Change search
Refine search result
3456789 251 - 300 of 1485
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 251.
    Chmeis, Sara
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Alternative Black Masculinities in Toni Morrison's Beloved2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 252.
    Christiernin-Gustafsson, Linn
    et al.
    University West, Department of Economics and IT, Division of Computer Science and Informatics.
    Martin, Anneli
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    A multi-Layered aesthetical web-portal interface for governmental integration issues2010In: Proceedings of the Workshop on Advanced Visual Interfaces AVI 2010, Rome, 2010, p. 341-344Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The County Administrative Board, a governmental authority in The West Region of Sweden, has in collaboration with the local Counties asked us for advice in presenting information in an official and simple way on the web for the foreign person or refugee, just arrived in Sweden. Administrator officers and social workers are taking part in their introduction. In this paper, we describe our investigation and study in how to present a web design for a "newcomer" in Sweden through a multi-Layered design concept, a kind of design which will interact with each person's needs. In this multipurpose concept and portal, it has been important to consider aesthetical values, layout and graphic design. It has also been important to design a layout that provides different users with different contents. Copyright © 2010 ACM.

  • 253.
    Chukwuemeka, Jordan
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    The Subjugation and Extermination of the Sub-Human in Philip K. Dick's Blade Runner2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 254. Claesson, Silwa
    et al.
    Hallström, Henrik
    Kardemark, Wilhelm
    Risenfors, Signild
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Ricoeurs kritiska hermeneutik vid empiriska studier2011In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, ISSN 1401-6788, Vol. 16, no 1, p. 18-35Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I artikeln lyfts frågan om tolkningens roll i pedagogisk och didaktisk forskning och specifikt prövas Paul Ricoeurs kritiska hermeneutik i vid empiriska studier. Ricoeurfilosofiska projekt handlar framför allt en kommunikation, där han bygger broar mellan det som kan förefalla vara motsägelsefulla ståndpunkter. I artikeln belyses några möjligheter som kan erbjudas forskare med empiriska data inom ramen för denna inriktning. Mer specifikt prövas här först möjligheten att använda begreppet tid så som Ricoeur framställer det, därefter tolkning där spän-ningsfält mellan att förklara och att förstå står i centrum samt, slutligen några frågeställningar runt transkription av inspelade dialoger. Artikelförfattarna kommer till slutsatsen att kritisk hermeneutik kan lämpa sig väl för praxisnära pedagogisk och didaktisk forskning och att det kritiska hermeneutiska förhållningssättet i många fall kan utgöra en god grund för förståelse och förklaring av fenomen i skolans komplexa och motsägelsefulla värld. Författarna menar också att kritisk hermeneutik öppnar för en reflektiv hållning i relation till empiriska data. Slutligen hävdas att tolkningsprocessen kan och bör uttryckas explicit vid empiriska studier.

  • 255.
    Clasborn, Johanna
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Nakos, Monika
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Miljön är A och O: En studie om barns delaktighet i skapandet av förskolans fysiska miljö2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Den fysiska miljön är betydelsefull för barns utveckling av lek och sociala samspel. Den fysiska miljön är viktig för barns välmående och av stor betydelse för barnens identitetsskapande. Det är viktigt att miljön erbjuder flera valmöjligheter till olika aktiviteter som utvecklar lek och utforskande hos barnen. Dock visar studier att förskolan ofta begränsar barnen genom miljöns reglering av material och andra regler och rutiner. Hur rummen är inredda påverkar vilka valmöjligheter barnen har till att leka, samspela med andra och utforska miljön. En miljö måste stimulera och inspirera till lek där material ligger på barnens nivå så att de lätt kan engagera sig i leken. Om den fysiska miljön inte är inspirerande eller om det finns för stora barngrupper kan det lätt uppstå konflikter. Det är viktigt att det finns utrymme för både avlägsna platser och offentliga platser som barnen kan gå till efter behov.

    Syfte:

    Syftet är att undersöka hur den fysiska miljön i förskolan formas och hur barnen blir delaktiga i förändringen och formandet av miljön.

    Metod:

    I vår metod utgår vi från semistrukturerade intervjufrågor till både barn och pedagoger. Vi intervjuade tre barn på tre och fyra år samt två pedagoger. Vi utförde också observationer och tar kort på den fysiska miljön.

    Resultat:

    Studien visade att miljön i förskolan förändras utifrån barnens intressen och behov. Barnen görs delaktiga direkt genom att bli frågade eller görs delaktiga indirekt genom att pedagogerna observerar barns lek och förändrar miljön utifrån barnens intressen. Vi observerade även att materialet låg på barnens nivå, vilket kan bidra till att barnen blir mer självständiga

  • 256.
    Cliffordson, Christina
    et al.
    University West, Department of Nursing, Health and Culture, Divison for Health, Culture and Educational Sciences.
    Gustafsson, Jan-Eric
    Göteborgs universitet.
    Klapp, Alli
    Göteborgs universitet.
    Thorsen, Cecilia
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Betygens prognosförmåga och effekter på lärande2014In: Resultatdialog 2014, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2014, p. 51-60Chapter in book (Other academic)
  • 257. Cohen, Andrew D.
    et al.
    Henry, Alastair
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Focus on the language learner: Focus on the language learner2019In: An introduction to applied linguistics / [ed] Norbert Schmitt & Michael Rodgers, Routledge, 2019, 3. ed, p. 165-189Chapter in book (Other academic)
  • 258.
    Cooper, Denise
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Kristensson, Gustav
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Förskollärares syn på naturvetenskap i förskolan: Med fokus på de naturvetenskapliga läroplansmålen2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förskolans läroplan har sedan den utkom 1998 reviderats ett flertal gånger, man kan se att naturvetenskapen har fått en mer framträdande roll vid revideringarna. Detta grundar sig bland annat i att naturvetenskapen är ett aktuellt ämne i dagens samhälle, då man upptäckt att människan står för mycket av miljöpåverkan i form av global uppvärmning. Vi har under våra anställningar i förskolan upplevt att många verksamma inom förskola/skola och ungdomar ger uttryck för en negativ inställning till naturvetenskap i skolan, på grund av att det är ett ämne som upplevs som stort och svårbegripligt. Utifrån detta har vi valt att utgå ifrån förskolans läroplan, som styr vad barnen ska ges möjlighet till att ta del av inom naturvetenskapen under sin tid i förskolan. Vi valde även att undersöka förskollärares syn på vad naturvetenskap är och vilket naturvetenskapligt innehåll som förmedlas i verksamheten.

    Syfte: Syftet med examensarbetet är att få mer kunskap om förskollärares syn på naturvetenskap i förskolan och hur de naturvetenskapliga målen i läroplanen uppfattas och appliceras.

    Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi har genomfört sex enskilda semistrukturerade intervjuer i tre olika förskole-områden. Detta för att ge en bredare syn på hur förskolor i allmänhet ser på naturvetenskap.

    Resultat: Vårt resultat visar att när man talar om naturvetenskap i förskolan syftar man främst till ämnet biologi och det är det som ges störst utrymme i verksamheten. Kemi och fysik får en mindre uttalad roll. Ett naturvetenskapligt arbete i förskolan handlar om att barnen skall erbjudas att få uppleva, undersöka, utforska och förundras över olika aspekter inom naturvetenskap. Det krävs också att förskollärarna intar en roll som medupptäckare, där förskollärarna genom att bidra med kunskap och frågeställningar blir en förebild för barnen. Det framkom i vår studie att förskollärares olika kunskaper, värderingar, åsikter och intressen påverkar dem i hur de tolkar läroplanen och dess mål. Den tolkningsbara läroplanen skapar frirum till att göra egna tolkningar av målen. Detta leder till att barn i förskolan möter pedagoger som lägger mer eller mindre fokus på naturvetenskap och därför uppnås inte en likvärdig förskola.

  • 259.
    Copland, Jessica
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Emilsson, Kristina
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    “Jag är en smakare!”: Barns självständighet och delaktighet under den bufféserverade måltiden2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Måltiden är en central del i förskolans verksamhet och är en aktivitet som alla barn på förskolan deltar i. Tidigare forskning har visat att barn bör få vara delaktiga och självständiga i sin vardag och måltiden är en stor del av förskolans vardag som barnen bör inkluderas i.

    Syfte: Syftet är att bidra med kunskap om hur barn agerar självständigt under måltiden och hur pedagogerna påverkar barns möjlighet att vara självständiga och delaktiga under måltiden.

    Metod: Den metod som har använts i denna studie är icke-deltagande observation för att på ett så opåverkat sätt som möjligt kunna urskilja hur pedagoger arbetar för att främja självständighet och delaktighet för barnen under måltiden.

    Resultat: Studiens resultat framhäver hur ansvarstagande barnen är under måltiden och hur de inte alltid är beroende av pedagogerna för att äta sina måltider. Resultatet framhäver också hur pedagogerna i vissa fall kan ge en hjälpande eller en stjälpande hand till barnen under måltiden.

  • 260.
    Coster, Hanna
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Läsmotivation: En kvantitativ undersökning om elevers läsvanor2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I PIRLS-undersökningen visades det att svenska elevers läsmotivation har sjunkit med 10 procent sedan 2001. Det framkom även att svenska pedagoger avsätter mindre tid för samtal om texter som lästs (Sverige, Skolverket, 2012). Dessa två komponenter ligger till grund för min studie för att se vilken betydelse boksamtal kan ha för elevers läsmotivation.     Syfte: Denna studie lägger fokus på elevers läsmotivation och vilken betydelse boksamtal har för läsmotivationen genom att jämföra klasser som arbetar med denna arbetsmetod jämfört med klasser som inte gör det. Jag har valt detta ämne eftersom att läsmotivationen är viktig för elevers läsutveckling.   Metod: Jag har valt att använda mig av en kvantitativ undersökning i form av en enkät, på elever i årskurs 3 när jag undersökte detta. Fem klasser och 110 elever har svarat på enkäten.   Resultat: Utifrån resultatet i studien kom jag fram till att boksamtal har en positiv betydelse för elevers läsmotivation.

  • 261.
    Coster, Hanna
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Vad är det roliga med att läsa?: En kvalitativ fallstudie om elevers syn på lustfylld läsning i årskurs 32018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sveriges elever har i tidigare PIRLS-undersökningar visat en nedåtgående trend när det gäller läsförmågan och attityd till läsning. Dock visade resultatet i den senaste PIRLS-undersökningen att resultaten har förbättrats när det kommer till läsförståelsen. Men resultatet visade inte samma positiva trend vad gäller elevers attityd till läsning. Lundberg (2010) menar att problemet till sjunkande resultat även beror på elevers bristande intresse för läsning och litteratur. Jag ansåg därför att det var intressant att undersöka vad elever tycker att lustfylld läsning är, för att som lärare kunna arbeta för att främja en lustfylld läsundervisning.

    Syfte: Syftet med studien har varit att ta reda på vad elever anser att lustfylld läsning innebär samt att se hur lärare arbetar kring läsning och för att väcka elevers läslust.

    Metod: För att besvara studiens frågeställningar valde jag att göra en begränsad kvalitativ fallstudie. Jag har intervjuat fem elever, varav fyra elever intervjuades i par och en elev enskilt. Jag har alltså gjort tre elevintervjuer samt en lärarintervju. Utöver intervjuerna har jag även observerat fyra svensklektionstillfällen, som informanterna har deltagit på. All data samlades in från en årskurs 3, på en lågstadieskola i en kommun i Västsverige. 

    Resultat: Resultatet visade att elever anser läsning vara lustfylld när de själva får vara med och välja bok. Något som också var viktigt för att läsning skulle vara lustfyllt för eleverna var att de fick lära sig nya ord samt bokens handling. Några elever tycker att det är krävande med läsning i samband med att de ska läsa högt för andra. Läraren ansåg att det var viktigt att utgå från elevernas intresse i val av bok och att de skulle få välja bok själva. Hon tyckte även att högläsning och samtal i samband med högläsning var viktigt. Dock var detta något som eleverna inte upplevde som lika viktigt för den lustfyllda läsningen.

  • 262.
    Cuscik, Alisa
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Thorson, Maria
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Pedagogers bemötande av flickor och pojkar sett ur ett genusperspektiv2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    BAKGRUND Måltiden och tambursituationen är rutinsituationer som barnen på förskolan möter dagligen. I dessa situationer, liksom många andra, för pedagoger dialoger med barn. Pedagoger som arbetar inom förskolan kan genom sitt bemötande motverka traditionella könsroller och de bör ha en kunskap om vad genus är och vilken betydelse det kan ha i arbetet med barnen. SYFTE Syftet med vår studie är att ta reda på om genus har betydelse vid bemötandet gentemot barnen. Vi studerar situationer som dagligen förekommer i förskolan och fokuserar på hur pedagogerna uttrycker sig i samtalen med barnen. METOD Vårt empiriska material består av en kvalitativ undersökning där vi har observerat en förskola vid två rutinsituationer. Dessa situationer var måltid- och tambursituation. Vi utförde observationerna vid flera tillfällen. Vi har även intervjuat en pedagog på avdelningen där vi utförde observationerna. RESULTAT Vi har utifrån våra frågeställningar analyserat våra observationer och sammanställt resultatet. Det vi fann i vår studie var att pedagogerna hade ett genusmedvetet bemötande och att pedagogerna var väl medvetna om vad genus var. Vi såg även hur de arbetade för att motverka traditionella könsroller. Analysen av vår studie visar att antalet barn i barngruppen samt ålder på barnen hade störst betydelse för pedagogernas bemötande sett ur ett genusperspektiv.

  • 263.
    Cyrén, Hanna
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Gustafsson Vega, Rebecka
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Stöttning och utmaning för andraspråkselever: En observationsstudie om betydelsen av stöttning och utmaning för andraspråkselever i matematikundervisningen2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet är att utforska hur andraspråkselever i årskurs 4, genom matematikundervisning, stöttas i sitt lärande. Vi vill också skapa förståelse för vilken påverkan stöttning och utmaning i matematikundervisningen kan ha för andraspråkselevens möjlighet att nå den proximala utvecklingszonen. Genomförandet av studien grundas i tidigare forskning som beskriver lärandet av ett förstaspråk samt ett andraspråk. Den tidigare forskningen redogör också för vilken betydelse som stöttning, kontexten och elevens första- och andraspråk har för varandra.

    För att uppfylla syftet med studien och komma fram till svar på vår frågeställning har vi genomfört deltagande observationsstudie med informella samtal. Fokus har då varit på stöttning och utmaning genom språkliga interaktioner mellan lärare – elev, elev - elev samt den klassrumsmiljö andraspråkseleverna befinner sig i under matematiklektioner. De empiriska data som samlats in och bearbetats har analyserats med begrepp utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I arbetet med tolkningen av data har en modell använts. Modellen representerar fyra zoner för lärande en elev kan placeras i baserat på den stöttning och utmaning undervisningen erbjuder. 

    Resultatet utifrån observationerna visar att den stöttning och utmaning andraspråkselever möter i undervisningen har betydelse för deras möjlighet att nå den proximala utvecklingszonen. Genom de situationer som uppstått under observationerna medföljt av vår tolkning samt en analys synliggörs detta genom andraspråkselevernas placering i olika zoner.

    I diskussionsdelen diskuteras resultat och svar på studiens frågeställningar samt vilka reflektioner det har bidragit till. Diskussionen innefattar betydelsen av kunskap om andraspråkselevernas bakgrund, dialogen mellan och studiehandledare, gester och kroppsspråk som medierande artefakt och den varierade undervisningen.

  • 264.
    Cyrén, Hanna
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Vega, Rebecka
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Svara med ett bråk: En studie om mångtydiga ord och kulturellt innehåll i läromedel för matematik i årkurs 6 ur ett andraspråksperspektiv2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att belysa andraspråkselevers svårigheter för homonyma, homofona- och homografa ord i matematikböcker för årskurs 6 och i vilken utsträckning dessa kan förekomma. Vi vill också skapa förståelse för vilka kulturella referensramar andraspråkselever kan möta i läromedlen och hur det kan påverka deras kunskapsutveckling. Genomförandet av denna studie grundas i teoretiska utgångspunkter som beskriver hur elever med annat modersmål än svenska kan möta språkliga hinder i det svenska språket samt hur kulturellt innehåll kan påverka motivation och förståelse för några av de uppgifter som ingår i studiens matematikböcker. För att uppfylla syftet med studien och komma fram till svar på vår frågeställning genomförs en kvalitativ textanalys av läromedelstexter och bilder i matematikböcker av olika förlag. Detta analyseras utifrån tidigare forskning kring andraspråkselever och hur deras språk- och kunskapsutveckling kan ske. Det sker även ett inslag av en kvantitativ analys där utvalda ord räknas för att se i vilken utsträckning de används. Resultatet visar att vissa ord inom respektive kategori av homonyma, homofona- och homografa ord används mer frekvent. Analysen visar också exempel på uppgifter där mångtydiga ord som har en vardags- och ämnesspecifik betydelse kan skapa svårigheter för andraspråkseleven. Kulturella inslag har analyserats utifrån kategorierna namn, mat och djur vilka förekommer i samtliga av de analyserade läromedlen. I resultatdelen analyseras hur en andraspråkselev kan relatera till detta innehåll. I diskussionsdelen diskuteras det resultat som har presenterats och vilka reflektioner det har lett fram till. Kontextens betydelse för hur en andraspråkselev kan uppfatta mångtydiga ord och kulturellt innehåll diskuteras samt vilka andra faktorer som kan stödja eleven utanför skolan. Studien har också bidragit till en slutreflektion som inkluderar våra tankar om genomförandet av denna studie samt vilka nya insikter och kunskaper den har gett oss.

  • 265.
    Dafgård, Sanna
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Wallenius, Sara
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Samling ur ett genusperspektiv: En studie om pedagogers medvetenhet2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Lpfö98/2010 beskrivs ett av förskolans uppdrag som är att aktivt arbeta med jämställdhet genom att motverka stereotypa könsroller och könsmönster. Pedagogers medvetenhet kring deras bemötande gentemot barn oavsett könstillhörighet är därför av stor vikt. Studien belyser och problematiserar pedagogers förhållningssätt mot flickor och pojkar i samlingen betraktat utifrån ett genusperspektiv. Med vår studie vill vi bidra med en inblick i pedagogers medvetenhet och jämställdhet i förskolans planerade aktiviteter, så som samlingen. Vi vill även bidra till en ökad kunskap och medvetenhet när det gäller genusperspektivet.

    Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers förhållningssätt ur ett genusperspektiv i samlingen. Metod: Denna kvalitativa studie innefattar metodvalet icke-deltagande observationer med fyra pedagoger. Som komplement till observationerna har dessa intervjuats två gånger vardera. I den ena intervjun har stimulated recall används för att förena observation och intervju till en helhet.

    Resultat: I resultatet framgick det att pedagoger ofta hade en bristande medvetenhet i deras handlade och tankar om genus i samlingen. Vi upptäckte att pedagogers förhållningssätt och barns agerande går hand i hand då barns agerande på samlingen bekräftades av pedagoger. Och det som pedagogerna då förmedlade blev ett godkännande som speglar barnens fortsatta uppträdande.

  • 266.
    Dages, Yannick
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "Men det är ju bara fritids, det är ju bara lek": En kvalitativ studie om fritidspersonalens status och uppdrag att komplettera utbildningen i skolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ett av fritidshemmets uppdrag är att komplettera utbildningen i skolan. Skollagen och läroplanen formulerar uppdraget brett vilket lämnar rum för olika tolkningar av texterna. Samtidigt pekar forskningen på att fritidshemmet har en lägre status jämfört med skolan. Hur uppdraget tolkas och förverkligas i praktiken samt problematiken kring statusskillnaden och hur fritidspersonalen får legitimitet för sitt arbete är de centrala ämnena i denna studie.

    Syfte: Studiens syfte var att undersöka två fritidshem på två fristående skolor i Västsverige och hur de tolkade och arbetade med kompletteringsuppdraget samt om fritidspersonalen upplevde att de fick legitimitet från skolpersonalen för sitt arbete med detta.

    Metod: Studien är kvalitativ och utgår från semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuades tre fritidspedagoger på två olika skolor. Intervjumaterialet kodades och kategoriserades utefter studiens frågeställning och syfte.

    Resultat: De centrala teman som undersöktes var Fritidshemmets uppdrag att komplettera utbildningen i skolan samt Fritidspersonalens status. Det analyserade intervjumaterialet visade att fritidspersonalen tolkade och arbetade på olika sätt med kompletteringsuppdraget. I den här studien gick det inte att komma fram till ett tydligt svar vad kompletteringsuppdraget innebar i praktiken på de två skolorna. Enligt intervjudeltagarna upplevde fritidspersonalen lägre status jämfört med skolan men samtidigt sa några att statusskillnaden är på väg åt en mer jämlik relation. I intervjuerna framkom tankar om att skolpersonal som inte samarbetade med fritidshemmet kunde kopplas till ett större ointresse kring fritidshemmets verksamhet. Vidare lyftes samverkan mellan skola, fritidshem och ledning fram som en avgörande faktor för att höja fritidshemmets status. Här beskrevs ett utvecklingsbehov, där samverkan mellan samtliga parter ofta brister och behöver förbättras.

  • 267.
    Dagström, Emma
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Bohm, Josefine
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Kommunikation och frågornas karaktär: En innehållsanalys av läromedel i matematik2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: År 1991 upphörde den statliga obligatoriska förhandsgranskningen av läromedel i Sverige (Johnsson Harrie, 2009). Numera är det upp till lärare att själva utföra granskningar av läromedel. Flera matematikläromedel i Sverige anger att de är i enlighet med läroplanen för grundskolan 2011 och forskaren Lee (2015) konstaterar att matematikundervisning främst består av enskilt arbete i läroböckerna.

    Syfte: Syftet med denna studie är att analysera tre läromedels olika frågekaraktärer samt om och hur läromedlen uppmuntrar till kommunikation och resonemang i matematikundervisningen.

    Metod: För att kunna besvara våra forskningsfrågor valdes en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag som metod. Granskningen genomfördes av tre läromedel i matematik för årskurs 2, som grundar sig på läroplanen för grundskolan från 2011. Studiens teoretiska utgångspunkt, som använts som analysverktyg för att kunna besvara forskningsfrågorna, var Cunninghams (1987) kategorier av frågor.

    Resultat: Studiens resultat visade att faktafrågor, som är av sluten karaktär, dominerade i samtliga tre läromedel och uppmuntran till kommunikation och resonemang var bristfällig. Dock framkom det att lärarhandlingarna i viss mån öppnade upp för ytterligare diskussion i matematikundervisningen.

  • 268.
    Dagström, Emma
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Bohm, Josefine
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "Vad är svaret?": En studie om lärarens frågor och elevernas talutrymme under matematikundervisningen i årskurs 22018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi uppmärksammat att matematiklektionerna främst består av enskild algoritmräkning i matematikböckerna. Enligt Skolverket (2011a) ska eleverna under matematiklektionerna få utveckla förmågan att föra och följa matematiska resonemang. Skolverket beskriver olika riktlinjer och mål som läraren ska förhålla sig till i undervisningen, varav ett är att eleverna ska få stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling. I de allmänna råden menar Skolverket (2011b) att undervisning som har visat sig vara ineffektiv är då eleverna själva förväntas göra upptäckter genom enskilt arbete i läroböckerna.

    Syfte: Syftet med vår studie är att observera och analysera hur kommunikationen mellan elever och lärare ser ut och vilka typer av frågor som läraren ställer till eleverna under matematikundervisningen.

    Metod: För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att använda oss av observation och tidtagning som insamlingsmetoder. Vi valde ut två verksamma lärare i årskurs 2 att observera. De kriterier vi utgick ifrån när vi valde lärare var att de skulle vara utbildade grundskollärare samt besitta yrkeserfarenhet och arbeta på två olika skolor, vilket de två utvalda lärarna gjorde. Vi observerade lärarna vid två tillfällen vardera under deras matematikundervisning.

    Resultat: Ur vår forskningsbakgrund fann vi att flera forskare betonade vikten av kommunikationen i matematikundervisning. Under våra observationer kunde vi se hur och vad läraren ställde för typer av frågor och om de öppnade upp för diskussion. Även under observationerna kunde vi, genom tidtagning på elevernas taltid, beräkna hur stor del av undervisningen eleverna fick tala. Resultatet visade att lärarna främst ställde faktabaserade frågor som hämmade eleverna och minskade deras sammanlagda talutrymme.

  • 269.
    Dahl, Elin
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Vad innebär en förskola för alla barn?: Fokusgruppsintervjuer med förskollärare2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att förskolans verksamhet ska anpassas till alla barn i förskolan och att personalen ska ge barnen det stöd som barnet behöver är ett av Läroplanen för förskolans mål (Skolverket, 2010) och en del av Skollagen (SFS 2010:800). Alla barn ska enligt Skollagen dela vardag i förskolan men hur pedagogerna ska möta alla barns olikheter och ge det stöd som varje enskilt barn behöver framgår inte. Utifrån detta undersöks "En förskola för alla barn" i denna studie.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på och arbetet för "En förskola för alla barn" med inriktning på barn i behov av särskilt stöd.

    Metod: I denna studie har jag valt en kvalitativ metod genom fokusgruppsintervjuer. I studien har fyra fokusgrupper deltagit med två eller tre förskollärare i varje grupp. Förskolorna är placerade inom samma stad men i tre olika områden.

    Resultat: Resultatet är ett analysarbete utifrån fokusgruppernas samtal. Resultatet är indelat efter studiens tre frågeställningar: "En förskola för alla barn", "Barn i behov av särskilt stöd" och "Att arbeta för en förskola för alla barn". Resultatet visar på att inkludering är en återkommande definition av en förskola för alla barn och även det som förskollärarna strävar efter i sitt arbete men hur arbetet med inkludering går till ser olika ut beroende på vilka behov de stöter på hos barnen och om barnet är i behov av särskilt stöd.

  • 270.
    Dahl, Jacqueline
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Emanuelsson, Fatima
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    ”Alltså tänk att du äter macka varenda dag – OH MY GOD!”: En kvalitativ studie om elevers upplevelser av mellanmålet i fritidshem.2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En förutsättning för att främja elevers hälsa och välbefinnande är att utveckla goda matvanor och stödjande närmiljöer. Genomförandet av studien motiveras med forskning som pekar på elevers upplevelser av måltidsmiljön i skolan som högljudd och stressande, vilket i sin tur påverkar elevernas matro och matlust negativt. Forskning som berör elevers upplevelser av mellanmålssituationen i fritidshem är däremot mer begränsad. Studien riktar sig därför mot elevers upplevelser av mellanmålssituationen i fritidshem, för att producera kunskap som kan vara betydelsefull vid organisering och planering av mellanmålet i fritidshem. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och belysa hur mellanmålet i fritidshemmet upplevs utifrån elevers perspektiv med avseende på vad som serveras och måltidsmiljön. Vilka värderingar, inställningar och attityder har eleverna till mellanmålet utifrån de förutsättningar som finns i verksamheten och som fritidshemmet erbjuder? Metod: Studien har en kvalitativ design. För att besvara syfte och frågeställningar har datamaterial samlats in genom totalt fyra observationer och fem fokusgruppsintervjuer i två olika fritidshem. Sammanlagt deltog 18 fritidshemselever i årskurs 2. Eleverna fick i uppgift att fotografera vad de tyckte var bra med mellanmålet respektive vad de tyckte var mindre bra med mellanmålet. Elevernas fotografier användes som utgångspunkt under fokusgruppsintervjuerna. Resultat: I studien framkom att eleverna tycker att ljudvolymen under mellanmålet är hög och påfrestande, vilket resulterar i minskad matlust och matro. Resultatet visar också att eleverna tycker att smörgåsar är det vanligas förekommande mellanmålet, och upplevs av eleverna som enformigt. Eleverna önskar större variation av mellanmåls meny. Studiens visar att eleverna anser att de inte ges något inflytande när det kommer till mellanmålets innehåll eller organisation. När det kommer till den fysiska miljön upplever eleverna brister i städningen. Resultatet visar även att det är viktigt för eleverna att få sitta med sina vänner, då det skapar trygghet. Slutligen framkom att elevers insikter om mellanmålets betydelse för deras hälsa kan delas in i tre kunskapsnivåer som bygger på egen insikt, yttre motivation eller ingen insikt.

  • 271.
    Dahlberg, Elin
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Heddelin, Helena
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Boksamtal: ett pedagogiskt verktyg i klassrummet: En kvalitativ studie om samtalets kvalitet2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Att enbart använda tyst läsning i klassrummet, utan reflektion och samtal kring textens innehåll, kan hos elever utveckla en passiv inställning till läsningen (Jönsson, 2007). Att istället använda högläsning i kombination med boksamtal och tillsammans diskutera och tolka en boks innehåll kan ge elever möjligheten att lyssna till andras tankar om texten och på så vis vidga sin förståelse för böckernas värld (Lindö, 2005). 

    Syftet med studien är att undersöka det pedagogiska verktyget högläsning med tillhörande boksamtal i ämnet svenska och då titta närmare på lärarens arbetssätt vid boksamtal och samtalets kvalitet. Det vill säga titta på om läraren använder texten som utgångspunkt för samtalet och vad utmärker ett boksamtal med kvalitet? Ett samtal med kvalitet kan definieras utifrån Lindös (2005) tankar om att ett bra boksamtal bör vara uppbyggt på ett givande och tagande där eleverna får utrymme att förklara egna tankar, argumentera och ta till sig andras tolkningar för att vidga sin förståelse för texten.

    Metod. Studien grundar sig på kvalitativa fältstudier genom att vi har observerat tre lärare under deras lektioner då de aktivt arbetade med högläsning och boksamtal i klassrummet, samt att vi har intervjuat dem efteråt och fått lyssnat till deras egna personliga tankegångar om boksamtal. För att bearbeta det insamlade materialet valde vi Tjoras (2012) metod som utgångspunkt, vilken bygger på textnära läsning där materialet är helt styrande. Utifrån de teman som framkom ur databearbetningen delades resultatet in i fyra underrubriker; lektionsupplägg, samtalets innehåll, samtalets dilemma och boksamtalets syfte.

    Resultat. Samtliga observerade boksamtal i studien visade att lärarna och eleverna hade fokus på textens innehåll i samtalen och vi fann att samtalens kvalitet låg i hur lärarna hanterade samtalens frågeställningar, alltså vilken typ av frågor som ställdes för att få igång en diskussion i klassrummet. Betydelsefullt var även hur mycket tid av lektionen som disponerades för själva boksamtalet. Med tanke på att man i skolan lägger tid på högläsning och att vi i Sverige betonar vikten av att läsa mycket, kan man fundera över varför den gemensamma läsupplevelsen som kan diskuteras via ett boksamtal inte utnyttjas bättre för att utveckla elevernas läsförståelse. Genom studiens resultat hoppas vi att fler ska kunna inspireras till att se fördelarna med arbetssättet och kunna utläsa de framgångsfaktorer vi i studien funnit, för att skapa boksamtal med kvalitet. Vi menar att trots de svårigheter som både forskning och våra respondenter tar upp, om att tiden inte räcker till och att det krävs för mycket förberedelser, visar vår studie att det inte behöver vara så svårt om läraren utgår från vad som skapar engagemang hos eleverna och arbetar utifrån en välstrukturerad metod där samtalet får stå i fokus. En nyckelfaktor tycks vara att våga frångå kontrollfrågor och låta samtalet ta den riktning som uppstår när eleverna får tänka kreativt. De får då möjlighet att lära sig att se bortom det självklara i texten och reflektera över textens innehåll och mening. Denna typ av undervisning ger möjlighet att skapa förståelse för det lästa och inte bara förmågan att kunna återge ett innehåll. Ju mer tid som läggs på samtalet desto större mening ger det för eleverna.

  • 272.
    Dahlberg, Elin
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Heddelin, Helena
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "Det är bra innan, det är bra på samtalet, men sedan försvinner det. Mellan samtalen är det inte bra": Tolkning och omvandlingav IUP:er i svenskundervisningen2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: IUP är tänkt att vara ett aktivt verktyg för att stödja elevens lärprocess i skolan genom att dokumentera, följa och planeras för elevens fortsatta utveckling mot kunskapsmålen. Men ända sedan införandet har individuella utvecklingsplaner varit ett omdiskuterat ämne. Lärare har uttryckt osäkerhet om hur de ska användas, vad som ska dokumenteras, hur de ska skrivas och följas upp då det inte finns en specifik mall för hur en IUP ska utformas. IUP-dokumentet tycks även hamna i en problematik där den inte blir ett levande dokument i det vardagliga arbetet i skolan. Mål som framför allt  får stor fokus vid framtagandet av elevernas individuella mål är inom området svenska, vilket gör att denna studie främst fokuserar på måluppfyllelse inom svenskämnet, men studien tar även hänsyn till IUP:ers betydelse för lärare i praktiken.

    Syfte: Problematik kring omvandlingen av IUP:er har medfört att vi ställer oss frågande till hur lärare tolkar den individuella utvecklingsplanens funktion i förhållande till elevernas måluppfyllelse i ämnet svenska. Studien syftar även till att undersöka hur de individuella målen sägs omvandlas i praktiken.

    Metod: Studien har utifrån kvalitativa intervjuer grundat sitt underlag på fyra lärare som fick beskriva sitt arbete och tankar kring den individuella utvecklingsplanen. Studiens teoretiska utgångspunkt är policy-enactment-teori (Ball m.fl. (2012) där författarna har utvecklat ett teoretiskt ramverk rörande policy i skola och omvandlingen av policy i praktiken. Teorin bildade således vårt analysverktyg för hur vi bearbetade studiens material och som sedan presenteras i de tre perspektiven, tolkande, diskursiva och materiella.

    Resultat: Lärarna har tolkat arbetet med IUP på skilda sätt både till syfte, form och innehåll. Det visar sig genom att IUP omvandlas som både ett levande arbetssätt i undervisningen, likställs med utvecklingssamtalet och som dokumentation skild från den ordinarie undervisningen. IUP kunde även tolkas som ett strukturarbete för svagare elever. Styrningen kring IUP:er påverkas från olika synsätt och av olika aktörer på olika nivåer. Där det saknas tydlighet kan olika omvandlingar och arbetssätt kring IUP:er florera samtidigt. Det som sades vara mest komplext kring att omvandla IUP:er i praktiken, och få dem till ett levande dokument,  var att tiden inte räcker till. Lärarna använder sig av aktiviteter i form av IUP-pass eller artefakter med elevernas utskrivna mål, samtalsmallar vid utvecklingssamtalen och verktyg för dokumentering för att omvandla IUP:er i praktiken. För att synliggöra arbetet kring IUP:er tycktes vi se att artefakter var ett vanligare hjälpmedel i praktiken än vad aktiviteter är.

  • 273.
    Dahlberg, Jenni
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Anpassning för alla - hur anser lärare att de följer sitt uppdrag?: En kvalitativ studie kring lärares upplevelse av matematikundervisning, anpassning och läran2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Dagens lärare har i uppgift från regering och skolverket att följa de regler och lagar som tagits fram i läroplanen. Den läroplan som de intervjuade lärarna skall följa är från 2011, men flera av de deltagande är utbildade innan denna kom att tas i kraft. Hur de anpassar sin undervisning till det som i dag krävs av dem är den överliggande frågan i denna uppsats. Att kunna anpassa så att alla får sina behov tillgodosedda kan vara problematiskt. Hur det görs och vad tidigare forskning säger om detta, är något av det som kommer behandlas i denna uppsats.

    Genom intervjuer med lärare som idag är i tjänst kommer sanningen fram om hur det är i ett klassrum i dagens Sverige 2018. De lärare som intervjuats har svarat på frågor om sin undervisning samt förklarat hur de tänker och gör i sin vardag. Det finns flera faktorer som gör att de behöver handla som de gör, allt från olika former av resurser till mängden elever som de undervisar.

    Under en VFU mötte jag en skola som arbetade mycket väl med att anpassa för alla elever. De hade material för att utmana varje elev på deras nivå. Skolan avsatte även pengar till en tjänst inom matematik för att få bästa möjliga chans till att ha den resursen och materialet för att deras elever på skolan skulle få den utmaningen. Detta var inte något jag stött på innan. Det jag mött tidigare var de skolor som såg till att ha extra resurs för de elever som inte når målen inom sin årskurs. Jag har aldrig tidigare mött en skola som ville lyfta sina kunniga elever till ett högre betyg. Är detta vanligt förekommande eller är det något som lärarna gör i det tysta? Känner lärare att de hinner med alla elever? Har de resurser så att det räcker?

    Metod: För att få en förståelse för hur det kan gå till har 6 lärare delat med sig av sina upplevelser, genom enskilda kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar inom matematik för elever årskurs 4-6.

    Resultat: Faktorerna är många som kan spela roll för dagens undervisning. Ibland dessa är tid samt material oftast de påverkande faktorerna.

  • 274.
    Dahlberg, Johanna
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Att vara flicka eller pojke: en analys av identitet och genus i Drottningens juvelsmycke och Pojkarna2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Både Drottningens juvelsmycke och Pojkarna är två omtalade romaner för att författarna i de båda romanerna har vågat ifrågasätta synen på genus, vad som förväntas vara manligt och kvinnligt. Just Tintomara, som är huvudkaraktären i Drottningens juvelsmycke är en karaktär som analyserats utifrån många perspektiv, i och med att hon är en gåtfull individ som inte tycks passa in under ramen som varken flicka eller pojke. Även Kim, som är huvudkaraktären i romanen Pojkarna, är en individ som symboliserar "normbrytande".

    Syfte: Syftet med detta arbete är att med hjälp av ett begränsat antal nerslag i de båda romanerna Drottningens juvelsmycke och Pojkarna analysera huvudkaraktärerna utifrån olika teorier och perspektiv som rör frågan om identitet i förhållande till genus och föreställningar om heteronormativitet.

    Metod: För att kunna studera och besvara mina frågeställningar kommer jag göra nerslag i två primära verk och välja ut ett antal faktorer som jag anser vara viktiga att analysera just ur det förväntade samt normbrytande perspektivet på vad som anses vara manlighet och kvinnlighet.

    Resultat: I min analys har jag diskuterat hur vi genom karaktärerna Kim och Tintomara kan se hur samhällets normer påverkar den enskilda individen, och i detta fall den enskilda karaktären. Jag har analyserat teorier från tidigare forskning och prövat dessa teorier på föreställningen och framställningen av karaktärerna Kim och Tintomara, som båda är två normbrytande flickor i de tidiga tonåren. Utifrån frågor kring skillnaden på manlighet och kvinnlighet har jag besvarat mina frågeställningar som handlat om individen ur ett pojkigt och flickigt perspektiv.

  • 275.
    Dahlenfors, Charlotta
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Doors Opening, Doors Closing: Female Exclusion in Kathleen McGowan’s ​The Expected One2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 276.
    Dahlgren, Jeanette
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Samarbetet mellan pedagoger och föräldrar på förskolan2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Det finns belägg för att samverkan mellan hem och förskolan visat sig vara av stor betydelse såväl direkt som indirekt.

    Syfte:

    Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger och föräldrar upplever samverkan på förskolan.

    Metod:

    Jag använde mig av den kvalitativa metoden intervju. Jag intervjuade fem pedagoger och fyra föräldrar från två olika förskolor.

    Resultat:

    Resultatet visar att det i första hand är pedagogens ansvar att samarbetet mellan föräldrar och pedagoger fungerar. Genom inskolningen läggs en stor grund för samarbetet

  • 277.
    Dahlin, Martin
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Gender and Power Distribution in George R.R. Martin’s A Feast for Crows2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 278.
    Dahlin, Martin
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Strandell, Elizabeth
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Intercultural teaching through textbooks: A content analysis of Swedish EFL textbooks2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This qualitative content analysis has investigated if three Swedish EFL textbooks, from some of the largest publishers in Sweden, correspond to intercultural ideas in the curriculum for upper secondary schools, and the course syllabus for English 5.

    The theories used in this study are based on Risager's three criteria for a categorized and analytical content analysis (1991), Kachru's model of World Englishes (1985) and three curricula dating from 1994-2011 (Skolverket). In this study, a number of different theories concerning intercultural awareness have been used in order to analyse the results that were discovered when applying Risager's criteria.

    This study has shown that Swedish EFL textbooks have limitations regarding the goals set out by the Educational Board of Sweden (Skolverket). The results of the study show that Swedish EFL textbooks tend to focus on Kachru's inner circle of English and disregard other cultures that belong to the outer and expanding circles of Kachru's model. It has been demonstrated that in the current curriculum and English syllabus there are ideas and thoughts missing concerning intercultural awareness. Therefore, more research is needed in the field of learning materials, and that is why this essay has been written. The analysis of the textbooks was conducted by using three of Risager's relevant criteria for qualitative content analysis to be able to answer the research questions.

  • 279.
    Dahlqvist, Jennie
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Barns inflytande i förskolan: Lärares uppfattningar om barns inflytande i den vardagliga verksamheten2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inflytande bör vara en naturlig del av arbetet för personal på förskolan. Det finns tydliga strävansmål formulerade i både läroplanen (Skolverket, 2016) och i barnkonventionen (UNICEF) som syftar till att stärka barns rätt att utöva inflytande. Att låta barn få inflytande över den dagliga verksamheten kan ge barnen en djupare kunskap och förhoppningvis upplevs innehållet som meningsfullt när barnen själva har fått vara med och påverkat. Det handlar inte om att barnen ska få bestämma, men barnen bör få veta att de har rätt till att påverka sin situation. Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärares uppfattningar om sitt arbete med barns inflytande i förskolans vardagliga verksamhet. Metod: I studien har jag använt mig av kvalitativa intervjuer som metod. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta lärare på fyra olika förskolor. Av de åtta lärarna som intervjuades arbetade hälften med de yngre barnen och hälften med de äldre barnen. Resultat: Resultatet har analyserat utifrån olika teman som urskiljts och sedan satts i relation till ett barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet visar att lärarna upplever sitt eget förhållningssätt som en förutsättning för att möjliggöra barns rätt till inflytande. Vidare visar resultatet att organisationen kan vara en försvårande faktor, exempelvis då det saknas personal eller fasta rutiner. Lärarna anser att barn får inflytande över projektet, miljöerna och vissa vardagliga situationer. Resultatet visar även att lärarna anser att den pedagogiska dokumentationen och reflektionen bidrar till att barn får indirekt inflytande och den verbala kommunikationen mellan barn och lärare bidrar till direkt inflytande. Lärarna framhåller att de tar reda på barns intressen för att barnen ska få inflytande och känna att undervisningen blir meningsfull.

  • 280.
    Dahlén, Emma
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Utrymme för barnets emotionella utveckling: i förskolans verksamhet som social mötesplats2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förskolans verksamhet ska möjliggöra goda förutsättningar för barnet och fordrar en balans mellan både lärande och omsorg. Studien grundar sig i att känslor utgör viktiga fundament för människans utveckling och mående. Således uppmärksammar studien utrymmet för barnets emotionella utveckling i förskolans verksamhet. I förmån att främja barnets välbefinnande.

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka förskollärares syn på förskolans verksamhet som social mötesplats i relation till barnets emotionella utveckling.

    Frågeställningar för studien : Hur ser förskollärare på förskolans verksamhet i förhållande till barnets emotionella utveckling, samt hur ser förskollärare på bemötandet av barnets uttryckta känslor i förhållande till barnets emotionella utveckling.

    Metod: Insamling av studiens empiriska material gjordes genom enskilda semistrukturerade intervjuer av yrkesverksamma förskollärare.

    Resultat: Resultatet visar att förskollärarna har föreställningar om hur pedagogen bör agera och handla i responsen till barnets uttryckta känslor, samt att de har föreställningar om fördelaktiga personliga egenskaper i detta möte. I relation till barnets emotionella utveckling visar resultatet också att förskollärarna har föreställningar om vilka handlingar och typer av respons som inte är att föredra i mötet med barnets känslor. Sammanfattningsvis visar resultatet att förskollärarna ser på bemötandet av barnets känslor som betydande i förhållande till barnets emotionella utveckling. Studien ger också svar på att förskollärarna ser att det inom förskolans verksamhet finns inslag och strukturella faktorer som är både fördelaktiga och ofördelaktiga för barnet. Förskollärarnas bemötande och respons samt de förhållanden som råder visar sig påverka utrymmet barnet får till emotionell utveckling i verksamheten.

  • 281.
    Dalawe, Joan
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Jönsson, Tobias
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Nyanlända elevers upplevelser av matematikundervisning: En intervjustudie i årskurs 32016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den högaktuella invandringen har gjort att skolan i dag präglas av det mångkulturella samhället. Tidigare forskning har visat att elever med utländsk bakgrund presterar sämre än elever med svensk bakgrund i skolan och att en anledning kan vara elevernas bristfälliga språkkunskaper. För att nyanlända elever ska få möjligheten att utveckla sina matematiska färdigheter behöver både lärare och skolverksamhetens pedagogiska resurser, kompetens och kunskap om hur dessa elever lär sig och vilket stöd de behöver för att ta till sig kunskap. Syfte:Syftet med denna studie var att undersöka hur nyanlända elever upplever matematikundervisningen samt belysa om vilka svårigheter som de kunde möta i ämnet. Metod: Denna kvalitativa intervjustudie har undersökt nyanländas upplevelser av matematikundervisningen. Totalt intervjuades 10 elever i årskurs 3, på tre olika skolor i Västra Götalandsregionen. Eleverna som intervjuades hade olika kulturella bakgrunder och annat modersmål än svenska. Deras tid i Sverige varierade mellan 1 – 3 år. Resultat: Resultatet visade på att de nyanlända eleverna upplevde att svårigheterna i matematikämnet grundade sig i förståelsen för textuppgifterna där det framkommer begrepp som de inte är bekanta med. En viktig faktor för inlärningprocessen som belystes i resultatet var bland annat betydelsen av stöttning på modersmålet från både familjen, kamraterna och modersmålsläraren och även interaktionen med dessa för att få förståelse för svenska språket. Vidare uttryckte de nyanlända eleverna betydelsen av att ha modersmålslärare som ett komplement till ordinarie klasslärare i undervisningen för att utveckla förståelse för innehållet i textuppgifter i matematikböckerna.

  • 282.
    Dalawe, Joan
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Jönsson, Tobias
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Religionerna i klassrummet: "Jag är ju bara påläst, jag kan ju inte religionerna"2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Lärare ställs ständigt inför betydelsefulla val under olika situationer i skolan. Vad än läraren väljer att utgå ifrån i sin undervisning så handlar det om att skapa förståelse och bidra till en miljö som inkluderar elevers olika erfarenheter. Styrdokument och tidigare forskning betonar vikten av att elevernas livstolkningar framhävs i undervisningen för att vidga deras förståelse och tolerans för varandra. Enligt tidigare forskning anses även ämnet religion som ett laddat ämne för lärare.

    Syfte: Syftet med denna studie är att få inblick i hur lärare uppfattar religionsundervisningen i relation till elevers livstolkning samt vilken roll den tilldelas i undervisningen.

    Metod: Metodvalet för denna studie grundades på en kvalitativ forskning med lärarintervjuer i fokus. De fyra lärarna vi intervjuade hade olika bakgrunder och förutsättningar, vilket resulterade i att alla hade olika erfarenheter kring ämnet. Intervjuerna utfördes på fyra olika arbetsplatser i Västra Götalandsregionen.

    Resultat: Resultatet visade på att lärarna är osäkra i användningen av elevers livstolkning, vilket är en av faktorerna till att livstolkning får ett minskat utrymme i undervisningen. Vidare visade även resultatet på att lärarna främst fokuserar på faktaförmedling i religionsundervisningen.

  • 283.
    Dalefalk, Linda
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Skoglund, Linda
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Iordningställda lärmiljöer och "tomma" rum: lärandemiljöer i förskolan2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I vår bakgrund beskriver vi förskolan ur ett historiskt perspektiv och fram till förskolan idag. Vi presenterar läroplanens syn på lärmiljöerna, barnsyn, tidigare forskning och pedagogers uppdrag. Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagoger organiserat utformningen av de fysiska miljöerna i förskolan, hur de utformat rummen och hur miljöerna ska tilltala barnen. Vi har valt att analysera detta utifrån sociokulturellt perspektiv och utifrån Gibsons ekologiska ansats. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie i form av fokusgruppsintervjuer för att ta del av arbetslagets idéer och funderingar kring lärandemiljöer. Fokusgrupperna har ägt rum på tre olika förskolor i en och samma kommun och i varje fokusgrupp har det varit tre till fyra deltagare. Resultat: I vårt resultat kunde vi se att pedagogerna lade stor vikt vid att forma miljöerna på ett sådant sätt att de skall stimulera barnen till att sammarbeta, leka och ta till sig kunskaper. Något som pedagogerna lyfte var också att det fanns ett visst behov för barnen att använda sig av tomma rum. Resultatdelen har vi delat upp i fem teman som vi sedan analyserat utifrån de intervjuer vi gjort. Vi har använt dessa begrepp som verktyg i vår analys.

  • 284.
    Danielsson, Anneli
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Harry Potter and the Importance of Blood-Status: A Comparative Study of Race in Harry Potter and The Deathly Hallows and The Third Reich2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 285.
    Darkman, Daniela
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Digital kompetens på SFI: en fenomenografisk studie om integrering av digital kompetens i SFI-undervisningen2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sedan 1 juli 2018 har läroplaner och kursplaner reviderats med ett stärkt fokus på skolans uppdrag att utveckla och stärka elevernas digitala kompetens. Kursplanen i svenska för invandrare omfattas också av revideringen där arbetet med digital kompetens i SFI-undervisningen betonas.

    Syfte: Undersökningens övergripande syfte har varit att undersöka hur SFI-lärare definierar begreppet digital kompetens och arbetar med att integrera digital kompetens i SFI-undervisningen.

    Metod: Den metod som tillämpas är kvalitativ metod med fenomenografisk ansats. För datainsamling användes ett webbaserat frågeformulär och fenomenografisk analysmodell i kombination med SAMR-modellen i databearbetningen. De teoretiska modeller som har använts i analysen är TPACK-modellen och Tony Bates riktlinjer för användning av teknologi i undervisningen.

    Resultat: Resultaten visar att digital kompetens definieras utifrån grundläggande datakunskap där centrala IKT-färdigheter ingår. Digital kompetens omfattar även förmågan att hämta, utbyta och bearbeta information i formella och informella sammanhang i vardagslivet. Av undersökningen framgår att envägsmedia används i SFI-undervisningen i större utsträckning än kommunikativ media.

    Slutligen visar undersökningen på att lärare integrerar den digitala kompetensen utifrån ämnesinnehåll och de förmågor eleverna ska utveckla inom ramen för SFIundervisningen. Däremot integreras inte samtliga delar, pedagogik, teknologi och ämnesinnehåll, på samma gång utan i separata former.

  • 286.
    Darkman, Daniela
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Digital kompetens på SFI: en fenomenografisk studie om integrering av digitalkompetens i SFI-undervisningen2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sedan 1 juli 2018 har läroplaner och kursplaner reviderats med ett stärkt fokus på skolans uppdrag att utveckla och stärka elevernas digitala kompetens. Kursplanen i svenska för invandrare omfattas också av revideringen där arbetet med digital kompetens i SFI-undervisningen betonas.

    Syfte: Undersökningens övergripande syfte har varit att undersöka hur SFI-lärare definierar begreppet digital kompetens och arbetar med att integrera digital kompetens i SFI-undervisningen.

    Metod: Den metod som tillämpas är kvalitativ metod med fenomenografisk ansats. För datainsamling användes ett webbaserat frågeformulär och fenomenografisk analysmodell i kombination med SAMR-modellen i databearbetningen. De teoretiskamodeller som har använts i analysen är TPACK-modellen och Tony Bates riktlinjer för användning av teknologi i undervisningen.

    Resultat: Resultaten visar att digital kompetens definieras utifrån grundläggande datakunskap där centrala IKT-färdigheter ingår. Digital kompetens omfattar även förmågan att hämta, utbyta och bearbeta information i formella och informella sammanhang i vardagslivet. Av undersökningen framgår att envägsmedia används i SFI-undervisningen i större utsträckning än kommunikativ media. Slutligen visar undersökningen på att lärare integrerar den digitala kompetensen utifrån ämnesinnehåll och de förmågor eleverna ska utveckla inom ramen för SFI undervisningen. Däremot integreras inte samtliga delar, pedagogik, teknologi och ämnesinnehåll, på samma gång utan i separata former.

  • 287.
    Dauksz, Josefine
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Kristiansson, Sofie
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "Man använder ju ändå datorn mycket för att skapa förståelse för världen...": Lärares tillämpning av digitala verktyg i svenskundervisningen2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Användandet av digitala verktyg och liknande medier ses som en essentiell del av dagens samhälle, där det även uppfattas som en självklarhet att unga människor vill och kan nyttja dessa, främst för kommunikation och samspel via sociala medier (Samuelsson, 2014; Findahl & Zimic, 2008). Att skolan har anammat den digitala utvecklingen tydliggörs i flera studier (Samuelsson, 2014; Perselli, 2014;Olsson & Dahlgren, 2009; Åkerlind, u.å.). Motivet bakom digitaliseringen i skolan avsåg att förbereda och skapa den kompetens som krävs för elever att medverka i samhället (Åkerlind, u.å.). Den digitala kompetensen är viktig för den framtida kunskapen, utifrån människans intresse och förståelse för digitala medier (Livingstone, Van Couvering, & Thumim, 2009). Tidigare studier visar att läraren främst använder digitala verktyg inom fyra områden inom svenskämnet: (1) att skriva sig till läsning (ASL), (2) ordbehandling, (3) informationssökning och (4) källkritik (Trageton, 2014; Bråten, 1998; Svedner; 2010; Säljö, 2013; Erixon, Elmfeldt, Alexandersson, Marner & Olsson, m.fl. 2013 ). Dock är det många av studierna som är inriktade på tidigare skolår (Trageton, 2014; Bråten, 1998) eller andra som istället fokuserar på äldre elevers användning av digitala verktyg (Erixon, m.fl., 2013 ). Syfte: Studiens syfte var att undersöka grundskolelärarnas, årskurs 4-6, tillämpning av digitala verktyg i svenskundervisning.Metod: Studien inleddes med att genomföra en kvantitativ pilotstudie, i form av en webbenkät, med syfte att få insikt om vilka digitala verktyg svensklärarna ofta använder i sin svenskundervisning. Resultatet som enkäten visade på var att webbplatsen elevspel.se användes ofta av lärare vid undervisning inom svenskämnet. Webbplatsen användes därefter som en fokusering i nästa del av den empiriska studien. Därefter genomfördes en semi-strukturerad intervju med fem svensklärare, för att skapa en djupare förståelse för lärarens användning av digitala verktyg (med fokus på elevspel.se) inom svenskämnet. Resultat: Studiens resultat visar på att lärare använder elevspel.se främst för färdighetsträning. Resultatet visade även att lärarna ofta använder andra digitala verktyg, såsom ordbehandlingsprogram i webbaserade dokument, där de kan föra digitala dialoger med elever. Lärares argumentation om valet av att använda digitala verktyg (såsom elevspel.se) var för att enklare individualisera, gynna elevers aktiva samhällsdeltagande, samt för att skapa motivation. Dessutom framkom det att många lärare anser att utmaningar med de digitala verktygen är att de själva får, till stor del, ansvara för att utveckla sin egna digitala kompetens, men även att elever i många fall har en högre digital kompetens än de själva och får utforma en undervisning som tillvaratar detta. Slutligen framkom även utmaningen som syftades till datoranvändningen i sin helhet, där det kan innebära en ny typ av förströelse för elever, när de enkelt kan byta webbplats och exempelvis spela istället för att arbeta med det som läraren hade i åtanke.

  • 288.
    Dauksz, Josefine
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Kristiansson, Sofie
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Praktisk och teoretisk undervisning i skolan, hur påverkar det elevernas inlärning?2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisningsmetod, teoretisk och praktisk, påverkar elevernas inlärning av kunskapsstoff inom naturvetenskap, samt hur eleverna upplever de olika metoderna. Vi var intresserade av att undersöka dessa faktorer eftersom vi inte hittat någon studie som gjort en jämförelse av hur elevernas kunskapsinlärning påverkas av teoretiska och praktiska lektioner. Studien genomfördes med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ metod. Vi utförde två olika lektionstyper inom ämnet kemi, där elever fick delta antingen i en praktisk undervisning i form av en laboration eller i en teoretisk undervisning kring fenomenet surt och basiskt. Elevernas kunskapsinlärning och upplevelse av undervisningsmetoderna undersöktes sedan både genom intervjuer (kvalitativ metod) och en enkät (kvantitativ metod). Vår undersökning visade att eleverna fick likvärdig kunskap från både de praktiska och teoretiska lektionerna. Däremot belyser tidigare forskning hur laborationer och andra praktiska inslag kan vara problematisk vid kunskapsinlärning, eftersom eleverna inte förvärvat den kunskap som lektionen syftade till (Hult, 2000; Tobin, 1990), vilket skiljer sig från vårt resultat. Elevernas uppfattning av hur lustfyllda undervisningstillfällena upplevdes skiljde sig däremot signifikant eftersom eleverna uppskattade de praktiska lektionerna i högre grad än de i den teoretiska. Resultatet speglar tidigare studier som belyser hur elever vanligtvis uppskattar de praktiska lektionerna mer än de teoretiska, vilket även vårt resultat konstaterade. Vi hoppas att denna forskning ska kunna bidra till mer insikt för de praktiska och teoretiska lektionernas påverkan och att mer forskning görs för ännu större förståelse.

  • 289.
    Detlefsen, Kristel
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Den formativa bedömningens krav: hur möter läraren dem i sin undervisning2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Jag har valt en högstadieskola, belägen i en kustkommun, där ett utvecklingsarbete har ägt rum kring formativ undervisning. Skolan valde att arbeta med den formativa undervisningen i samband med att Lgr 11 skulle implementeras. Utvärderingar av verksamheten har genomförts, med lyckade resultat. Observationer av utomstående har genomförts med utfallet att den formativa undervisningen är synlig i klassrummet Dock återstår frågan om undervisningen bygger på en röd tråd, synlighet, tydlighet och delaktighet av mål, undervisning till bedömningstekniker? Det är en sak att det formativa arbetssättet existerar i tanken och en annan att det genomsyrar undervisningen.

    Syfte

    Syftet är att undersöka hur ett utvecklingsarbete tar form, arbetas med och vidhålls samt vilken effekt det har fått på verksamheten. Jag vill dessutom se vilka hinder och möjligheter som finns för ett utvecklingsarbete byggt på formativ bedömning.

    Frågeställning

    Hur möter och hanterar läraren i sin undervisning den formativa bedömningens krav?

    1. Vad är lärarens intentioner med sin undervisning/bedömning?

    2. Är det formativa arbetssättet synligt vid lärarens observerade undervisning?

    3. Hur möter eleverna den formativa bedömningen?

    4. Vilka hinder och möjligheter finns det med ett utvecklingsarbete byggt på formativ undervisning?

    5. Vilken är relationen mellan lärarens intentioner och elevens upplevelse?

    Metod

    Mitt val av metod har varit intervju samt observationer.

    Resultat

    I studien har jag fått svar på att utvecklingsprojektet har varit framgångsrikt, dock skulle nästa naturliga steg i detta projekt vara att förankra arbetssätten i vardagen. Vissa av de observerade lärarna påvisar både förståelse och förtrogenhet för bedömning för lärande, dock finns det kvar viss osäkerhet hos några av dem. Att använda sig av de fem nyckelstrategierna vore en stöttepelare för att strukturera upp vidare utvecklingsarbete och ge lärarna en ram och ett stöd i klassrummet.

    I studien har jag även kunnat se att lärarnas intentioner stämmer överens med den observerade undervisningen. Vidare att eleverna möter upp den formativa undervisningen på ett framgångsrikt sätt, dock behöver eleverna tid för att utveckla ett metakognitivt tänk kring sitt eget lärande

  • 290.
    Dimming, Lisa
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Matematikundervisningens hinder och möjligheter2011In: Läraryrket: ett mångfacetterat uppdrag / [ed] Henry, Alastair, Gurdal, Sevtap, Asplund Carlsson, Maj, Lund: Studentlitteratur , 2011, 1, p. 67-83Chapter in book (Other academic)
  • 291.
    Djup, Malin
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Unger, Alexandra
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lärares attityder till en digitaliserad skola: digitala verktyg i svenskundervisningen2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka mellanstadielärares attityder till digitala verktyg i svenskundervisningen och vilka orsaker attityderna kan ha.

    Bakgrund: Samhället har förändrats i och med digitaliseringen. Detta har medfört att skolan genomgått en förändring och blivit digitaliserat. På grund av digitaliseringen har skolan fått ett helt nytt material som kräver ett helt nytt pedagogiskt arbetssätt i undervisningen. Därmed har också svenskämnet förändrats och sättet att skriva samt läsa sker alltmer digitalt. Det är delade meningar från lärare vad gäller det nya sättet att arbeta under svenskundervisningen. Studier har visat att lärare är positivt inställda till att använda digitala verktyg i undervisningen men det finns även studier som visat att en del lärare har mer negativa uppfattningar. Lärares attityder till digitala verktyg påverkar sättet läraren arbetar med det som i sin tur påverkar elevernas lärande.

    Metod: Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med mellanstadielärare som undervisar i ämnet svenska. För att få in ytterligare material till studien har vi utformat och publicerat en webbenkät på olika plattformar för lärare.

    Resultat: Resultatet visade att majoriteten av lärarna var positivt inställda till digitala verktyg. Orsakerna till den positiva inställningen visades vara att lärare tycker att digitala verktyg är lätta att individualisera till elever med olika nivåer. Det visade också att de lärare som har positiv uppfattning tycker verktygen är effektiva för elevers textproduktion. Dock visade resultaten att det finns lärare som är något negativa till digitala verktyg. Det handlade främst om att de tycker eleverna blir distraherade av spel och sociala medier som verktyget innefattar. En annan orsak till lärares attityder grundade sig i hur säkra de är att använda digitala verktyg. En del av delärare som är negativa hade alltså fått för lite kompetensutveckling på området och därav utnyttjar inte verktygets möjligheter.

  • 292.
    Djup, Nicolina
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Thunborg, Julia
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    rama i förskolan: En studie om förskollärares uppfattningar och erfarenheter av dramapedagogik i förskolan2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt examensarbete har varit att redogöra för förskollärares uppfattningar och erfarenheter av att använda dramapedagogik i förskolan. I studien har vi utgått från ett sociokulturellt perspektiv, där fokus ligger på individen och gruppens samspel med varandra. Genom perspektivet ges individer också möjlighet att förklara tankar, känslor och handlingar som människan i det sociala samhället konfronteras med.

      Studien är av en kvalitativ metod där vi har använt oss av fokusgruppsintervjuer. Dessa fokusgruppsintervjuer har bidragit till ett rikt datamaterial som sedan analyserats utifrån den tidigare forskningen och Mia Marie Sternudds (2000) fyra dramapedagogiska perspektiv som också bidragit till en god grund för analysarbetet. Ur analysen har det sedan framkommit resultat på de problemformuleringar som studien grundar sig i. Vi har genom resultatet fått en fördjupad förståelse för hur drama kan användas i förskolan men också vad förskollärare har för syfte när de väljer att använda drama i förskolan. Av resultatet framkom det att förskollärarna använder sig av material som de vet att barnen är intresserade av samt att dramapedagogik i förskolan ofta används som ett verktyg för att synliggöra händelser, frågor eller funderingar. Det framgår också att utbildning och mod att agera i samband med drama bland personal tycks ha en betydande roll för dramats utformning i förskolan.

  • 293.
    Doverhäll, Louise
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lind, Ulrika
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "Sätt er ner. Nu ska vi läsa en bok!": En observationsstudie om högläsning i förskolan2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Läroplanen för förskolan lyfter fram vikten av barns språkutveckling inom förskolan. Lässtunden med högläsning är en värdefull möjlighet till att öka barns språkutveckling och deras läsförståelse. Dagens forskningsresultat visar att läsförståelsen hos barn har sjunkit de senaste åren och därför är det betydelsefullt att ta väl hand om högläsningsstunderna på förskolan, då forskningsresultat också visar att de påverkar barns läs och skrivutveckling positivt.

    Studien syftar till att studera interaktion vid högläsning i förskolan och hur den påverkas av pedagogers agerande och omgivningens miljö, samt besvara följande tre frågeställningar:

    Hur samspelar pedagog och barn i relation till boken? Vilken betydelse har pedagogens sätt att läsa och berätta för barns literacy-utveckling? På vilket sätt påverkas lässtunden av miljön runt omkring? I studien har vi använt oss av kvalitativ icke deltagande observation som metod. Vi har observerat sex lässtunder vid två olika förskolor. De resultat som studien har gett utifrån syfte och frågeställningar, visar hur betydelsefullt pedagogen och barns interaktion är med hjälp av boksamtal under högläsningen. Den påverkar barns literacy utveckling positivt och det är viktigt hur texten i böcker presenteras av pedagogen. Det vill säga att pedagogen kan med hjälp av sina kroppsrörelser och sin röst förstärka och förmedla sagan eller berättelsen så att barnen får följa med in i sagans magi, det blir en positiv effekt för barnen. Vidare har studien visat hur betydelsefull miljön är i högläsningsstunden och hur den positivt påverkar barnens intresse för läsningen

  • 294.
    Drottz, Angelica
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Olsson, Emma
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    För att lugna eller lära?: en studie om högläsning i förskolan2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Högläsning är en central del i dagens förskoleverksamhet, men utformningen och tankar kring dess betydelse och funktion kan skilja mycket från pedagog till pedagog vilket innebär att vissa pedagoger inte anses använda högläsningen till fullo (Damber, Nilsson & Ohlsson, 2013). Dagens samhälle kräver en viss förmåga att kunna kommunicera genom både text och bild, denna kunskap kan delvis ges med hjälp av högläsning. Därför är det betydelsefullt för barnen att man som pedagog i förskolan aktivt arbetar med text och språk (Dominković, Eriksson & Fellenius, 2006).

    Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka högläsning i förskolan utifrån pedagogers perspektiv. Metod: Detta är en kvalitativ enkätstudie med inslag av kvantitativa frågor som fokuserar på förskollärares syfte och förhållningssätt till högläsning i förskolan. Enkäten skickades ut på ett pedagogiskt forum på internet som skapade möjlighet till ett urval som kunde bestå av pedagoger från hela landet. Enkäten innehöll frågor som varför man som pedagog läser högt för barnen samt vilka tillvägagångssätt de använder sig av, men även frågor om hur de vill att högläsningen ska se ut i förhållande till hur det ser ut i verkligheten.

    Resultat: Resultatet av enkäten visar att majoriteten av deltagarna ansåg att högläsningen var viktig och att den bör få mer plats i förskolans verksamheter, samt vad som saknas för att högläsningen skall kunna ta mer plats i förskolan. Det gavs även ett varierat och intressant utbud på svar av 91st deltagare om hur de som pedagoger i förskolan arbetar med just högläsningen.

  • 295.
    Drottz, Caroline
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "Jag vill inte göra poänglösa saker som är poänglösa för mig": en kvalitativ studie kring hur elever med autismspektrumtillstånd reagerar när de möter motstånd, stress, oro och ångesti skolsituationer2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: För att definiera och diagnostisera autism används diagnosmaterialet DSM i olika versioner. Man har fram till januari 2013 då DSM-5 publicerades talat om flertalet olika diagnoser för dessa barn så som autistiskt syndrom (Kanners syndrom eller infantil autism), Aspergers syndrom, desintegrativ störning, atypisk autism (autismliknande tillstånd) och Retts syndrom. I och med publiceringen av DSM-5 har man slopat de olika diagnoserna och slagit ihop detta till en enda diagnos, "Autism Spectrum Disorders", ASD, och som på svenska benämns som "Autismspektrumtillstånd", AST. Barn med autismspektrumtillstånd har, sammanfattningsvis, svårigheter i den sociala interaktionen och kommunikationen samt ett repetitivt beteendemönster. När för höga krav på dessa funktioner ställs av omgivningen uppstår ett motstånd hos barnet. Barn med autismspektrumtillstånd kan även ha perceptionsstörningar, ätstörningar och sömnstörningar vilket leder till oro, stress och ångest. För att hantera den uppkomna stressen, oron och ångesten krävs strategier för att klara av vardagen. Dessa strategier kan vara förebyggande/undvikande, hanterande eller problemskapande.

    Syfte: Syftet med studien är att genom observationer och intervjuer undersöka vad tre elever med autismspektrumtillstånd på en högstadieskola anser att motstånd, stress, oro och ångest innebär för dem samt hur de reagerar och vilka strategier de tillämpar när de möter detta i skolsituationer.

    Metod: Observation och intervju.

    Resultat: Eleverna i studien har svårt att formulera vad motstånd, stress, oro och ångest innebär för dem. Motstånd ses inte som en känsla de möter utan snarare en reaktion eller strategi vid stress, oro och ångest enligt eleverna. Stress beskrivs som en känsla av att ha bråttom, att vara sen till något eller att man måste göra en massa saker väldigt fort. Oro beskrivs som en rädsla över att inte klara av något men visade sig även ta sig uttryck i en oro över andra människor eller samhället så som politiska frågor. Ångest uppstod när eleverna utsattes för något som de inte själva kunde påverka. Elevernas reaktioner på motstånd, stress, oro och ångest varierar på ett spektrum från att ställa många frågor till att vägra att delta i undervisnings och klassrumssituationer. En gemensam strategi som eleverna har för att hantera motstånd, stress, oro och ångest är att undvika att tänka på det som utlöser dessa känslor genom att "bita ihop", fantisera eller att bara tänka på den utlösande faktorn i korta stunder.

  • 296.
    Dure, Caroline
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Karlsson, Katarina
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Pedagogisk dokumentation som ett verktyg i förskolans verksamhet: En kvalitativ studie av förskollärares erfarenheter av pedagogisk dokumentation.2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    I tidigare forskningen presenteras olika perspektiv på vad pedagogisk dokumentation är. I början förklaras vad som skiljer sig mellan dokumentation och pedagogisk dokumentation. Vidare beskrivs pedagogens yrkesroll och förhållningssätt. Därefter avslutas det med hur den pedagogiska dokumentationen används i praktiken.

    Syfte:

    Studiens syfte är att undersöka hur förskollärarna uppfattar och beskriver betydelsen av pedagogisk dokumentation för förskolans verksamhet, men också hur de använder sig av den i sitt arbete.

    Metod:

    Studien är kvalitativ och bygger på 10 intervjuer från förskollärare som är verksamma i fem olika förskolor.

    Resultat:

    Resultatet visar att förskollärarna anser att pedagogisk dokumentation är ett verktyg i deras verksamhet. Det har visat sig vara ett verktyg som förskollärarna använder sig av för att förverkliga läroplansmålen. Det skapas reflektioner som synliggör praktiken samt hur förskollärarna använder sig av olika dokumentationsmetoder.

  • 297.
    Dörnyei, Zoltan
    et al.
    University of Nottingham, School of English, United Kingdom .
    Henry, Alastair
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Muir, Christine
    University of Nottingham, School of English, United Kingdom .
    Motivational currents in language learning: Frameworks for focused interventions2016Book (Other academic)
    Abstract [en]

    Building on Zoltán Dörnyei's authoritative work in the field of learner motivation, this book introduces a new conceptualization-Directed Motivational Currents (DMCs)-and sets out the defining aspects of what they are, what they are not, and how they are related to language learning motivation. Going beyond focused behavior in a single activity, DMCs concern intensive long-term motivation. The distinctive feature of the theory is that it views motivation not simply as a springboard for action but also as a uniquely self-renewing and sustainable process. It is this energizing capacity which distinguishes DMCs from almost every other motivational construct described in the research literature. Motivational Currents in Language Learning offers new insights, valuable both to motivation researchers and classroom practitioners. The accessible style, along with plentiful illustrations and practical suggestions for promoting sustained learning, invite readers to think about motivation in a different way. Highly relevant for language teachers, teachers-in-training, teacher educators, and researchers in TESOL and applied linguistics, the book explains how the DMC construct can be integrated into course structures and teaching methodologies, and encourages teachers to try out novel methods for harnessing motivational power in classroom settings. © 2016 Taylor and Francis

  • 298.
    Dörnyei, Zoltán
    et al.
    School of English, University of Nottingham.
    MacIntyre, Peter D.Cape Breton University.Henry, AlastairUniversity West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Motivational dynamics in language learning2014Collection (editor) (Refereed)
  • 299.
    Dörnyei, Zoltán
    et al.
    School of English, University of Nottingham.
    McIntyre, Peter D.
    Cape Breton University.
    Henry, Alastair
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Introduction: Applying Complex Dynamic Systems Principles to Empirical Research on L2 Motivation2014In: Motivational dynamics in language learning / [ed] Dörnyei, Zoltán, MacIntyre, Peter D. & Henry, Alastair, Bristol: Multilingual Matters, 2014, p. 1-7Chapter in book (Refereed)
  • 300.
    Edell, Ellinor
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Johansson, Astrid
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Det är ju genom leken de lär sig: Pedagogers uppfattningar om lek och dess betydelse för barns språkutveckling i förskolan2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Lek har betydelse för barns språkutveckling då lek skapar samspel som gör att barn uppmanas till att använda språkliga uttrycksformer vilket leder till att de utmanas och utvecklas. Pedagogens roll blir här viktig då de genom olika strategier såsom att tillföra material, skapa lekgrupper och använda sig av ett varierat språk kan stimulera, stötta och utmana barns språkutveckling genom lek.

    Syfte: Syftet med studien är dels att undersöka pedagogers uppfattningar om lek och dess betydelse för barns språkutveckling i förskolan, dels hur pedagoger stimulerar dessa processer i den dagliga verksamheten. Utifrån detta är studiens frågeställningar: Hur beskriver pedagoger lek i relation till barns språkutveckling? Hur beskriver pedagoger sitt arbete för att stimulera barns språkutveckling genom lek?

    Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av fokusgruppsintervju som metod, där elva verksamma pedagoger i förskolan deltog. Under intervjuerna användes ljudinspelning för att samla in data, samt att anteckningar fördes.

    Resultat: Resultatet visar att lek är språkstimulerande för barn, dels genom att de kan stöttas och utmanas i samspel med andra barn då de kompletterar varandras kompetenser. Dels att pedagoger med olika arbetssätt kan främja barns språkutveckling genom stimulans i form av stöttning och utmaning. De arbetssätt kan vara att medla mellan barn genom att bekräfta och uppmuntra samt att dela in barn i mindre grupper och där tillföra olika material och redskap.

3456789 251 - 300 of 1485
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf