is well suited to addressing questions regarding within-family, between-family within-country, and between-country predictors of youth outcomes. Positive development may be characterized in unique ways in different countries, but adjustment outcomes such as social competence, prosocial behavior, and academic achievement also share features and parenting predictors in different countries. Combining emic (originating within a culture) and etic (originating outside a culture) approaches, operationalizing culture, and handling measurement invariance are challenges of international research. Understanding culturally specific and generalizable features of positive youth development as well as how youth are socialized in ways to promote positive adjustment are advantages of comparative international research.

  • 261.
    Lansford, Jennifer E.
    et al.
    Duke University, Center for Child and Family Policy, Durham, NC, USA.
    Malone, Patrick S.
    Duke University, Center for Child and Family Policy, Durham, NC, USA.
    Tapanya, Sombat
    Chiang Mai University, Department of Psychiatry, Chiang Mai, Thailand.
    Tirado, Liliana Maria Uribe
    Universidad San Buenaventura, Medellín, Colombia.
    Zelli, Arnaldo
    University of Rome Foro Italico, Italy..
    Alampay, Liane Peña
    Ateneo de Manila University, Quezon City, Philippines.
    Al-Hassan, Suha M.
    Hashemite University, Zarqa, Jordan and Emirates College for Advanced Education.
    Bacchini, Dario
    University of Naples “Federico II”, Department of Psychology, Italy.
    Bornstein, Marc H.
    Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development, Bethesda, MD, USA.
    Chang, Lei
    University of Macau, Department of Psychology, China.
    Deater-Deckard, Kirby
    University of Massachusetts Amherst, Amherst, MA, USA.
    Di Giunta, Laura
    La Sapienza University of Rome, Interuniversity Centre for Research in the Genesis and Development of Prosocial and Antisocial Motivations, Rome, Italy.
    Dodge, Kenneth A.
    Duke University, Center for Child and Family Policy, Durham, NC, USA.
    Oburu, Paul
    Maseno University, Maseno, Kenya.
    Pastorelli, Concetta
    Università di Roma La Sapienza, Faculty of Psychology, Rome, Italy.
    Skinner, Ann T.
    Duke University, Center for Child and Family Policy, Durham, NC, USA.
    Sorbring, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Steinberg, Laurence
    Temple University, Philadelphia, PA, USA ; King Abdulaziz University.
    Household income predicts trajectories of child internalizing and externalizing behavior in high-, middle-, and low-income countries2019Ingår i: International Journal of Behavioral Development, ISSN 0165-0254, E-ISSN 1464-0651, Vol. 43, nr 1, s. 74-79Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study examined longitudinal links between household income and parents' education and children's trajectories of internalizing and externalizing behaviors from age 8 to 10 reported by mothers, fathers, and children. Longitudinal data from 1,190 families in 11 cultural groups in eight countries (Colombia, Italy, Jordan, Kenya, Philippines, Sweden, Thailand, and United States) were included. Multigroup structural equation models revealed that household income, but not maternal or paternal education, was related to trajectories of mother-, father-, and child-reported internalizing and externalizing problems in each of the 11 cultural groups. Our findings highlight that in low-, middle-, and high-income countries, socioeconomic risk is related to children's internalizing and externalizing problems, extending the international focus beyond children's physical health to their emotional and behavioral development.

  • 262.
    Lantz, Christina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Verksamhetshetsutveckling genom nyanställningar: Om ömsesidigt lärande på en arbetsplats2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte      Beskriva och analysera personals lärande vid nyanställningar samt att beskriva betingelser på arbetsplatsen som understödjer lärandet. Vidare är ett syfte att diskutera hur denna kunskap kan användas som underlag vid utveckling av introduktionsprogram samt hur sambandet mellan introduktion, arbetsplatslärande och verksamhetsutveckling ser ut. Ett resonemang förs om lärande i allmänhet innan kopplingar till arbetslivet görs.   Metod Studien har inspirerats av ”insider action research”, då jag har studerat delar av den verksamhet som jag också arbetar i. Jag har använt mig av delar av PAAR, participatory and appreciative action and reflection, då min studie har handlat om att förstå, ta tillvara och utveckla lärprocesser. I studien ingår intervjuer, gruppsamtal och genomläsning av dokument som sedan genomgått innehållsanalys. Resultat Informellt lärande står för den allra största delen av lärande på arbetsplatsen. Vid nyanställningar aktualiseras lärandet och möjligheter ges till ett ömsesidigt och utvidgat lärande. Rekryteringen av nya ger möjlighet till ny kompetens på arbetsplatsen. En inkluderande introduktion av kollegor med proaktivt beteende hos den nya påskyndar socialisering och lärande. Möjlighet till reflektion framstår som viktigt för såväl nya som gamla i den processen. Klimat som präglas av öppenhet, nyfikenhet och prestigelöshet understödjer lärande på arbetsplatsen, där också ledningens inställning är viktig. Sammantaget kan sägas nyanställda med kompletterande kompetens, som erbjuds en inkluderande introduktion och själva är aktiva kommer under goda lärvillkor på arbetsplatsen att bidra till verksamhetsutveckling genom interaktion med de övriga.

  • 263.
    Lantz, Christina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Verksamhetsutveckling genom nyanställningar: Om ömsesidigt lärande på en arbetsplats2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Beskriva och analysera personals lärande vid nyanställningar samt att beskriva betingelser på arbetsplatsen som understödjer lärandet. Vidare är ett syfte att diskutera hur denna kunskap kan användas som underlag vid utveckling av introduktionsprogram samt hur sambandet mellan introduktion, arbetsplatslärande och verksamhetsutveckling ser ut. Ett resonemang förs om lärande i allmänhet innan kopplingar till arbetslivet görs.

    Metod: Studien har inspirerats av "insider action research", då jag har studerat delar av den verksamhet som jag också arbetar i. Jag har använt mig av delar av PAAR, participatory and appreciative action and reflection, då min studie har handlat om att förstå, ta tillvara och utveckla lärprocesser. I studien ingår intervjuer, gruppsamtal och genomläsning av dokument som sedan genomgått innehållsanalys.

    Resultat: Informellt lärande står för den allra största delen av lärande på arbetsplatsen. Vid nyanställningar aktualiseras lärandet och möjligheter ges till ett ömsesidigt och utvidgat lärande. Rekryteringen av nya ger möjlighet till ny kompetens på arbetsplatsen. En inkluderande introduktion av kollegor med proaktivt beteende hos den nya påskyndar socialisering och lärande. Möjlighet till reflektion framstår som viktigt för såväl nya som gamla i den processen. Klimat som präglas av öppenhet, nyfikenhet och prestigelöshet understödjer lärande på arbetsplatsen, där också ledningens inställning är viktig. Sammantaget kan sägas nyanställda med kompletterande kompetens, som erbjuds en inkluderande introduktion och själva är aktiva kommer under goda lärvillkor på arbetsplatsen att bidra till verksamhetsutveckling genom interaktion med de övriga.

  • 264.
    Larm, Josefin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Johansson, Julia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    "Man får inte glömma de anhöriga": en kvalitativ studie om hur anhöriga till unga vuxna med missbruksproblematik upplever stöd2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kring en person med missbruksproblematik finns det ofta en eller flera anhöriga som påverkas av missbrukets konsekvenser och riskerar att drabbas av psykisk, fysisk samt social problematik (Melin & Näsholm 1998; Socialstyrelsen 2014). Den här kvalitativa studien undersöker hur anhöriga till närstående med missbruksproblematik upplever det arbetssätt som personalen har på verksamheten Eken. Eken arbetar främst mot unga vuxna med missbruksproblematik och syftar till att ha ett arbetssätt präglat av tillgänglighet och flexibilitet. Verksamhetens arbete syftar även till att involvera och erbjuda stöd till de unga vuxnas anhöriga. Syftet med vår studie är att undersöka hur anhöriga till unga vuxna med missbruksproblematik beskriver personalens arbetssätt och hur de upplever att arbetssättet påverkar det egna välbefinnandet samt förmågan att stödja sin närstående. Studiens frågeställningar är följande: Hur beskriver anhöriga utformningen av det stöd personalen erbjuder dem? Hur beskriver anhöriga att personalen uppmärksammar de anhörigas behov relaterat till det egna välbefinnandet? Hur beskriver anhöriga att personalen uppmärksammar de anhörigas behov relaterat till deras förmåga att stödja sin närstående? Utifrån studiens syfte och frågeställningar valdes en kvalitativ forskningsansats. För insamling av empiriskt material genomfördes fem kvalitativa intervjuer med fem anhöriga, vilka har pågående, avslutande eller avslutad kontakt med Eken. Med en strävan efter att skapa förståelse för intervjupersonernas upplevelser valde vi att analysera studiens resultat utifrån symbolisk interaktionism, ett perspektiv som ämnar beskriva sociala verkligheter med fokus på̊ interaktion och samspelsprocesser (Trost & Levin 2010). De centrala begrepp som användes var coping, delaktighet, kommunikation, allians samt medberoende. Tidigare forskning är begränsad och visar att stöd för vuxna anhöriga till personer med missbruksproblematik är ett område som är åsidosatt och där det finns ett behov av att utvecklas. Vid analysering av studiens resultat användes tematisk analysmetod med vilken vi avsåg att bearbeta materialet för att finna återkommande teman i den insamlade empirin. Studiens resultat visar att intervjupersonerna beskriver personalens arbetssätt som engagerat, respektfullt och behovsanpassat. Det visar sig även att arbetssättet innefattar möjlighet till kontakt med personalen när som helst under dygnet vilket intervjupersonerna beskriver som en trygghet. Samtliga intervjupersoner uttrycker att kontakten bidrar till minskade känslor av ensamhet och rådlöshet samt att de upplever sig delaktiga i sin närståendes behandlingsprocess. Från resultatet framkommer även att intervjupersonerna kan tillgå stöd i hur de kan bemöta sin närstående genom bland annat rådgivning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 265.
    Larsson, Frida
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    "Det måste finnas nåt annat – nåt bättre...": Två berättelser om hur vuxna människor har hanterat och återhämtat sig från en uppväxt med våldsupplevelser i hemmet2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Våld i hemmet är ett samhällsproblem i Sverige. Det klassas som ett folkhälsoproblem och statistik visar på att runt 5-10 procent av barnen i Sverige idag lever med våld i hemmet. Detta är alarmerande för samhället i stort och samtidigt viktig fakta för dem som arbetar med socialt utsatta människor. Flertalet av de barn som växer upp i ett våldspräglat hem klarar sig ändå bra. Detta är också viktig fakta för dem som arbetar med socialt utsatta människor. Men hur går det till? Vad är det som gör att individer som växer upp med våld i hemmet "klarar sig"? Hur hanterar de våldssituationerna och vad inverkar på deras återhämtning? Inom socialpedagogiken och socialt arbete är svaren på dessa frågor väsentliga på så sätt att de kan vara till hjälp i mötena med socialt utsatta individer men också i det hälsofrämjande arbete som socialpedagoger och socialarbetare står inför.

    Syftet med studien är att skapa förståelse för hur individer som upplevt våld under uppväxten har hanterat våldssituationer och vad som kan ha inverkat på deras återhämtning. Genom intervjuer med två, numera vuxna, informanter som båda har vuxit upp med en förälder som utövat våld mot dem vill jag visa på olika individers minnen av sina strategier i våldssituationer och deras möjligheter till återhämtning. Därav använder jag begrepp som coping (att hantera påfrestande situationer), copingstrategier samt resiliens (återhämtning).

    I min studie visar det sig att informanterna har använt sig av olika copingstrategier i våldssituationer under uppväxten. De har båda använt sig av såväl känslofokuserad coping där de har försökt undvika våldssituationen, som problemfokuserad coping i vilket de har försökt förekomma våldet genom att göra och agera för att förhindra att våld uppstår. Andra strategier som de har använt är till exempel att ta ansvar och skydda yngre syskon samt att uppsöka andra trygga arenor. Båda informanterna har, som en konsekvens av våldet, även lutat sig mot mer destruktiva strategier där de själva har utövat våld eller försökt begå självmord. I studien visar det sig också att informanterna har tagit hjälp av olika skyddsfaktorer under uppväxten som på olika sätt och med stor sannolikhet har haft inflytande på deras återhämtning. Släktingar, vänner och en fungerande skolgång kan vara exempel på faktorer som kan ha inverkat positivt på återhämtningen, likaså deras förståelse för våldet samt deras egna resurser och personliga egenskaper. Dessa skyddsfaktorer, i samspel med de copingstrategier som informanterna använt har med stor sannolikhet möjliggjort deras resiliens och hopp om livet. För idag lever de båda varsitt till synes bra liv.

  • 266.
    Larsson, Jennika
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Johansson, Carolina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Biståndshandläggarens upplevelser av handlingsutrymme i myndighetsutövning inom äldreomsorgen2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet är att undersöka hur biståndshandläggaren inom äldreomsorgen upplever att handlingsutrymmet påverkar myndighetsutövningen.

    Frågeställningar:

    * På vilket sätt upplever biståndshandläggaren att de har makt att påverka sitt handlingsutrymme?

    * På vilket sätt upplever biståndshandläggaren att motsättningen mellan den enskildes och organisationens intresse ser ut?

    *Vilka hinder och möjligheter upplever biståndshandläggaren existerar i sitt arbete i förhållande till sitt handlingsutrymme?

    * Vilka etiska dilemman uppstår i handlingsutrymmet?

    Uppsatsen tar upp olika aspekter av myndighetsutövning i det sociala och socialpedagogiska arbetet. Så som myndighetsutövning inom äldreomsorgen och hur biståndshandläggaren anser att handlingsutrymmet formas utifrån organisation, profession och den enskilde. För insamling av det empiriska materialet genomfördes enskilda intervjuer med fem biståndshandläggare. Slutsatsen är att biståndshandläggarnas handlingsutrymme är komplicerat. Många faktorer påverkar handlingsutrymmet däribland det formella juridiska uppdraget från samhället och organisationen samt biståndshandläggarnas egna värderingar. Även den enskilde påverkar hur beslutet formas i det enskilda ärendet genom att den enskildes rättigheter ska tillgodoses. Biståndshandläggarna upplever sig ha ett stort handlingsutrymme men de begränsningar som uppstår är bristande resurser i form av ekonomi och tidsbrist vilket främst syns i verkställigheten. Biståndshandläggarna kunde uppleva att det blev motsättningar mellan den enskilde och organisationen och dess riktlinjer vilka är länkade till bristande resurser i form av ekonomi och tidsbrist. Biståndshandläggarna upplever att de har möjligheter att påverka sitt handlingsutrymme men hamnar ofta i etiska dilemman när den enskildes självbestämmande och delaktighet hotas. Vår slutsats är att biståndshandläggaren befinner sig i en komplex situation där biståndshandläggarna måste ta hänsyn till både organisationens och de enskildes intresse.

  • 267.
    Larsson, Julia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Thylander, Ida
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    "Stödet finns ett samtal bort": Behandlingsförälderns behov av stöd i uppdraget2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studie var att belysa behandlingsföräldrar som yrkesgrupp och att undersöka vilket stöd de önskade för att generera en god vård för det placerade barnet.

    Studien utgår från en kvalitativ metod och består av sju intervjuer, sex enskilda och en parintervju. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisering, vilket resulterade i att tre teman framträdde; Stödformer, Stödet från andra behandlingsföräldrar och Stödet till familjen. Resultatet har sedan analyserats utifrån det utvecklingsekologiska perspektivet samt relaterats till tidigare forskning.

    Resultatet visar att behandlingsföräldrar tryggas av vetskapen att tillgång till stöd finns dygnet runt, samt att stödinsatser behöver anpassat och ges utifrån behandlingsförälderns specifika behov och förutsättningar. En god relation till sin samordnare och tillgång till specialistkompetenser i form av läkare och psykolog för det placerade barnet, framkommer som viktigt stöd, samt att behandlingsföräldern får träffa andra behandlingsföräldrar för att diskutera anses värdefullt.

  • 268.
    Lengrell, Sandra
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Den dubbla yrkesrollen: En studie av familjebehandlares upplevelse av arbetet med barn i familjer med missbruk2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka några familjebehandlares erfarenheter och metoder i arbetet med barn som växer upp i missbruksfamiljer.. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats i form av intervjuer. De genomförda intervjuerna var halvstrukturerade och en intervjuguide har använts vid varje intervjutillfälle. Resultatet visar att stödgrupper är den vanligaste använda metoden för barn med missbrukande föräldrar. I stödgrupperna fokuserar man på att stärka barnen samt att ta bort skuld och skam. Respondenterna i studien belyser att ett gott bemötande och förhållningssätt bidrar till att arbeta upp en god allians med familjen, något som de anser är en viktig grund i hjälpprocessen. De yrkesverksamma upplever en dubbelhet i deras yrkesroll. En av de svåraste insatserna de upplever är när de arbetar i en familj där barnets bästa står i kontrast till vad som är möjligt att göra.

  • 269.
    Lind, Natalie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Deras åsikter är jätteviktiga: En studie om socialsekreterares perspektiv på delaktighet och handlingsutrymme i arbete med ensamkommande barn inom socialtjänsten.2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrunden tills studien är dels att förstå innebörden av begreppet ensamkommande barn, dels vilka riktlinjer för delaktighetsgörandet som finns för socialsekreteraren i arbetet med ensamkommande barn. Jag vill få en kunskap om socialsekreterarens delaktighetsfrämjande arbete med ensamkommande barn och socialsekreterarens handlingsutrymme och svårigheter i arbetet.

    Syftet med studien är att utifrån socialsekreterares upplevelser beskriva och analysera det delaktighetsfrämjande arbetet med ensamkommande barn.

    En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där empirin består utav fem transkriberade intervjuer. Intervjupersonerna har valts utifrån ett strategiskt val med kriteriet att vara socialsekreterare som arbetar med ensamkommande barn. En intervjuguide utformades för att få svar på intervjufrågorna. Det empiriska materialet har analyserats utifrån studiens teoretiska perspektiv symbolisk interaktionism samt de två teoretiska begreppen delaktighet och handlingsutrymme.

    Resultatet visar att samtliga intervjupersoner upplever sitt handlingsutrymme i arbetet som stort och att de är tämligen fria i arbetet. Socialtjänstlagen ger socialsekreterarna ett stort handlingsutrymme då lagen enbart är en ramlag med allmänna riktlinjer. Fortsättningsvis visar resultatet att intervjupersonerna upplever stora svårigheter vid användandet av telefontolk i samtal med ensamkommande barn. Det framkommer i resultatet att intervjupersonerna upplever svårigheter vid att skapa en förtroendefull relation med det ensamkommande barnet med anledning av barnets tidigare erfarenheter. Vidare visar resultatet på att intervjupersonerna upplever deras arbete med ensamkommande barn som delaktighetsfrämjande genom att låta barnet få ta del av information samt genom att barnet får dela med sig av sina åsikter som beaktas i den beslutsfattande processen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 270.
    Lindberg, Elisabeth
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Bokdalen, Emelie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    “Hela våran uppväxt har liksom blivit offentlig”: En kvalitativ studie kring hur en grupp gymnasieelever ser på sitt eget och andras identitetsskapande i förhållande till media.2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur en grupp gymnasieelever ser på sitt eget och andras identitetsskapande i förhållande till media. 

    Frågeställningar:

    ●       Vilken inverkan anser deltagarna att media har på deras sociala kön och kroppsuppfattning?

    ●       Ser deltagarna någon skillnad på hur killar och tjejer förhåller sig till media i sitt identitetskapande?

    ●       Vad anser deltagarna att de normer och ideal som media förmedlar innebär för deras

    identitetsskapande?

     

    Sammanfattning:

    Vår datainsamlingsmetod har bestått av två kvalitativa gruppintervjuer som genomförts på gymnasieskolor med deltagare som går sitt tredje år. Vid analysen av den insamlade empirin har vår teoretiska utgångspunkt varit Socialkonstruktionism och fenomenologin vår förståelsegrund.  Vid analysen har vi använt oss utav IPA – metoden. Viktiga begrepp har varit identitetskapande, socialt kön, kroppsuppfattning, självkänsla och media. Vi ville få reda på hur en grupp gymnasieelever ser på sitt och andras identitetsskapande i förhållande till media.  Detta resultat presenteras i tio teman under rubrikerna; Tillgänglighetens dilemma, Att ha distans, Vem skall man lyssna på?, Säger en bild mer än tusen ord?, Att sätta kön på en egenskap, Att vara tjej - ett kravfyllt uppdrag, Att bli medveten om sin kropp, Overklig verklighet, Bekräftelse - att få “likes” och Att överträffa sig själv. Det vi fann var att deltagarna ansåg att media, och där i främst den sociala median, var med och påverkade identitetsskapandet ur flera aspekter. Vi fann att deltagarna ansåg att de sociala medierna används delvis för att spegla sin egen identitet i andras, då de talade om att identiteten skapas socialt. Det framkom från deltagarna att de ansåg individer oftast endast visar de positiva sidorna av livet på de sociala medierna, vilket resulterar i en press att alltid överträffa sig själv och andra.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    “Hela våran uppväxt har liksom blivit offentlig”
  • 271.
    Lindblom, Jerker
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Jakten på den femte kompetensen: En studie om behovet och betydelsen av socialpedagogisk kompetens2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka och analysera kompetensbehov inom olika kommunala human service-organisationer, där bland annat socialpedagoger är verksamma i Västerviks kommun. Min studie vill även undersöka inom vilka verksamheter högskoleutbildade socialpedagoger arbetar idag samt vilka kompetenser de har och vilka kompetenser lämpar sig för att arbeta inom human service-organisationer i Västerviks kommun. Denna studie strävar efter att vara ett stöd för att förbereda human service-organisationer i Västerviks kommun inför eventuella utmaningar vid framtida rekrytering av befintlig och ny kompetens. Samtidigt vill jag med min studie stärka kunskapen kring socialpedagoger.

    Studien består av både en kvantitativ och kvalitativ undersökning. Det empiriska materialet har insamlats via en enkätundersökning och en gruppintervju med personer som har medarbetar- och verksamhetsansvar inom olika human service-organisationer i Västerviks kommun.

    Resultatet av min studie påvisar att det finns ett kompetensbehov inom human service-organisationer i Västerviks kommun som främst präglas av intellektuella och sociala kompetenser. De intellektuella kompetenser som personalen behöver för att behärska arbetsmoment och situationer i det dagliga arbetet var formell utbildning och olika specialkompetenser i relation till sitt yrkesområde. Sociala kompetenser om hur personal agerar i relation till andra. Bemötande är andra framträdande kompetenser som nämns. Framtida behov av kompetens följer dagens framställningar dock betonas behoven att påverkas av personal bortfall samt lag- och uppdragsförändringar. I studien framkommer det att högskoleutbildade socialpedagoger är mest förekommande inom verksamheter som främst bedriver förändringsarbete med arbetsuppgifter som handläggning och utbildning. Det visar sig att socialpedagoger och socialpedagogiken har en plats inom human service-organisationer eftersom socialpedagogiken i sig är till för att anpassas efter behovet som efterfrågas i samhället inom socialt arbete.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 272.
    Linder Falk, Adéla
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    "Jag har blivit stärkt i mitt föräldraskap": En kvalitativ studie om föräldrars känsla av delaktighet utifrån ett empowermentperspektiv i föräldrastödsprogrammet COPE.2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Valet att studera föräldrastöd gjordes efter att jag tagit del av regeringens nationella strategi: Föräldrastöd- en vinst för alla. Där framgår det att det ska finnas föräldrastöd för alla föräldrar som är i behov av det. Regeringen påvisar att stödet ska vara utformat utefter föräldrarnas behov och önskemål samt att syftet med stödet ska vara att föräldrarna stärks i sin föräldraroll. Jag har studerat det generella, manualbaserade föräldrastödsprogrammet COPE och utifrån teorin empowerment analyserat om föräldrarna som deltagit i COPE har känt sig delaktiga i stödet, om de har haft inflytande i stödet och om de känner att stödet stärkt dem i deras föräldraroll.

    Syfte:

    Syftet med studien är att beskriva och analysera hur föräldrarna upplever föräldrastöd gällande känslan av delaktighet utifrån ett empowermentperspektiv, samt hur föräldrastödsledaren ser på föräldrarnas möjligheter till delaktighet.

    Metod:

    Jag har gjort en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer med fyra mödrar som deltagit i föräldrastödet COPE, samt en föräldrastödsledare. Den föräldrastödsledare jag varit i kontakt med har hjälpt mig att skapa kontakt med de föräldrar som deltagit i min studie. På grund av att det aktuella föräldrastödsprogrammet och dess deltagare befunnit sig på annan ort, långt från min egen, har jag gjort telefonintervjuer. För att få svar på mina frågeställningar har jag utarbetat en intervjuguide som jag använde vid mina intervjuer. Mitt material analyserade jag utifrån min valda teori empowerment och begreppen; delaktighet, brukarmedverkan och brukarmakt.

    Resultat:

    Mitt resultat visar att föräldrarna känner sig delaktiga i stödet då det är de som styr diskussionerna i stödet. Resultatet visar också att föräldrarna känner att de har blivit stärkta i sitt föräldraskap då de fått de rätta verktygen genom stödet till att förändra sin situation. Genom stödet har föräldrarna också blivit stärkta av att se och förstå att det finns fler föräldrar som dem som behöver stöd i sin föräldraroll. Jag kan också se i mitt resultat att föräldrastödsledaren anser att föräldrarna får och kan vara delaktiga i stödet och detta då genom att det är föräldrarna som styr diskussionerna. Med hjälp av delaktigheten i gruppen med både andra föräldrar och föräldrastödsledare delas erfarenheter och kunskaper som skapar de rätta förutsättningarna till att bli stärkta i sin föräldraroll.

  • 273.
    Lindvall, Helene
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Gustafsson, Ellinore
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Ofrivilligt ensamma i en helt ny värld: En kvalitativ studie om ensamkommande flyktingbarns upplevelser av det stöd de erhållit under asylprocessen2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I det svenska samhället har sedan ett tiotal år tillbaka ett nytt fenomen inträffat som innebär att samhället står inför en rad olika utmaningar. Detta har att göra med att antalet ensamkommande asylsökande flyktingbarn under 2000- talet ökat markant. Prognosen visar att antalet kommer att öka ytterligare under de närmaste åren. De ensamkommande flyktingbarnen är en särskilt socialt utsatt grupp i samhället då de tillsammans med saknad efter föräldrar och sitt hemland befinner sig i en ovisshet under asylprocessen. Många av barnen bär med sig svåra erfarenheter från krig, våld, övergrepp och svåra familjeförhållanden. Då de lämnat det som utgjort tryggheten och är ensamma i den nya miljön är den första tiden i landet särskilt viktig då den kan vara mycket kritisk. För att skapa trygghet i den nya situationen blir mottagandet och det stöd de erhåller under denna period mycket viktigt.

    Mot bakgrund av ovanstående problemområde syns det angeläget att uppmärksamma ensamkommande flyktingbarns erfarenheter och berättelser varför studiens syfte var att studera ensamkommande flyktingbarns berättelser av det stöd de erhållit under asylprocessen men också vad som varit hindrande och främjande under denna tidsperiod. För att få en djupare förståelse för dessa barns erfarenheter har en kvalitativ ansats använts med semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från nätverksteori och socialt stöd. Datamaterialet har kodats, kategoriserats, tematiserats och analyserats utifrån tidigare forskning och ovan nämnda teoretiska perspektiv

    Studiens resultat visar att det under asylprocessen främst är i HVB hemmet (hem för vård och boende) som barnens sociala nätverk finns, vilket bildar barnens sociala kontext och utgör den främsta källan till stöd. Det emotionella stödet genom goda relationer visar sig vara av betydelse, men även kommunikationen utgör en möjlighet att tillägna sig ett adekvat stöd. Detta visar att språket som sådant är av grundläggande betydelse. Det stöd det innebar att umgås med vänner och personal genom att delta i olika aktiviteter var viktigt. Detta medförde att barnen kunde vila genom att inte tänka på tidigare traumatiska erfarenheter

  • 274.
    Lindvall Kurti, Hannah
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Sääw, Mikaela
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Alla människor ska bli bemötta på ett bra sätt, oavsett bakgrund och historia: En kvalitativ studie om socialsekreterares perspektiv på deras arbete och handlingsutrymme i arbetet med kvinnor som utsatts  för våld i nära relation2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bakgrunden till studien är att få en inblick i vad för insatser och resurser som socialsekreterarna kan använda i mötet med våldsutsatta kvinnor. Vilket handlingsutrymme socialsekreterarna har i arbetet samt vad för faktorer som gynnar samt begränsar deras handlingsutrymme. Vi ville få mer kunskap om hur arbetet ser ut för socialsekreterare som arbetar med dessa kvinnor och hur hen upplever sina möjligheter att hjälpa bland annat.  Syfte: Syftet med den här studien är att studera är att studera socialsekreterares möjligheter och utmaningar, samt analysera handlingsutrymmet i arbetet med kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation.  Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där empirin består utav sex stycken transkiberade intervjuer. Valet av socialsekreterare var att de ska arbeta med kvinnorna som utsatts för våld i nära relationer, sedan hade vi en intervjuguide som vi utgick ifrån för att kunna få svar på vår frågeställning.  Materialet har analyserats utifrån symbolisk interaktionism som är studiens teoretiska utgångspunkt.  Resultat: Resultatet visar att samtliga socialsekreterare upplever sitt handlingsutrymme stort samt att de upplever att de har mycket frihet i sitt arbete, socialsekreterarna upplever att de har förtroende från sina chefer att fatta beslut som rör deras klienter. Samtidigt som socialsekreterarna upplever att handlingsutrymmet är stort så belyser de även aspekter som de upplever begränsar deras handlingsutrymme. Socialsekreterna beskriver bemötandet som en avgörande faktor i arbetet med de våldsutsatta kvinnorna, eftersom stödet som socialsekreterarna erbjuder är frivilligt för kvinnan att ta emot så är det av stor vikt att skapa en god relation för att kunna hjälpa kvinnan ur den våldsamma situationen.

  • 275.
    Lingärde, Svante
    et al.
    Malmö Högskola.
    Rauhut, Daniel
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    En skälig levnadsnivå för barn2013Ingår i: Barnfattigdom / [ed] Rauhut, Daniel, Lund: Studentlitteratur, 2013, 1, s. 119-140Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 276.
    Liss, Ann
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Exempel 9: Uppsökande socialt arbete: en gränsöverskridande arbetsmetod2019Ingår i: Samverkansforskning: att främja barns och ungas välfärd / [ed] Lena Nilsson & Emma Sorbring (red.), Stockholm: Liber, 2019, s. 96-100Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 277.
    Liss, Ann
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Uppsökande socialt arbete: Fältsekreterarnas arbete och erfarenheter i Lysekils kommun2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 278.
    Ljung, Margareta
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Cracking the Body’s Armour: Young People´s Need for Musical Experiences in a Rational Society2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to problematize young people’s desires for musical experiences in Western society by theoretically analyzing such needs from a deep psychological as well as a sociological perspective. The rationalized society and new patterns of socialization form the foci of analysis. Further, special emphasis is placed on understanding and analyzing the causes of the high volume of music played at rock concerts and music festivals. Music is a medium that allows young people to get in contact with and process the deep psychological patterns that, in contemporary society, are often repressed by hard rationality. It is claimed that new patterns of socialization have made it more difficult for adolescents to establish contact with, and to integrate into, the pre-oedipal mental layer, which is a prerequisite for growth, achieving a greater degree of maturity, and the progression to and realization of new life phases.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 279.
    Ljung, Margareta
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Erlandsson, Soly
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Musik som livsmening: om unga människors musikupplevelser2008Ingår i: Ung på 2000-talet: perspektiv på ungdomars vardag, Trollhättan: Högskolan Väst , 2008, s. 109-128Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 280.
    Ljung, Margareta
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Oudhuis, Margareta
    Safety on passenger ferries from catering staff’s perspective2016Ingår i: Social Sciences, ISSN 2076-0760, E-ISSN 2076-0760, Vol. 5, nr 3Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The majority of employees on passenger ferries consist of the catering staff: those who operate in restaurants, shops, and in the hotel on board. Research on this category is scant. The aim of this study is to investigate the catering staff’s experiences and perceptions of safety practice on board passenger ferries. The methods are semi-structured interviews and a qualitative content analysis of official documents and research articles. Results: Increased safety regulations and directives on an international and a national level have taken place after the major ferry disasters of late 1990s. Changes in the safety organization on the passenger ferries have resulted in more involvement of the catering crew in safety on board. Safety awareness and the way the catering staff think about safety have improved. The risk of terrorism has further reinforced safety awareness. A clear challenge for safety work on ferries is the reduction of catering crew. The transition to job flexibility for catering crew may constitute risk factors regarding safety and security. © 2016 by the author.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 281.
    Ljunggren, Rebecca
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    "Jag tycker att man tar med egna värderingar väldigt mycket, eget... Egna åsikter om vad som är bäst [...].": En kvalitativ intervjustudie om personalens uppfattningar om arbetet på bostad med särskild service2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i LSS-lagen samt med rådande riktlinjer ifrån Socialstyrelsen, undersöker denna studie hur personal på Bostad med särskild service upplever sina möjligheter till att bedriva ett teori- och metodbaserat arbete samt hur de förhåller sig till de boendes självbestämmanderätt.

    Kvalitativa intervjuer har använts som metod för att besvara frågeställningarna. Antalet deltagare i studien är sammanlagt 5 stycken, varav fyra kvinnor och en man. Fyra av respondenterna arbetar på Gruppbostäder och en av de intervjuade arbetar på en Servicebostad.

    Huvudresultaten i studien visar på att personal på Bostad med särskild service upplever svårigheter vad gäller att finna ett gemensamt arbetssätt samt att deras individuella uppfattningar påverkar arbetet på Bostad med särskild service. Det framgår även att de sällan följer genomförandeplaner, samt att deras tolkningsföreträde gentemot de boende är väldigt stort vilket inskränker på de boendes självbestämmanderätt.

    I diskussionen diskuteras kring sambandet mellan att personalens egna värderingar i stor utsträckning påverkar såväl implementering av teori- och metod, men även de boendes möjligheter till självbestämmande.

  • 282.
    Looström, Marcela
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Angervall, Viola
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Att samverka i gråzonen: En studie om hinder och möjligheter i samverkan mellan skola och socialtjänst2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har undersökt hur samverkan ser ut mellan skola och socialtjänst avseende orosanmälningar. Socialtjänsten bär enligt 5 kap. 1 § Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) det yttersta ansvaret för att barn får den hjälp och det stöd de behöver för en trygg uppväxt och skolan har enligt 14 kap. 1 § Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) som plikt att anmäla till socialtjänsten när de misstänker att ett barn far illa. Det har framgått att anmälningsförfarandet inte är helt enkelt och att det finns flera faktorer som komplicerar förfarandet för organisationerna. Denna studie syftar till att med teorier om samverkan undersöka hur professionella inom skola och socialtjänst upplever anmälningsförfarandet utifrån frågeställningar kring hur förfarandet påverkar organisationerna, hur de handskas med det samt vad de ser för utvecklingsområden kring kontakten. Empiri samlades in från två personal från skolan (rektor samt kurator) och två personal från socialtjänsten (socialsekreterare) utifrån en kvalitativ metod där fokusgrupper användes. Den insamlade datan analyserades utifrån samverkansteori genom tematisk analys. Resultatet tyder på att det finns ett flertal områden som försvårar samverkan för de inblandade organisationerna. Bland annat handlar det om informationsutbyten och rutinbeläggning. I resultatet presenteras mer ingående vilka svårigheter som finns samt ett flertal önskvärda utvecklingsområden som de olika organisationerna menar skulle förenkla samverkan. I diskussionen belyses hur organisationerna handskas med samverkan kring orosanmälan för att det ska fungera i den egna organisationen. Här resoneras även kring hur olika former av oro påverkar samverkan.

  • 283.
    Ludvigsen, Johanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Blanche Ona, Princesse
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    "Jag kan inte bära din sorg och jag kan inte bära din förtvivlan men vi kan hjälpas åt": En socialpedagogisk studie om diakoners upplevelser av sitt arbete inom Svenska kyrkan2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att belysa ett underbeforskat område; nämligen diakoners upplevelser av deras arbete inom Svenska kyrkan. Svenska kyrkan har under lång tid arbetat med sociala problem i samhället genom att stötta och hjälpa behövande. Empirin är insamlad genom semistrukturerade intervjuer och vi har ett fenomenologisk hermeneutiskt perspektiv. Det övergripande teoretiska perspektivet är socialpedagogiskt. Det insamlade materialet har kodats och tematiserats för sedan analyseras utifrån valda teorier och begrepp samt tidigare forskningsresultat. Studiens resultat visade att diakonalt arbete är socialpedagogiskt. Resultatet visar även att diakonerna upplever att tron är en förutsättning för deras arbete, att de upplever diakonin som ett komplement i samhället, att deras arbete till stor del utgår från mänskliga möten och att deras upplevelse av organisationen är att den är tungrodd men även präglad av frihet.

  • 284.
    Lundberg, Lina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Axelsson, Thomas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    ”… man känner att det är ju ändå ingen som lyssnar så varför ska jag berätta för någon och varför ska jag då söka hjälp …”: En kvalitativ studie om unga kvinnors medvetenhet och tolerans för våld och kränkningar i parrelationer2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I tidigare undersökningar av våld i parrelationer framkommer att unga kvinnor i åldrarna 16–24 år är särskilt utsatta. Syftet med studien är att studera unga kvinnors medvetenhet, tolerans och attityder för våld och kränkningar i parrelationer. Syftet är vidare att undersöka och analysera hur olika faktorer påverkar unga kvinnors inställningar till att agera och söka hjälp i situationer där det förekommer våld och kränkningar. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar som uppsatsen förhåller sig till och dessa besvaras med hjälp av kvalitativ ansats och tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med unga kvinnor i åldersspannet 16–24 år i en svensk mellanstor kommun. Socialkonstruktivism har använts som teoretisk ingångspunkt i studien och även som teoretisk ram vid resultatets analys. Resultatet visar på att unga kvinnor har låg tolerans för våld och kränkningar i parrelationer men att gränserna lätt kan förskjutas och toleransen öka, både vad det gäller gränssättning för sig själv och i förhållande till kränkningar som sker i omgivningen. De unga kvinnorna ställde sig positiva till att agera om de blev vittne till en våldssituation men personliga egenskaper kan verka avgörande för om man vågar agera direkt eller behöver begrunda situationen först. Har den som står på sidan av en bra relation till offret ökar sannolikheten för att ett ingripande görs. Resultatet visar också att ingen av de unga kvinnorna i studien med säkerhet kunde säga vart man kunde vända sig för att få hjälp och stöd angående en våldssituation. Deras bristande kunskap på området visar att socialpedagogiska resurser behövs för att lyfta frågor om ämnet och synliggöra att hjälp finns att tillgå samt för att stärka unga kvinnor, så att det vågar be om hjälp eller ingripa som en Bystander. Detta kan förslagsvis göras genom att ungdomar i skolorna får diskutera normer, attityder och värderingar gällande våld och kränkningar i ungas parrelationer, i fokusgrupper.

  • 285.
    Lundell, Eva
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Ta ansvar!: Diskursanalys av svenska offentliga politikens utbildningsmaterial om hedersrelaterat våld och förtryck2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    I slutet av 1990-talet kom hedersrelaterat våld och förtryck att betraktas som ett nytt socialt problem i Sverige. Efter flera uppmärksammade mord på unga kvinnor av utländsk härkomst, utförda av nära anhöriga i samråd, där motivet kopplades samman med heder, blev följden stora politiska initiativ. Uppdraget var att motverka, förebygga och sprida kunskap om fenomenet. Debatten som satte igång var hetsig och kampen om förståelse och förklaring av hedersrelaterat våld och mord fördes i såväl allmän opinion som i forskningssammanhang. I Sverige, liksom internationellt, har kultur och etnicitet av en del forskare betraktats som de viktigaste faktorerna bakom hedersrelaterat våld. Andra forskare tror att den främsta förklaringen är universella könshierarkier. En flerdynamisk inriktning har framkommit där man ser mer till skärningspunkter mellan olika påverkansfaktorer som exempelvis kön, kultur/etnicitet, klass, migration och socio-ekonomiska förutsättningar. Denna dragkamp om förståelse av hedersrelaterat våld och förtryck fortgår och det kretsar i någon mån alltid om kultur, etnicitet och kön. Talet om kunskap och kompetens har genomgående varit i fokus och det har fått mig att rikta ljuset mot förhållandet kunskap och makt kopplat till politisk styrning.

    Syfte:

    Syftet är att genom en diskursanalytisk läsning av utbildningsmaterial om hedersrelaterat våld och förtryck synliggöra hur kunskap används som styrning och maktutövning inom svensk offentlig politik om hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet är också att synliggöra vilka möjliga effekter det kan få för social praktik inom socialtjänsten.

    Metod:

    I studien använder jag ett diskursanalytiskt angreppssätt inspirerat av Michael Foucaults resonemang om diskurser och vilka möjlighetsvillkor och utestängningsmekanismer som avgränsar en diskurs. Jag använder också begreppen makt-kunskap, subjektsposition och styrning i min analys. Urvalet av texter kommer från offentliga myndigheters utbildnings- och kunskapsmaterial om ämnet.

    Resultat:

    Slutsatsen blir att det klart framkommer att kunskapsstyrning är ett tydligt medel men också ett mål inom den offentliga politiken om hedersrelaterat våld och förtryck enligt Foucaults syn på makt och kunskap som oskiljbara. Tre diskurser om hedersrelaterat våld och förtryck framträder i materialet; Särskiljandets och indelningens diskurs, Fritt val eller tvingad frihet och Ta ansvar! Den önskade position som framträder för socialtjänstens handläggare i sitt arbete är som en handlingskraftig beslutsfattare som vågar göra skillnad.

  • 286.
    Lundin, Anna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Jarnedal, Camilla
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Samverkan: hinder och framgångsfaktorer2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen handlar om samverkan mellan de myndigheter/aktörer som är inblandade i arbetet kring våld i nära relationer, vilka faktorer som är viktiga för samverkan, hur man arbetar kring detta och då framförallt hur man arbetar för att säkerställa en fortsatt god kvalité i samverkansarbetet. Syftet är att analysera vilka faktorer som gynnar eller hindrar samverkansarbetet.Detta görs utifrån teorier om samverkan och organisationsteori.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Samverkan
  • 287.
    Lundin, Frida
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Söderberg, Tracey
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    "Vi kände oss förstådda och väl bemötta": En studie om bemötande inom familjerådgivning2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att undersöka hur besökare till familjerådgivning upplevt sig bemötta samt hur familjerådgivarna förhåller sig till professionellt bemötande. Frågeställningarna som behandlades var hur familjerådgivningens besökare beskriver det bemötande de fått, om bemötandet haft positiv inverkan på besökarnas relationsprocesser samt hur familjerådgivarna förhåller sig till professionellt bemötande vid olika former av samtal med besökare. Som tolkningsram valdes symbolisk interaktionism som med hjälp av begreppen kommunikation, bemötande och tolkningsföreträde belyser och analyserar bemötandets betydelse vid samspel mellan människor. Två metoder har använts för att finna svar på frågeställningar och syfte. Besökarnas upplevelser insamlades genom enkät med huvudsakligen kvalitativ ansats som sedan genom meningskategorisering sammanställdes. Avseende familjerådgivarna användes halvstrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan koncentrerades utan att ändra innebörd. Resultatet analyserades utifrån studiens frågeställningar med hjälp av begreppen i tolkningsramen, de slutsatser som drogs avseende besökarna till familjerådgivningen var att de upplevde sig förstådda, väl bemötta och att bemötandet har betydelse för framgång i relationsprocessen. Slutsatser som drogs angående familjerådgivarna var att kunskap, erfarenhet och förhållningssätt är hörnstenar och viktiga egenskaper vid professionellt bemötande. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    "Vi kände oss förstådda och väl bemötta"
  • 288.
    Lundqvist, Anna Kajsa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Olsson, Björn
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    "De vet vad de skall göra, det är mycket KASAM i ett stall": En kvalitativ studie om hästunderstödd aktivitet (HUA)2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur hästunderstödd aktivitet (HUA) kan vara till hjälp för personer med psykisk ohälsa. Vidare vill vi i studien ta redan på hur den hästunderstödda insatsen beskrivs, vilken betydelse hästen och stallet har, samt vilka förändringar de professionella kan se hos deltagarna som tar del av insatsen. Vi valde att söka svar på våra forskningsfrågor genom att använda semi-strukturerade intervjuer. Urvalet var målinriktat och fyra kvinnor som arbetar i en verksamhet där man bedriver HUA intervjuades. Verksamheten som studien utgår ifrån bygger på ett samarbete mellan kommun, region och en privat aktör. Syftet med verksamheten är att i kontakt med djur och natur skapa meningsfull sysselsättning och bedriva socialt behandlingsarbete för individer som ingår i gruppen unga vuxna med psykisk ohälsa. Resultatet visar att insatsen genomsyras av ett salutogent tänkande och förhållningssätt. Verksamheten fokuserar på det friska och erbjuder deltagarna möjlighet att utvecklas och lära sig nya saker i en strukturerad och trygg miljö. Stallets struktur, hästens naturligt terapeutiska egenskaper och de verkliga arbetsuppgifterna bidrar till en känsla av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Resultatet tyder också på att insatsen har haft en positiv effekt på deltagarna och deras livssituation. Slutsatsen av studien är att hästunderstödda aktiviteter kan vara till hjälp för människor med psykisk ohälsa då insatsen har en positiv inverkan på deras livssituation och ökar deras förutsättningar att gå vidare till annan sysselsättning. Vi kan se att samarbete mellan kommun, region och privat aktör är en framgångsfaktor och till hjälp för de personer som deltar i hästunderstödd aktivitet. Stallet och hästen bidrar med strukturerad och meningsfull sysselsättning där utveckling och lärande främjas.

  • 289.
    Lundqvist Larsson, Linda
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Brandqvist, Marie-louise
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    "Vi försöker stärka kvinnan": En kvalitativ studie om genusskapande och reproduktion i missbruksbehandling2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att studera hur genus kan skapas och reproduceras mellan personal och kvinnliga klienter inom missbruksbehandling. Det är en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Det var totalt fem informanter från två olika verksamheter. Våra teoretiska utgångspunkter är Symbolisk interaktionism och begreppet genus som förklaras utifrån ett flertal olika teoretiker.  Vårt resultat säger att genus reproduceras i vissa situationer men att det även sker ett flertal försök att förändra traditionella syner på kvinnlighet. Tillfällen när det sker en reproduktion av genus skedde bland annat när personalen uppmuntrar klienterna till matlagning som ett sätt för att bygga självförtroende på. Informanternas motsättning till den traditionella synen på kvinnlighet skedde till exempel när personalen försökte stötta klienterna till självständiga individer samt att ”äga sin kropp”. Den tidigare forskningen beskriver att det är en fortlöpande reproduktion av stereotypa bilder av kvinnlighet i missbruksbehandling. Med det sagt så kan vi säga att vårt forskningresultat delvis skiljer sig åt från den tidigare forskningen.   

  • 290. Löfgren-Mårtenson, Lotta
    et al.
    Molin, Martin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Sorbring, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Del@ktig på internet: om internetanvändande bland unga med intellektuell funktionsnedsättning2016Ingår i: Socialt arbete och internet: att förstå och hantera sociala problem på nya arenor / [ed] Kristian Daneback & Emma Sorbring, Stockholm: Liber, 2016, 1, s. 47-59Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 291.
    Lönn, Kajsa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Malm, Emelie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    ”Jag har alltid sagt också i även när man jobbar i förskolorna att livet kommer aldrig bli så rättvist och så jämställt som när man är här...”: En kvalitativ studie om hur skolan arbetar kring begreppet genus2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur genus skapas och återskapas i skolvärlden. Vi har genom en kvalitativ metod utfört fem semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar på låg- och mellanstadieskolor. Vi har med användning av Hirdmans (1988) teori om genuskontraktet analyserat med hjälp av en tematisk analys, det empiriska materialet. Vi analyserade fram tre centrala teman som vi valde att kalla den egna ”genusregelboken”, att exponera det dold och den hierarkiska genusordningen. I studiens resultat- och analysdel går att läsa om att det är slumpen som avgör hur mycket genustänk och praktiska övningar som barnen får till sig beroende på vilken lärare de har. Det visade sig att det är lärarens engagemang och intresse för genus som styr det arbetet. Vidare kunde vi tolka att både lärare och elever ständigt skapar och upprätthåller de traditionella könsmönstren i form av beteenden bland barnen och hur lärare väljer att kategorisera barnen genom att tilldela en förväntad könsroll. Det sista temat vi skapade har sitt fokus i jämställdhet i skolan då samtliga lärare ansåg att genus handlar om flickor och pojkars lika rättigheter. De arbetar på flera olika sätt, med lekar och diskussioner för att problematisera de traditionella könsmönstren som finns. Trots skolans ständiga arbete med genus har vi i vår diskussion konstaterat att genus inte är något som en blir färdig med när en gått klart skolan, det är något som en har med sig hela livet och som en sedan kommer att föra vidare till den yngre generationen.

  • 292.
    Lööf, Jenny
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Den goda viljan finns, men var är kunskapen om mobbning?2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med min studie var att se mobbning ur lärarnas/skolpersonalens perspektiv. Jag ville se vilka krav som ställs på lärare/skolpersonal att hantera mobbning utifrån de nya lagkraven. Jag har också undersökt vilken utbildning som studenterna på lärarprogrammet får i ämnet mobbning och om de anser att den är tillräcklig. Jag har gjort en kvalitativ studie där jag har genomfört intervjuer med en utvald skolas mobbningsteam och deras mobbningsansvariga kurator. För att få insyn i lärarutbildningen har jag också genomfört intervjuer med läraren som ansvarar för mobbningskursen i lärarprogrammet, samt med studenter som studerar till lärare. Jag har i min studie valt att i analysen jämföra informanternas intervjusvar och redovisat skillnader och likheter med hjälp av olika teman som mobbning, utbildning, lagstiftning, yrkesroll med mera. Dessa har sedan kopplats samman med den teorin som nämns i arbetet. De resultat som jag kom fram till är att lärare och skolpersonal har höga krav på sig att kunna hantera mobbning utifrån de nya lagkraven. Tyvärr visar studien också att kunskapen om vilka lagstadgade skyldigheter de har är undermålig, trots detta har de ändå kunskap om vissa delar i lagstiftningen så som skadestånds möjligheter och likabehandlingsplaner. Lärarutbildningens fokus på mobbning har de senaste åren förändrats och blivit bättre än tidigare men ändå anser både studenter och deras lärare att utbildningen ännu inte är tillräcklig. Studien visar också på att samtliga intervjuade drivs av ”den goda viljan” att ta tag i och hantera mobbning när det uppstår, men de säger också att de vill och behöver ha mer kunskap om mobbning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 293.
    Magnusson, Jonas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Att fiska efter intressen: verksamhetspedagogers erfarenhet av samtal om identitet och tillhörighet med individer med intellektuell funktionsnedsättning.2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studier visar att individer med intellektuella funktionsnedsättningar har en längtan att söka sig till normala livsmönster; samt kunna leva som andra grupper i samhället. Socialt accepterade roller tycks påverkas av vilken kontext man befinner sig i. Att bli kategoriserad som avvikande påverkar individens självuppfattning och sin identitet. Det ligger ofta i professionellas uppdrag att hantera frågor rörande tillhörighet och identitet. Syftet var att söka svar på hur yrkesgruppen hanterar samtal rörande tillhörigheter och identitet.

    Studien genomfördes som en semistrukturerad intervjustudie med kvalitativ ansats. Fem intervjuer genomfördes med verksamhetspedagoger och materialet analyserades enligt en modell för kvalitativ innehållsanalys.

    Resultatet visar hur verksamhetspedagogen skapar en relation med individen som präglas av helhetssyn där individuella behov tas tillvara. Genom respekt för individen skapas allians och förtroende. Samtalen kunde ibland behöva struktureras och förtydligas av pedagogiska hjälpmedel, på detta vis individualiseras mötet från individens förutsättningar. Informanterna beskriver hur det genom att beakta individens drömmar och mål hjälper dem att förverkliga sig själva. Utmaningar i samtalet handlade om att bryta mönster samt svårigheter att samtala om känsliga ämnen som sexualitet och relation med anhöriga. När individer med intellektuella funktionsnedsättningar får tillgång till nya arenor samt prova olika roller skapas nya förutsättningar för att skapa nya sociala identiteter.

  • 294.
    Magnusson, Sandra
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Ahlman, Elina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    "Det är så lätt att de tappas bort, barnen tappas bort": En kvalitativ studie om hur barnets perspektiv tillgodoses i socialtjänstens barnavårdsutredningar2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Målet med föreliggande studie är att försöka ge en fördjupad bild av socialtjänstens arbete med barnets perspektiv i barnavårdsutredningar. Studiens övergripande syfte är att undersöka hur barnets perspektiv tillgodoses i socialtjänstens arbete med barnavårdsutredningar. Ytterligare ett syfte är att undersöka socialsekreterares erfarenheter av tillämpningen av barnets perspektiv.

    Intervjudeltagarna till föreliggande studie bestod av 6 stycken socialsekreterare som arbetar på socialtjänsten med att utreda barn och unga. Alla med relevant utbildning samt olika lång erfarenhet av att arbeta med barnavårdsutredningar. Fokusgruppsintervju och en enskild intervju har använts som datainsamlingsmetod och materialet har sedan analyserats genom tematisk analys. Teoretiska utgångspunkter för studien är handlingsutrymme och Shiers delaktighetsmodell, dessa har båda använts för att analysera och tolka den insamlade empirin.

    Studiens resultat visar att begreppet barnets perspektiv är en aning diffust och att socialsekreterarna saknar i viss mån samsyn kring begreppet. I arbetet med barnavårdsutredningar finns en mängd olika hinder som socialsekreterarna ser hämmar deras arbete med att tillgodose barnets perspektiv, exempelvis hög arbetsbelastning och föräldrarnas inverkan. Resultatet visar även att det fanns en önskan hos socialsekreterarna om att möjliggöra för barnen att vara mer delaktiga i utredningsprocessen, men att dessa hinder ofta står i vägen.

    Studiens slutsats är att bristen på samsyn och förståelse kan vara en förklaring till de brister som finns i utredningsarbetet med barn. Vi ser också att arbetet är otroligt komplext vilket utsätter socialsekreterarna för olika dilemman där barnets perspektiv lätt försvinner.

  • 295.
    Marciniak, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för hälsa och kultur.
    Inkluderingsprocesser för nyanlända elever i grundskolan2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år kommer närmare 100 000 flyktingar till Sverige varav en fjärdedel är barn i skolåldern. På vilket sätt de mottas av skolan, kan påverka deras fortsatta liv i Sverige och engagemang i det svenska samhället. Studiens syfte är att belysa, analysera och diskutera hur de nyanlända eleverna ingår i inkluderings- samt exkluderingsprocesser i den svenska skolan och lärarnas roll i denna inkluderingsprocess. I studien kommer även Arbetsintegrerat Lärande (AIL) diskuteras som en teori och en arbetsmetod för verksamhetsutveckling. Undersökningen är en kvalitativ studie. Empirin består av sju intervjuer med lärare från en förberedelseklass och en reguljär klass 3. Vidare består empirin även av resultat från deltagande observationer som genomförts både i förberedelseklassen och i den ordinarie klassen.

    Resultatet, som presenteras tematiskt, visar att de nyanlända eleverna ingår både i inkluderings- och exkluderingsprocesser i den svenska skolan samtidigt. Lärarnas roll i inkluderingsprocessen är central och deras kunskap och engagemang går inte att underskatta. Samtidigt visar studiens empiri att lärarna och ledningen i den skolan där som undersökningen gjordes, bryter mot de regler som Arbetsintegrerad Lärande föreslår för verksamhetsutveckling. Samverkan mellan lärare från olika arbetsgrupper finns inte med i den formella planeringen.

  • 296.
    Martin, Anneli
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Silkepapper och rosa gräs: en dokumentation och utvärdering av Kulturbyrån i Trollhättan 2000-20032005Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 297.
    Martinsson, Johanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Andersson, Alice
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    ”Det handlar ju liksom om att hitta knapparna som gör att det känns meningsfullt”: En kvalitativ studie om yrkesverksammas upplevelse av att arbeta med hund i skolan2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka yrkesverksammas upplevelse av att använda hund som ett socialpedagogiskt verktyg i skolan. Vi vill undersöka hur yrkesverksamma jobbar, vad för effekter det kan få för elevers hälsa samt hur arbetet med hund kan påverka elevernas skolsituation. Den psykiska ohälsan bland ungdomar ökar och det har framkommit att bidragande faktorer till detta kan finnas i skolan och skolmiljön. Hunden har länge varit en del av människans vardag och forskning har visat på att hundens närvaro har flertalet positiva effekter på människans hälsa, lärande och utveckling. Det har också blivit allt vanligare att hunden används i sammanhang för att stödja människor på olika vis. Metoden som använts för att undersöka detta är kvalitativ metod genom halvstrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom skolan. Studien utformades genom snöbollsurval och intervjuer genomfördes med fem informanter. Efter att intervjumaterialet bearbetats kom vi genom kodning, tematisering och summering fram till fem teman; "En anpassning av lärandemiljön","Hunden som motivationshöjare", "Hunden som trygg punkt", "En förhöjd empati", "En hjälp i kommunikationen" samt "Är Hunden verkligen oumbärlig?". Resultatet i vår studie visar på att de yrkesverksamma upplever att hunden har en positiv effekt på områden som elevers motivation, empatiska förmåga, sociala och kommunikativa förmåga samt deras känsla av trygghet i skolmiljön. Hunden visade sig även ha en lugnande effekt hos eleven samt upplevdes fungera som en social brygga i olika situationer för eleven.

  • 298.
    Matscheck, David
    et al.
    FoU Nordost [RD Northeast], Danderyd, Sweden, Department of Social Work, Stockholm University, Stockholm, Sweden;.
    Piuva, Katarina
    Department of Social Work, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Eriksson, Lisbeth
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Åberg, Martin
    FoU-Nordväst [RD Northwest], Sollentuna, Sweden.
    The Coordinated Individual Plan: is this a solution for complex organizations to handle complex needs?2018Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, s. 1-17Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Persons with mental health problems and substance abuse often have complex needs requiring many kinds of help concurrently. In Sweden, an attempt has been made to counterbalance the effects of fragmentation by means of legislation on collaboration, requiring on the individual level the use of Coordinated Individual Plans (Sw. Samordnad Individuell Plan, SIP). The aim of the study is to explore collaboration as it is indicated in SIP and other case documentation with focus on how SIP is motivated, and what kind and degree of collaboration is indicated by the documentation. 12 individual case files have been studied in six local authorities and the results have been analyzed in relation to a regional collaboration agreement and local collaboration agreements. The results show unclear motivation for SIP and that SIP is primarily used for documentation of short-term planning. Use of SIP and participation in SIP appears also to be uneven. The authors characterize SIP as an unsystematic form of interagency meeting, with documentation indicating a relatively low to moderate level of collaboration. The authors question whether SIP is an optimal form for collaboration and suggest that more distinct models such as case management or multidisciplinary teams could be more effective.

  • 299.
    Mattsson, Anna
    Högskolan Väst. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Socialpedagogik i tvångsvård: professionellas syn på delaktighet och motivation inom LVM2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att belysa och jämföra hur olika professionella tänker kring socialpedagogik och tvångsvård, hur motiveras klienter till att bli delaktiga i sitt förändringsarbete. Vidare är syftet även att lyfta tankar från yrkesverksamma kring människor som "hamnar mellan stolarna". De centrala frågeställningarna som studien bygger på är: Hur arbetar olika professioner socialpedagogiskt med personer som hamnar inom LVM? Skiljer sig motivations- och behandlingsarbetet inom tvångsvård jämfört med frivilligvård? Vilka tankar finns hos olika professioner kring individer som hamnar mellan lagstiftningar? Teoretiska perspektiv är socialpedagogik och empowerment, med de centrala begreppen delaktighet och motivation. Dessa ställs i relation till syfte, frågeställningar och empirin i analysen. Som metod för studien används kvalitativ forskningsintervju med utgångspunkt i Kvale och Brinkmanns (2009) halvstrukturerade forskningsintervju som har sin inspiration i den fenomenologiska filosofin. Analysen genomfördes utifrån vad Kvale och Brinkmann kallar bricolage, mening skapas utifrån olika ad hoc-metoder. Tolkningen gjordes genom olika teman som var framtagna dels ur syfte och frågeställningar, men även från teman som utmärkte sig i intervjuerna. Resultatet visar att man ser på socialpedagogik – delaktighet på olika sätt beroende på profession. För vissa av informanterna kom lagstiftningen i första hand, det var viktigast att hindra en människa från att dö, därefter kunde motivationsarbetet komma. Dock lyftes individen fram, arbetssättet var ofta att hitta alternativa lösningar om risken fanns att personen skulle hamna mellan stolarna. Min slutsats av studien är att ett socialpedagogiskt förhållningssätt kan se olika ut. Om jag försöker att bemöta en människa på hans/hennes nivå och göra dem delaktiga i vårt möte, i vår process arbetar jag socialpedagogiskt. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 300.
    Meaney, Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Svensson, Sara
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Yrkesprofessionell handledning i socialt arbete2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet är att beskriva betydelsen av yrkesprofessionell handledning i socialt arbete. Syften preciseras utifrån tre frågeställningar; att beskriva och skapa förståelse för hur socialarbetare upplever yrkesprofessionell handledning, att beskriva och skapa förståelse för hur socialarbetare upplever handledarens roll, och att beskriva och skapa förståelse för varför grupphandledning upplevs som en viktig del i den yrkesprofessionella handledningen. För att söka svar tillämpades halvstrukturerade intervjuer i samtal med socialarbetarna. Analysmetoden är inspirerad av grundad teori. I analysprocessen tolkades det empiriska materialet utifrån ett systemteoretiskt perspektiv.

    Resultatet visar att yrkesprofessionell handledning ger möjlighet till reflektion, vilket är utvecklande för socialarbetares kompetens i arbetet i med klienterna. Med kompetens följer ett bättre självförtroende och ökat välbefinnande. Handledaren har ett stort ansvar i hur yrkesprofessionell handledning upplevs av socialarbetarna. Professionalism och ett respektfullt bemötande efterfrågas. I grupphandledning drar kollegorna nytta av varandras erfarenheter, något som upplevs värdefullt. 

    Slutsatsen är att yrkesprofessionell handledning upplevs positiv och är nödvändig då den bidrar till reflektion och kompetensutveckling. På så vis ger det en ökad professionalitetet i arbetet. Handledaren fyller en viktig funktion, en förutsättning är att handledaren har rätt kompetens. Grupphandledning upplevs som en viktig del om kollegorna är samspelta och trygga med varandra. Ett väsentligt kunskapsutbyte kan då ske. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Yrkesprofessionell handledning i socialt arbete
3456789 251 - 300 av 480
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf