Bakgrund:
I skolan har läsningen en stor betydelse för undervisningen i alla ämnen. Vår erfarenhet säger oss att läsläxa är ett vanligt sätt för att få tid till läsning som annars är svårt att hinna med i skolan. Läxor i sig är ett hett debatterat ämne för såväl lärare, elever och föräldrar. Det vi blev intresserade av att undersöka i vår studie är hur lärare tänker kring läsläxan och om deras tankar når fram till eleverna.
Syfte
Syftet med vår studie var att få ökad förståelse för vilka tankar lärare och elever har kring läsläxan. De frågeställningar vi har utgått ifrån under vår studie är:
• Vilket syfte har lärarna med läsläxan och är eleverna medvetna om detta syfte?
• Hur resonerar lärarna och eleverna kring läslust i samband med läsläxan?
• Vilka strategier använder lärarna respektive eleverna när det blir det svårt att läsa läsläxan?
Metod
Vi har utfört en kvalitativ studie, för att komma fram till ett resultat. Vi har gjort tre observationer, två lärarintervjuer och sex barnintervjuer på två olika skolor. Vi förde fältanteckningar under observationerna och vi spelade in intervjuerna som vi sedan transkriberade och sedan analyserade, vilket gav vårt resultat.
Resultat
Studien visar att lärarna tänker liknade kring syftet med läsläxan. Utifrån vår första frågeställning så fann vi två olika syften med läsläxan, dels varför lärarna har valt att ha läsläxa och dels hur de har valt att arbeta med läsläxan. Båda lärarna har valt läsläxa, för att eleverna ska utveckla sitt läsflyt, vilket når fram till eleverna. Det andra syftet vi fann var hur lärarna arbetar med läsläxan. Även här är lärarnas tankar överensstämmande, de har båda valt att hela klassen läser samma bok. Det som har påverkat deras val av arbetssätt är hur läsläxan kan stimulera läslusten, hur texten ska fungera för hela klassen och att de vill arbeta gemensamt med texten för att förbereda eleverna för den enskilda läsningen hemma. Utifrån vår andra frågeställning fick vi fram att lärarna anser att det är viktigt att texten stimulerar läslusten och tar hänsyn till detta när de väljer läromedel och arbetssätt. Det skiljer sig i hur de tänker kring läslusten i samband med läsläxan. Lärare 1 nämner att läxbokens texter har olika genrer, vilket hen menar lockar eleverna. Lärare 2 tar istället upp att texten behandlar sådant som är relevant för barnen och som de känner igen sig i. Hen försöker skapa lust inför texten genom att läsa med inlevelse vid högläsning. Utifrån vår tredje och sista frågeställning fann vi att båda lärarna arbetar med att skapa en förförståelse för texten för att eleverna ska vara förberedda inför läsningen hemma. Lärare 2 nämner även guidad parläsning som en hjälpstrategi. Eleverna är mer konkreta i sina tankar och nämner lässtrategier de använder när det blir svårt att läsa