Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 1394
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Bråberg, Camilla
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Skoog, Viktoria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    En kvalitativ studie om hur lärare arbetar med tyst läsning i två olika klassrum2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Forskning har visat att elever i svensk skola får färre läsundervisningstimmar än i andra länder. Läsningen utgörs ofta att eleverna läser enskilt och tyst. Att få mycket tid till att läsa enskilt är positivt i den bemärkelsen att det krävs mycket tid för att bli en duktig läsare, men att läsa enskilt kan vara förödande för de elever som kräver mer stöd av läraren. Det är då en risk att den tysta läsningen blir ett slags tidsfördriv för dessa elever och fyller inte sin funktion. Vi har efter tidigare arbete inom skola och under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) märkt av detta fenomen.

    Syfte: Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur den individuella läsningen organiseras i två klassrum och vilka intentioner läraren har med den individuella läsningen. Studiens syfte är att skapa kunskap och förståelse kring tyst läsning. Frågeställningarna är således:

    • Vad sker i klassrummen under elevernas tysta läsning?

    • Vad är lärarens syfte med att låta eleverna läsa enskilt?

    Metod: Vi har använt oss av klassrumsobservation med kompletterande semistrukturerade intervjuer av klasslärare.

    Resultat: Resultatet av vår forskning har visat att lärare arbetar med elevers tysta läsning enligt olika modeller och tankar, bland annat med uttänkta läsinlärningsmetoder. Vår undersökning har bekräftat det forskning (Ewald, 2007, Myrberg, 2001, NRP 2000) poängterat som en avgörande faktor för elevers läsutveckling; att läraren har goda kunskaper om elevers läsutveckling, litteraturdidaktik och en medveten och genomtänkt undervisning. Det vi kunnat se i vår undersökning är att beroende på den inställning och syfte läraren har med den tysta enskilda läsningen så ger den olika effekter.

  • 202.
    Burénius, Anna-Karin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Det kollegiala lärandets betydelse: en studie om det kollegiala lärandets betydelse för lärarnas undervisning med elevers läsförståelse2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Lärare från olika grundskolor i Sverige deltar i fortbildningssatsningen Läslyftet som grundar sig på att lärare lär av varandra utifrån ett kollegialt arbetssätt med hjälp av utsedda handledare. I Läslyftet får deltagarna tillägna sig aktuell forskning gällande läs- och skrivutveckling. Det är viktigt för eleven att det finns en förståelse av vad de läser. Detta är av stor betydelse för elevens skolgång och har en stor påverkan på den personliga utvecklingen. Det måste finnas ett samspel mellan lärare och elev genom hela inlärningsprocessen. Lärarnas undervisning blir då avgörande för elevernas möjligheter att lära och måste anpassas för att möta eleverna på olika sätt utifrån deras behov och förutsättningar. För att kunna fullfölja denna uppgift är lärarna beroende av varandra.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka det kollegiala lärandets betydelse för undervisning med elevers läsförståelse utifrån några handledare och deltagares upplevelser och uppfattningar av Läslyftet. Frågeställningar för undersökningen är: Hur arbetar handledarna och lärarna inom Läslyftet utifrån det kollegiala lärandet? På vilket sätt har kollegiala lärandet i Läslyftet lett till en förändring i lärarnas undervisning för elevernas läsförståelse? Metod: Jag har genom kvalitativ metod och med utgångspunkt i tidigare forskning, mitt syfte och mina frågeställningar, genomfört nio semistrukturerade intervjuer vid fem olika grundskolor.

    Resultat: Med hjälp av forskningsbakgrunden och intervjuer har jag fått kunskap om det kollegiala lärandet och dess betydelse för undervisingen. Ett kollegialt lärande sker mellan lärare och handledare när de tar del av varandras erfarenheter och kunskaper. Lärarna och handledarna har fått ett "nytt tänk" och på så sätt utmanat och utvecklat sina undervisningsmetoder. Det kollegiala lärandet har gjort lärarna mer medvetna om sitt tidigare och pågående arbete med eleverna.

  • 203.
    Burénius, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Svanstedt, Kristina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hur estetik och språk kan samverka: En studie om estetikens vägar till god språkutveckling för elever i årskurs F-32015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Estetiska lärprocesser är ett aktuellt område inom skolans värld då eleverna får en chans att utvecklas genom praktiska övningar t ex genom att arbeta med bilder, musik, lek osv. Vi ville undersöka och få mer kunskap om hur de estetiska lärprocesserna används. Då det är något som används mer frekvent i ämnesundervisningen valde vi att undersöka detta djupare. För att få en struktur på undersökningen delades den in i fyra delteman. Dessa teman gör att man kan se likheten i arbetssätten ur olika perspektiv.Syfte: Arbetets syfte är att få ökad kunskap om estetikens vägar till god språkutveckling för elever i årskurs F-3. Vad är estetiska lärprocesser och hur uppfattar lärarna dessa? På vilket sätt kan lärarna arbeta med estetiska lärprocesser för att utveckla och stärka elevernas språkutveckling?Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har använt oss av tidigare forskning kring estetiska lärprocesser, observationer och intervjuer. Vid observationerna var vi passivt deltagande och vi eftersträvade att få se estetiska lärprocesser i undervisningen. Vid intervjuerna använde vi oss av semi-strukturerade intervjuer och vår målsättning var att få förståelse och bilda oss en uppfattning om hur lärarna såg på estetiska lärprocesser och språkutveckling.Resultat: Med hjälp av forskningsbakgrunden, observationer och intervjuer har vi fått kunskap om att det finns ett påtagligt samband och sammanhang mellan estetiska lärprocesser och språkutveckling. Estetiska lärprocesser skapar tillfällen att uttrycka sig med hjälp av sina sinnen och utifrån sina egna tankar och erfarenheter. Det fanns en skillnad mellan lärarnas förhållande till estetiska lärprocesser då några av lärarna hade planerat in användningen av estetiska lärprocesser i undervisningen medan det kom spontant för vissa. Även om denna olikhet fanns såg lärarna sambandet och kände en stor angelägenhet av att använda sig av olika estetiska uttryckssätt så som exempelvis drama, bild och musik för att stärka och stimulera elevernas språkutveckling.

  • 204.
    Byegård, Emilia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Från hypotetiskt till en ideologisk strid: En studie om debattartiklar om invandring mellan 2009-20152016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Studien utgår från det ökade flyktingmottagandet 2015 och det förändrade politiska klimatet i invandringspolitiken sedan Sverigedemokraternas inträde i riksdagen.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka om debatten om invandring har förändrats från 2009 när flyktingmottagandet var lägre och Sverigedemokraterna inte hade mandat i riksdagen. Uppsatsen ämnar att både undersöka innehållet i debatten och hur detta påverkar språket.

    Metod: I undersökningen analyseras åtta debattartiklar, fyra från 2009 och fyra från 2015. Metoden utgår från systemisk funktionell grammatik som ser på språket som ett sätt att skapa betydelse mellan människor.

    Resultat: Resultatet visar på en förändring i debatten mellan 2009 och 2015. Artiklarna från 2015 har en mer emotiv karaktär och ställningstagandena är fler och tydligare. Även värdeorden har ökat år 2015. Resultatet visar också på att skribenterna till artiklarna från 2015 använder sig i mindre utsträckning av personliga pronomen för att markera sin författanärvaro i texten. Vidare visar resultatet även på att debattartiklarna från 2015 är mer explicita i sin argumentation och att språket har blivit mindre komplext och mer konkret.

  • 205.
    Byegård, Emilia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Ämnesövergripande arbete i en ämnesindelad kontext: En kvalitativ studie om ämnesövergripande arbete utifrån Lgr 11 och progressivistisk teori2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Studien tar avstamp i läroplanens formuleringar om ämnesövergripande arbete samt de idéer om ämnesövergripande arbete som finns inom progressivismen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka det ämnesövergripande arbetets roll i undervisningen och hur läroplanen påverkar det ämnesövergripande arbetet. Syftet är också att undersöka svenskämnets roll i ämnesövergripande undervisning. Metod: Studien är en intervjustudie. I studien har 7 lärare medverkat och svarat på frågor om sin ämnesövergripande undervisning. Resultat: Intervjuerna har visat på att lärarna ofta har tydligt definierade gränser mellan ämnena i ämnesövergripande arbetsområden. De sättet lärarna i studien arbetar ämnesövergripande på, är överlag inte karaktäristiskt för progressivismen. Lärarna i studien begränsas och påverkas framförallt av det centrala innehållet, när de planerar och arbetar med ämnesövergripande arbetsområden. Svenskämnets roll i det ämnesövergripande arbetet är till stor del att vara ett hjälpämne. Det innebär att svenskämnet ofta får en erfarenhetspedagogisk form. Däremot kan de tydliga ämnesgränserna leda till att svenskämnet får ett tydligare ämnesinnehåll i de ämnesövergripande arbetsområdena, vilket i så fall också skulle kunna påverka ämnets konception mot att bli mer av ett färdighetsämne.

  • 206.
    Bykowski, Margareta
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Entreprenöriellt lärande i förskolan: Projekt "Från frö till tallrik" – en kvalitativ studie av entreprenöriellt lärande som undervisningsform2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Entreprenöriellt lärande är en undervisningsform i skolan som tränar elevernas entreprenöriella attityder, kompetenser och förmågor. För en lärare i klassen handlar entreprenöriellt lärande om en förhållningsätt i undervisningen. Kompetenser som beskriver framtidens entreprenör är självständighet, kreativitet, initiativtagande, viljan att samarbeta, lätthet att kommunicera, beslutsamhet, konsekvens och rikedom på idéer. Samhället går igenom stora förändringar och förskolan måste lägga grunden till att barnet lär sig ta ansvar och utvecklar kompetenser som samhället i framtiden kommer att behöva. Barnet lär sig genom att leka, utforska, testa, kommunicera med andra människor, iaktta. Barns utveckling blir mångsidig när barnet lär sig genom tema- eller projektarbete (Lpfö 98, 2010).

    Syfte:

    Syftet med studien är att undersöka om projektarbete är en bra arbetsform att utveckla entreprenöriellt lärande på förskolan och även vilka förmågor barn utvecklar med entreprenöriellt inriktad undervisning i förskolan. Det finns en nyfikenhet att ta reda på vad barnen lärde sig när de arbetade med odling. Jag kommer att utgå ifrån tre frågeställningar för att göra analysen på bästa sätt.

    Metod:

    För att samla material till studien använde jag mig av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna låter barnen berätta fritt om sina upplevelser med utgång ifrån några få frågor som jag i förväg har valt. Jag använde iPhone och iPad för att dokumentera aktiviteter och barnens berättelser. Till analysen använde jag även barnens teckningar som stöd för deras berättelser samt barnobservationer. Insamlad data bearbetade jag med utgångspunkt från begrepp om entreprenörskap.

    Resultat:

    Analysen av det empiriska materialet visade att projekt "Från frö till tallrik" hade entreprenöriella kvalitéer. Barnen utvecklade entreprenöriella förmågor såsom: att hitta nya vägar och lösningar på problem, tänka nytt och kreativt, kunna samarbeta med varandra, planera ett arbete och ha vilja och kraft att genomföra det, tro på sin egen förmåga och att ha hög motivation, ta ansvar och lära sig självständigt. Barnen upplevde projektarbetet som roligt, lärande, stimulerande och meningsfullt. För att utveckla entreprenörskap i förskolan krävs det en lärare som agerar som coach i barngruppen vågar bryta mönster, brinner för en idé, är innovativ och en eldsjäl.

    Entreprenöriellt lärande kräver ekonomiska resurser och villiga partners ute i samhället som ska samarbeta med förskolan och skolan, och visa olika yrkeskategorier för barnen.

  • 207.
    Bäckström, Christoffer
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Demokrati i skolan från ett tjänstemannaperspektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Demokrati är ett brett begrepp, det kan appliceras på många nivåer och vad som läggs i begreppet är olika. I Lennart Lundquists (1998) definition samlas samhällsaktörernas krav och förväntningar på den offentliga förvaltningen. Han gör två indelningar, demokrati- och ekonomivärden. Där han menar att ekonomivärdena får allt mer plats i dagens samhälle med bekostnad på demokrativärdena. Syftet med min studie är därför att undersöka hur demokrativärdena (i min studie avgränsat till ett demokrativärde) kan anses bemötta inom offentlig förvaltning, mer precist skolväsendet. För att närma mig detta använder jag mig av ett tjänstemannaperspektiv där jag intervjuar lärare i egenskap av tjänstemän om deras upplevelser kring demokrati i arbetets vardag. Mitt resultat visar att skolan är demokratisk i flera utsträckningar med goda förutsättningar för att bli mer demokratiskt men också med områden som kan förbättras.

  • 208.
    Bäckström, Christoffer
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Guled, Sharmake
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Formativ bedömning: En studie av samhällskunskaps- och svensklärares uppfattningar2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Formativ bedömning är ett förhållningssätt som får alltmer utrymme i forskning och inom det svenska skolväsendet. Vetenskapsrådet (2015) har skrivit en rapport om formativ bedömning som antyder på att formativ bedömning implementeras ytligt i verksamheten som i sin tur leder till "pseudo-formativa praktiker" (s. 4), Black och Wiliam (1998) skriver att det finns en diskrepans mellan hur formativ bedömning bör användas och hur det egentligen används av yrkesverksamma lärare därför är det relevant att undersöka ämneslärares uppfattningar. Studien har som syfte att undersöka hur ämneslärare i samhällskunskap och svenska uppfattar formativ bedömning kopplad till teori från Hattie och Timperleys (2007) och Lundahls (2014). Valet av att undersöka två olika ämneslärare motiveras med kunskapslucka från Vetenskapsrådet (2015) och Black och Wiliams studie (2009), där de belyser att olika skolämnen kan leda till olika formativa praktiker. Studien har intervjuat 6 respondenter, tre samhällskunskapslärare och tre svensklärare. Studiens resultat indikerar bland annat att respondenternas bedömningspraktik harmoniserar Hattie och Timperleys (2007) teori till en viss del, det framkom även att vissa respondenter använde sig av en pragmatisk ämnesöverskridande applicering av Hattie och Timperleys teori vilket visar på hur teorin kan uppfattas och appliceras olika i skolmiljön.

  • 209.
    Bäckström, Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Grönlund, Helén
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Trygga föräldrar ger trygga barn: en studie om samarbete mellan skola och hem2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Genom att ha studerat forskningsrapporter vet vi att det är viktigt att tidigt skapa goda relationer mellan skola och hem, för att barn ska få de bästa förutsättningarna för att utvecklas. Samarbetet mellan skola och hem poängteras tydligt i läroplanen. Det är skolans ansvar att föräldrasamarbete kommer till stånd, men hur detta samarbete ska se ut väljer de enskilda skolorna former för själva. Under vår utbildning har vi inte fördjupat oss i ämnet samarbete skola och hem. Därför väljer vi nu att öka våra kunskaper i ämnet. Som blivande lärare bygger vårt intresse på hur man kan motivera föräldrar och lärare till att gemensamt arbeta utifrån intresset - våra barn och elever.

    Syfte

    Vårt syfte med studien är att undersöka vad skolan kan göra för att stimulera till större föräldrasamarbete. Vi riktar vårt intresse mot en föräldracirkel vars huvudsyfte var att stödja föräldrarna i deras fostrarroll. Vi vill undersöka anledningar till deltagande, behållningar av att delta, orsak till att avstå och uppfattningar om vad man som lärare behöver tänka på vid samverkan skola – föräldrar.

    Metod

    Vi har valt att använda oss av enkäter med öppna frågor. I enkäterna har vi använt metoden meningskategorisering för att skapa huvudkategorier, för att sedan genom ad hoc få fram underkategorier som vi presenterar i diagram. Härefter genomförde vi halvstrukturerade intervjuer. Vi använde oss av meningskoncentrering när vi behandlade intervjumaterialet. Slutligen har vi jämfört intervjumaterialet med enkätresultatet för att se skillnader och likheter.

    Resultat

    Sammanfattningsvis visar vårt resultat att det som stimulerar föräldrar att medverka i föräldracirkeln är att möta andra föräldrar. Den praktiska nytta som föräldrarna anger är att de ökar sina kunskaper om barns utveckling, får konkreta förslag om fostran och ökad förståelse för andra föräldrars handlande. Ledarna ökar sin förståelse kring frågor om dagens föräldraskap genom föräldracirkeln. De flesta föräldrarna som inte deltog hade velat delta i föräldracirkeln. Den främsta orsaken till att inte delta i cirkeln var att man har tidsbrist. De föräldrar som kunnat delta men avstod gjorde det på grund av att de inte kände något behov av en föräldracirkel. Det en lärare behöver tänka på när det gäller föräldrasamverkan är att man ska skall vara öppen, rak och tydlig. Inför möten ska vi som lärare ha klart för oss vad målet för mötet är och vi ska beakta vad för sorts möte föräldrarna behöver. Vi ska visa omtanke och respekt inför föräldrar samt alltid tänka på att alla har ett förhållande till skolan.

  • 210.
    Börjesson, Isabelle
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Val av aktiviteter på fritidshemmet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Under min VFU-period och när jag tidigare arbetade på fritidshem har jag erfarit att fritidslärare gärna använder sig av sina egna intressen och kunskaper i de aktiviteter de håller i. Detta gjorde att jag började fundera kring hur valet av aktiviteterna gick till. Ser det ut så på flera skolor eller är det endast de skolor jag har varit på som det varit så. Därför valde jag att fördjupa mig i detta område..

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilket motiv de intervjuade har angående valet av aktiviteter. Vad är det som påverkar valet av aktiviteterna? Jag vill undersöka om det finns skillnader eller likheter till valet av aktiviteterna och om det finns något samband mellan valet av aktivitet och fritidslärarens intresse.

    Metod: Jag har använt mig av samtal med hjälp av intervjuguide där jag har utgått ifrån fyra basfrågor. Efter det gjorde jag följdfrågor som kan ställas om personen inte svarade tillräckligt utförligt. Jag har använt mig av en kommunal skola och en friskola i olika kommuner. Jag har intervjuat totalt sex stycken varav fem är fritidspedagoger och en är barnskötare. Tre av de intervjuade var kvinnor och tre var män.

    Resultat : I min studie om vad som påverkar valet av aktiviteter i fritidshemmet har det framkommit att intresset har stor betydelse. Det som påverkat fritidslärarna är deras egna intressen och vad de själva trivs med. Det framgick att fritidslärarna föredrar att hålla i en aktivitet de själva känner sig trygga i och har erfarenhet kring. De utgår ifrån läroplanen och vilka mål som fritidshemmet ska uppfylla, utifrån det fördelar de aktiviteterna sinsemellan och till största del håller de i en aktivitet de själva har kunskap om. I mitt material framkom det att fritidslärarna upplevde att det var en orättvis fördelning av aktiviteterna på fritidshemmet. De som hade flera intressen fick t.ex. hålla i fler aktiviteter. Det fanns vissa som inte hade något särskilt intresse och de undvek att hålla i aktiviteter. Samtliga av de intervjuade var överrens om att intresset har betydelse för valet av aktiviteter som sker på fritidshemmet.

  • 211.
    Börjesson, Linda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Varför tillämpa en läshund i skolverksamheten?: En studie av lärares upplevelser och erfarenheter2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Djurassisterade program som integrerar med barn har blivit allt vanligare att använda inom skolor (Friesen, 2010). Det har även visat sig att en sådan verksamhet har resulterat i positiva effekter för elevers beteende (Jalongo, 2005). Intermountain Therapy Animals är en organisation i USA som tillämpar djurresurser för att hjälpa människor. Organisationen inriktar sig på att erbjuda djurassisterande terapi inom områdena tal-, psykologisk-, fysisk och arbetsterapi, samt inom special undervisning (Intermountain Therapy Animals, u.å.a). Det var denna organisation som år 1999 startade det första programmet av hundassisterad läshjälp. Programmet kallas för R.E.A.D (Reading Education Assistance Dogs) och innebär att terapihundar används som resurser för att utveckla elevers läs- och kommunikationsförmåga samt för att höja deras intresse och motivation för böcker och läsning. Begreppet läshund presenterades som ett nytt begrepp i Svenska Akademins nyordlista år 2012 (Ehriander, 2016a). Begreppet var dock relativt okänt fram till år 2013 då två projekt kring läshundar startades upp i Sverige. Det mest betydelsefulla med att tillämpa ett läshundsteam i skolverksamheten är att det ska väcka motivation och främja lust hos elever till att läsa (Ehriander, 2016a). 

    Syftet med studien är att synliggöra hur lärare ser på en läshunds betydelse för att stödja elever i lässvårigheter och om metoden i sin tur har inverkan på elevers självbild.

    Resultat och analys har baserats på enskilda intervjuer som utfördes med fyra stycken lärare som aktivt arbetar med en läshund i skolverksamheten. I resultatet framkom att samtliga lärare låter elever i lässvårigheter träffa hunden under en intensivperiod. För att stödja elevernas läsförståelse ställer samtliga lärare frågor kring texten. Efter elevernas läsning utförs aktiviteter där både elev och hund är delaktiga för att utveckla elevernas läsförmåga ytterligare. I resultatet framkom även att en läshund kan öka elevernas läsförmåga utifrån att den skapar ett lugn hos eleverna, ökar fokus, inlärning, läslust, läsflyt och motivation. Avslutningsvis visade resultatet att en läshund även kan användas för att främja elevers självbild utifrån att de får erfara framsteg i sin utveckling. Dock framkom det att avvikandet från den ordinarie undervisningen kan ses som en nackdel med verksamheten. 

  • 212.
    Börjesson, Natalie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Kurtisi, Alisa
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Det är bara att 'toucha' på och skriva": En kvalitativ studie om hur lärare talar om surfplattans stöd i nyanlända elevers skrivutveckling2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle möter lärare i den svenska skolan allt fler nyanlända elever som startar eller fortsätter sin skolgång i den svenska skolan. Detta ställer i sin tur krav på att skolan erbjuder eleverna en anpassad undervisning där nyanlända eleverna ska utvecklas så långt som möjligt. Digitaliseringen av svenska skolan sker genom införandet av en mängd olika digitala verktyg. Sådana verktyg används bland annat för att utveckla elevernas språkutveckling.Syftet i studien är att undersöka hur lärare och elever i grundskolans lägre åldrar använder surfplattor i svenskundervisningen för nyanlända elevers skrivutveckling. För att besvara forskningsfrågan har metoden semistrukturerade intervjuer genomförts med fem verksamma lärare. För att förstå deras didaktiska utmaningar har studien utgått från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där lärande konstrueras genom att elevernas samverkar med surfplattan. Resultatet i studien visar att de nyanlända eleverna kommer med olika förutsättningar som lärarna måste bemöta. Elevernas tidigare förutsättningar och skolbakgrund samt modersmålets alfabet avgjorde hur skrivutvecklingen för eleverna planerades. Resultatet visar även att surfplattan är ett stöd för nyanlända elever i deras skrivutveckling genom användning av olika applikationer. Skolstil var den ledande applikationen där eleverna fick höra bokstavsljuden, orden och meningarna de skrev. Surfplattan erbjöd också olika översättningsapplikationer för eleverna där de kunde översätta ord från modersmålet och på så sätt få stöd i sitt skrivande. Det framkommer även i resultatet att det blir viktigt att nyanlända elever får stöd i sitt modersmål samtidigt som de lär sig svenska. Lärarna i studien anser att de olika översättningsapplikationerna är till stöd då eleverna kunde översätta från sitt modersmål själva. Det framkommer även möjligheter och hinder med att använda surfplattan i undervisningen. Ett hinder som lärarna påvisar är att eleverna blir distraherade av andra applikationer och funktioner på surfplattan. Vad gäller möjligheter anser lärarna att surfplattan erbjuder individualisering och flexibilitet för att organisera undervisningen samt att eleverna även kan arbeta mer självständigt med sin skrivutveckling.

  • 213.
    Börjesson, Pauline
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Problemlösning i läromedel för årskurs 4-6: En kvalitativ studie om hur problemlösning konstrueras i matematikböcker och lärarhandledningar.2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Skolinspektionen (2009) redovisas det att matematikundervisningen utgörs av matematikböcker i en allt större utsträckning, varvid de problemlösningsuppgifter som är konstruerade i matematikböckerna kan anses otillräckliga. Det här medför att eleverna får begränsade möjligheter att utveckla och erhålla kunskaper inom områden med problemlösning. Vidare framkommer det att många lärare förlitar sig på att matematikböckerna upptar de kunskapskrav som redogörs i läroplanen. I en rapport från TIMSS (2011) redogör Skolverket att den problematik som kan uppkomma vid arbete med läromedel i matematikundervisningen kan grunda sig i hur lärarna väljer att använda sig av materialet. Löwing och Kilborn (2002) belyser att problemlösning är ett viktigt moment i matematik, men att de uppgifter som eleverna ofta tilldelas är bristfälliga, varpå de menar att eleverna ska få möjlighet att lösa problemuppgifter på olika sätt och av olika slag.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur problemlösning konstrueras i matematikböcker och lärarhandledningar för årskurs 4-6. Metod: För att besvara mina forskningsfrågor har jag utgått från en kvalitativ innehållsanalys där jag med hjälp av fem kriterier, som Taflin (2007) bland annat redovisar i sin avhandling gällande definition av rika matematiska problem, analyserade matematikböcker med tillhörande lärarhandledningar. Resultat: Det framkommer i studien att ingen av de matematikböcker och lärarhandledningar som jag har granskat besvarar studiens forskningsfrågor fullt ut, vilket jag kan konstatera utifrån aktuell forskning och studiens teoretiska utgångspunkter gällande problemlösning. Matematikböckerna är bristfälliga vad gäller elevernas möjligheter att få använda sig av olika representationsformer i en och samma uppgift. Vidare framkommer det att ytterst få uppgifter erbjuder eleverna till att formulera egna problemlösningsuppgifter i förhållande till de befintliga problemlösningsuppgifterna. Däremot påvisas det i den här studien att lärarhandledningarna är ett ytterst viktigt redskap för läraren vid arbete med problemlösning i matematikböckerna. Samtidigt kan det konstateras att om läraren inte väljer att använda lärarhandledningarna utifrån de konstruktioner som anges, kan det orsaka att eleverna får begränsade möjligheter att uppnå kunskapsmål som omfattar problemlösning i Lgr11 (Skolverket, 2015).

  • 214.
    Börjesson, Pauline
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Rolfsson, Lisa
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Vikten av det matematiska språket hos läraren: Hur läraren använder det matematiska språket vid genomgångar2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den här studien har fått sin inspiration utifrån de rådande resultaten i PISA-undersökningen (Programme for International Student Assessment) i matematik, där elevernas resultat har försämrats de senaste åren. En av de bidragande faktorerna skulle kunna bero på de kunskaper eleverna har om det matematiska språket. I Lgr 11 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11, skolverket 2011) framhålls vikten av att förstå och tolka det matematiska språket i både undervisningen och vardagliga situationer. Det framkommer i det här arbetet att forskare har olika perspektiv på hur elever ska ta till sig ett matematiskt språk i matematikundervisningen, vilket har legat till grund för den här studien. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där det sociala samspelet har en stor roll för elevernas lärande. Det redogörs i studien vad olika forskare anser är viktigt för att ge eleverna förutsättningar för att ta till sig begrepp och termer, som är givande för deras utveckling i matematisk förståelse.

    Syfte och frågeställningar: Syftet med den här studien varit att undersöka hur fem matematiklärare i grundskolan förhåller sig till aktuell forskning kring det matematiska språket. Följande frågeställningar har undersökts:

    • Hur använder sig lärare av ett matematiskt språk vid matematikgenomgångar?

    • Hur formulerar och konkretiserar läraren det matematiska språket i sina genomgångar?

    Metod: Den här studien utgick från en kvalitativ metod. Fem observationer genomfördes, där fem matematiklärare observerades under sina matematikgenomgångar. Utifrån det insamlade materialet kunde sedan ett analysarbete genomföras som låg till grund för resultat och diskussion.

    Resultat: I resultatet framgick det att det matematiska språket hos lärarna varierade. De förhöll sig till den aktuella forskningen, som framförts i studien, i olika stor utsträckning utifrån specifika utsagor som diskuterats i diskussionen. Enligt studien som genomförts framkom det att lärarna använder olika metoder för att ge eleverna förståelse om det matematiska språket. Lärarna uttryckte sig verbalt på olika vis genom att mer eller mindre använda sig av tvåspråkighet i sin undervisning med eleverna, exempelvis genom att verbalt uttrycka sig både med att säga addera och plussa vid additionsberäkningar. Det framkommer dock att några lärare borde använda sig av mer tvåspråkighet i sina genomgångar, då det vardagliga språket hade en tendens att ta över hand i vissa situationer. Vidare förtydligade några av lärarana den matematiska förståelsen med illustrationer på tavlan alternativt att de lät eleverna arbeta med laborativt material, så som centikuber då eleverna arbetade med bråkuttryck.

  • 215.
    Börjesson, Sanna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Mr Holmes? Please, call me Sherlock: Narrative structures and characterisations in A Study in Scarlet and its adaptation "A Study in Pink"2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 216.
    Bürge, Johanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Haddemo, Sofia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    That surface glitter: Land Art som incitament för förskolebarns estetiska utveckling, fantasi och kreativitet2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vi kom först i kontakt med den naturnära samtidskonstformen Land Art genom en kurs i naturvetenskap där konstformen ställdes i relation till hur barns medvetenhet kring ekologi kan stimuleras. Tidigare forskning visar att Land Art vanligtvis används i syfte att belysa ekologi och naturvetenskap. Då ämnet estetik ligger oss varmt om hjärtat frågade vi oss istället vad estetiska dimensioner i naturen kan betyda för barns lärande och utveckling inom just estetiken.

    Syfte: Land Art är en konstform som betonar relationen mellan människa och natur och som mångsidigt engagerar den skapande människan. Med den utgångspunkten är syftet att undersöka vilken betydelse konstformen Land Art kan ha för förskolebarns förmåga att utvecklas som skapande individer. 

    Metod: Experimentell metod, observation, deltagande observation, visuella fältanteckningar, fotografier, kompletterande observationsanteckningar, kvalitativ innehållsanalys i syfte att upptäcka samband, mönster, skillnader eller gemensamma nyanser. Slutsatser drogs stegvis genom tolkning av innehåll i filmsekvenser. Delar som helheter har beaktats. 

    Resultat: Det framgår av resultatet att Land Art kan gynna barns estetiska lärande genom att befästa estetiska förkunskaper samt utveckla nya baskunskaper inom och genom den nya konstformen. Det blir tydligt att Land Art kan fungera som utforskande och reflekterande aktivitet. Konstformen som estetisk lärprocess kan ge barnen lärdomar genom sinnena samt ge barnen estetiska upplevelser som i sin tur ger värdefulla erfarenheter. Resultatet synliggör hur Land Art kan fungera som motor för fantasin/inbillningsförmågan genom att barnen sammanfogar lärdomar och erfarenheter till nya konstellationer, där minnet av tidigare erfarenheter väcker fantasin. Vi ser hur Land Art ger barnen möjligheter att träna upp fantasin och vikten av att vi vuxna uppmuntrar till att verbalisera den. Därtill belyses att barnens expressiva kreativitet dominerar, då den främjas genom det fria och spontana skapandet Land Art möjliggör. Den nyskapande förmågan blir synlig hos barnen genom naturkonstens främjande av det kreativa engagemanget, där samtal och reflektioner leder till skapandet av något nytt.

  • 217.
    Carlson, Marie
    et al.
    University of Gothenburg, Department of Sociology and Work Science.
    von Brömssen, Kerstin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Constructions of the pupil/citizen in the Swedish Curriculum of 2011: Displacements and Sediments in the Educational Landscape2016Ingår i: ECER 2016 : Leading Education: The Distinct Contributions of Educational Research and Researchers, 2016, s. 23 SES-04 DKonferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Writing or revising a curriculum is often an extremely complex and contradictory process (Young & Diem 2014) and can be viewed as a discursive battlefield (e.g. Ball 1991, Levinson et al 2009, Ozga 2000, Taylor et al 1997). Furthermore, educational policies can be seen as complex, ongoing social practices of normative cultural production constituted by diverse actors/stakeholders across diverse contexts (Taylor 2004) and thus interesting to analyse, especially in "globalizing and new times" (Ball, Goodson & Maguire 2007). Despite the discourses of globalization we also experience worldwide a tightening of control on students, educators, administrators, and the schooling process in general through national-level educational policies (Young & Diem 2014). There are interesting tensions to pay attention to between the local and global. This paper outlines various constructions of the pupil/the future citizen and discursive tensions with a particular focus on the latest curriculum in Sweden, Lgr11, Curriculum for the compulsory school, preschool class and the recreation centre, Läroplan för grundskolan, föreskoleklass och fritidshemmet 2011). We have been particularly interested in issues such as: How is the 'right' citizen presented and depicted and what values are highlighted – at both national and global level? Whose history is made visible and what voices are heard? What groups or categories are identified? In order to get a comparative perspective, we have asked the same questions to the previous curriculum, Lpo94, Curriculum for the Compulsory School System, the Pre-School Class and the Leisure-time Centre.Theoretically our contribution primarily is informed by the discourse analytical research field (e.g. Ball 1991; Taylor, 1997; Taylor et al., 1997) and notably by critical discourse analysis (see Fairclough, 1992, 2003; Chouliaraki & Fairclough, 1999). Critical discourse analysis examines how texts construct representations of the world and there is an emphasis on highlighting how practices and texts are ideologically shaped by relations of power. Tensions between different conceptions and positionings concern what counts as valuable knowledge also related to the local and global context, which is emphasised in our study.

  • 218.
    Carlson, Marie
    et al.
    Dept of Sociology and Work Science, Univ. of Göteborg.
    von Brömssen, Kerstin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Producing Future Citizens through Curricula Policies in Sweden: Critical reflections onborders/boundaries from a Nordic perspective and beyond2016Ingår i: MIGRATION AND SOCIAL INEQUALITY: GLOBAL PERSPECTIVES – NEW BOUNDARIES, Nordic Migration Research (NMR), University of Oslo (UiO) , 2016, s. 172-, artikel-id session VKonferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Educational policies for education are important as they form the basis for educational practices and regulate the knowledge production within different subjects. In our interdisciplinary research we critically analyse processes of curriculum work during the curriculum revision process (2010-2011) for the social science subjects in the later years of mandatory schooling in Sweden. Questions are raisedon whose history is made visible and what voices are heard. Furthermore what borders/boundaries can be discerned? The research is part of the larger transnational project Future citizens in pedagogical texts and education policies - Examples from Lebanon, Sweden and Turkey with the aim of examining how globalization processes are expressed in educational policies and pedagogical texts.Swedish educational documents, curricula and interviews with subject matter experts and educational bureaucrats form the empirical data for this contribution. The analyses show that a discursive battle between different actors and perspectives took place. The subject matter experts wanted a more inclusive and global understanding, especially the subject experts in geography articulated a worldwide perspective: "We wrote the world", while the Minister of Education and his expert proposed a stronger Nordic and even a nationalistic perspective from a Swedish point of view. The pupils should learn places and rivers in Sweden, the Swedish regions and Scandinavia. The Minister of Education and his expert also made changes in the syllabi manuscripts, thus discarding the geography subject matter experts' views. As a result, a Nordic perspective and a strong marking of national borders took place in the curriculum. Although this discussion is not about the actual citizenship perse, can the final decisions for the text in the curriculum in various ways contribute to boundaries/borders. This way of argumentation can be seen as leading to an exclusion and "othering"within a nation. In Sweden today 21 percent of the pupils in compulsory school officially are classifiedas having a "foreign background"; meaning the students themselves are born abroad by foreign parents or both parents were born abroad. Here there are many questions to ask/discuss in terms ofconsequences for various groups and inclusion/exclusion and belonging.

  • 219.
    Carlson, Marie
    et al.
    Inst. för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet.
    von Brömssen, Kerstin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    What Knowledge Counts when Revising a Curriculum?: On Discursive Positionings in the Swedish Educational Landscape.2016Ingår i: NFPF/NERA's 44th Congress 2016 : Social Justice, Equality and Solidarity in Education: Book of Abstracts, Helsinki: University of Helsinki , 2016, s. 31-32Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Writing or revising a curriculum is often anadvanced process as education can be viewed as adiscursive battlefield. Furthermore, educational policies are often seen as complex, ongoing social practices of normative cultural production constituted by diverse actors/stakeholders across diverse contexts and thus interesting to analyse,especially in 'the age of globalization'. This paper outlines perspectives on the policy process taking place in order to revise the Swedish National Curriculum, now known as Lgr 11.

  • 220.
    Carlson, Pernilla
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    En Portal till lärande: etablerade textbegrepp i ett LGR11-anpassat läromedel för svenska, 7-92014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Eftersom läromedel inte längre granskas av staten ligger numera ansvaret att avgöra lämpligheten av ett läromedel på skolan och lärarna. På grund av detta är det ytterst viktigt att lärare får kunskap om kritisk granskning utav läromedel och urval av dessa. Detta arbetets syfte är att beskriva och analysera hur olika textbegrepp etableras i ett nyutgivet läromedel. Därefter analyseras resultatet i relation till LGR 11 och dess formulering av vad en vidgad syn på litteratur och textbegrepp bör omfatta i undervisningen. Det valda läromedlet är utformat för svenska och heter Portal. Läromedlet riktar sig emot årskurs 7 – 9. Ett funktionellt perspektiv tillämpades med fokus på läromedlets möjligheter att stimulera olika kunskaper och färdigheter hos eleven, bland annat genom läromedlets etablerade textbegrepp.

    Analysen påvisade att Portal Grundbok samt Portal Elevbok behandlar traditionella, som multimediala, texter på ett relativt liknande sätt. Grundboken och elevboken var lika vad gäller textinnehåll vilket påfanns vara positivt då eleven har ständig tillgång till materialet. Läromedlet ger multimediala texter relativt stort utrymme i undervisningsmaterialet och uppgiftskulturen, även om de traditionella gavs betydligt mer. Dock fann jag att styrdokumenten inte exakt specificerar hur mycket av andra typer av text, än det skrivna, som bör undervisas i skolan, vilket antyder att Portal, ur denna aspekt, är i linje med LGR 11 då den etablerar samtliga textbegrepp som anges. Den väsentligaste skillnaden som påträffades mellan grund- och elevboken, var att diskussionsfrågorna i grundboken behandlade de traditionella texterna på ett mer formanalytiskt vis jämfört med uppgiftskulturen för de multimediala. De kunskaper som aktualiserades hos eleven var betydligt fler när exempelvis noveller och myter behandlades, jämfört med filmer och serier. I elevboken fanns dock inte samma tendens som i Portal Grundbok även om de också där innehöll färre uppgifter till de multimediala, här kompletteras nämligen diskussionsfrågorna ifrån grundboken med mer individuella uppgifter.

    Slutsatsen angående läromedlets uppgiftskultur blev att när elev- och grundbok används tillsammans behandlas multimediala och traditionella texter på ett likvärdigt sätt. Eftersom läromedlet är menat att användas på detta vis kan man därav hävda att Portal har etablerat en uppgiftskultur som tillsammans menar att behandla de olika texterna likadant. Därav fann jag att Portal är ett läromedel med klar förankring i LGR 11 och som etablerar ett brett textbegrepp, både innehållsmässigt och i sin uppgiftskultur. Läromedlet borde vara fördelaktigt att använda i undervisning för grundskolans senare år, eftersom den på grund av sitt innehåll och utförande kan nå elever genom många olika nivåer och medier

  • 221.
    Carlson, Pernilla
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Studiemotivation och kunskapskrav: en undersökning om relationen mellan gymnasieelevers motivation och deras syn på kunskapskraven i ämnet svenska2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Efter att vid flera tillfällen observerat att många elever inte sett någon koppling till vad de arbetat med under lektionerna och varför de arbetat med det, trots att undervisande lärare anser att de tydliggör dessa i undervisningen, frågar jag mig själv: Hur många elever känner likadant och vad kan det ha för orsaker? Eleverna känner inte att de är delaktiga i en process mot kunskapsförvärvande utan snarare som passiva mottagare av information. Denna brist på kontext och sammanhang resulterar ofta i att eleverna känner sig omotiverade att utföra uppgifterna eller att de inte ens deltar på lektionerna.

    Syfte:

    Syftet är att undersöka huruvida elever är medvetna om vilka kunskapskraven är i svenskaundervisningen samt jämföra deras svar med huruvida de känner att arbetet i svenskakurserna är motiverande.

    Metod:

    Kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa frågor enligt rangordningsskala varav populationen består av gymnasieelever som läser svenskakurserna 1, 2 eller 3 på en viss skola. Urvalet ur populationen är 122 elever fördelade på sex klasser. Insamlad data bearbetades med programmet SPSS.

    Resultat:

    Resultaten har visat att det finns ett visst samband mellan omedvetenhet om kunskapskrav och bristande motivation för svenskaämnet överlag, även om fler aspekter än medvetande om kunskapskrav visade sig påverka studiemotivationen. En stor del av eleverna upplever att lärarna åtminstone ibland tydliggör vilka kunskapskrav som de arbetar med, även om det är tydligt att många av eleverna inte är insatta i vad själva kraven innebär. Därav blir slutsatsen att eleverna upplever att läraren påtalar kunskapskraven, om än möjligtvis för sällan, men att det inte ger någon effekt på elevernas motivation om de inte förstår vad kraven betyder. Konsekvenserna av att elever inte är fullt insatta i kunskapskraven är att deras studiemotivation blir lägre än de som anser sig medvetna om kunskapskraven. Dock framkom det att det är många fler aspekter som påverkar motivationen utöver kunskapskraven, nämligen hur elevens inställning till skolan i stort är, om eleverna ges möjlighet att påverka sin utbildning, om de får tillräckligt stöd, om de ser sitt skolarbete som givande för sin framtid, vilka arbetsmetoder som används och vilket värde eleverna tillmäter de kunskaper som det undervisas om.

  • 222.
    Carlson, Pernilla
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    “You can’t trust anyone”: Authority and Social Control in J. D. Salinger’s The Catcher in the Rye2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 223.
    Carlsson, Angelica
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Särskilt stöd på fritidshemmet?: En skola för alla- en vision eller klyscha?2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Lgr 80 beslutades att den svenska skolan ska vara "En skola för alla". En skola som arbetar för inkludering och att alla elever ska få sina speciella behov tillfredsställda inom ramen för den allmänna skolgången. Utifrån FNs standardregler, Salamancadeklarationen och Skolverket, samt den forskning som jag tagit upp, menar man att inkludering framstår som sättet att bemöta barn i behov av särskilt stöd. Detta gäller lika väl för fritidshemmet som för skolan. Dock finns det väldigt lite forskning som riktar sig direkt mot fritidshemmet.

    Syfte

    : Syftet med uppsatsen är att studera hur pedagoger upplever att de ges möjlighet till stöd när de arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Jag tittar även närmare på begreppet "En skola för alla" samt hur det appliceras på fritidshemmet.

    Metod

    : Jag använder mig av intervjuer av utbildade pedagoger som arbetar inom olika verk-samheter på fritidshemmet. Kvales forskningsmetod används som tillvägagångssätt samt analys av intervjuerna. Alla intervjuer är gjorda efter ett förbestämt antal frågor, men intervjuerna har ändå syftat till att möjliggöra samtal som leder till följdfrågor och fördjupning av svaren.

    Resultat

    : Alla intervjuade pedagoger menade att det behövs fler resurser och mer pengar till verksamheten, för att kunna fullfölja det uppdrag som staten ålagt fritidshemmet. Det är stora elevgrupper och få pedagoger, vilket resulterar i att alla elever i gruppen blir lidande. Det finns en upplevelse av att elever i behov av särskilt stöd blir prioriterade och andra elever blir läm-nade att sköta sig själva. Det framkommer dock i resultatet att även de elever som får tid av pedagogerna inte får allt stöd de behöver. Intressant nog menar alla pedagoger att ett sätt att lösa problematiken kring elever i behov av särskilt stöd, är att exkludera dessa elever ur gruppen för att skapa en egen mindre grupp med barn i behov av särskilt stöd. Dock visar forskning att en av framgångsfaktorerna för en väl fungerande verksamhet där alla elever får sina behov tillfredsställda, är en personalgrupp med specialutbildning, arbetsglädje och en likabehand-lingsplan som genomlyser hela verksamheten.

  • 224.
    Carlsson, Eric
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Det var en digital gång: En teoretisk uppsats om datorspel som möjliga komplement till läsandet2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Datorspel har ett stigma över sig där de anses ha en negativ influens över barn och ungdomar. Detta stigma avvärjer många skolor och lärare från att använda sig av datorspel i klassrummet, där spel potentiellt kunnat hjälpa elever med läs- och koncentrationssvårigheter. Datorspel har många likheter med böcker rent narrativt och har därför möjlighet att ge elever med svårigheter en större chans att klara av analytiska moment inom litteratur.

    Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur spel potentiellt kan implementeras inom den svenska skolan som komplement till läsandet.

    Metod: För att visa likheter och olikheter mellan litteratur och spel kommer de jämföras med fokus på narrativ, genre och immersivitet/interaktivitet. Övergripande kommer G. Genettes narrativa teori appliceras med stöd från M-L Ryan.

    Resultat: Spel är ett medium som med viss framgång kan och borde implementeras inom skolan. Spel kan användas vid narrativ analys lika effektivt som böcker och kan agera som komplement till läsandet för de elever som har svårigheter med läsandet i sig eller andra svårigheter som koncentrationssvårigheter. Vid analys går det att finna många narrativa drag bland spel som överensstämmer med de av litterär art, samt olikheter som potentiellt kan användas som nyansering vid diskussionsmoment i klassrummet, till exempel boksamtal.

  • 225.
    Carlsson, Linda
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Mattsson, Anni
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Barns inflytande i förskolan utifrån pedagogers perspektiv2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den pedagogiska diskurs som råder inom förskolans verksamhet är att personalen ska sträva efter att barnen får inflytande över sin vardag och över olika beslut. Under de perioder vi haft praktik har vi funderat över vad personalen anser om barns inflytande och hur deras inställning till begreppet påverkar barnens möjlighet till att kunna påverka. Vuxnas syn på barn har ändrats genom tiderna, från att se barnen som objekt till kompetenta aktörer som har rätt och möjlighet att påverka sina liv. Idag anses alla barn ha rätt till inflytande oavsett ålder. Pedagoger och barnskötare har skyldighet att ge barnen inflytande och därmed följa de riktlinjer som står i barnkonventionen och förskolans läroplan.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka barns inflytande i förskolan utifrån pedagogernas perspektiv.

    Metod: Vi har valt att göra en kvantitativ undersökning med inriktning på hur pedagoger ser på och arbetar med inflytande i förskolan. Vi har använt oss av en webbenkät för att samla in materialet till studien. Vi har vänt oss till fem förskolor där barnen är mellan ett till sex år gamla.

    Resultat: I vår undersökning framkom det att personalen är positiva till att barnen får inflytande men att de arbetar med inflytande på olika sätt. Det framkommer att barnen vanligtvis ges möjlighet att påverka men då inom vissa ramar. Undersökningen visar att personalens förhållningsätt är avgörande för hur och när barnen ges inflytande. Merparten av respondenterna beskriver att pojkar och flickor får lika mycket inflytande över sin vardag.

  • 226.
    Carlsson, Madeleine
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Sandblom, Marie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Förskolebarns och pedagogers åsikter om hälsa och lek utomhus: en jämförelse mellan traditionella förskolor och naturförskolor2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Genom våra egna erfarenheter från vår uppväxttid har vi fått ett naturintresse som lever kvar även i vuxen ålder. Som blivande förskolelärare med miljö- och naturintresse ville vi ta reda på vilka förutsättningar utomhuspedagogik hade i förskolan. Naturen har alltid varit en viktig del i människans liv och det är betydelsefullt att ge barn goda möjligheter till att visats utomhus. Regelbunden utevistelse skapar kunskap om naturen och om vårt samspel med den. Syftet med undersökningen var att jämföra traditionella förskolor med naturförskolor för att se ifall det är någon skillnad i barns lek och uttryck av fantasi utomhus samt om mängden utevistelse påverkade barns hälsa. De frågor vi hade som utgångspunkt var om barns utelekar och lekmaterial skiljer sig åt mellan traditionella förskolor och naturförskolor, vad pedagogerna hade för uppfattning om utevistelsen och ifall barn som vistades mycket utomhus var friskare. Undersökningen är till största del av kvalitativ art grundad på barnintervjuer och öppna enkäter till pedagoger på förskolor. Dessutom finns en kvantitativ del i studien i form av statistik över barnens närvaro. Studiens visade att barn på naturförskolor är friskare än barn på traditionella förskolor under vinterhalvåret. Däremot syns ingen större skillnad i sjukfrånvaro mellan förskolorna under sensommaren. På de olika förskolorna är barns lek relativt likartad och de använder oftast samma typ av lekmaterial. Pedagogerna upplevde att det bara finns positiva effekter av att barn vistas mycket utomhus på förskolan, både vad det gäller psykiska och fysiska reaktioner hos barnen.

  • 227.
    Carlsson, Natalie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Traumer, Charlotte
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Förskolebarns lärande om triangeln: En Learning Study med handdockan som pedagogiskt redskap i matematikundervisningen2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I förskolans läroplan anges förskollärarnas ansvar att stimulera och utmana barnen i deras matematikutveckling (Skolverket, 2016). Därför vill vi i vår studie undersöka hur dockan som ett pedagogiskt redskap kan göra förskolans matematikutveckling rolig och spännande för barnen. Eftersom grundläggande kunskaper i matematik är att kunna särskilja och urskilja geometriska former (Forsbäck, 2016) valde vi därför att specificera vår matematikundervisning till den geometriska formen triangel.

    Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt handdockan som pedagogiskt redskap kan utveckla barns förståelse för och nyansera deras språkliga begrepp kring den geometriska formen triangel. 

    Metod: För att få svar på våra forskningsfrågor använde vi oss av en Learning Study som en metod för vår matematikundervisning. I vår studie ingick sex tillfällen som filmades där vi bedrev undervisning om triangeln. När vi har planerat, genomfört och analyserat lärtillfällena och för- och eftertest har vi använt begrepp ur variationsteorin som teoretisk utgångspunkt.

    Resultat: I studiens resultat beskriver vi hur handdockan kan bidra med att utveckla barns förståelse för triangelns dimensioner. Av resultatet framkom det att barn ofta utvecklade en stereotypisk bild av hur geometriska former ska se ut, vilket kan leda till svårigheter när barnen ska klassificera. Det framkom även att handdockans medverkan i matematikundervisningen bidrar med ett ökat engagemang från barnen och utvecklad förståelse för triangeln

  • 228.
    Carlén, Urban
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Den ensamma löparens kollektiva meningsskapande på nätet: en förändrad löparkultur2016Ingår i: Idrottsforskaren informationsorgan för SVEBI, Svensk förening för beteendevetenskaplig idrottsforskning, nr 3, s. 50-64Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Artikeln är indelad i tre övergripande avsnitt. Det första avsnittet är baserad på teorier om löpning utifrån skilda vetenskapliga studier om löpare och deras sociala praktiker med eller utan digitala verktyg, sociala medier och internet, samt hur forskning om löpare genomförts tidigare. Vidare presenteras den empiriska studiens inplacering som en social praktik bestående av ensamma löpare som deltar med stöd av ett socialt nätverk. Därefter följer ett andra avsnitt om resultatet från den empiriska studien vilken presenteras i form av övergripande berättelser om de tre teman som framkom i undersökningen. Artikeln avslutas med ett tredje avsnitt vilken utgör egna reflektioner.

  • 229.
    Carlén, Urban
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Löpning i det digitala samhället: en förändrad löparkultur2016Ingår i: Idrottsforskaren : informationsorgan för SVEBI, Svensk förening för beteendevetenskaplig idrottsforskning, ISSN 0348-9787, nr 3, s. 30-49Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I denna populärvetenskapliga text kommer löpning som fysisk aktivitet att diskuteras och problematiseras utifrån vad som händer när allt fler löpare väljer att använda digitala verktyg och deltar i nätbaserade miljöer. Artikeln består av fyra sammanhängande avsnitt om löpningens sociala, kulturella och historiska dimensioner, användningen av sociala medier och internet, som en del i utvecklingenav en löparkultur, och som avslutas med egna reflektioner om den förändring som pågår i ett digitaliserat samhälle.

  • 230.
    Carlén, Urban
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Maivorsdotter, Ninitha
    Högskolan i Skövde.
    Exploring the role of digital tools in running: the meaning-making of user-generated data in a social networking site2017Ingår i: Qualitative Research in Sport, Exercise and Health, ISSN 2159-676X, E-ISSN 2159-6778, Vol. 9, nr 1, s. 18-32Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the study is to examine how runners make meaning of digitaltools in the dialogues published on a social networking site (SNS) createdby and for runners who choose to run alone. The study explores the digitaldata generated by the runners using global positioning systems, such as howmany kilometres have been covered, the average pace, the geographicallocation, the total climb, health information related to pulse rate and thenumber of calories burned. Some runners share this kind of data whenpublishing postings on the SNS. The empirical data consists of publishedpostings of visual graphs and photographs with comments in threadsretrieved from the online archives. A transactional approach and practicalepistemology analysis are employed to focus on and analyse the meaningmakingprocesses that are located in the social practices that the runnerscreate when participating online. The participants make meaning of digitaltools (such as sport watches and associated apps) by: (1) sharing detailsabout their running performances, (2) signalling their presence in the socialnetwork of lone runners and (3) planning running events. Digital informationis primarily used to reinforce the runners’ identity formation. The meaningmakingof digital tools thus becomes a way of highlighting an individual’ssocial affinity to a runners’ collective. Surprisingly, lone runners do notuse the performance-related feedback and health information offered bythe digital tools to enhance their running progress when participating inthe SNS.

  • 231.
    Carlén, Urban
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Maivorsdotter, Ninitha
    University of Skövde.
    Understanding athlete's online participation: a ticket to qualitative research of online arenas in sport2017Ingår i: Digital qualitative research in sport and physical activity / [ed] Bundon, Andrea, London: Routledge, 2017, s. 59-79Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 232.
    Cederholm, Renée
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Stolpe, Malin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lärares tolkningar av individanpassning2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till denna uppsats är att all undervisning ska anpassas till elevernas intresse, bakgrund och förutsättningar. För att detta ska bli möjligt måste undervisningen individanpassas. I skolan finns elever med många olika behov och tillgångar, Lgr 11, (2011) visar inte hur lärarna ska gå tillväga för att individanpassa för alla elever. Detta gör att begreppet individanpassning får stort tolkningsutrymme.

    Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare tolkar och hur de anser att de använder individanpassningen i undervisningen. Denna uppsats intresserar sig endast av lärarnas egna tolkningar av hur de går tillväga, den visar alltså inte på hur deras tolkningar stämmer överens med deras faktiska undervisning.

    Metoden var att använda Grundad teori som forskningsmetod. Denna metod syftar till att få fram en teori som inte är beroende av tidigare forskning och därmed inte påverkad av redan förutfattade meningar.

    Resultatet baserades på fyra kvalitativa intervjuer av verksamma lärare. Dessa intervjuer kodades sedan utifrån hur lärarna ansåg sig individanpassa undervisningen. Denna kodning ledde fram till resultatet att lärarna framförallt ansåg sig använda nivåanpassad undervisning. Detta resultat kodades sedan ytterligare i form av vilka metoder nivåanpassningen sker. Kodningen ledde fram till att lärarna tycker sig nivåanpassa i form av olika svårighetsgrader. Baserat på kodningarna blev vår Grundade teori att lärarna använder framförallt nivåanpassad undervisning i form av olika svårighetsgrader som metod då de individanpassar sin undervisning

  • 233.
    Cederlund, Katarina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    The Cross-School Teacher Team as a Site for Learning2018Ingår i: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508, Vol. 9, nr 2, s. 193-209Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In policy and in initiatives from the Swedish National Agency for Education for enhancing professional development, there is currently a strong emphasis on teachers´ collaborative professional development. As previous research suggests that teachers may need to engage in various types of collaboration for learning, extended knowledge on different teacher teams for collaboration is needed. In this study, a Cross-School Teacher Team (CSTT) of teachers who shared pedagogical interests but worked in different municipalities was followed through observations, interviews, text-collections of logbook-reflections and digital communication. To examine what constitutes the CSTT as a site for learning and how this is shaped by as well as shaping the enabling and constraining arrangements, the empirical material was analysed through the lens of the theory of practice architectures. The results show how a CSTT can provide a complement to local teams for work integrated learning through diverse perspectives, a shared focus on specific and professional issues and a safe space for sharing and reflection. Internal and external transparency worked as a catalyst both for processes of reflection and transformation of local arrangements and practices. Knowledge of the practice architectures of the CSTT offer tools to elaborate upon alternative or complementary spaces for collaboration.

  • 234.
    Cederlund, Katarina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Godhe, Anna-Lena
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk. Göteborgs universitet, Inst. för didaktik och pedagogisk profession, Göteborg.
    Subject culture in motion :: competing discourses in literacy education2017Ingår i: Cultures, Arts & Verbal Communication:: Book of abstracts / [ed] Kerge, Krista & Puksand, Helin, 2017, s. 33-34Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this paper we examine competing discourses of established and emerging practices in literacy education in relation to technology. Our intention is to highlight contextual and relational aspects, which are largely absent in discussion concerning education when the aim is to find effective, best practice solutions. Grounded on empirical research findings, we strive to expand the current discussion by problematizing the relation between technology and literacy in a subject culture in motion. As classroom practices are made up of many different and often competing discourses this paper attends to the historical development of L1 and discusses tensions at classroom and system levels (Bernstein, 2000; Engeström, 2009). We demonstrate how the conditions and role of technology in the classroom tends to move from a focus on the effective use of technology, which separates the digital from L1-education, towards discourses including social practices and socio-political aspects (Ivanic, 2004). Moreover, the need for a meta-awareness addressing the multiplicity and diversity of communication channels and media will be problematized in regard to teachers’ professional development, changes in curricula and the boundary between the L1-subject and aesthetics.

  • 235.
    Cederlund, Katarina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Assessing multimodal texts: practice development and support for teachers´ learning2016Ingår i: The 8th international conference on Modality: Multimodal Landscapes, 2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    As digital technology is becoming increasingly more common in the classrooms, students are creating screen-based texts that incorporate various modalities. Previous studies show that even if students’ texts are multimodal, the complexity in multimodal text composition are not the subject to established assessment practices privileging verbal and written language. Assessment practices signal which knowledge is legitimate and influence how teaching is organized. How teachers acknowledge and assess multimodal aspects and how practice development in this matter can be supported thereby becomes important issues to address.

    This study was conducted within the project Digital Arenas in Literacy Practices in Early Primary School (DILS) where teachers from three classes in different schools worked together in workshops to develop literacy teaching. The empirical material consists primarily of the participating teachers written assessments of student texts, before and after an intervention where the teachers were introduced to multimodal perspectives and concepts for analyzing and assessing multimodal texts. The text material was further complemented by video-recordings of this workshop and the teachers’ discussions. Exploring how the teachers understanding of students’ multimodal texts is manifested in their assessments, the study highlights the challenges education and teachers face. The results shows how a lack of a meta-language to describe quality and development in multimodal text-composing results in assessments influenced by established assement practices focusing formal language aspects. Access to such meta-language provided more focus on the use, balance and interrelations of modalities for communicative effect. The implications of what knowledge and practices that are made available to teachers are discussed, and further research on how to implement multimodal assessment practices in the pedagogical practice is suggested.

  • 236.
    Cederlund, Katarina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    ”Här styrker bilden texten”: Att utveckla en multimodal bedömningspraktik2016Ingår i: SMDI 12 TEXTKULTURER Tolfte Nationella konferensen i Svenska med Didaktisk inriktning.Karlstads universitet 24-25 november 2016, 2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Genom den tekniska och mediala utvecklingen lever vi idag i ett multimedialt samhälle där det skrivna ordet inte bara är ett bland flera kommunikationsmedier utan också integreras med bild, film, ljud och tal. Läsande och skrivande har alltid varit multimodalt men den digitala teknologin möjliggör än större komplexitet i de multimodala uttrycken. Tidigare forskning har visat att även om elever komponerar multimodala texter så omfattar inte etablerade bedömningspraktiker komplexiteten hos multimodalt textskapande. Bedömningspraktiker signalerar vad som är legitim kunskap och påverkar hur undervisningen utformas. Kunskap om hur lärare uppmärksammar och bedömer multimodal texthantering samt hur praktikutveckling på området kan understödjas får därmed betydelse för utvecklingen av svenskämnets didaktik. I föreliggande studie undersöks när en grupp lågstadielärare erbjuds redskap för att betrakta texter utifrån design och samspel mellan olika semiotiska resurser. Det empiriska materialet består av filmade observationer av lärarnas kollegiala samtal och sambedömningar, samt lärarnas skriftliga reflektioner och bedömningar av multimodala elevtexter. Texterna samlades in före och efter en intervention där lärarna presenterades för begrepp och perspektiv baserade på Eve Bearnes (2009) ramverk för analys och bedömning av multimodal text och textprogression. Genom analyser av hur lärarnas förståelse av kvalitét och progression i multimodal texthantering manifesteras och förhandlas belyser studien de utmaningar lärare och undervisning förväntas hantera och ställs inför vad gäller bedömning av multimodala elevtexter. Resultaten visar hur tillgängliga diskurser och redskap möjliggör och begränsar praktiken vilket väcker frågor om vilken kunskap elever och lärare behöver för multimodal texthantering. Vi diskuterar svenskämnets gränser mot bildämnet och implikationer för lärarutbildning och lärares kompetensutveckling.

  • 237.
    Cederlund, Katarina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Multimodala bedömningspraktiker och lärares lärande2018Ingår i: Educare - Vetenskapliga skrifter, ISSN 1653-1868, s. 43-68Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article reports on a study where teachers in early primary school were presented to tools to approach texts and meaning-­making from a multimodal perspective. The study aims to develop knowledge of enabling and constraining factors for the development of a multimodal assessment practice. To do so, we examine how teachers’ understanding of quality in students’ multimodal texts is manifested in assessments, and how this relates to available tools. The findings are discussed with the help of Bernstein's (1990; 2000) theoretical frame-­work and focus on the conditions for teachers' work and learning. The study demonstrates teachers’ attention to multimodal text quality as ability to follow writing conventions, organize text and communicate content with several interacting resources. Available tools shape and broaden what is noticed. However, to give content to the meta-­language further knowledge on the use of different semiotic resources is needed. The study hereby raises the importance of interdisciplinary perspective on multimodal assessment.

  • 238.
    Cederlund, Katarina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Sharing is daring: Cross-school collaboration and teachers work integrated learning2015Ingår i: NERA, 4-6 March 2015, Gothenburg, 2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 239.
    Chaimungkhun, Linda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    The Human Attempt to Dominate Nature in Richard Adams' Watership Down2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 240.
    Chan, Letty
    et al.
    University of Nottingham.
    Dörnyei, Zoltan
    School of English, University of Nottingham.
    Henry, Alastair
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Learner archetypes and signature dynamics in the language classroom: A retrodictive qualitative modelling approach to studying L2 motivation2014Ingår i: Motivational dynamics in language learning / [ed] Dörnyei, Zoltán, MacIntyre, Peter D. & Henry, Alastair, Bristol: Multilingual Matters, 2014, s. 238-259Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explores the use of ‘retrodictive qualitative modelling’ (RQM), a novel approach described for L2 research by Dörnyei (2014) that involves the identification of learner archetypes and motivational patterns in empirical research. The method reverses the traditional way of conducting research; it first examines the outcome – that is, the end-states – and then traces back the developmental trajectories leading to this outcome. Situated in a Hong Kong secondary school, we started our project by first asking a teacher focus group to identify salient learner archetypes in their classrooms (Years 7 to 9), and on the basis of these we then conducted in-depth interviews with one prototypical learner from each group. As a result, we gained insights into the ‘signature dynamics’ of the motivational system associated with each prototype. Our focus in this chapter is on evaluating RQM in action. First we report on the processes in which teachers identified learner archetypes and thereafter offer an in-depth analysis of the system dynamics of one of these students. In the final discussion, we list the main methodological lessons that we have learnt from applying RQM.

  • 241.
    Chiriac, Eva Hammar
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Linköping, Sweden.
    Forslund Frykedal, Karin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Teacher´s Talk about Group Work Assessment before and after Participation in An Intervention2019Ingår i: Creative Education, ISSN 2151-4755, E-ISSN 2151-4771, Vol. 10, nr 9, artikel-id 95471Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Previous research has shown that teachers use an indistinct vocabulary, employ few concepts, and expose an embryonic professional language when talking about group work assessment, thus indicating a lack of a professional language. Building on Granström´s three different modes of language use everyday, pseudo-meta- and meta-language, the purpose of this article was to examine the teachers use of languages when talking about group work assessment. Specifically, if and how teachers use of modes of languages are influenced by them partaking in 1) a study about assessment in group work and 2) in an intervention in form of a short educational session. Data were gathered from interviews with eight teachers working in years five and eight in five Swedish compulsory schools and analysed both qualitatively and quantitatively. The results revealed that all of the teachers use Granstöms mode of languages to a varying degree when talking about assessment in cooperative situations. A core finding was that intervention in the form of a short education influenced the teachers way of talking in a positive way. By participating in the intervention, the teachers developed and expanded their mode of language, thereby promoting the use of a common professional language about group work assessment.

  • 242.
    Chmeis, Sara
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Alternative Black Masculinities in Toni Morrison's Beloved2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 243.
    Christiernin-Gustafsson, Linn
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för datavetenskap och informatik.
    Martin, Anneli
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    A multi-Layered aesthetical web-portal interface for governmental integration issues2010Ingår i: Proceedings of the Workshop on Advanced Visual Interfaces AVI 2010, Rome, 2010, s. 341-344Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The County Administrative Board, a governmental authority in The West Region of Sweden, has in collaboration with the local Counties asked us for advice in presenting information in an official and simple way on the web for the foreign person or refugee, just arrived in Sweden. Administrator officers and social workers are taking part in their introduction. In this paper, we describe our investigation and study in how to present a web design for a "newcomer" in Sweden through a multi-Layered design concept, a kind of design which will interact with each person's needs. In this multipurpose concept and portal, it has been important to consider aesthetical values, layout and graphic design. It has also been important to design a layout that provides different users with different contents. Copyright © 2010 ACM.

  • 244.
    Chukwuemeka, Jordan
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    The Subjugation and Extermination of the Sub-Human in Philip K. Dick's Blade Runner2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 245. Claesson, Silwa
    et al.
    Hallström, Henrik
    Kardemark, Wilhelm
    Risenfors, Signild
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Ricoeurs kritiska hermeneutik vid empiriska studier2011Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, ISSN 1401-6788, Vol. 16, nr 1, s. 18-35Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I artikeln lyfts frågan om tolkningens roll i pedagogisk och didaktisk forskning och specifikt prövas Paul Ricoeurs kritiska hermeneutik i vid empiriska studier. Ricoeurfilosofiska projekt handlar framför allt en kommunikation, där han bygger broar mellan det som kan förefalla vara motsägelsefulla ståndpunkter. I artikeln belyses några möjligheter som kan erbjudas forskare med empiriska data inom ramen för denna inriktning. Mer specifikt prövas här först möjligheten att använda begreppet tid så som Ricoeur framställer det, därefter tolkning där spän-ningsfält mellan att förklara och att förstå står i centrum samt, slutligen några frågeställningar runt transkription av inspelade dialoger. Artikelförfattarna kommer till slutsatsen att kritisk hermeneutik kan lämpa sig väl för praxisnära pedagogisk och didaktisk forskning och att det kritiska hermeneutiska förhållningssättet i många fall kan utgöra en god grund för förståelse och förklaring av fenomen i skolans komplexa och motsägelsefulla värld. Författarna menar också att kritisk hermeneutik öppnar för en reflektiv hållning i relation till empiriska data. Slutligen hävdas att tolkningsprocessen kan och bör uttryckas explicit vid empiriska studier.

  • 246.
    Clasborn, Johanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Nakos, Monika
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Miljön är A och O: En studie om barns delaktighet i skapandet av förskolans fysiska miljö2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Den fysiska miljön är betydelsefull för barns utveckling av lek och sociala samspel. Den fysiska miljön är viktig för barns välmående och av stor betydelse för barnens identitetsskapande. Det är viktigt att miljön erbjuder flera valmöjligheter till olika aktiviteter som utvecklar lek och utforskande hos barnen. Dock visar studier att förskolan ofta begränsar barnen genom miljöns reglering av material och andra regler och rutiner. Hur rummen är inredda påverkar vilka valmöjligheter barnen har till att leka, samspela med andra och utforska miljön. En miljö måste stimulera och inspirera till lek där material ligger på barnens nivå så att de lätt kan engagera sig i leken. Om den fysiska miljön inte är inspirerande eller om det finns för stora barngrupper kan det lätt uppstå konflikter. Det är viktigt att det finns utrymme för både avlägsna platser och offentliga platser som barnen kan gå till efter behov.

    Syfte:

    Syftet är att undersöka hur den fysiska miljön i förskolan formas och hur barnen blir delaktiga i förändringen och formandet av miljön.

    Metod:

    I vår metod utgår vi från semistrukturerade intervjufrågor till både barn och pedagoger. Vi intervjuade tre barn på tre och fyra år samt två pedagoger. Vi utförde också observationer och tar kort på den fysiska miljön.

    Resultat:

    Studien visade att miljön i förskolan förändras utifrån barnens intressen och behov. Barnen görs delaktiga direkt genom att bli frågade eller görs delaktiga indirekt genom att pedagogerna observerar barns lek och förändrar miljön utifrån barnens intressen. Vi observerade även att materialet låg på barnens nivå, vilket kan bidra till att barnen blir mer självständiga

  • 247.
    Cliffordson, Christina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Gustafsson, Jan-Eric
    Göteborgs universitet.
    Klapp, Alli
    Göteborgs universitet.
    Thorsen, Cecilia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Betygens prognosförmåga och effekter på lärande2014Ingår i: Resultatdialog 2014, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2014, s. 51-60Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 248.
    Copland, Jessica
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Emilsson, Kristina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    “Jag är en smakare!”: Barns självständighet och delaktighet under den bufféserverade måltiden2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Måltiden är en central del i förskolans verksamhet och är en aktivitet som alla barn på förskolan deltar i. Tidigare forskning har visat att barn bör få vara delaktiga och självständiga i sin vardag och måltiden är en stor del av förskolans vardag som barnen bör inkluderas i.

    Syfte: Syftet är att bidra med kunskap om hur barn agerar självständigt under måltiden och hur pedagogerna påverkar barns möjlighet att vara självständiga och delaktiga under måltiden.

    Metod: Den metod som har använts i denna studie är icke-deltagande observation för att på ett så opåverkat sätt som möjligt kunna urskilja hur pedagoger arbetar för att främja självständighet och delaktighet för barnen under måltiden.

    Resultat: Studiens resultat framhäver hur ansvarstagande barnen är under måltiden och hur de inte alltid är beroende av pedagogerna för att äta sina måltider. Resultatet framhäver också hur pedagogerna i vissa fall kan ge en hjälpande eller en stjälpande hand till barnen under måltiden.

  • 249.
    Coster, Hanna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Läsmotivation: En kvantitativ undersökning om elevers läsvanor2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I PIRLS-undersökningen visades det att svenska elevers läsmotivation har sjunkit med 10 procent sedan 2001. Det framkom även att svenska pedagoger avsätter mindre tid för samtal om texter som lästs (Sverige, Skolverket, 2012). Dessa två komponenter ligger till grund för min studie för att se vilken betydelse boksamtal kan ha för elevers läsmotivation.     Syfte: Denna studie lägger fokus på elevers läsmotivation och vilken betydelse boksamtal har för läsmotivationen genom att jämföra klasser som arbetar med denna arbetsmetod jämfört med klasser som inte gör det. Jag har valt detta ämne eftersom att läsmotivationen är viktig för elevers läsutveckling.   Metod: Jag har valt att använda mig av en kvantitativ undersökning i form av en enkät, på elever i årskurs 3 när jag undersökte detta. Fem klasser och 110 elever har svarat på enkäten.   Resultat: Utifrån resultatet i studien kom jag fram till att boksamtal har en positiv betydelse för elevers läsmotivation.

  • 250.
    Coster, Hanna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Vad är det roliga med att läsa?: En kvalitativ fallstudie om elevers syn på lustfylld läsning i årskurs 32018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sveriges elever har i tidigare PIRLS-undersökningar visat en nedåtgående trend när det gäller läsförmågan och attityd till läsning. Dock visade resultatet i den senaste PIRLS-undersökningen att resultaten har förbättrats när det kommer till läsförståelsen. Men resultatet visade inte samma positiva trend vad gäller elevers attityd till läsning. Lundberg (2010) menar att problemet till sjunkande resultat även beror på elevers bristande intresse för läsning och litteratur. Jag ansåg därför att det var intressant att undersöka vad elever tycker att lustfylld läsning är, för att som lärare kunna arbeta för att främja en lustfylld läsundervisning.

    Syfte: Syftet med studien har varit att ta reda på vad elever anser att lustfylld läsning innebär samt att se hur lärare arbetar kring läsning och för att väcka elevers läslust.

    Metod: För att besvara studiens frågeställningar valde jag att göra en begränsad kvalitativ fallstudie. Jag har intervjuat fem elever, varav fyra elever intervjuades i par och en elev enskilt. Jag har alltså gjort tre elevintervjuer samt en lärarintervju. Utöver intervjuerna har jag även observerat fyra svensklektionstillfällen, som informanterna har deltagit på. All data samlades in från en årskurs 3, på en lågstadieskola i en kommun i Västsverige. 

    Resultat: Resultatet visade att elever anser läsning vara lustfylld när de själva får vara med och välja bok. Något som också var viktigt för att läsning skulle vara lustfyllt för eleverna var att de fick lära sig nya ord samt bokens handling. Några elever tycker att det är krävande med läsning i samband med att de ska läsa högt för andra. Läraren ansåg att det var viktigt att utgå från elevernas intresse i val av bok och att de skulle få välja bok själva. Hon tyckte även att högläsning och samtal i samband med högläsning var viktigt. Dock var detta något som eleverna inte upplevde som lika viktigt för den lustfyllda läsningen.

2345678 201 - 250 av 1394
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf