Change search
Refine search result
3456789 251 - 300 of 2840
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 251.
    Assmo, Per
    University West, School of Business, Economics and IT, Divison of Law, Economics, Statistics and Politics.
    Development of international collaborations in WIL for post-graduate and PhD programmes2019In: VILÄR 5-6 december 2019, University West, Trollhättan: Abstracts / [ed] Kristina Johansson, Trollhättan: University West , 2019, p. 5-5Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    This presentation discuss the development a long term collaboration between University West and universities in South Africa. With a focus on developing the field of WIL in research and higher education, University West is developing two main components.Together with University of the Western Cape (UWC) we develop an International Master Programme in Work Integrated Political Studies. The programme will provide a Master degree in work Integrated Learning, and the programme will be implemented through jointly organised teaching and supervision, conducted in a combined campus/on-line mode, and working closely with the civil society in both countries.Furthermore, together with Central University of technology (CUT) we embark on a collaboration on a third party agreement for PhD students from CUT to study and receive a PhD degree in WIL from University West.

  • 252.
    Assmo, Per
    University West, School of Business, Economics and IT, Divison of Law, Economics, Statistics and Politics.
    International collaboration in the new WIL PhD programme at University West2020In: VILÄR: 3–4 December 2020 University West,Trollhättan. Abstracts / [ed] Kristina Johansson, Trollhättan: Högskolan Väst , 2020, p. 7-8Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Work Integrated Learning (WIL) is a profile of University West, both in education and in research. Since 2020, the University has initiated a new and unique PhD programme in WIL. University West is given the task and responsibility by the Swedish government to develop WIL into a new research subject. Hence, University West is the only University that provide this PhD programme in WIL, nationally and internationally. The presentation initially provide a presentation of the PhD programme, discussing the field of research and the organisational structure. Being a unique PhD programme, University West aim to make it attractive in the international landscape of higher education and research. In so doing, the presentation discuss the development of international collaboration of WIL research, illustrated by a new agreement and collaboration of PhD education in WIL with Central University of Technology (CUT) in South Africa. In this respect, the presentation also highlight the opportunities of international long-term research cooperation in WIL, as a research field/subject, and there to connected collaborations with the surrounding society at local, national and international levels.

  • 253.
    Assmo, Per
    et al.
    University West, School of Business, Economics and IT, Divison of Law, Economics, Statistics and Politics.
    Sunnemark, Fredrik
    University West, School of Business, Economics and IT, Divison of Law, Economics, Statistics and Politics.
    Karlsson, Erika
    University West, School of Business, Economics and IT, Divison of Law, Economics, Statistics and Politics.
    Lundqvist-Westin, Wilma
    University West, School of Business, Economics and IT, Divison of Law, Economics, Statistics and Politics.
    Kompetensutveckling för kunskapsförsörjning inom skolan: En fallstudie i Uddevalla och Sotenäs kommuner2020Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 254.
    Astegren, Christoffer
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    En kvalitativ studie kring hur den historiemedvetna undervisningen skiljer sig mellan årskurs 4-6 och 7-92016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Historiemedvetande har kommit att bli det kanske absolut viktigaste begreppet i den moderna historieundervisningen. Med tanke på att begreppet varit en stor del i de svenska styrdokumenten i över 20 år borde lärare vid det här laget vara mycket bekanta med begreppet och ha det som en central del av sin historieundervisning. Min studie syftar till att undersöka hur den historiemedvetna undervisningen skiljer sig mellan mellan- och högstadiet. Att kartlägga hur det ligger till idag skulle kunna vara ett första steg mot en historiemedveten undervisning som är speciellt inriktad efter de olika årskursernas nivå. Genom tre kvalitativa intervjuer med lärare som undervisat historia inom både årskurs 4-6 och 7-9 har jag fått ta del av hur de tänker kring arbetet med historiemedvetande i årskurs 4-6 och 7-9. Att skapa intresse var en stor del av arbetet kring historiemedvetande. Alla informanter var relativt samstämmiga och menade på att elever i årskurs 4-6 tycks intresseras mest då deras egen identitet står i fokus. Elever inom årskurs 7-9 tycks intresseras mest då elevernas känslor ligger till grund för den historiemedvetna undervisningen.

  • 255.
    Astegren, Christoffer
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Said, Nezik
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Religionskunskap i svensk grundskola: Mellanstadieelevers konstruktioner kring religionsämnet2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Svensk skola har under en längre tid haft svårigheter att väcka elevers intresse för religionsundervisning. 1992 genomförde skolverket en utvärdering av grundskolan, där ett stort antal elever fann religionsundervisningen tråkig på grund av läroboksstyrning och ansåg att det gavs få möjligheter till diskussion. 2003 utvärderades ämnet igen varpå resultaten var bättre, men ämnet uppfattades fortfarande som tråkigt. Snart 15 år senare undersöker vi ett antal elevers konstruktioner kring religionsämnet, då få studier kring detta har gjorts sedan dess.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur mellanstadieelever konstruerar religion som skolämne. Varför vi har valt att undersöka detta är på grund av den negativa uppfattning som elever har haft om ämnet under en längre tid. Ju mer kunskap vi kan få i hur elever konstruerar ämnet och vilka problem som finns, desto lättare blir det att förstå vilka ändringar som behöver göras för att öka elevernas intresse och på sikt deras kunskaper i ämnet.  Metod: Vi har intervjuat ett antal mellanstadieelever genom fokusgruppsintervjuer. Intervjuerna har spelats in och transkriberats. Därigenom har vi använt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv för att finna konstruktioner. Resultaten har diskuterats med hjälp av teori och bakgrundsforskning.    Resultat: Genom fokusgruppsintervjuer fann vi tre konstruktioner: Varför religionsundervisning? där ett stort antal elever uttryckte oförståelse för varför religionskunskap finns i skolan. Förståelse för varandra, där ett antal elever menade på att kunskap om religioner ökar förståelsen för andras livshållning. Ett tråkigt ämne, där flera elever uttryckte att religionsundervisning är det tråkigaste ämnet för att de är passiva i undervisningen och att det är för läroboksstyrt.   

  • 256.
    Atle, Ylva
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Kihlberg, Emma
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Känslokalla flickor och sårbara pojkar?: -En granskning av läroböcker ur ett genusperspektiv2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I samhället finns stereotypiska uppfattningar om vad som anses vara kvinnligt och manligt och enligt skolans värdegrund ska skolan motverka dessa uppfattningar. Stereotyper kan bland annat återfinnas i läroböcker. Läroböcker är något som elever dagligen får ta del av. På tidigt 1990-tal upphörde den statliga granskningen av läromedel. Detta bidrar till att lärare inte längre kan ta förgivet att läromedlen överensstämmer med skolans värdegrund och därmed blir uppgiften att granska läromedel betydelsefull. Tidigare forskning om detta ämne visar övergripande att läroböcker i olika ämnen förmedlar en stereotyp bild av det manliga och kvinnliga könet, samt att det manliga könet är överrepresenterat i läroböcker. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka skönlitterära texter från läroböckerna Bums, Prima svenska 6 och ZickZack läsrummet ur ett genusperspektiv. Avsikten är att undersöka hur kvinnor, flickor, män och pojkar gestaltas och konstrueras genom de egenskaper de tillskrivs, samt om något kön är under- eller överrepresenterat. Metod: I studien har en textanalys av läroböcker utförts på skönlitterära texter. Vi har genomfört både kvalitativa och kvantitativa analyser. Det förstnämnda genom att tolka textmaterialets innehåll, och det sistnämnda genom att mäta frekvensen av företeelser utifrån vår forskningsfråga. Den kvalitativa analysen har genomförts utifrån ett schema konstruerat av Nikolajeva, som vi använder som ett analysverktyg. Resultat: Den kvalitativa delen av vår undersökning visar att det kvinnliga och manliga könet konstrueras i läroböckerna. Könen tillskrivs i större utsträckning de stereotypa egenskaperna för respektive kön än vad de tillskrivs det motsatta könets egenskaper. När könen överskrider könsgränserna är det i större utsträckning män som får feminina egenskaper än vad kvinnor får maskulina egenskaper. Vår analys visar även att då det maskulina könet får feminina egenskaper är detta i stor grad pojkar och inte vuxna män, och att då kvinnor får maskulina egenskaper är detta vuxna kvinnor. Vårt kvantitativa resultat visar att män är överrepresenterade kvinnorna i läroböckerna. Både genom fördelningen av huvud- och bipersoner och genom antal förekommande personer, med undantag för en av läroböckerna där det kvinnliga könet får flest huvudroller

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 257.
    Augustsson, Dennis
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Collaborative Media in Educational Settings: Teaching as a Design Profession2018In: The International Journal of Design Education, ISSN 2325-128X, Vol. 13, no 2, p. 1-19Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article reports on a participatory design project conducted with K-12 schools in the US and Sweden to create an international collaboration on Marine Biology using video production as a tool for learning and representation. The aim of the project was to explore teachers' challenges and strategies due to digitalization and new curricular demands through a lens of sociocultural perspectives. Cultural Historical Activity Theory (CHAT) was used to understand and support participating teachers' development as well as the design process. Using the CHAT model as a design tool enabled teachers to grasp a complex learning environment and frame contradictions and tensions in the activity. Challenges in terms of curricular demands and media literacy could be identified and addressed as part of interacting activity systems, and the process enabled expansion of knowledge and ideas for both design and future work practice.

  • 258.
    Augustsson, Dennis
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Expansive design for teachers: An activity theoretical approach to design and work integrated learning2020Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis explores how Participatory Design (PD) and Cultural Historical Activity Theory (CHAT) can be combined and used as a theoretical framework and methodology in a professional development activity for teachers. A shift in the way we view teachers, from implementors to designers who actively construct, invent, and develop the practice of schooling also calls for changes in teacher education and professional development activities. The study presented here explores teachers' work and learning during a professional development activity conducted as a participatory design project between two K-12 schools in Sweden and the USA, using media production to create an international collaboration on Ocean Literacy. The work draws on central notions and practices based on the Scandinavian School of Participatory Design and the Change Laboratory methodology (CL) based on the theoretical framework of expansive learning. The thesis is comprised of three articles answering research questions about what challenges and strategies develop in a design process as a situated professional development approach and how we can understand learning as part of and expanding beyond a design process using activity theoretical tools.The first article presents a description of challenges and strategies developed by teachers in the first iteration of the design process and the results of using an activity theoretical model for collaborative analysis of the process. The second article analyses a CL intervention in the second iteration of the design process, adopted after the results of the first iteration. The analytical focus here was placed on empirical manifestations of the epistemological principles of the theoretical framework of expansive learning. The third article explores the occurrences and cyclicity of the learning actions postulated by the theoretical framework in the same intervention through a detailed analysis of the participants' discourse in the process. The thesis comes to a conclusion with a tentative formulation of design principles based on findings from the studies.

    The results point to how innovative educational design can have consequences for teachers' work with conflicting needs, tensions, and contradictions at the systemic level of the activity. PD processes in educational settings require toolsand concepts to capture this complexity and create sustainable solutions. In this study, activity theoretical models served as a collaborative tool for teachers to analyse and change their practice and to describe and explain work integrated learning in the design process. The work highlighted the need for teachers' expertise in design as well as the important role of media literacy in the use of new technology. Their active and practical engagement in the materials, basedupon the tradition of PD, must be understood as an important part of the development of agency and volition, and findings suggest that the combination of PD and CL methodologies can serve as a vehicle for expansive learning and new innovative learning designs in educational settings. This approach was conceptualized as expansive design.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 259.
    Augustsson, Dennis
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Expansive learning in a change laboratory intervention for teachers2021In: Journal of educational change, ISSN 1389-2843, E-ISSN 1573-1812, Vol. 22, no 4, p. 475-499Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The theory of Expansive learning and the change laboratory (CL) methodology has been developed and applied in many studies on workplace learning and educational change. There are fewer studies made on small-scale interventions, exploring the longitudinal development of expansive learning in an educational change effort. This article examines a CL intervention performed in an upper secondary school in Sweden, with a small group of teachers engaged in a participatory design project. By identifying and analysing the relationship of the seven learning actions posited by the theory of expansive learning, the aim was to contribute to the discussion of the CL methodology and the empirical usability of the theory. The results showed that the seven expansive learning actions functioned as analytical tools to map the teachers learning and development, but the analysis also showed many deviations, disruptions and occurrence of practical actions of design in the process. This challenge the notions of cyclicity and ascension in the theory of expansive learning. Cyclicity might be desirable but not necessary for expansive learning which questions the need to first grasp the problem at a conceptual level before generating concrete solutions. The Findings in this study suggests the opposite; that the entanglement and parallel movement between the abstract and the concrete was a driving force for the teachers expansive learning and the design of new curricular units.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 260.
    Augustsson, Linn
    et al.
    University West, Department of Nursing, Health and Culture, Divison for Health, Culture and Educational Sciences.
    Alidost, Sheila
    University West, Department of Nursing, Health and Culture, Divison for Health, Culture and Educational Sciences.
    Upplevelsen av sambandet mellan krav och resurser: En fenomenologisk studie bland förskolepersonal2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    After the curriculum supplement, which took place in 2010, in the follow-up development and evaluation, nurseries additional tasks to follow, which in turn have resulted in higher demands on employees and working team in preschools in Sweden. Our study has been conducted in a preschool in Region Västra Götaland. The business consists of three divisions, which are divided by age of the children, 1-2 years, 3-4 years, and 5-6 years. Each department works two preschool teachers and a nanny. The finding of the case study was that the business does not have enough potential to achieve all the demands from the curriculum. Interestingly was therefore to examine the extent to which pre-school activities are given sufficient opportunities to meet curriculum goals. Our purpose was to catch the boss and employee perceptions of the relationship between requirements and resources. The issues that formed the basis for our case study were: Does the business live up to the demands that the curriculum places based on the available resources of the business? What is the situation with the resources of the business? How does the business to be on the resources available? The approach we used is to get answers to the questions have been through a qualitative approach where data collection methods consisted of semi-structured interviews and participant observation. The participation in the case study has been the employee and manager in early childhood education. The choice of the various occupational categories was of interest to get an overall perspective of requirements and resources for early childhood education. The concepts of requirements and resource formed the basis for the semi-structured interviews. Employees and management interview guides had the same focus but despite this, two different interview guides. One interview guide was used to obtain the employees ' perspective, the second interview wizard to capture management's perspective on employees' administrative work of monitoring, evaluation and development. Henceforth, the case study showed that the employees and the manager's experiences of the new requirements that monitoring, evaluation and development was considered to be time consuming and that this took much time away from the children's group, mainly because of the resources of finances and lack of time. Economy shortage has contributed to large groups of children and employees, which in turn has led to the feeling of inadequacy among employees.

  • 261.
    Avedissian, Nairi
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Kuruyawa, Salote
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Translanguaging: Teachers' Perspectives on English as a Bridging Resource in Swedish as a Second Language Classrooms2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The concept of translanguaging is new and its utilization in Swedish as a Second Language (SVA) classrooms varies. The increasing number of multilingual students present in such classrooms has made the exploration of its application a central aspect within pedagogical research. Most, if not all, translanguaging research has focused exclusively on the utilization of a learner's native language in the acquisition of the target language in creating learning environments that are conducive to learning. In the case of Swedish classrooms, the potential of English as a more widely used resource is often overlooked although it has the possibility to improve the learning dynamics during lessons.

    As English is an ever-present language in Sweden, especially when it comes to communication and mass media, its status and accessibility as a language both globally and locally can be valuable. Therefore, its potential as a resource in classrooms should not be ignored and should instead be explored more thoroughly.

    In this essay the focus is on English as a bridging resource in SVA classrooms. We explore and discuss the perspectives of seven SVA teachers who share their ideas and thoughts about utilizing English in their respective classrooms, specifically when it comes to clarification of certain tasks, and the facilitation of their students' acquisition of Swedish. 

    The results of this study indicate that English is a very valuable bridging resource in the acquisition of Swedish, especially during the teaching of complex grammar components as it saves time. Although there were also counterproductive effects associated with English, the interviewees agree that it is a very productive resource during their lessons, particularly when there is an urgent need to bridge communication with their respective students. 

  • 262.
    Averin, Camilla
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Synen på ämnet svenska som andraspråk och andraspråksinlärare2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Svenska som andraspråk har funnits som ett eget ämne sedan 1995 och innan dess som ett stödämne till ämnet svenska. Ämnets existensberättigande debatteras flitigt och det finns förespråkare som anser att ämnet bör förändras och de som anser att ämnet bör tas bort då det är diskriminerande. Hur synen på svenska som andraspråk och de elever som studerar svenska som andraspråk såg ut vid införandet av ämnet och hur det har förändrats över tid behandlas i denna uppsats.

    Syfte: Studiens syfte är att utifrån policytexter identifiera vilka argument som fanns vid införandet av ämnet svenska som andraspråk, undersöka hur elever som läser svenska som andraspråk representeras och positioneras samt att se förändring över tid.

    Metod: Den metod som tillämpas är en diskursiv analys med genealogin som angreppssätt.

    Resultat: Ämnet svenska som andraspråk är först ett stödämne till ämnet svenska där målet är att eleverna så snart som möjligt ska återgå till den ordinarie undervisningen. Svenska som andraspråk införs som ett eget ämne för att tillgodose behovet av undervisning som stödjer andraspråksutvecklingen. Målet är att införliva eleverna i samhället och skapa goda samhällsmedlemmar. Samtidigt som elever med utländsk bakgrund ska bli en del av det svenska samhället betonas vikten av tvåspråkighet och bevarandet av förstaspråket.

  • 263.
    Axell, Annie
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Grennborg, Mathilda
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Vad är grejen med maten?: En etnografisk studie om förskolan med måltiden i fokus2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Måltiden har alltid funnits och sett olika ut och i förskolan är måltiden en återkommande aktivitet. Många barn äter flera mål om dagen på förskolan, måltiden kan vara en plats för omsorg, lärande och social interaktion. Syftet med vår studie är att undersöka på vilket sätt och i vilket syfte måltiden används av pedagoger i förskolan. För att möjliggöra detta har vi använt en etnografisk metod där vi har observerat och samtalat med pedagoger samt studerat miljön på en förskoleavdelning i Västra Götalands kommun. I vår analys har vi utgått från det sociokulturella perspektivet och använt specifika analysbegrepp, vilka är scaffolding, artefakter, mediering och appropriering. Resultatet i studien visar att måltiden innehåller många olika arenor. Vi har sett att måltiden är rutiniserad och innehåller regler och rutiner som pedagogerna har bestämt vilka barnen behöver anpassa sig efter. Måltiden kan även ses som en arena ur ett pedagogiskt perspektiv där både lärande om olika ämnen ingår så som matematik och hållbar utveckling, men också lärande om och med sinnena och smakupplevelser.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 264.
    Axellie, Olivia
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Kleist, Rebecca
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Låt oss berätta: En kvalitativ intervjustudie med förskollärare om deras syn på högläsning2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Studien handlar om vikten av högläsning för barns språkutveckling och deras förmåga att anpassa sig till omvärlden. Olika författare påpekar olika saker om högläsningens betydelse för barn och deras språkutveckling. Läroplanen för förskolan 2018 tar upp betydelsen av språkutveckling för barn och i läroplanen står det även att förskolans uppdrag är att främja barnens språk och digitala kompetens. Vidare i texten nämns det även hur högläsnings situationerna kan se ut i små eller stora barngrupper samt hur det påverkar undervisningen.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på användning av högläsning i förskolan och vilken betydelse de menar högläsning har för barnen. Studien syftar till att besvara följande frågeställningar; Vilken betydelse menar förskollärare att högläsningen har för barnen? Hur beskriver förskollärare sitt arbete med högläsning?

    Teori: Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där vårt resultat analyseras med hjälp av begreppen: scaffolding, mediering och proximal utvecklingszon.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie där vi genomfört semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare i olika kommuner.

    Resultat: Resultatet visar att det finns fler än ett sätt att jobba med högläsning, där våra informanter utrycker hur viktigt det är för språkutvecklingen. I vårt resultat har vi kommit fram till att förskollärarna använder högläsning som ett medierande redskap till vardags. Bland våra förskollärare framkom det dessutom att många använde sig av olika typer av läsvila. Att högläsningen främjar både intellektet och fantasin är något som framkommer tydligt i vårt resultat.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 265.
    Axelsson, Felicia
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Chamoun, Liza
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Matematiska klassrumssamtal med andraspråkselever: en kvalitativ studie om lärares erfarenheter av undervisning i matematik, årskurs 1–32020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Internationella undersökningar visar att elever med utländsk bakgrund går ur grundskolan med sämre betyg i matematik än elever med inhemsk bakgrund. Att kunna behärska språket är en avgörande faktor för att eleverna ska kunna lyckas i matematik. Matematiska klassrumssamtal har visat sig ha stor betydelse för elevens kunskapsutveckling. I de yngre åldrarna sätts grunden för ett livslångt lärande och därmed har läraren en betydande roll för elevens utveckling inom ämnet. Andraspråkselever ska ges möjlighet att nå samma mål som elever med inhemsk bakgrund. Vi finner det därför intressant att undersöka hur lärare arbetar för att anpassa sin undervisning för att stötta andraspråkselever i matematiska klassrumssamtal.

    Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärares erfarenheter av klassrumssamtal i matematikundervisningen där andraspråkselever ingår, samt om och i så fall hur särskilda anpassningar görs. Studien avgränsas till att undersöka matematiska klassrumssamtal med elever i årskurs 1–3.

    Metod: Studiens empiriska material är insamlat via telefonintervjuer med 12 lärare, där det samtalades om deras erfarenheter av att arbeta med matematiska klassrumssamtal där andraspråkselever ingår.

    Resultat: Studiens resultat visar att lärare anser att andraspråkselevers svårigheter i att delta i matematiska samtal främst beror på bristande begreppsförståelse. Studien visar också att lärare eftersträvar ett gott klassrumsklimat, då de menar att de sociomatematiska normer som råder i klassrummet har en betydande roll. Resultatet visar också att lärarna arbetar på olika sätt och använder olika metoder för att stötta och anpassa undervisningen för eleverna, så att de ska kunna delta i de matematiska klassrumssamtalen. Det framkom också att lärare ser flera utmaningar i att kunna anpassa matematikundervisningen där andraspråkselever ingår

  • 266.
    Axelsson, Felicia
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Chamoun, Liza
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Mysteriet med ”det kompetenta barnet”: En kritisk diskursanalys om hur barns kompetenser konstrueras i nutida barnlitteratur utifrån ett demokratiperspektiv2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt ”Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet” ska skolväsendet vila på en demokratisk grund. Eleverna ska få utvecklas både som ansvarsfulla individer och medborgare. Detta medför att skolan har ett dubbelt uppdrag. En central del av svenskundervisningen är olika typer av texter vilket ska ge eleverna förutsättningar att utveckla både sin identitet och förståelse för omvärlden. I grundskolans undervisning används skönlitteratur både som högläsningsbok, men läses även av eleverna själva. Elevers identitetsskapande underlättas om lärare är medvetna om vad den litteratur man väljer att använda i sin undervisning signalerar till eleverna, både ur ett demokratiskt samhällsperspektiv men även för den enskilda elevens identitetsskapande. Det är viktigt att undersöka vad de identiteter som barn erbjuds i barnlitteratur, förmedlar i relation till de förmågor som krävs för att delta i ett demokratiskt samhälle. Därav är vårt forskningsproblem en demokratifråga. På flertalet topplistor över mest köpta böcker för åldrarna 6–9, ligger under tiden då studien är gjord, barnboksserien Musse och Helium, skriven av Camilla Brinck (2018). Då bokserien är uppskattad och även används i skolsammanhang är det relevant att undersöka vad dessa böcker erbjuder eleverna. Vi vill med detta arbete bidra med kunskap om hur barns kompetenser och relationer konstrueras i den första delen av serien.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur barns kompetenser och relationer konstrueras i barnboksserien Musse & Helium Del 1: Mysteriet med hålet i väggen, skriven av Camilla Brinck och illustrerad av Jan Jäger (2018).

    Metod: För att besvara studiens syfte har en kritisk diskursanalys gjorts utifrån ett demokratiperspektiv. Som stöd vid analysarbetet har Tomas Ellegards (2004) kriterier, för vad som karaktäriserar det ”kompetenta barnet” används.

    Resultat: Studiens resultat visar att det finns en kompetensfördelning mellan könen på de två barnen. Killen konstrueras utefter rationalitet och som att vara självständig, medan tjejen konstrueras som emotionell och beroende. Den visar också på maktförhållande mellan barnen men även mellan barn och vuxna.

  • 267.
    Axelsson, Hanna
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Hur görs elever delaktiga i matematikundervisningen?: En kvalitativ studie som ger elevers och lärares syn på delaktighet2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det är ständigt olika begrepp som tillkommer och cirkulerar i skolans värld. Just nu är delaktighet ett sådant begrepp som lyfts av bland annat Läroplanen som påpekar att det ska prägla den undervisningen som bedrivs. Specialpedagogiska myndigheten (SPSM) har tagit fram en modell som benämns som Delaktighetsmodellen som bland annat syftar till att synliggöra och skapar möjligheter för att utveckla elevers delaktighet i undervisningen. I och med detta skapades en nyfikenhet att undersöka elever och lärares syn gällande detta nya begrepp som nu förväntas präglar skolans tänk och genom det skapades det syfte som grundar denna studie.

    Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och synliggöra uppfattningar kring delaktighet i matematikundervisning ur lärare och elevers perspektiv. Förhoppningen var att studien skulle synliggöra om elevers och lärares syn på delaktighet är lika och huruvida eleverna ges utrymme att vara delaktiga i matematikundervisningen utifrån delaktighetsmodellen och det sociokulturella perspektivet.

    Metod: Intervju valdes som metod för att svara på studiens forskningsfrågor. Detta gjordes på elever i årskurs 5 samt deras matematiklärare.

    Resultat: Delaktighet visade sig vara ett komplext begrepp och svårt att definiera av både läraren och eleverna. Vad som dock visade sig var att både eleverna och läraren hade en samsyn på vad delaktighet var och de ansåg att delaktigheten påverkades främst av om och hur eleverna hade möjlighet att påverka arbetssätt och arbetsformer. Studien visade att de sex aspekterna ur delaktighetsmodellen inte krävs för att de ska uppleva delaktighet.

  • 268.
    Axelsson, Hanna
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "Om man kan matte väldigt bra så blir nästan allt lättare": Elevers tankar kring lustfyllt lärande i matematik i årskurs 62019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Lust att lära är ett begrepp som ofta nämns i skolans värld. Detta begrepp finns det många definitioner på och Skolverket (2003) lyfter i sin rapport om lust att lära med fokus på matematik fram ett antal faktorer som påverkar elevers lust att lära. För att göra undervisningen lustfylld finns det varierade arbetssätt och arbetsformer att använda sig av. Sedan 2003 har både samhället och teknologin genomgått en stor utveckling vilket innebär att nya verktyg nu finns tillgängliga för att skapa ett lustfyllt lärande i jämförelse med vad det fanns år 2003. I och med detta så skapades syftet som grundar denna studie.

    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka och synliggöra elevers upplevelser i matematik. Förhoppningen var att identifiera vad som bidrar till lust att lära och att ge en inblick i elevers tankar kring undervisningen. Tanken var att undersöka upplevelserna kring vilka faktorer som påverkar lusten att lära hos eleverna idag och om de faktorer överensstämmer med vilka de som Skolverketsrapport år 2003 lyfte fram som påverkande på lusten att lära.

    Metod: För att få svar på studiens forskningsfrågor valdes intervju som metod. Intervjuerna skedde med 8 elever i årskurs 6.

    Resultat: Sammanfattningsvis visade intervjuerna på att eleverna tycker att matematik är ett viktigt och nödvändigt ämne som eleverna gynnas av att få kunskaper i. Det fanns en medvetenhet kring behovet av matematik i elevernas framtida liv vilket de lyfter fram främst gällde deras framtida yrken. Eleverna har önskemål om förändringar i undervisningen till mer varierade arbetssätt, arbetsformer och tydligare handledning. Eleverna uttrycker även att klimatet i klassrummet, vilket beskrevs som stökigt, har en stark påverkan på elevernas lärande. Eleverna gav specifika exempel och förslag på förändringar som de menade skulle bidra till en ökad lust att lära matematik för dem, vilket bland annat var att göra undervisningen mer varierad och tydligare handledning.

  • 269.
    Axelsson, Hanna
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Åkerström, Madeleine
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Boksamtal och högläsning i förskolan: Ett pedagogiskt verktyg för att främja barns språkutveckling2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med arbetet är att ta reda på vilka uppfattningar förskollärare har om boksamtal och högläsning samt hur detta kan främja barns språkutveckling.

    Metod: Denna studie bygger på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer som metod. Genom de semistrukturerade intervjuerna undersöks förskollärares uppfattningar om barns språkutveckling genom boksamtal samt högläsning. Insamlingen av data har utförts på sju olika enheter med sju olika förskollärare. Studien följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer.

    Resultat: Studiens resultat visar att förskollärarnas uppfattning är att de vill arbeta mer med boksamtal och högläsning men de upplever att tiden inte finns för att djupare arbeta med boksamtal, och därför blir det oftast högläsning när barnen ska varva ner utan att prata om själva boken. Resultatet ifrån studien visar också hur viktigt det är att arbetslaget delar samma uppfattning om betydelsen av ett boksamtal för att få den tid och hjälp som behövs för att förbereda sig inför ett boksamtal.

  • 270.
    Axelsson, Johan
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Söderbom, Joakim
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lärares perspektiv på IT-hjälpmedel i matematikundervisningen2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte

    Undersökningen syftar till att studera hur matematiklärare uppfattar IT-hjälpmedel i undervisningen.

    Metod

    Lärare från fem gymnasieskolor samt en Komvux-skola, från två kommuner, har deltagit i vår enkätundersökning om hur lärare ser på IT-hjälpmedel i matematikundervisningen. Totalt har 22 av 25 tillfrågade deltagit, vilket är ett lågt externt bortfall.

    Resultat

    Det finns en allmän föreställning om att hög ålder skulle innebära en negativ uppfattning om IT-hjälpmedel. Det har det inte funnits några belägg för att denna föreställning skulle vara sann i undersökningen. Lärarna anser att hjälpmedlen kan påverka lektionstiden på två sätt. En syn är att det ödslas tid, då det är svårt att få elever att använda hjälpmedlen produktivt under lektionen. Den andra perspektivet är att hjälpmedlen sparar tid, då läraren kan tidsoptimera genomgångar och spara taveltid.

    Det mest anmärkningsvärda resultatet var avsaknaden av utbildning för att hantera IT-hjälpmedel hos lärarna. Där endast 3 av de 22 tillfrågade ansåg sig ha fått någon form av utbildning, de andra har antingen lärt sig själva eller fått hjälp av kollegor. Dock vill lärare utöka sin utbildning inom IT-hjälpmedel, vilket ger hopp om att fler lärare vill integrera dessa hjälpmedel i sin undervisning och skapa en så kallad "Pull-effekt

  • 271.
    Axelsson, Johan
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Söderbom, Joakim
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lärares uppfattningar om administrativa IKT-hjälpmedel2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen har varit att undersöka lärares uppfattningar om administrativa IKT- hjälpmedel och hur dessa hjälpmedel påverkar lärarrollen gällande kommunikation. Det undersöktes även hur lärare uppfattar utbildning och tillgängligt stöd för dessa hjälpmedel.

    Metoden för undersökningen var en enkätundersökning som huvudsakligen bestod av kvantitativa frågor men även inslag av kvalitativa frågor. Till dessa frågor fick deltagarna möjligheten att bidra med egna kommentarer. Urvalet har baserats på ett kvoturval där fördelningen av deltagare har baserats på deras undervisningsämne.

    Resultat visade att lärarna har en positiv uppfattning gällande administrativa IKT-hjälpmedel, då de ökar möjligheterna till kommunikation mellan skolans olika aktörer. Dock påvisades brister i den tillgängliga utbildningen, som beskrivs som otillräcklig för att kompensera för den inlärningskurva för administrativa IKT-hjälpmedlen. Det påpekas att lärarna upplever ett litet inflytande över valet av administrativa IKT-hjälpmedel, flera lärare upplever att hjälpmedlen införs utan att dessa efterfrågas. Lärarna upplever också det stöd som IT-personal står för som positivt, även om det ofta upplevs som oklart vilka arbetsuppgifter som tillskrivs IT-personalen. Ett nyckelord för ett lyckat samarbete mellan lärare och IT-personal är flexibilitet.

  • 272.
    Axelsson, Johanna
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Westerling, Sabina
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Covid -19 pandemins påverkan på barnspsykiska hälsa: Relationer, identitetsutveckling och sociala förmågor2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund 

    2020 startade covid-19 pandemin att sprida sig över världen. Detta gjorde att svenska regeringen och dess myndighet införde olika restriktioner som ledde till att fritidsverksamheterna i Sverige började anpassa sig efter restriktionerna för den pågående smittspridningen. Vi uppmärksammade flera förändringar på de aktuella verksamheterna under våra Verksamhetsförlagda utbildningar (VFU) där barnen visade oro över hur pandemin påverkar deras hälsa. Studien inriktar sig mot barnens välmående under pandemin där vi analyserar innehållet efter de valda perspektiven: relation, identitetsutveckling och sociala förmågor. 

    Syfte

    Syftet med studien är att inhämta kunskaper och information om hur barnen ser på sin identitetsutveckling, sociala förmågor och relationer i dagsläget och jämfört med innan den pågående covid-19 pandemin, samt hur de själva ser på sin psykiska hälsa under de restriktioner som finns. 

    Metod

    Den valda metoden för studien är enkäter med slutna frågor, som lyfter förändringar såsom aktiviteter, relationer och på samhällets uppbyggnad samt hur barnen ser på sin vistelse på fritidsverksamheten under den pågående covid-19 pandemin. Enkäterna kompletteras medgruppdiskussioner som ska bidra till att vi får en djupare förståelse för barnens svar och kan analysera resultatet samt jämföra detta mellan de olika verksamheterna som vi har vistats på. 

    Resultat

    Flera av barnen känner att de har blivit påverkade av pandemin men att det sker på olika sätt som handlar om skillnader i hur barnen ser på sin miljö, livssituation och den information som barnen får om pandemin. Några av barnen som deltar i studien svarar att de inte känner att de har blivit påverkade men majoriteten av barnen känner att de har blivit det på något sätt.

  • 273.
    Axelsson Ponce, Jessica
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Wärn Holgersson, Julia
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "Oj, nu blev det knepigt!": En kvalitativ studie om hur en concept cartoon kan synliggöra olika samtalstyper som berör elevers uppfattning och förståelse för likhetstecknet2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund Flera kvantitativa studier redogör för att många elever har svårigheter att tolka likhetstecknet men ger dessvärre inte läsaren en inblick i hur eleverna tänker kring likhetstecknet. Den svenska läroplanen lyfter att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp. Resultaten som presenterats i TIMSS-undersökningar visar att svenska elever ligger under genomsnittet och detta kan tolkas bland annat bero på en bristande förtrogenhet med de matematiska begreppen. Av den anledningen ville vi genom en kvalitativ metod undersöka vad eleverna tänker om begreppet likhetstecknet. Den kvalitativa metoden gav oss även möjligheten att undersöka elevernas förmåga att uttrycka sig och föra matematiska resonemang.

    Syfte Syftet med denna studie är undersöka elevers uppfattningar om och förståelse för likhetstecknet. Vidare vill vi undersöka i vilken form matematiska samtal gestaltar sig i användandet av arbetsmaterialet concept cartoon.

    Metod För insamlingen av studiens empiriska material genomfördes en matematiklektion med arbetsmaterialet concept cartoon. De deltagande eleverna valdes ut utefter ett kartläggningstest med fokus på uppfattningen av likhetstecknet. Vid lektionen agerade vi båda två som deltagande observatörer. Lektionen spelades in med ljudupptagning.

    Resultat Studiens resultat synliggör elevernas tankar och uppfattningar om likhetstecknet med utgångspunkt i en concept cartoon. Under lektionen kunde vi även identifiera olika samtalstyper samt hur dessa upplevdes påverka samtalet och elevernas uppfattningar av likhetstecknet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 274.
    Axelsson Ponce, Jessica
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Wärn Holgersson, Julia
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Är problemlösning verkligen ett problem?: En kvalitativ studie om vilka aspekter lärare med särskild teoretisk matematisk kunskap tar hänsyn till vid planering av en problembaserad matematikundervisning riktat mot årskurserna F-32021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att belysa vad lärare med särskild teoretisk matematisk kunskap begrundar vid planering av en problembaserad undervisning. För att besvara syftet har studiens empiri samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer där fyra utvalda informanters tankar och resonemang lyfts fram. Resultatet av studien visar att informanterna dels belyser förståelsen som en central faktor att begrunda sin matematikundervisning på, dels understryker de även diskussion och kommunikation i ett socialt samspel som en avgörande aspekt i huruvida en förståelse möjliggörs. Därtill visar även resultatet ett synsätt på problemlösning som skiljer sig något i relation till problemlösningens olika aspekter som lyfts fram av studiens presenterade forskning, men belyser även den komplexitet begreppet innefattar. 

  • 275.
    Axenfalk, Julia
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Härnström, Tuva
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Barns tidiga läs- och skrivlärande i förskolan2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare hade förskolan pedagogiska riktlinjer att förhålla sig till, men i de riktlinjerna fanns det inget konkret om vad i ett barns lärande man ska arbeta med och utveckla. Barns talspråksutveckling har alltid uppmärksammats till skillnad från barns skriftspråk. År 1980 angavs skriftspråket för första gången som en del av förskolans uppdrag. Skriftspråket fick en mer framträdande roll eftersom det visade sig att barns läs- och skrivutveckling börjar i en tidig ålder och att det finns stora fördelar i att stimulera barnens läs- och skriftspråk. Den allra första läroplanen för förskolan kom 1998 och förskolan blev även detta år en egen skolform. Den aktuella läroplanen reviderades 2018 och trädde i kraft från och med 1 juni 2019.

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur förskolans uppdrag med läs- och skrivlärande genomförs ur förskollärares perspektiv. 

    Metod: Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer samt miljöobservationer i form av bilddokumentation för att få svar på våra frågeställningar. 

    Resultat: I resultatet framgår det hur förskollärare beskriver sitt uppdrag med läs- och skrivlärande och hur detta genomförs på några förskolor. Förskollärare beskriver vad barns tidiga läs- och skrivlärande innebär för dem, och vilka strategier de använder för att skapa en stimulerande miljö för barns tidiga läs- och skrivutveckling. Strategier som att konkretisera språkets beståndsdelar är en av flera gemensamheter de intervjuade har med varandra. I resultatet framkommer det att förskollärare arbetar med det verbala språket, bilder, symboler, bokstäver och text. Ett annat genomgående tema är kollegialt lärande där förskollärarna beskriver hur de som arbetslag använder sig av bland annat tematiskt arbete för att ta vara på barns intressen och på så vis väcka ett intresse hos barnen. Studien visar även att de genom det kollegiala lärandet lär sig av sina kollegor för att utveckla sin egen kompetens inom barns läs- och skrivlärande. Samtliga förskollärare nämner att de arbetar med högläsning och en del nämner att de använder sig av boksamtal under tiden de högläser för barnen för att skapa ett språkutvecklande samtal och utveckla intresset för att läsa.

  • 276.
    Ayoub, Omar
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Ämneslärarnas Arbete med Nyanlända Elever i grundskolan: Utmaningar och Strategier2023Student paper other, 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vi lever i en tid av ökande global rörlighet. Elever kommer från olika delar av världen och av olika skäl. Vissa flyr från krig och andra söker efter bättre levnadsvillkor. Skolan står inför utmaningar i takt med migrationen när det kommer till att undervisa nyanlända elever. Ämneslärare spelar en avgörande roll i att stödja nyanlända elever i deras inlärningsprocess. Ämneslärare behöver anpassa sin undervisning för att möta de utmaningar som uppstår i samband med migrationen. Det är viktigt att förstå hur ämneslärare arbetar med nyanlända elever eftersom deras insatser spelar en avgörande roll i elevernas inlärningsprocess. Studien bidrar till att öka kunskaperna om vilka utmaningar som förekommer och vilka strategier som används för att bemöta dem.

    Syfte: Syftet med den här studien är att ta reda på hur ämneslärare i olika ämnen arbetar med nyanlända elever i en vanlig grundskoleklass. Studien undersöker vilka specifika utmaningar som förekommer i de olika ämnesområdena enligt ämneslärare och vilka strategier ämneslärare använder för att bemöta de.

    Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod för att undersöka forskningsfrågorna. Den kvalitativa metoden valdes för att få en djupare förståelse av ämnet. Studien använder sig av intervjuer för att samla in data. Fyra ämneslärare har intervjuats, alla intervjuerna spelades in som ljudfiler för att möjliggöra närvaro under samtalen och inte missa viktig information. Ljudfilerna transkriberades till text i efterhand. För att analysera datan från intervjuerna har studien använt tematisk analys.

    Resultat: Studiens resultat visar att ämneslärare i grundskolan står inför utmaningar när de undervisar nyanlända elever. Resultatet visar också vilka lösningar det finns för att bemöta utmaningarna som framkommer. Den största utmaningen som framkommer i studiens resultat är kommunikation. De intervjuade lärarna är överens om att de upplever svårigheter när de måste kommunicera med nyanlända elever som inte talar svenska eller har något gemensamt språk. För att bemöta de kommunikativa utmaningarna uttrycker samtliga ämneslärare att de använder sig av medierande resurser som digitala verktyg och bildstöd. De intervjuade lärarna betonar också vikten av samarbete i arbetet med nyanlända elever. Genom samarbete med andra skolpersonal och digitala verktyg kan ämneslärare anpassa undervisningen och kartlägga elevens behov och utveckling. Anpassad undervisning och kartläggning är centrala faktorer för att skapa en trygg lärande miljö där nyanlända elever kan utvecklas och nå sin fulla potential. Samtliga ämneslärare försöker också inkludera modersmålslärare i undervisningen för att hjälpa de nyanlända eleverna att förstå och kommunicera.

  • 277.
    Babaheidari, Said Morad
    et al.
    University West, Department of Economics and IT, Divison of Informatics.
    Svensson, Lars
    University West, Department of Economics and IT, Divison of Informatics.
    Managing the Digitalization of Schools: an exploratory study of school principals’ and IT managers’ perceptions about ICT adoption and usefulness2014In: Proceedings of World Conference on E-Learning in Corporate, Government, Healthcare, and Higher Education 2014, Chesapeake, VA: Association for the Advancement of Computing in Education, 2014, p. 106-113Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In nowadays increasingly ICT-related investments in an overgrowing competitive school setting, the deployment, maintenance, and particularly the effective use of ICT is in many ways a complex multifaceted managerial task involving several stakeholder groups. In a pilot study of a single school district in a Swedish municipality, we have interviewed representatives from the municipal board of education, the municipal IT-support for schools, and two principals. We have used Technology Acceptance Model (TAM3) as our analytical lens to explore how school principals’ and municipal IT-managers’ perceive ICT adoption, usefulness, and the potential role of ICT. We conclude that the barriers for a successful integration of ICT into school-related activities requires a holistic managerial thinking in order to overcome the lack of coordinated ICT investment strategy and tracking of ICT.

  • 278.
    Backelin, Malin
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Sakseter, Victoria
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Barns perspektiv på matsituationen i förskolan2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Under vår utbildnings gång har vi slagits av tanken på hur mycket det kan skilja sig mellan måltider på olika förskolor. Allt ifrån regler, rutiner och även upplevelse i form av trivsel och miljö. På vissa ställen upplevdes måltiderna av oss som rofyllda där barnen i lugn och ro pratar sinsemellan och med pedagogerna och på andra ställen upplevt måltiden som ett stressigt och negativt laddat rutintillfälle i vardagen på förskolan. Därmed dök tankar upp kring hur barnen upplever måltiderna på förskolan utifrån de regler och rutiner som finns och även barnens egen chans till delaktighet och påverkan vid matsituationen.

    Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur barn uppfattar måltiderna på förskolan, hur de upplever dessa situationer och hur barnen upplever sin egen möjlighet till delaktighet och påverkan.

    Forskningsfrågorna vi har utgått ifrån är följande:

    Hur upplever barnen de regler och rutiner som omgärdar matsituationen i förskolan?

    Hur stor delaktighet och möjlighet till att påverka matsituationen upplever barnen att de har?

    Metod: För att undersöka våra frågor har vi använt oss av intervjuer med barn på två förskolor. Vi har suttit tillsammans med barnen två och två och spelat in intervjusamtalen genom ljudinspelning. Vi har sedan utgått ifrån våra övergripande temaområden och delat in intervjuerna under olika rubriker för att på detta sätt få fram ett analysmönster. För att få en insyn i hur måltiderna på förskolorna kan se ut och är uppbyggda ur ett utomstående perspektiv har vi även valt att observera måltiderna på förskolorna under en veckas tid.

    Resultat & slutsats: Det som framkommit under våra intervjutillfällen med barnen är att de har liknande uppfattningar kring många av de fenomen som diskuterades men vi kunde även se att barn upplever samma situation på ibland helt skilda sätt. På förskolorna får barnen vara delaktiga på så vis att de får vara med och duka inför måltiderna och i samtalen som förs under måltiderna. De regler och rutiner som finns vid måltiderna har barnen dock ingen större chans att påverka utan anses av barnen endast vara bestämda av pedagogerna. Måltiderna på en förskola kan skilja sig ganska stort emellan varandra i syn på vad måltiden egentligen innebär och ska innehålla och här har pedagogerna det största ansvaret och även makten att arbeta för en trivsam, social och mättande måltid.

  • 279.
    Backelund, Madelein
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lundqvist, Helena
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "Det finns mittemellan kompisar... alla kompisar är olika": - En kvalitativ studie om barns vänskapsrelationer och gemenskap i förskolan2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vänskap mellan barn stimulerar deras sociala och kognitiva utveckling (Jonsdottir, 2007, s. 16). Samtidigt visar forskning på att beteenden och situationer som skapar rädsla, ångest och oro påverkar sociala relationer negativt (Turkóglu, 2019, s. 177). I granskning av tidigare forskning finner vi att större delen av forskningsfältet berör vuxnas uppfattning om barns sociala relationer. Genom att höra barnens upplevelser kan vi bidra med ett kunskapstillskott som kan ge ett stöd i förskollärarens arbete att främja sociala relationer och gemenskap i förskolan. Syfte: Studiens syfte är att beskriva barns upplevelser av vänskap och att tillhöra en gemenskap i förskolan. Metod: I föreliggande studie används semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data. Informanterna har ingått i fokusgrupper där både enskilda och gemensamma tankar och upplevelser förts fram. Materialet har analyserats med hjälp av Interpretativ fenomenologisk analys, IPA- metoden, där barnens beskrivningar presenteras och tolkas. Resultat: Vi finner att barns sociala relationer i förskolan består av olika nivåer av vänskapsrelationer. Vänskap betyder bland annat att ha en kompis att leka med, någon som de kan ha en intim och ömsesidig relation med, men också dela intressen och hemligheter med. Barnen beskriver faktorer som påverkar deras relationer i förskolan. Faktorer som att vara snäll, hjälpsam och artig, vilka värderas positivt i kompisrelationen. De beskriver även negativa faktorer i form av fysiskt eller verbalt utåtagerande vilka ansågs av barnen påverka kompisrelationen negativt. Barnen uttrycker att det är positivt att tillhöra en gemenskap i förskolan. Däremot händer det att de utesluts ur gemenskapen av olika anledningar. Strategier har utvecklats för att undvika uteslutning eller att få tillträde till gemenskapen.

  • 280.
    Backlund, Angelica
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lekens betydelse för barns utveckling: En kvalitativ studie om förskollärarnas syn på barns fria led i förskolan2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Utifrån en granskning av den tidigare forskningen om lekens betydelse framgick det i den samtliga litteratur att lek är lärande och utvecklande för barn. I den tidigare forskningen lyfts bland annat upp synen på lek och lärande utifrån olika perspektiv där leken tillför lärande och utveckling inom bland annat den sociala förmågan.

    Syfte: Syftet med denna studien är att få en mångsidig och djupare förståelse för den fria lekens betydelse för barns utveckling och lärande.

    Metod: I denna studien har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervju. Syftet med fokusintervjuerna var att synliggöra pedagogernas perspektiv och tankar kring lekens betydelse.

    Resultat:Mitt huvudsakliga syfte var att skapa en förståelse för lekens betydelse, vilket skedde i ett nära samarbete med förskolornas pedagoger. Pedagogerna gavs möjlighet till utvecklande diskussioner där deras tankar och reflektioner stod i fokus. Syftet med detta var att synliggöra deras perspektiv på barns fria lek och lärande för att kunna ta ställning till hur de arbetar för att främja barns utveckling och lärande. Resultatet av studien visade att pedagogerna såg leken som något positivt för barns lärande och de arbetade medvetet med den fria leken för alla individers utveckling och lärande.

  • 281.
    Backlund, Sofie
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Nilsson, Isabella
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Elevers självförmåga inom subtraktionsberäkning: en kvantitativ studie om svenska elevers självförmåga inom subtraktion i årskurs 32021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Forskning visar att elever som uppvisar högre matematiska kunskaper också har en större tilltro till sin förmåga att utföra matematikuppgifter. Att ha en god självförmåga som innebär att eleven tror på sig själv har visat sig ha en stor betydelse när det kommer till elevens motivation. Elever med en hög självförmåga inom matematik har också en större möjlighet att uppnå högre resultat. Lärare har dessutom i uppdrag att stötta elever i att utveckla en tilltro till sin egen förmåga. Forskning visar att skolresultaten kan höjas om en elev har en drivande motivation. Det finns dock en kunskapslucka angående hur elevers självförmåga ser ut inom matematik på lågstadiet.

    Syfte

    Elevens självförmåga är en bidragande faktor för elevens motivation till ett ämne. Forskning visar att motivationen till ett ämne också påverkar elevernas resultat. Syftet med vår studie är därför att få en inblick i hur det kan se ut med yngre elevers självförmåga, eftersom det finnsen nuvarande kunskapslucka som vi ämnar kunna bidra med kunskap till.

    Metod

    I den här studien använder vi oss av en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning där 67 elever från 2 grundskolor i en mellanstor kommun i västsverige har deltagit. För att ta ut vår urvalsgrupp har vi använt oss av ett bekvämlighetsurval för att kunna genomföra studien. Efter datainsamlingen skapade vi ett kodschema i SPSS, där vi utifrån de svar skapade referenstabeller.

     Resultat

    Resultatet i vår studie visade att den här urvalsgruppen av elever har en hög självförmåga. Ingen elev ansåg sig vara dålig på subtraktion och majoriteten av eleverna ansåg sig klara av att räkna subtraktion. Fler pojkar än flickor hade någon gång fått höra att de är bra på subtraktion, och i vår urvalsgrupp är killars självförmåga något högre än tjejernas. 

  • 282.
    Backlund, Sofie
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Nilsson, Isabella
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Estetiska lärprocesser i matematik: En kvalitativ studie om lärares integrering av estetik i matematikundervisningen årskurs F-32022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The study aims to show how teachers in primary school (6-9 years old) work with aesthetic learning processes in mathematics teaching. Previous research shows that teachers' understanding of the concept of aesthetic learning processes varies, and also therefore how teachers choose to use and integrate aesthetic learning processes to their teaching. The design of the teaching affects the mathematical knowledge that the students acquire, and research shows that aesthetic learning processes are favorable for the students' mathematical understanding and knowledge development. Research shows the ways teachers choose to integrate mathematics varied. In our interview, we want to find out how active teachers in F-3 understand the concept, integrate it into the teaching and what opportunities or difficulties there are with integrating aesthetics in mathematics teaching. To answer the study's questions, we use a qualitative method with interviews.

    The results of the study show teachers' understanding of the concept of aesthetic learning processes varies. Some teachers derived the concept to picture, song, dance and games. Others to senses and senses experience. Some teachers said it was a difficult and new concept, and difficult to explain. The ways teachers integrated aesthetic learning processes in mathematics teaching also varied. Through games, pictures, songs and rhymes were the most prominent answers, and letting the students learn through all their senses. It also emerged some teachers do not use aesthetics in their mathematics teaching. Why teachers choose to integrate aesthetic learning processes in their mathematics teaching is about it is favorable for students' knowledge development, and it's also joyful for the students. It also emerged that aesthetics can give students wrong focus on the lessons, where they focus on the aesthetic doing rather than assimilating the mathematical content. It also emerged the work is time-consuming, and places demands on the teacher's competence and safety in using aesthetics.

  • 283.
    Baeza, Peter
    et al.
    Strömstad Akademi.
    Johansson, Bengt
    Strömstad Akademi.
    Ott, Aadu
    Strömstad Akademi.
    Lärande ur ett neurovetenskapligt perspektiv2012In: World Wide Workshop in Science Education / [ed] Aadu Ott, Strömstad: Strömstad Akademi , 2012, p. 109-129Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Erfarenheter från två forskarutbildningskurser i neurovetenskap med inriktning mot undervisning och lärande har genomförts och påvisat det fruktbara i att utveckla de tablerade pedagogiska och didaktiska teorierna om lärande till att även omfatta en neurovetenskaplig aspekt. De diskussioner och tankar som utbytts under kursens gång har på ett påtagligt sätt berikat insikten om hur hjärnan bearbetar information och om hur lärande går till på den neurala nivån. En sådan ansats kan leda till praktiska tillämpningar i undervisningen och förtjänar därför att uppmärksammas inom lärarutbildningen i Sverige. Det genombrott som, genom studier av hjärnans funktion med modern scanningteknik, har skett på det neurovetenskapliga forskningsfältet kan skapa nya och potentiellt fruktbara möjligheter för forskning om hur lärandeprocessen skulle kunna förbättras.

  • 284.
    Bagge, Tilda
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Evonson, Lisa
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Lågstadielärares resonemang kring barnlitteratur utifrån ett genusperspektiv2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2022) tydliggörs det att skolan ska förmedla människors lika värde och jämställdhet mellan kvinnor och män samt synliggöra och motverka könsmönster. I läroplanen klargörs det även att elever ska få möta skönlitteratur. Ett gynnsamt sätt för lärare att arbeta med genus är genom barnlitteraturen. Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur lågstadielärare resonerar kring barnlitteratur. Mer specifikt undersöks hur sex verksamma lågstadielärare resonerar när de väljer den barnlitteratur som eleverna får möta i klassrummet och hur de resonerar när de planerar för ett arbete kring den valda litteraturen. Det finns begränsad forskning kring detta utförd på lågstadiet, därav är denna studie relevant.

    Den metod som tillämpas i studien är semistrukturerade intervjuer, vilket är en kvalitativ metod. Metoden intervjuer valdes då det ansågs vara den metod som bäst passade studiens syfte då studien undersökte lärarnas resonemang. De semistrukturerade intervjuerna spelades in och transkriberades därefter. Den insamlade datan analyserades utifrån sex faser i tillvägagångssättet för en tematisk analys. Tematisk analys valdes då det är en passande metod för att analysera intervjuer i en mindre datamängd. Resultatet av studien besvaras av fem teman. I de olika temana framgår det att det inte är utifrån barnlitteraturen som lärarna främst arbetar med genus, dock visar resultatet att några av lärarna arbetar med genus utifrån barnlitteratur då det möjliggörs. Genusperspektivet är inte heller den mest centrala aspekten i lärarnas val av barnlitteratur. Däremot visar resultatet att några av lärarna betonar att barnlitteratur bör innehålla en variation av karaktärer samt karaktärer som bryter mot normer. Lärarna resonerade även kring att barnlitteratur bör belysa att alla, oberoende av kön, kan göra allt.

  • 285.
    Bagger, Sandra
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lindholm, Josefine
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Läsläxan: ur elev- och lärarperspektiv2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    I skolan har läsningen en stor betydelse för undervisningen i alla ämnen. Vår erfarenhet säger oss att läsläxa är ett vanligt sätt för att få tid till läsning som annars är svårt att hinna med i skolan. Läxor i sig är ett hett debatterat ämne för såväl lärare, elever och föräldrar. Det vi blev intresserade av att undersöka i vår studie är hur lärare tänker kring läsläxan och om deras tankar når fram till eleverna.

    Syfte

    Syftet med vår studie var att få ökad förståelse för vilka tankar lärare och elever har kring läsläxan. De frågeställningar vi har utgått ifrån under vår studie är:

    • Vilket syfte har lärarna med läsläxan och är eleverna medvetna om detta syfte?

    • Hur resonerar lärarna och eleverna kring läslust i samband med läsläxan?

    • Vilka strategier använder lärarna respektive eleverna när det blir det svårt att läsa läsläxan?

    Metod

    Vi har utfört en kvalitativ studie, för att komma fram till ett resultat. Vi har gjort tre observationer, två lärarintervjuer och sex barnintervjuer på två olika skolor. Vi förde fältanteckningar under observationerna och vi spelade in intervjuerna som vi sedan transkriberade och sedan analyserade, vilket gav vårt resultat.

    Resultat

    Studien visar att lärarna tänker liknade kring syftet med läsläxan. Utifrån vår första frågeställning så fann vi två olika syften med läsläxan, dels varför lärarna har valt att ha läsläxa och dels hur de har valt att arbeta med läsläxan. Båda lärarna har valt läsläxa, för att eleverna ska utveckla sitt läsflyt, vilket når fram till eleverna. Det andra syftet vi fann var hur lärarna arbetar med läsläxan. Även här är lärarnas tankar överensstämmande, de har båda valt att hela klassen läser samma bok. Det som har påverkat deras val av arbetssätt är hur läsläxan kan stimulera läslusten, hur texten ska fungera för hela klassen och att de vill arbeta gemensamt med texten för att förbereda eleverna för den enskilda läsningen hemma. Utifrån vår andra frågeställning fick vi fram att lärarna anser att det är viktigt att texten stimulerar läslusten och tar hänsyn till detta när de väljer läromedel och arbetssätt. Det skiljer sig i hur de tänker kring läslusten i samband med läsläxan. Lärare 1 nämner att läxbokens texter har olika genrer, vilket hen menar lockar eleverna. Lärare 2 tar istället upp att texten behandlar sådant som är relevant för barnen och som de känner igen sig i. Hen försöker skapa lust inför texten genom att läsa med inlevelse vid högläsning. Utifrån vår tredje och sista frågeställning fann vi att båda lärarna arbetar med att skapa en förförståelse för texten för att eleverna ska vara förberedda inför läsningen hemma. Lärare 2 nämner även guidad parläsning som en hjälpstrategi. Eleverna är mer konkreta i sina tankar och nämner lässtrategier de använder när det blir svårt att läsa

  • 286.
    Baker, Dean
    et al.
    Örebro Universitet, Örebro.
    Quennerstedt, Mikael
    Örebro universitet,Örebro.
    Johansson, Anna
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division of Social Work and Social Pedagogy.
    Korp, Peter
    Göteborgs universitet, Göteborg.
    Physical Education Teachers and Competing Obesity Discourses: An Examination of Emerging Professional Identities2021In: Journal of teaching in physical education, ISSN 0273-5024, E-ISSN 1543-2769, Vol. 40, no 4, p. 642-651Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim: To provide insight into how physical education teachers use discursive resources related to obesity to create particular professional identities. Method: Data come from focus group and individual interviews with physical education teachers in Sweden. Discourse theory on teacher identities frame the analysis of the empirical material. Results: Data suggest that teachers in Sweden make use of six distinct but related discursive contributions to produce three professional identities: the caring practitioner, an identity concerned with ensuring all pupils irrespective of size participate in physical education; the activity luminary, an identity that focuses on inspiring pupils toward activity across the lifespan, and; the body rationalist, an identity concerned with challenging unrealistic media discourses and reassuring pupils that they have “normal” bodies. Discussion: The identities appear more inclusive, sensitive, and critical than current physical education literature on obesity suggests, however they also contain elements that are fundamentally unsympathetic to overweight individuals.

  • 287.
    Bara, Enisa
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Masalcha, Nadine
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Kommunikationens roll i arbetet med huvudräkningsstrategier: en granskning av ett läromedel i årskurs 1 – 32018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) är en studie som mäter elevers kunskaper i matematik och NO. Enligt TIMSS rapport (Skolverket, 2012) är matematikundervisningen i svenska skolor till störst del läroboksstyrd och matematikläroboken styr undervisningen i större utsträckning än i andra EU/OECD länder. Det innebär att det som avgör vad elever lär sig är vad läroboken har att erbjuda. TIMSS rapport visar också att svenska elevers resultat i matematik sjunker i jämförelse med andra länder. År 1991 avskaffades förhandsgranskningen av läromedel och idag ligger det på organisationen och/eller läraren att välja läromedel som leder till att elever utvecklar de förmågor som svarar mot kursplanen i matematik. I elevers utveckling av matematiska förmågor spelar kommunikationen en betydande roll (Ahlberg, 1995; Säljö, 2015). Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppgiftstyper elever får arbeta med genom samtalsbilderna som finns i elevböckerna Favorit matematik 1-3 samt vilka huvudräkningsstrategier elever i årskurs 1-3 ges möjlighet att utveckla i samma läromedel. Syftet är även att undersöka hur och i vilken utsträckning som uppgifterna och samtalsbilderna uppmanar eller inbjuder elever att kommunicera matematik verbalt. Slutligen vill vi undersöka om det finns någon progression mellan årskurserna 1-3 vad gäller huvudräkningsstrategier och uppgiftstyper. Metod: I studien har olika analysinstrument använts. Vi har valt att göra en innehållsanalys med en kvalitativ och kvantitativ del. Det innebär att även vårt analysinstrument utgörs av en kvalitativ del och en kvantitativ del. Den kvalitativa analysen handlar om att identifiera analysenheter och variabler och den kvantitativa delen avser hur frekvent varje variabel är. Resultat: Resultatet visar att elever får tillfälle att möta och pröva olika uppgiftstyper och huvudräkningsstrategier i arbetet med samtalsbilderna och de tillhörande frågorna i Favorit Matematik 1-3. Elever får dock inte möjlighet att utveckla sina matematiska förmågor i lika stor utsträckning via kommunikationen som rekommenderas i lärarhandledningen. Vad gäller progressionen för uppgiftstyp och strategi, finns det ingen jämn tillväxt eller minskning utan det ökar och minskar ojämnt.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 288.
    Bard, Amelia
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Alenklint, Linnea
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    ”Jag är i första hand en medforskare”: Förskollärares uppfattningar om naturvetenskaplig undervisning för yngre barn2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    En stor del av Sveriges 1-2 åringar vistas på förskolan och därmed innefattas av läroplanen för förskolan (Lpfö 18). Läroplanen innehåller mål och riktlinjer för naturvetenskaplig innehåll och undervisningsmetoder som kan främja barns lärande. Tidigare forskning menar att det finns flera olika metoder att undervisa yngre barn. Forskningen visar även att lärande kan främjas av att barnen få erfara naturvetenskapliga fenomen och begrepp med kroppen (Skalstad & Munkebye, 2021; Franzén, 2014; Bergnell, 2019). Att uppmuntra, utmana och ställa frågor när barnen leker har också visat sig främja barnens framtida intresse och nyfikenhet för naturvetenskapligt innehåll (Dejonckheere m.fl., 2016).

    Hur förskollärare upplever att de undervisar och införlivar naturvetenskapligt innehåll blev därför intressant för oss att undersöka i relation till vad den tidigare forskningen har visat. Vi har använt oss av två perspektiv som analysverktyg: det aktivitetsinriktade perspektivet och det begreppsmässigt inriktade perspektivet (Gomes och Fleer, 2020). För att komplettera dessa perspektiv har vi också använt två begrepp, den proximala utvecklingszonen och scaffolding (stöttande) (Säljö, 2014).

    Den här studien syftar till att undersöka förskollärares uppfattningar om naturvetenskaplig undervisning för de yngsta barnen i förskolan. I föreliggande studie används semistrukturerade intervjuer för att besvara våra frågeställningar. Åtta förskollärare har intervjuats i fyra olika kommuner i Sverige. Dessa intervjuer har transkriberats och sedan analyserats genom en tematisk analys.

    Vårt resultat är att förskollärarna beskriver sin roll som medforskare i barnens upptäckande. Förskollärarna i vår studie uppger att den naturvetenskapliga undervisningen oftast skedde spontant utifrån det barnen visar intresse för i stunden. De beskrev också hur olika verktyg och olika miljöer kunde fungera som inspiration för naturvetenskapligt lärande.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 289.
    Bardhi, Butrint
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Samhällskunskapslärarens yrkesidentitet i och utanför skolans sfär: En sociologisk studie om samhällskunskapslärarens yrkesidentitet i och utanför skolans sfär som berör region och rollgestalter2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to examine, if the social studies teacher identifies him/herself based on the professional identity inside and outside the school sphere based on regions and role figures. How does the social studies teacher consider her own professional identity inside and outside the work? Does the work identity affect the personal role figure(self-image)? To which extend is the civic teacher professional identity affected by environment within and outside the school sphere? To answer the questions of this study based on the aim, six social studies teachers have been interviewed, from a small town in western Sweden. The method to answer the questions was based on semistructured interview and the answers where interpreted and analyzed based on the qualitative textanalyze interpretation and analyze of chosen meanings. The material was analyzed based on the Goffman dramaturgy perspective and the Löfgrens (2012) definition of the teachers professional identity. The theoretical approaches are being used to create an understanding, interpret and analyze the respondents professional identity especially in different regions affected the personal role figure. The previous research has also contributed to a deeper understanding on how teachers identify themselves. The previous research has also contributed to the knowledge gap to examine how the rolefigures within and outside the school affect the teacher within and outside the work. The civic social studies as a subject is a relatively new subject in Sweden and the subject teacher identity within and outside the work has not been examined before.This study reveals that most of the social studies teachers that have been interviewed identifies themselves by the professional identity. This identification has resulted in an impact on the personal role figure. The distinction between the professional identity and the personal role figure was hard to see because the public inside and outside the work has expectations that the individual should be in one way in other words to be a teacher. According to Goffman (2004) the public are the ones that decide in which region the civic teacher is at and what role figure the teacher has. A region without a public is a back region, a region with a public and with expectations is called a front region. The study also shows that the interviewed teachers have different impression that they want to give to the public and their professional identity can be separated in team because of different school cultures.

  • 290.
    Barimani, Mia
    et al.
    Department of Women's and Children's Health, Division of Reproductive Health, Karolinska Institutet, Re tsius väg 13 A, SE:17177 Stockholm, Sweden.
    Forslund Frykedal, Karin
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages. Department of Behavioural Sciences and Learning, Linköping University, Sweden.
    Rosander, M.
    Department of Behavioural Sciences and Learning, Linköping University, Sweden.
    Berlin, A,
    Division of Nursing, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society (NVS), Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Childbirth and parenting preparation in antenatal classes2018In: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 57, p. 1-7Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objectives: to describe topics (1) presented by midwives' during antenatal classes and the amount of time spent on these topics and (2) raised and discussed by first-time parents and the amount of time spent on these topics. Design: qualitative; data were gathered using video or tape recordings and analysed using a three-pronged content analysis approach, i.e., conventional, summative, and directed analyses. Setting and participants: 3 antenatal courses in 2 antenatal units in a large Swedish city; 3 midwives; and 34 course participants. Findings: class content focused on childbirth preparation (67% of the entire antenatal course) and on parenting preparation (33%). Childbirth preparation facilitated parents' understanding of the childbirth process, birthing milieu, the partner's role, what could go wrong during delivery, and pain relief advantages and disadvantages. Parenting preparation enabled parents to (i) plan for those first moments with the newborn; (ii) care for/physically handle the infant; (iii) manage breastfeeding; (iv) manage the period at home immediately after childbirth; and (v) maintain their relationship. During the classes, parents expressed concerns about what could happened to newborns. Parents' questions to midwives and discussion topics among parents were evenly distributed between childbirth preparation (52%) and parenting preparation (48%). Key conclusions: childbirth preparation and pain relief consumed 67% of course time. Parents particularly reflected on child issues, relationship, sex, and anxiety. Female and male participants actively listened to the midwives, appeared receptive to complex issues, and needed more time to ask questions. Parents appreciated the classes yet needed to more information for managing various post-childbirth situations. Implications for practice: while midwifery services vary among hospitals, regions, and countries, midwives might equalise content focus, offer classes in the second trimester, provide more time for parents to talk to each other, allow time in the course plan for parents to bring up new topics, and investigate: (i) ways in which antenatal course development and planning can improve; (ii) measures for evaluating courses; (iii) facilitator training; and (iv) parent satisfaction surveys.

  • 291.
    Barkman, Linnéa
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "Dokumentationen tror jag att lärarna tröttnar på": En kvalitativ studie om hur rektorer i kommunala F-6-skolor anser att lärarnas profession påverkats till följd av ökad dokumentation2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I såväl samhällsdebatter som ute i den rådande skolverksamheten sker mycket diskussioner kring kraven på dokumentation samt om lärare och rektorer har mer av en administrativ roll än en pedagogisk. Svaren som ges ute i skolorna är ofta att lärarna och rektorerna dokumenterar om exempelvis Skolinspektionen skulle vilja få svar på hur verksamheten bedrivs och hur rektor och lärare hanterar vissa ärenden som exempelvis kränkningar. I den tidigare forskningen framkommer det att inträdandet av marknadsmodellen och NPM som styr logik i den svenska skolan ökade dokumentationen som rektorer och lärare skulle föra då staten var tvungen att ha ett sätt som kontrollerade verksamheterna. Då staten efterfrågar specifik dokumentation, exempelvis åtgärdsprogram och åtgärder mot kränkande behandling, blir det per automatik dessa som blir de mest centrala och betydelsefulla i verksamheten eftersom mycket tid ifrån rektorer och lärares tjänster läggs på att dokumentera det staten begär. I den tidigare forskningen framkommer det att den ökade dokumentationen har lett till att lärarna förlorat sin autonomi. Däremot finns det ingen undersökning kring hur rektorerna anser att lärarens profession har påverkats till följd av den ökade dokumentationen. Den rådande samhällsdebatten i såväl tv-soffor som ute i verksamheten gjorde detta till ett självklart val att undersöka då det är ett högst aktuellt ämne som diskuteras näst intill dagligen.

    Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur rektorer på F-6-skolor inom den kommunala verksamheten anser att lärarnas profession påverkas till följd av ökad dokumentation. De två frågeställningarna, Hur påverkar Skolinspektionens granskningar rektorernas krav på lärarnas dokumentation? Och För vem eller vilka dokumenterar lärarna enligt rektorerna och vad är det huvudsakliga syftet med den dokumentationen? Kommer att besvaras.

    Metod: För att uppfylla syftet med studien och besvara de två kompletterande frågeställningarna har en kvalitativ metod valts i form av semistrukturella intervjuer.

    Resultat: Resultatet av undersökningen visar att de flesta rektorer har en gemensam bild av hur kravet på dokumentation hos lärarna påverkar lärarna i sin yrkesutövning. De anser att den ökarar betsbelastningen. Däremot anser de flesta av rektorerna att dokumentationskravet som kommer från staten är någonting som lärarna ska klara av i sin yrkesutövning, att dokumentationen tillhör lärarens profession. De intervjuade rektorerna anser att dokumentationen ökat vilket påverkar lärarnas arbetsbelastning negativt eftersom stressen ökar och dokumentationen görs för att "hålla ryggen fri" om verksamheten skulle granskas.

  • 292.
    Barkman, Linnéa
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Holmquist, Jacob
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Läroplansanalys: Önskvärda lärarkompetenser2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bakgrunden till uppsatsen uppkom då vi i klassen ofta diskuterade vilka kompetenser som lärare bör ha. Efter genomgång av litteratur och tidigare forskning kring vilka kompetenser som framhävs som positiva hos lärare ansåg vi att en analys av läroplanen i förhållande till den tidigare forskningen vore intressant. Vi kom fram till att en undersökning av vad som ses som positiva kompetenser för en lärare, utöver kunskaper inom de specifika ämnesområdena, känns relevant och aktuellt för oss som kommande grundskollärare. Medan kunskap inom detta insamlades ställde vi oss frågan; Hur väl överensstämmer egentligen den tidigare forskningen med vad som framkommer genom en analys av läroplanen? Frågan blev för oss intressant då läroplanen utgör grunden för vad undervisningen ska innehålla och inte minst hur undervisningen ska bedrivas. Därför ansåg vi att det är av intresse att analysera dess innehåll och undersöka hur önskvärda lärarkompetenser framkommer i läroplanens formuleringar för att tydliggöra uppdraget.

    Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ textanalys av Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 granska förekomsten av lärarkompetenser. Metod: I studien har en kvalitativ textanalys av läroplanens kapitel 1 och 2 genomförts.

    Resultat: Utifrån den kvalitativa textanalys som genomförts framkommer det två övergripande kompetenser och dessa kompetenser kan kopplas samman med bland annat kunskaper, färdigheter, egenskaper och attityder.

  • 293.
    Basaran, Hülya
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    "Ett herrans liv": en diskursanalytisk studie om skolavslutning i kyrkan2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns skilda uppfattningar om var skolan skall ha skolavlutning inför sommarlovet. Kyrkan som plats för skolavslutning skapar debatt när anhängare och motståndare vill definiera vad skolavslutning i kyrkan är, bör vara och/eller kan innebära. Olika uppfattningar och tolkningar av skolans styrdokument har mynnat ut i att skolavslutning i kyrkan har diskuterats flitigt i media.  Bakgrunden, eller det så kallade forskningsproblemet uppstår just i oenigheten över skolavslutning i kyrkan. Åsiktsströmningar om skolavslutning i kyrkan öppnar upp för att undersöka vilka diskurser som finns i media. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur skolavslutning i kyrkan konstrueras och vilka diskurser som framträder i artiklar i dagstidningar. Metod: Studien innefattar analys av texter i utvald nyhetsmedia. Kritisk diskursanalys som specifik teori med ansats av socialkonstruktion. Resultat: Resultatet visar att det finns meningsskillnader i frågan där ställningstagandet producerar föreställningar och kategoriseringar av motståndarna. Skolavslutning i kyrkan konstrueras som ett problem som grundar sig i att samhället har blivit mångkulturellt. Sympatisörer till kyrklig skolavslutning konstruerar den som svensk, naturlig, fin och som en tradition och de personer som tillskrivs vilja ha skolavslutning i kyrkan konstrueras homogena, passiva och laglydiga. Skolavslutning i kyrkan framställs som hotad av ”byråkrater” och människor med annan religion. Byråkraterna konstrueras vara odemokratiska när de inte följer majoritetens vilja – att ha skolavslutning i kyrkan.  Byråkrater tillskrivs därtill driva ett projekt som stegvis kommer att urarva svenskheten. Skolavslutningen i kyrkan konstrueras vara hotad. Motståndare menar att skolavslutning exkluderar elever och att kyrkan som plats under tillställningen strider mot lagar. Mot -diskurserna är inte lika synliga som diskurserna som är för skolavslutning i kyrkan. Skolan beskrivs som ”en skola för alla” som inte skall indoktrinera någon religion eller bryta mot lagar. De rådande diskurserna påvisar den kamp som pågår att definiera vad skolavslutning i kyrkan är. Resultatet påvisar vilka som har tolkningsföreträde och hur personer inom diskurserna tillskrivs olika egenskaper och tillhöra andra grupper.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 294.
    Bauer, Simon
    et al.
    University of Gothenburg, Gothenburg (SWE).
    von Brömssen, Kerstin
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Milani, Tommaso M.
    University of Gothenburg, Gothenburg (SWE).
    Spehar, Andrea
    University of Gothenburg, Gothenburg (SWE).
    Locating Sweden in Time and Space: National Chronotopes in Civic Orientation for Adult Migrants2023In: Nordic Journal of Migration Research, E-ISSN 1799-649X, Vol. 13, no 1, p. 1-17Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to use courses in civic orientation for newly arrivedadult migrants in Sweden as the empirical entry point from which toinvestigate whether, and if so, how, civic values are tied to the Swedish nationthrough specific discourses and narratives. With the help of a frameworkthat brings together theorisations of the discursive construction of thenation with the notions of the chronotope and ‘social narratives’, the articledemonstrates how narratives within civic orientation are characterised byspecific spatio-temporal moves that discursively construct Sweden as anation-state. Such national chronotopes are not innocuous but are part of arhetoric of nationalism that constructs a linear and comprehensive story ofprosperity and superiority, not least vis-à-vis some other geographical areasin the world. As such, the analysis seeks to contribute to the burgeoningscholarship on civic orientation programmes by offering further empiricalevidence of the shapes such programmes take, and how civic values becomenationalised. With the help of the notion of the chronotope, the article alsoseeks to add some fresh perspectives to scholarship on nationalism andothering by showing mundane spatio-temporal moves in the production of a‘national imaginary’ (Calhoun 2017).

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 295.
    Beckman, Anita
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lundström, Marita
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Hur tänkte dom vuxna då?: Elevers perspektiv på kolans mellanrumsmiljöer2021Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 296.
    Bellani, Ervina
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Kallin, Susanne
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Hur använder lärare matematikboken?2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I Skolverkets rapporter och granskningar av den svenska skolan framgår det att elevernas resultat i matematik sjunker. Vad orsakerna kan vara har man inget exakt svar på men skolverket belyser i sin rapport några möjliga faktorer som kan ha påverkan. En av orsakerna som lyfts både av TIMSS rapport och Skolinspektionens granskningar är lärarnas bundenhet till matematikboken och det så kallade traditionella arbetssättet. Utifrån debatten som försiggår idag kring de sjunkande resultaten väcktes vårt intresse för ämnet. Syftet med denna studie var att undersöka hur lärarna i några skolor använder sig av matematikboken i sin planering och undervisning. Genom en kvalitativ studie baserad på intervjuer med fyra lärare försökte vi få fram en klarare bild av lärarnas syn på matematikboken och om det motsvarar det som framgår i tidigare forskning. Av resultatet framgår att det finns många likheter men också olikheter i lärarnas arbetssätt. Studiens resultat visar att läroboken spelar en stor roll i planering och undervisning. Boken ses som ett bekvämt och tryggt redskap för de intervjuade lärarna samt ger dem ett färdigkonstruerat upplägg till lektionerna. Det framgår också att den största skillnaden mellan lärarnas användning av boken är hur mycket de använder den och hur den kompletteras. För tre av lärarna är boken det mest använda läromedlet och för den fjärde är den mer som ett komplement. Lärarna vill inte se sig som styrda utan uttrycker att boken är ett stöd för dem i matematikämnet.

  • 297.
    Bellani, Erwina
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Kallin, Susanne
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Resonemangsförmågan i lärarhandledningar?: en innehållsanalys av fyra lärarhandledningar i matematik för årskurs 32016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Matematik är ett skolämne som ofta förknippas med tyst enskilt arbete i en matematikbok trots att läroplanen och den senaste forskningen lyfter fram och betonar social interaktion och kommunikation som ytterst betydelsefull för elevers matematiska utveckling. Tidigare forskning kring läroböcker i matematik har mestadels handlat om elevboken och dess utformning och betydelse. Lärarhandledningar har inte varit lika undersökta även om de är nära knuta till elevboken och att det är genom handledningen som läraren kan få stöd och en bra resurs till lyckad undervisning. Syfte: Syftet med undersökningen är att granska de delar i lärarhandledningar i matematik som behandlar aritmetik för att se vilket stöd lärare ges för att utveckla elevernas resonemangsförmåga. Vi vill också undersöka hur texterna kommunicerar med läraren.Metod: Genom en kvalitativ textanalys av lärarhandledningar ville vi undersöka huruvida texterna var bildande eller instruerande, om det finns skillnader mellan de olika handledningarna och om de motsvarar det som framgår i tidigare forskning. I utformningen av vårt analysverktyg har vi inspirerats av tidigare liknande granskningar. Resultat: I vårt resultat kom vi fram till att de olika lärarhandledningarna ofta har en liknande struktur men att de skiljer sig åt i hur texten kommunicerar med läraren och hur de kan verka som stöd och resurs. Vissa texter är som en instruktion med ett färdigt manus till läraren medan andra texter ger läraren påminnelser på svårigheter som kan uppstå, tips att tänka på samt uppmanar till diskussion. Utifrån vårt resultat anser vi att det är ytterst viktigt att som lärare göra ett medvetet val av lärarhandledning och reflektera över sitt syfte med hur läromedlet används i matematikundervisningen.

  • 298.
    Bengtler, Camilla
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Söftling Bergstedt, Therese
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Hur upplevs återkoppling på stavning av elever?: en kvalitativ studie om motivation till berättelseskrivning2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Till grund för vår studie ligger diskussioner mellan forskare om huruvida lärare stärker eller minskar elevers motivation till skrivning om de rättar deras texter. Då många studier utgår från lärares perspektiv och hur de ser på rättstavning valde vi i vår studie att utgå från barns perspektiv för att låta eleverna själva uttrycka vad de känner angående stavning, återkoppling och motivation att skriva.

    Syfte: Syftet med studien är att få inblick i några elevers känsla för motivation till berättelseskrivning utifrån återkoppling på stavning med utgångspunkt i enskilt skrivna berättelser. Syftet är också att söka svar på hur lärare kan tillämpa elevernas uttalanden i undervisningssituationer.

    Metod: Vi har utfört en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats. Först skapade vi två berättelseskrivtillfällen för eleverna. Under första tillfället gav vi skriftlig återkoppling på elevernas stavfel och under andra tillfället gav vi muntlig direktåterkoppling samt observerade hur lång tid det tog för eleverna att återgå till sitt skrivande. Vi utförde sedan semistrukturerade fokusgruppsintervjuer i två omgångar med sammanlagt sju elever och samtalade om deras upplevelse av vår återkoppling och vad de anser om motivationen att skriva berättelser eller andra texter.

    Resultat: I resultatet av vår studie framkom det att eleverna delvis föredrog att få direktåterkoppling framför att få återkoppling skriftligt på sina stavfel. Det framkom också att de upplever stavning och att stava rätt som viktigt, men att det framförallt är viktigt i de vuxnas livsvärld. Deras motivation att skriva minskades inte av någon av återkopplingsformerna. Beroende på vilken skrivuppgift eleverna fick kunde vi se en liten skillnad i motivation hos dem, där de föredrog att skriva på det sätt de är vana vid och att dessa texter blev längre, vilket eleverna själva bekräftade under intervjuerna. De framförde också att båda skrivtillfällena var roliga och att de upplevde motivation till att skriva båda typerna av berättande texter. Det är svårt att säga om detta resultat har med elevernas inre motivation att göra eller om det är den yttre motivationen, att eleverna vill vara oss och/eller sin lärare till lags, som gör att de beskriver båda skrivtillfällena som roliga. Elevernas beskrivningar indikerar dock en inre motivation att skriva hos de flesta av de sju eleverna.

  • 299.
    Bengtsson, Hanna
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Renström, Elin
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Barnet och bilderboken: En kvalitativ studie om barns bilderboksanvändande I förskolan2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bilderboken har en naturlig plats i dagens förskolor i Sverige men möter stor konkurrens från andra medier. Bilderboken har många olika möjligheter för att utveckla barns förmågor och för att sträva efter många olika mål i Läroplanen för förskolan, men den kan även fungera som en samlingspunkt och skapa nya möjligheter för barns lekar och möjligheter till vila. Syfte: Syftet med denna studie är att lyfta bilderbokens möjligheter och belysa hur bilderboken kan fånga barnens intresse och bli mer attraktiv för dem ur barnens perspektiv. Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi genomfört barnintervjuer. Intervjuerna genomfördes på två olika avdelningar på samma förskola. På den ena avdelningen intervjuades två barn mellan 3-4 år och på den andra avdelningen intervjuades åtta barn i åldern 5-6 år. Resultat: Följande begrepp har använts för att kunna analysera resultatet i studien; mediering, scaffolding, delaktighet och inflytande. Resultatet visade att barnen upplevde det som att böcker främst användes vid en läsvila vilket skedde i samband med maten. Barnen i studien kände att de inte hade så stort inflytande över val av böcker i förskolan och majoriteten av barnen upplevde att utbudet var bättre hemma där de ofta föredrog böcker av populärkultur. Studien visar att barnen använde sig av böcker för att skapa nya lekar och fantasivärldar. Barnen i studien hade även upptäckt att böcker kan vara en källa för nya kunskaper om världen och om de kulturella redskapen.

  • 300.
    Bengtsson, Linda
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Sterner, Emelie
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    När pedagoger i förskolan misstänker att barn far illa: Tillvägagångssätt, påverkan och problematik2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Anledningen till att detta arbete skrivits är för att barns säkerhet och trygghet alltid är ett aktuellt ämne. Det har visat sig att förskolor ibland brustit i sin skyldighet att rapportera misstanke om att barn far illa.

    Syfte: Denna studie behandlar hur personalen i förskolan hanterar misstanke om att ett barn far illa och eventuell problematik i samband med detta.

    Metod: Kvalitativa intervjuer med pedagoger i förskolans verksamhet. Vi har använt oss av den hermeneutiska tolkningsläran, Max Webers idealtyper samt delvis språkanalys.

    Resultat: Vi har kommit fram till att personalens agerande vid misstanke om att barn far illa grundar sig mycket i samtal med kollegor och chefer. Vad som inverkar på huruvida det blir en orosanmälan eller inte har i undersökningen visat sig vara bland annat allvarlighetsgraden. Även pedagogens känslor i samband med detta påverkar anmälningsbenägenheten. I studien har det visat sig att respondenter upplever en rad olika problem när det finns misstanke om att barn far illa och hantering av detta. Samtliga deltagare uttryckte svårigheter men inte alla hade förslag på lösningar. De vanligaste lösningarna som nämndes var bland annat möjligheten till anonymitet för att minska känslan av otrygghet. Andra svar på hur man kunde göra det mindre problematiskt och öka sin medvetenhet var utbildning såväl som fortbildning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
3456789 251 - 300 of 2840
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf