Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 2089
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Bagger, Marie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för vårdvetenskap på avancerad nivå.
    Johansson, Jenny
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för vårdvetenskap på avancerad nivå.
    Sjuksköterskans upplevelse av att vårda barn i hemmet2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund;

    Som sjuksköterska inom kommunal hemsjukvård skall du i dag besitta de kunskaper som krävs för att kunna tillgodose patienter med en god och säker vård oavsett ålder. Allt fler sjuka barn vårdas i dag i hemmet med hjälp av hemsjukvården och antalet tros i framtiden öka. Det finns i dag ingen svensk forskning inom ämnet. Hur är sjuksköterskornas upplevelse av att vårda barn i hemmet?

    Syfte;

    Syftet med arbetet var att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att vårda barn i hemmet.

    Metod; En intervjustudie genomfördes med åtta sjuksköterskor som arbetade inom hemsjukvården i fyra olika kommuner i västra Sverige. Textmaterialet från intervjuerna analyserades i sin helhet med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat;

    Analysen resulterade i tre kategorier och sju underkategorier samt ett tema. Följande kategorier framkom: Att känna sig otillräcklig, Att se den enskilda familjens behov, Att vara engagerad. Temat som framkom var betungande men givande

    Konklusion;

    Sjuksköterskorna kände sig otillräckliga att vårda barn i hemmet då de upplevde brist på kunskap och erfarenhet av att vårda barn. De upplevde även att familjen hade en stor och viktig roll vid vård av barn i hemmet och att det var viktigt att vara engagerad.

  • 202.
    Bahramvalady, Mozhgan
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Livskvalitet för patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Chronic obstructive pulmonary disease is a growing problem today around the world. People are getting diagnosed with COPD everyday and the number of cases is expected to increase in the future. It is important that the nurse can respond to people living with COPD and to understand the symptoms and living condition of these people in order to apply a good nursing care.

    Aim: The aim of this study was to describe how quality of life is affected by chronic obstructive pulmonary disease (COPD).

    Method: The method of this study is based on a qualitative and quantitative research according to Friberg (2006) and Friberg (2012). Nine articles was analyzed according to Fribergs five-step model and results divided in three main themes.

    Results: The main themes were Symptom that limits everyday life, symptoms with a psychosocial impact and Relieving of symptoms that increases the quality of life.

    Conclusion: The results showed that COPD affects the entire life. To combine different treatment options such as applying oxygen, special breathing techniques and to increase the physical activity, it is possible to increase quality of life in COPD.

  • 203.
    Baker, Jay
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för vårdvetenskap på grundnivå.
    Pain and embaressment: Patients' experience of pilonidal disease2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background:

    Pilonidal disease describes the occurrence of a cyst, abscess or sinus tract located near or on the natal cleft of the buttocks that contains hair and skin debris, it affects predominantly men and is notable for affecting relatively young patients (15-35 years) and having long healing time. Aim: This study will create a literature review of patients' experience of their post-surgical wounds after surgery for removal of pilonidal sinus tracts, abscess or cysts. By highlighting issues encountered by patients after surgery this study aims to provide nurses with insight as to the specific needs of this group of patients. Method: Literature review based on scientific articles. Eight articles were selected and analyzed. Articles were searched for in the databases; CINAHL, and Pubmed available through University West. Results: Results of this review formed two distinct categories. Firstly pain was identified as a category, this contained subcategories of; pain due to dressing change, sitting and walking post-operatively, pain and analgesia and post-operative pain due to differing operative technique. Secondly embarrassment was identified as a category, this divided into the subcategories of; embarrassment due to malodour and embarrassment connected to altered body image. Conclusion: Pain and embarrassment during extended healing periods may have a significant effect on a patients' quality of life. As the primary patient contact point due to frequent dressing changes, the nurse has the ability to improve patient experience through a combination of applied practice and patient education to improve personal wound

  • 204.
    Baldock, Karina
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Anhörigas upplevelser av bemötande inom psykiatrisk vård: Den utfrysta anhöriggruppen2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Making people feel safe and secure in health care is one of the most importanttasks of nursing. A good response is not only important to patients but also to their relatives. Previously, for most of last century, relatives were not welcome to the psychiatric health care. But research show they are in need of information and support from the health care. It istherefore important that nursing staff learn what kind of response the relatives require.

    Aim: To investigate how relatives experience the response from nursing staff within thepsychiatric care.

    Method: Qualitative interviews with eight respondents, where the answers were transcribedand analysed to learn how they had experienced the response from nursing staff. In theanalysis the text was condensed and abstracted into subcategories and categories.

    Result: The analysis resulted in twelve subcategories and three categories; Feeling valued andmaking a difference, Feeling left out and not wanted, Response improvement suggestions.

    Conclusion: This study shows that relatives still to a large extent are left out fromparticipation in psychiatric care, although society has placed the main responsibility on themto support their next of kin. The result shows that relatives require more information andparticipation to be able to support their next of kin. Getting a good response from nursing caremeans for them to be seen, listened to and getting information and support. They don´t wantto be left out any more.

  • 205.
    Bancks, Ann-Sofie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Ivarsson, Karin
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Förutsättningar som behövs för att implementera personcentrerad vård inom Kommunal Hemsjukvård: En kvalitativ intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background According to the Swedish Association of Local Authorities and Regions should all healthcare professionals within the regions, municipalities and county councils work for an introduction of person-centered care, which will aim to promote good and equitable health care and to enhance patients and users as co-creators in their own care process.

    Aim The aim of this study was to describe the district nurses' perception of person-centered care and the conditions required to implement person-centered care in home care.

    Method A qualitative study was conducted using eleven face-to face interviews.

    Results The analysis showed that the district nurses perceive person-centered care was to have the person at the center when it comes to planning and implementation of health care. To achieve this goal the nurses declared the need for certain conditions. These are reported to be team work, support from the organization and patient involvement in their care.

    Conclusion All nurses in the study were positive to a person-centered care approach and basically they were aware of the meaning of the term. The district nurses who had recently undergone specialized training focusing on district nursing had a more scientifically based definition of what person-centered mean In relation to those with older training. The former appeared more likely to work on a basies of a person-centred approach and were more positive to develop such approach in health care.

  • 206.
    Bandic, Mia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Baban, Vian
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Attityder gentemot sexualförbrytare inom kriminalvården2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Professionellas attityder gentemot sexualförbrytare är ett område som kräver mer forskning. Tidigare studier, utförda i bland annat USA, Storbritannien och Nordirland, har visat att professionella, inom området, och allmänheten har negativa attityder gentemot förbrytare som begått sexualbrott. I Sverige råder det brist på tidigare forskning i området. Syftet med den här studien är således att beskriva attityder gentemot sexualförbrytare bland kriminalvårdens personal samt undersöka uppfattningen om attityderna kan påverka arbetet. Deltagarna i studien arbetar på en svensk anstalt i en nära arbetsrelation med klienter som blivit dömda för sexualbrott. Datainsamlingen har redovisats i form av deskriptiv statistik.

    En signifikant skillnad upptäcktes vad gäller personal som har god kunskap och de med delvis god kunskap vad gäller motivation i arbetet. Resultatet visade att personal med god kunskap om sexualbrott även anser att personal är motiverade i sitt arbete med sexualförbrytarna. Den generella uppfattningen på anstalten visar även att merparten av personalen är optimistiska till behandling av sexualförbrytare. Vidare visar resultatet att personalens attityder har en inverkan på arbetet. Då studien erfor ett stort externt bortfall och personal från endast en anstalt, inom den svenska kriminalvården, deltog bör resultaten tolkas med försiktighet och inte generaliseras.

  • 207. Barbosa da Silva, António
    et al.
    Berggren, IngelaHögskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för sjuksköterskeutbildning.Nunstedt, HåkanHögskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för sjuksköterskeutbildning.
    Omvårdnadshandledning: ur etiskt och tvärdisciplinärt pers2009Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 208.
    Bardhi, Razije
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Björling, Sonja
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Distriktsköterskors och diabetessköterskors erfarenheter av att möta patienter med diabetes som riskerar att få fotsår2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studier visar att diabetes ökar och därmed risken för komplikationer så som fotsår. Fotsår kan ge allvarliga konsekvenser som ger upphov till patientlidande och kostnader för både patient, vården och samhället. Det finns många studier som handlar om att förebygga fotsår hos patienter med diabetes, men inte många som handlar om sjuksköterskors erfarenheter av det förebyggande arbetet. Då det inte finns så mycket forskat om detta ämne så väcktes vårt intresse att veta vad sjuksköterskor i både primärvård och i hemsjukvård hade för erfarenheter av att förebygga fotsår hos patienter med diabetes. I vår studie intervjuade vi fem sjuksköterskor i primärvården och fyra i hemsjukvården. Dessa var antingen distriktsköterskor eller sjuksköterskor med diabetesutbildning. I denna studie har vi valt att benämna dem alla som sjuksköterskor. Både likheter och skillnader visade sig i resultatet. Alla sjuksköterskor ansåg att det var viktigt med en bra start och att det finns tillräckligt med tid för att skapa en god relation med patienten. De såg sig som förmedlare av kunskap, men kunde också uppleva frustration då patienter inte tog till sig av de råd om egenvård som de fick. Samtidigt ansåg de att största delen av ansvaret låg hos patienten. Skillnaderna som visade sig i studien var att alla patienter inte fick vård på lika villkor då kriterierna för att bli beviljad fotvårdsremiss såg olika ut. Inom hemsjukvården låg det inte lika mycket fokus på livsstilsförändringar som det gjorde i primärvården, där låg det större fokus på att de gamla skulle få leva som de ville och att ett högt blodsocker kunde justeras med medicin. För att minska risken för fotsår hos patienter med diabetes är det viktigt att de får information om allvarliga komplikationer i ett tidigt stadie och att det är viktigt att göra egenvård till en rutin redan i början av sjukdomen. Det är också av vikt att denna kunskap lärs ut till människor runt patienten, till exempel anhöriga och undersköterskor.

  • 209.
    Barimani, Mia
    et al.
    Department of Women's and Children's Health, Division of Reproductive Health, Karolinska Institutet, Re tsius väg 13 A, SE:17177 Stockholm, Sweden.
    Forslund Frykedal, Karin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk. Department of Behavioural Sciences and Learning, Linköping University, Sweden.
    Rosander, M.
    Department of Behavioural Sciences and Learning, Linköping University, Sweden.
    Berlin, A,
    Division of Nursing, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society (NVS), Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Childbirth and parenting preparation in antenatal classes2018Ingår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 57, s. 1-7Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: to describe topics (1) presented by midwives' during antenatal classes and the amount of time spent on these topics and (2) raised and discussed by first-time parents and the amount of time spent on these topics. Design: qualitative; data were gathered using video or tape recordings and analysed using a three-pronged content analysis approach, i.e., conventional, summative, and directed analyses. Setting and participants: 3 antenatal courses in 2 antenatal units in a large Swedish city; 3 midwives; and 34 course participants. Findings: class content focused on childbirth preparation (67% of the entire antenatal course) and on parenting preparation (33%). Childbirth preparation facilitated parents' understanding of the childbirth process, birthing milieu, the partner's role, what could go wrong during delivery, and pain relief advantages and disadvantages. Parenting preparation enabled parents to (i) plan for those first moments with the newborn; (ii) care for/physically handle the infant; (iii) manage breastfeeding; (iv) manage the period at home immediately after childbirth; and (v) maintain their relationship. During the classes, parents expressed concerns about what could happened to newborns. Parents' questions to midwives and discussion topics among parents were evenly distributed between childbirth preparation (52%) and parenting preparation (48%). Key conclusions: childbirth preparation and pain relief consumed 67% of course time. Parents particularly reflected on child issues, relationship, sex, and anxiety. Female and male participants actively listened to the midwives, appeared receptive to complex issues, and needed more time to ask questions. Parents appreciated the classes yet needed to more information for managing various post-childbirth situations. Implications for practice: while midwifery services vary among hospitals, regions, and countries, midwives might equalise content focus, offer classes in the second trimester, provide more time for parents to talk to each other, allow time in the course plan for parents to bring up new topics, and investigate: (i) ways in which antenatal course development and planning can improve; (ii) measures for evaluating courses; (iii) facilitator training; and (iv) parent satisfaction surveys.

  • 210.
    Barimani, Mia
    et al.
    Karolinska institutet.
    Wikström, Anna
    Karolinska institutet.
    Rosander, Michael
    Linköpings organisation.
    Forslund Frykedal, Karin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Berlin, Anita
    Karolinska institutet.
    Facilitating and inhibiting factors in transition to parenthood: ways in which health professionals can support parents2017Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 31, s. 537-546Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The transition to parenthood is an overwhelming life event. From a theoretical perspective, tran- sition to parenthood is a developmental transition that contains certain phases and patterns.

    Aim: This study aim was twofold (i) discover, describe and comprehend transitional conditions that parents per- ceive as facilitating and inhibiting during transition to parenthood and to (ii) use that knowledge to develop recommendations for professional interventions that sup- port and facilitate transition to parenthood.

    Design: Meleis transition theory framed the study’s deduc- tive qualitative approach – from planning to analysis. Methods: In a secondary analysis, data were analysed (as per Meleis transition theory) from two studies that implemented interviews with 60 parents in Sweden between 2013 and 2014. Interview questions dealt with parents’ experiences of the transition to parenthood – in relation to experiences with parent-education groups, professional support and continuity after childbirth. Ethical issues: A university research ethics board has approved the research.

    Results: These factors facilitated transition to parenthood: perceiving parenthood as a normal part of life; enjoying the child’s growth; being prepared and having knowledge; experiencing social support; receiving professional support, receiving information about resources within the health care; participating in well-functioning parent-education groups; and hearing professionals comment on gender dif- ferences as being complementary. These factors inhibited transition to parenthood: having unrealistic expectations; feeling stress and loss of control; experiencing breastfeed- ing demands and lack of sleep; facing a judgmental attitude about breastfeeding; being unprepared for reality; lacking information about reality; lacking professional support and information; lacking healthcare resources; participating in parent-education groups that did not function optimally; and hearing professionals accentuate gender differences in a problematic way.

    Conclusion: Transition theory is appropriate for helping professionals understand and identify practices that might support parents during transition to parenthood. The study led to certain recommendations that are important for professionals to consider. 

  • 211.
    Bauer, G.F.
    et al.
    University of Zurich, Center of Salutogenesis, Institute of Epidemiology, Biostatistics, Prevention, Zurich, Switzerland.
    Roy, M.
    University of Sherbrooke, Department of Family Medicine and Emergency Medicine, Faculty of Medicine and Health Sciences, Quebec, Canada,.
    Bakibinga, P.
    Health Challenges and Systems Research Program, African Population & Health Research Center, Nairobi, Kenya,.
    Contu, P.
    University of Cagliari, Department of Medical Sciences and Public health, Cagliari, Sardegna, Italy.
    Downe, S.
    University of Central Lancashire, School of Community Health and Midwifery, Preston, UK.
    Eriksson, Monica
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Espnes, G.A.
    Norwegian University of Science and Technology, Center for Health Promotion Research, Trondheim, Norway.
    Jensen, B.B.
    Health Promotion, Steno Diabetes Center Copenhagen, Gentofte, Denmark.
    Juvinya Canal, D.
    University of Girona, Faculty of Nursing, Girona, Spain.
    Lindström, B.
    Norwegian University of Science and Technology, Center for Health Promotion Research, Trondheim, Norway.
    Mittelmark, M.B.
    University of Bergen, Department of Health Promotion and Development, Bergen, Norway.
    Morgan, A.R.
    Glasgow Caledonian University, School of Health and Life Sciences, Glasgow, UK.
    Pelikan, J.M.
    University of Vienna, Institute of Sociology, Vienna, Austria.
    Saboga-Nunes, L.
    University of Education Freiburg, Institute of Sociology,Freiburg, Germany.
    Sagy, S.
    Norwegian University of Science and Technology, Center for Health Promotion Research, Trondheim, Norway.
    Shorey, S.
    Alice Lee Center for Nursing Studies, Yong Lo Lin School of Medicine, Singapore .
    Vaandrager, L.
    Wageningen University, Department of Social Sciences, Health and Society, Wageningen, The Netherlands.
    Vinje, H.F.
    University College of Southeast Norway, Faculty of Health and Social Sciences, Department of Health, Social and Welfare Studies, Kongsberg, Vestfold, Norway.
    Future directions for the concept of salutogenesis: A position article2019Ingår i: Health Promotion International, ISSN 0957-4824, E-ISSN 1460-2245, s. 1-9, artikel-id daz057Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aaron Antonovsky advanced the concept of salutogenesis almost four decades ago (Antonovsky, Health, Stress and Coping. Jossey-Bass, San Francisco, CA, 1979; Unravelling the Mystery of Health. Jossey-Bass,San Francisco, CA, 1987). Salutogenesis posits that life experiences shape the sense of coherence (SOC)VC that helps to mobilize resources to cope with stressors and manage tension successfully (determiningone's movement on the health Ease/Dis-ease continuum). Antonovsky considered the three-dimensionalSOC (i.e. comprehensibility, manageability, meaningfulness) as the key answer to his question about theorigin of health. The field of health promotion has adopted the concept of salutogenesis as reflected in theinternational Handbook of Salutogenesis (Mittelmark et al., The Handbook of Salutogenesis. Springer,New York, 2016). However, health promotion mostly builds on the more vague, general salutogenic orientation that implies the need to foster resources and capacities to promote health and wellbeing. Tostrengthen the knowledge base of salutogenesis, the Global Working Group on Salutogenesis (GWG-Sal)of the International Union of Health Promotion and Education produced the Handbook of Salutogenesis.During the creation of the handbook and the regular meetings of the GWG-Sal, the working group identified four key conceptual issues to be advanced: (i) the overall salutogenic model of health; (ii) the SOC concept; (iii) the design of salutogenic interventions and change processes in complex systems; (iv) the application of salutogenesis beyond health sector. For each of these areas, we first highlight Antonovsky'soriginal contribution and then present suggestions for future development. These ideas will help guideGWG-Sal's work to strengthen salutogenesis as a theory base for health promotion.

  • 212.
    Bay, Annika
    et al.
    Umeå University, Public Health and Clinical Medicine, Umeå, Sweden.
    Berghammer, Malin
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Lamas, K
    Umeå University, Nursing, Umeå, Sweden.
    Sandberg, Camilla
    Umeå University, Public Health and Clinical Medicine, Umeå, Sweden.
    Johansson, Bengt
    Umeå University, Public Health and Clinical Medicine, Umeå, Sweden.
    Facilitators and barriers for physical activity in adults with congenital heart disease2018Ingår i: European Heart Journal, ISSN 0195-668X, E-ISSN 1522-9645, Vol. 39, nr suppl_1, s. 1120-1121, artikel-id ehy566.P5433Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: A majority of adults with congenital heart disease (CHD) have reduced exercise capacity and do not reach the recommended level of physical activity. A physically active lifestyle is essential to maintain health and counteract acquired cardiovascular disease. This study illuminates aspects that may be relevant for performing physical activity.Purpose: To describe facilitators and barriers for physical activity in adults with CHD.Methods: Semi-structured interviews were performed individually with fourteen adults (age 19–68 years, women=7) with complex CHD. The interviews were analyzed using qualitative content analysis.Results: Aspects that may enable or inhibit physical activity were found in two domains; Facilitators and Barriers, which both consisted of four categories physical, psychological, psychosocial and environmental aspects (Table 1).

  • 213.
    Bay, Annika
    et al.
    Umeå University, Department of Public Health and Clinical Medicine, Umeå University, Sweden; Department of Nursing, Sweden.
    Dellborg, Mikael
    Gothenburg University, Institute of Medicine, The Sahlgrenska Academy, Sweden..
    Berghammer, Malin
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå. University of Gothenburg, Centre for Person-Centred Care (GPCC), Sweden.
    Sandberg, Camilla
    Umeå University, Department of Public Health and Clinical Medicine, Sweden.
    Engström, Gunnar
    Umeå University, Department of Surgical and Perioperative Science, Cardiothoracic Surgery Division,.
    Moons, Philip
    KU Leuven Department of Public Health and Primary Care, KU Leuven - University of Leuven, Belgium; Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Sweden..
    Johansson, Bengt
    Umeå University, Department of Public Health and Clinical Medicine, Sweden..
    Patient reported outcomes are associated with physical activity level in adults with congenital heart disease.2017Ingår i: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754, Vol. 243, s. 174-179Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: In general, adults with congenital heart disease (CHD) have impaired exercise capacity, and approximately 50% do not reach current recommendations on physical activity. Herein we analysed factors associated with physical activity level (PAL) in adults with CHD by using patient-reported outcomes (PRO).

    METHODS: Patients with CHD (n=471) were randomly selected from the national register on CHD and categorized according to complexity of lesions - simple (n=172, 39.1±14.6years), moderate (n=212, 39±14.1years), and severe (n=87, 31.7±10.7years). Participants completed a standardized questionnaire measuring PRO-domains including PAL. Variables associated with PAL were tested in multivariate logistic regression.

    RESULTS: PAL was categorized into high (≥3 METs ≥2.5h/week, n=192) and low (≥3 METs <2.5h/week, n=279). Patients with low PAL were older (42.6 vs. 35.8years, p≤0.001), had more prescribed medications (51% vs. 39%, p=0.009), more symptoms (25% vs. 16%, p=0.02) and comorbidity (45% vs. 34% p=0.02). Patients with low PAL rated a lower quality of life (76.6 vs. 83.4, p<0.001), satisfaction with life (25.6 vs. 27.3, p=0.003), a lower Physical Component Summary score (PCS) (78.1 vs. 90.5, p<0.001) and Mental Component Summary score (MCS) (73.5 vs. 79.5, p<0.001). Complexity of heart lesion was not associated with PAL. The included PROs - separately tested in the model, together with age were associated with PAL.

    CONCLUSIONS: PCS and MCS are stronger associated with PAL than age and medical factors. The use of these PROs could therefore provide valuable information of benefit for individualized advice regarding physical activity to patients with CHD.

  • 214.
    Bay, Annika
    et al.
    Umeå University, Department of Public Health and Clinical Medicine Department of Nursing.
    Lämås, Kristina
    Umeå University, Department of Nursing, .
    Berghammer, Malin
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Sandberg, Camilla
    Umeå University, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Physiotherapy, Sweden.
    Johansson, Bengt
    Department of Public Health and Clinical Medicine.
    It's like balancing on a slackline: A description of how adults with congenital heart disease describe themselves in relation to physical activity2018Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 27, nr 15-16, s. 3131-3138Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: To illuminate how adults with CHD describe themselves in relation to physical activity.

    BACKGROUND: Several studies have shown that adults with congenital heart disease (CHD) have reduced exercise capacity and do not reach the recommended daily level of physical activity. With this in view, it is of immense importance to investigate how this population experiences physical activity.

    DESIGN: Qualitative study with semi-structured interviews analysed with qualitative content analysis.

    METHODS: Semi-structured interviews were individually performed with fourteen adults (women=7, age 19-68 years) with complex CHD. Patients were purposively recruited from the clinic waiting list, based on a scheduled follow-up and diagnosis.

    RESULTS: The overall theme, It's like balancing on a slackline, illustrates how adults with CHD described themselves in relation to physical activity. This overall theme consisted of four subthemes: (1) Being an adventurer- enjoying the challenges of physical activity; (2) Being a realist- adapting to physical ability; (3) Being a non-doer- lacking prerequisites for physical activity; and (4) Being an outsider- feeling excluded depending on physical ability.

    CONCLUSIONS: Adults with CHD seem to have a diverse relationship to physical activity and it involves various aspects throughout the lifespan. The findings point out factors that might constitute as obstacles for being physically active, specific for people with chronic conditions like CHD. This highlights the importance of further exploring the hindering and facilitating factors for being physically active in order to get a deeper understanding of how to support adults with CHD to be physically active.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: Given the diverse relationship to physical activity, nurses have to further investigate the patients' relationship to physical activity, in order to support a healthy lifestyle. Nurses and allied health professionals should offer individualized exercise prescriptions and education about suitable physical activities in relation to physical ability. This article is protected by copyright. All rights reserved.

  • 215.
    Beagan, Eva-Lotta
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Brandberg, Jessica
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Hälsa och lidande efter en njurtransplantation: En beskrivning av patienters erfarenheter att leva med en ny njure2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har syfte att beskriva vuxna patienters erfarenheter efter en njurtransplantation. En ökad livskvalitet ses hos patienter som lever med en ny njure jämfört med patienter som går i dialys men studier visar också att de fortfarande har lägre livskvalitet än fullt friska människor.

    År 2015 transplanteras 426 personer i Sverige med en ny njure. En frisk familjemedlem eller vän kan donera en njure till den som behöver. Om det inte finns någon levande donator som kan ge en njure, får patienten stå på väntelista för att få en njure från en avliden person. Väntan på en njure från en avliden person är mellan 1 - 3 år. Den patient som är i behov av en ny njure har grav njursvikt och behöver antingen dialys eller en njurtransplantation för att överleva. För att kunna bli njurtransplanterad krävs det att man är tillräckligt frisk frånsett njursjukdomen. Efter att patienten fått en ny njure krävs en livslång läkemedelsbehandling för att dämpa immunförsvaret så kroppen inte stöter bort den nya njuren. Immundämpande läkemedel har många besvärliga biverkningar som kan påverka patientens hälsa negativt.

    Vi har tagit del av vetenskapliga artiklar ur två databaser och sammanställt dessa i vårt resultat.

    Resultatet visar att det förekommer positiva och negativa erfarenheter efter att patienterna har fått en ny njure. Vi har sammanfattat vårt resultat i två teman " Omställning från sjuk till frisk med biverkningar" och "Svårigheter att bli vän med ovissheten".

    En lyckad transplantation kan leda till att patienten upplever eufori över att de fått tillbaka sin hälsa. Patienten kan många gånger återgå till ett liv med skola, arbete familj och vänner. Tiden efter transplantationen kan även innebära emotionella, psykiska och fysiska svårigheter. Patienten kan uppleva en oro över att förlora sin nya njure. Patienten kan också uppleva tacksamhet och skuld till den som givit sin njure till patienten. Att få en ny njure kan vara en komplex situation.

    För att öka kunskap och förståelse hos vårdpersonal som vårdar patienter med en ny njure är det viktigt med mer kunskap om patienternas erfarenheter. Kunskap kan främja ett professionellt omhändertagande och bemötande.

  • 216.
    Becker, Wulf
    et al.
    Statens livsmedelsverk, Uppsala.
    Hambraeus, Leif
    Institutionen för näringslära, Uppsala universitet.
    Samuelson, Gösta
    Institutionen för klinisk fysiologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala.
    Hög proteinhalt i svensk mat: en hälsorik?1996Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 93, nr 1-2, s. 37-40Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Proteininnehållet i svenskkost är relativt högt i förhållande till internationella rekommendationer. Höga proteinintaghos barn har satts i samband med ökad risk för övervikt. Hos vuxna har ett högt proteinintag,och därmed förhöjda homocysteinnivåer i serum, samtidigt med ett lågt intag av folacin förts fram som riskfaktorer förhjärt–kärlsjukdom. Det finns inga fördelar – men eventuellt nackdelar – med ett proteinintag över 15 energiprocent, eller1,5 g/kg kroppsvikt.

  • 217.
    Beganovic, Melissa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för vårdvetenskap på grundnivå.
    Sadinmaa Halttu, Sara
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för vårdvetenskap på grundnivå.
    Självskadebeteende: En litteraturöversikt om faktorer som påverkar mötet och bemötandet2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background

    The definition of self-harm is described as a conscious act of harm towards oneself without the intent of suicide. The hospital staffs attitudes are important in the encounter with a patient who self-harms. A negative attitude can increase the self-harm, while a positive attitude can prevent it. Factors that can influence the attitudes of staff and the encounter with a patient who self-harms include respect, understanding and sympathy. Aim The aim of this study was to illuminate factors that influence the encounter with a patient and the attitudes of hospital staff toward people with a self-injurious behavior, when being treated for self-harming or mental illness. Method The study was conducted as a literature review with both qualitative and quantitative articles. Twelve articles were analyzed with a focus on differences and similarities. This resulted in four themes. Results The overall result

    displays factors that influence the encounter and attitudes toward patients whit self-injurious behavior. The first theme discusses the lack of understanding and knowledge. The second theme underlines the staffs lack of genuine interest, sympathy and responsiveness. The third theme highlights the absence of availability and patience among staff. The final theme illuminates the staffs emotional experiences in the encounter with self-injurious patients.

    Conclusion The study reveals a lack of knowledge, education and sympathy among hospital staff towards patients who self-harm. This affects the encounter and the attitudes negatively. More education on the subject is necessary to ensure an improved and effective care

  • 218.
    Behrman, Linda
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Larsson, Ulrika
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    "de flesta mår ju bra, men många ungdomar mår dåligt, så är det ju": En kvalitativ studie om skolsköterskors syn på faktorer som påverkar ungdomars mentala hälsa2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige mår de flesta ungdomar bra, men det finns en del ungdomar som inte mår bra, denna del är så stor att det anses vara ett folkhälsoproblem. Problemet med ungas bristande mentala hälsa är både nationell och lokal. Enligt de kartläggningar vi har tagit del av har den självskattade upplevelsen av att må dåligt under de senaste åren planat ut, men det är fortfarande för många ungdomar som mår dåligt. Genom kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma skolsköterskor i Sjuhäradsbygden har vi undersökt uppfattningar kring vilka faktorer som påverkar den mentala hälsan och som bidrar till en bättre mental hälsa. Resultatet har analyserats inspirerat av en fenomenografisk analysmetod. I skolsköterskors uppdrag ingår att arbeta hälsofrämjande och förebyggande och således var det intressant att se till deras uppfattningar i syftesfrågan. Våra resultat visar att kunskapen hos skolsköterskor om faktorer som påverkar den mentala hälsan är bred, och att det finns uppfattningar om svårigheter att påverka de faktorer som har inverkan på ungdomars mentala hälsa. Faktorerna beskrivs ofta enligt skolsköterskorna som strukturella problem grundade i ungdomarnas hela livsmiljö och livssituation. Analysen resulterade i kategorierna krav, stöd, vanor och stabilitet eftersom dessa är viktiga för barn/ungdomar under uppväxtåren för att de skall kunna må bra och ha en god mental hälsa. Vi hoppas att vårt arbete kan bidra med ny kunskap och en djupare förståelse till professioner som arbetar med ungdomars mentala hälsa i skolan om faktorer som påverkar den mentala hälsan. Det ger ett kunskapsläge lokalt som kan tänkas vara viktigt för det fortsatta hälsofrämjande arbetet samt satsningarna i det lokala folkhälsoarbetet

  • 219.
    Beijer, Emma
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för vårdvetenskap på avancerad nivå.
    Eng, Caroline
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för vårdvetenskap på avancerad nivå.
    Äldre och barn sjunger tillsammans: en kvalitativ intervjustudie ur personalens perspektiv2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sveriges befolkning blir allt äldre. Åldrandet kan definieras utifrån kronologiskt och socialt åldrande. Hur äldre upplever sin hälsa är beroende av olika faktorer. Att äldre upplever meningsfullhet och har möjlighet att delta i aktiviteter stärker deras välmående och hälsa genom att ge en känsla av sammanhang. Musik och sång har visat sig vara positivt för hur äldre upplever sin hälsa. De äldre som bor på särskilda boenden är ofta sjuka och omvårdnadskrävande vilket ställer krav på omvårdnadspersonalen. Att ge personcentrerad vård innebär att se till hela individen. Specialistsjuksköterskan för vård av äldre ska arbeta för ett personcentrerat arbetssätt och stötta övrig personal i detta. Syfte: Att beskriva personalens upplevelser om sångstundernas påverkan på den äldre, när äldre sjunger tillsammans med barn. Metod: En kvalitativ intervjustudie. Resultat: Tre teman framkommer. De äldre blir bekräftade, sångstunderna väcker känslor och skapar stress hos vissa äldre som ibland inte orkar delta. Bekräftelsen visar sig genom att det skapas en relation mellan de äldre och barnen som leder till en ökad förståelse. Känslorna som väcks hos de äldre är glädje och förväntan. Det negativa är stressen som uppkommer eftersom de äldre inte alltid orkar delta. Slutsats: Sångstunder tillsammans med barn gav de äldre bekräftelse och glädje. Att tillhandahålla meningsfulla aktiviteter på särskilda boenden kan bidra till ökad hälsa hos äldre.

  • 220.
    Beining Dahlgren, Pernilla
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för vårdvetenskap på grundnivå.
    Steffenburg Wennberg, Marie
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för vårdvetenskap på grundnivå.
    Faktorer som skapar trygga möten vid smärtsamma procedurer på barn2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background:

    Many children are visiting hospitals and health care institutes daily due to a numerous reasons. A child´s experience of pain has for long time been underestimated. Pain together with anxiety could develop mental and physical worries for future meetings with treatment institutes. To upturn the feasibility when a child meets the health care this essay was written.

    Aim:

    The aim was to enlighten factors which creates reassuring meetings for children in painful treatments.

    Method:

    The method used was a literature study based on qualitative and quantitative research. The databases Cinahl and PubMed has been used as sources. All articles has been reviewed according to Friberg.

    Results:

    The result revealed mutual factors with the three pillars in Katie Erikssons nursing theory "Tend, Play and Learn" which are the bases in the result. It's important to please, gain trust, listen, form confidence, participate, share information and utilize the parents as the comfort zone for the child in the meeting. Through distraction and coping strategies moves the interest to cooperate is activated which significant lower the level of distress and fear.

    Conclusion:

    The nurse could by focusing on the patient during the conversation benefit the child personality, resource and caring need by using the three pillars "Tend, Play and Learn". Together with the child and parents the nurse could create solid ground for a safe and sound meeting during a painful examination.

  • 221.
    Bendtsen, Preben
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Science, Division of Community Medicine.
    Stark Ekman, Diana
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur.
    Johansson, AnneLie
    Linköping University, Department of Medical and Health Science, Division of Community Medicine.
    Carlfjord, Siw
    Linköping University, Department of Medical and Health Science, Division of Community Medicine.
    Andersson, Agneta
    Linköping University, Department of Medical and Health Science, Division of Community Medicine.
    Leijon, Matti
    Linköping University, Department of Medical and Health Science, Division of Community Medicine.
    Johansson, Kjell
    Linköping University, Department of Medical and Health Science, Division of Community Medicine.
    Nilsen, Per
    Linköping University, Department of Medical and Health Science, Division of Community Medicine.
    Referral to an electronic screening and brief alcohol intervention in primary health care in Sweden: Impact of staff referral to the computer2011Ingår i: International Journal of Telemedicine and Applications, ISSN 1687-6415, E-ISSN 1687-6423, ISSN 1687-6415, Vol. 918763Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this paper was to evaluate whether primary health care staff's referral of patients to perform an electronic screening and brief intervention (e-SBI) for alcohol use had a greater impact on change in alcohol consumption after 3 month, compared to patients who performed the test on their own initiative. Staff-referred responders reported reduced weekly alcohol consumption with an average decrease of 8.4 grams. In contrast, self-referred responders reported an average increase in weekly alcohol consumption of 2.4 grams. Staff-referred responders reported a 49 reduction of average number of heavy episodic drinking (HED) occasions per month. The corresponding reduction for self-referred responders was 62. The differences between staff- and self-referred patient groups in the number who moved from risky drinking to nonrisky drinking at the followup were not statistically significant. Our results indicate that standalone computers with touchscreens that provide e-SBIs for risky drinking have the same effect on drinking behaviour in both staff-referred patients and self-referred patients. Copyright © 2011 Preben Bendtsen et al.

  • 222.
    Bength, Cathrine
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Edwartz, Linus
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Samband mellan drogberoende och aggressivt antisocialt beteende, sant eller falskt?2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ungdomar är oftare mer impulsiva och risktagande jämfört med vuxna vilket kan relateras till omognad i hjärnstrukturerna. Detta leder ofta till att ungdomar agerar impulsivt utan att tänka på konsekvenserna av deras agerande. Det innebär också att ungdomar är mer benägna att prova nya saker som exempelvis droger. Drogmissbruk kan bland annat leda till antisocialt beteende (som inte sällan är aggressivt) psykisk ohälsa och kriminalitet. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnad i aggressivt antisocialt beteende hos marockanska ungdomar som är beroende av droger jämfört med marockanska ungdomar som inte är beroende av droger. För att svara på denna fråga användes en kvantitativ empirisk studiedesign med jämförande statistisk analys. Resultatet av studien visade att ungdomar med ett drogberoende är mer aggressiva, antisociala och mer benägna att skada sig själva jämfört med ungdomar som inte har något drogberoende. Dessa resultat stödjer tidigare fynd som visat att ungdomar som är drogberoende tenderar att ha ett aggressivt antisocialt beteende i större utsträckning jämfört med ungdomar som inte har något drogberoende.

  • 223.
    Bengtsson, Anna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Mandelholm, Kajsa
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Att leva med diabetes typ 2: Strävan efter balans2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Diabetes type 2 is today a rapidly increasing global health problem, often caused by unhealthy lifestyle choices. Changing life after a chronic disease is both time-consuming and burdensome, especially when many felt that the life they had lived before was too valuable to give up.

    Aim: The aim of this study was to illuminate experiences of living with diabetes type 2.

    Method: A literature study was produced based on eleven qualitative scientific articles, which were analyzed by Friberg's five step analysis.

    Results: The analysis resulted in two main themes, Imbalance in life and Balance in life with eight sub-themes; The inner battle, Loneliness, Life in denial, Lack of knowledge, The will to fight, The need for support, Finding acceptance in life and The importance of knowledge. These themes described the striving for balance in life when living with diabetes type 2.

    Conclusion: The study showed that persons with type 2 diabetes experienced a mix of feelings which were highly affected by how their lives around them looked like. This meant that even though you might had learned and accepted to live with type 2 diabetes, it did not necessarily meant that life not will take a turnabout. It is important for the nurse to know that life with diabetes are changeable, and that they therefore have a significant role to support the person to find balance in life.

  • 224.
    Bengtsson, Christine
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Olofsson, Frida
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Sjuksköterskors upplevelser vid omhändertagandet av sjuka barn2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Nurses have an important role in identifying life-threatening and serious diseases. Nurses must be able to care for both children and adults but they feel that it is tough, demanding and stressful to care for urgently ill children.

    Aim: The aim was to describe nurses´ experience of caring for ill children.

    Method: Literature-based study in which ten qualitative research articles are rewied and analyzed.

    Results: Three major categories were identified. "feelings of nurturing children" which included fear of failure, linked to their own children and emotions related to the situation. "need for knowledge" which included communication, care for children and stress. The last category was "present parents" which included pressure from parents, taking care of two patients and parents' influence on the child.

    Conclusion: The nurse experienced insecurity and inadequacy in the care of acutely or urgently ill children. They experienced a lack of knowledge in child care.

  • 225.
    Bengtsson, Emma
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Nielsen, Ida
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    ”Att göra det bästa av situationen”: En kvalitativ studie om sjuksköterskors erfarenhet av vårdmiljöns betydelse för psykiatrisk omvårdnad2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Den psykiska ohälsan i samhället ökar både nationellt och internationellt. I Sverige har ca 40 procent av befolkningen någon gång drabbats av psykisk ohälsa. Brist på sjuksköterskor samt besparingar inom hälso- och sjukvården med nerdragna vårdplatser inom den psykiatriska slutenvården påverkar den vårdmiljö som personal och patienter vistas i. Hälso- och sjukvården är i ständig förändring vilket påverkar vårdmiljön i den psykiatriska slutenvården. Kunskap behövs om hur sjuksköterskor erfar sin vårdmiljö för att kontinuerligt förbättra möjligheterna till att ge god omvårdnad inom den psykiatriska slutenvården. Syfte Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av vårdmiljöns betydelse för psykiatrisk omvårdnad. Metod Studien utfördes på en psykiatrisk klinik i Västra götalandsregionen. Tio sjuksköterskor intervjuades individuellt om erfarenheter av vårdmiljöns betydelse med semistrukturerade intervjufrågor. Datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Två domäner framkom, Avdelningens fysiska vårdmiljö med kategorierna: Lokalernas utformning, Låsta dörrar samt Omgivningen utanför avdelningen. Avdelningens psykosociala vårdmiljö med kategorierna: Atmosfären på avdelningen, Förhållningssätt, Struktur och regler, Arbetsgrupp, Stress och Omvårdnadsarbete. Slutsats Vårdmiljön har betydelse för sjuksköterskornas förmåga att ge god omvårdnad inom psykiatrisk slutenvård. Både positiva och negativa faktorer framkom under analysen. Sjuksköterskorna beskrev att deras vårdmiljö inte var anpassad för den vård som bedrevs men att de gjorde det bästa av situationen.

  • 226.
    Bengtsson, Emma
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för vårdvetenskap på grundnivå.
    Svanebjer, Martina
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för vårdvetenskap på grundnivå.
    Upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1: Ett barn och ungdomsperspektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Type 1 Diabetes is a complex disease that the affected have to live with for the rest of their lives. The incidence among children and youth around the world are increasing and appear in increasingly younger ages. Living with a chronic disease like diabetes involves several changes in everyday life in terms of diet, exercise and insulin. It requires careful planning, good knowledge and time to get to know their body and know how to take care of it the best way. For children and young people this may mean additional difficulties when they are already at various stages of development, which can be tough enough. The aim of this study was to highlight children's and adolescence experiences of living with diabetes mellitus type 1. The method used was a qualitative literature-based study. Sixteen scientific articles found from the databases Cinahl and PubMed were included. The analyzed data were described in themes with two or three sub- themes each.

    The result shows the three main themes: The implications of changes in everyday life, Thoughts and emotions and Support. The overall findings show that diabetes in some way changes the childrens and adolescence daily life. The conclusions of this is that children and adolescents with type 1 diabetes may experience changes that can imply restrictions, but also can give strength and self-awareness. Support from the environment can also be considered to have a significant role in how everyday life can be managed.

  • 227.
    Bengtsson, Jonas
    et al.
    Colorectal Unit, Sahlgrenska University Hospital/Östra, Gothenburg,.
    Berndtsson, Ina
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för sjuksköterskeutbildning.
    Lindholm, Elisabet
    Colorectal Unit, Sahlgrenska University Hospital/Östra, Sahlgrenska Academy,.
    Öreland, Tom
    University of Oslo : Institute of Clinical Medicine.
    Börjesson, Lars
    Colorectal Unit, Sahlgrenska University Hospital/Östra, Sahlgrenska Academy,.
    Sexual function after failed ileal pouch-anal anastomosis2011Ingår i: Journal of Crohn's and Colitis, ISSN 1873-9946, Vol. 5, nr 5, s. 407-414Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background and Aims

    Failure of ileal pouch-anal anastomosis (IPAA) occurs in around 10% of the patients. Compared to patients with functioning pouches, health related quality of life is deteriorated after failure. Sexual function in patients with pouch failure is however poorly studied.

    The aim was to study sexual function in patients with pelvic pouch failure; patients with functioning pouches were used as controls. The hypothesis was that patients with pouch failure have worse sexual function.

    Methods

    36 patients with pouch failure were compared with 72 age and sex-matched controls with ulcerative colitis and functioning pouches. The patients answered a set of questionnaires concerning sexual function (Female Sexual Function Index [FSFI] and International Index of Erectile Function [IIEF]), body image (BIS-scale) and health-related quality of life (SF-36).

    Results

    Both women and men with pouch failure scored lower than controls in the FSFI and IIEF questionnaires. However, none of the observations were statistically significant. The scores in the failure group (for both sexes) were below the cut-off level for sexual dysfunction. Scores for the BIS instrument were significantly lower for both sexes in the failure group. Women and men in the failure group scored lower than the controls in all domains of the SF-36, however statistically significant only for the social function domain in men.

    Conclusions

    The hypothesis, that a failed IPAA is associated with worse sexual function, was not confirmed. Compared to patients with functioning pouches, patients with pouch failure have inferior body image.

  • 228.
    Bengtsson, Josefine
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    I dödens närvaro: Sjuksköterskors erfarenheter av att möta döende patienter inom palliativ vård2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att möta en människa i livets slutskede berör alla involverade både emotionellt och existentiellt. Trots den goda viljan att möta den döende människan på ett värdigt och hänsynsfullt kan det vara svårt att veta vilket tillvägagångssätt och bemötande som är det bästa.

    Sjuksköterskor kan möta patienter inom palliativ vård på sjukhusavdelningar, hemsjukvård och på särskilda boenden. Mötet med patienter inom palliativ vård skapar känslor, dilemman och överväganden hos sjuksköterskor. Den palliativa vården är komplex som innefattar att se till den psykiska, fysiska, sociala samt andliga aspekten vilket kräver reflektion både på ett personligt- samt professionellt plan hos sjuksköterskor. Palliativ vård kan vara emotionellt utmanande som kräver att sjuksköterskan finner en balans mellan närhet och distans till patienten och närstående. Omgivning och samarbete bör fungera för att sjuksköterskan ska ha möjlighet att räcka till för patienten i livets slutskede vilket innefattar aspekter såsom omgivning, miljö, kollegor men även utveckling av kunskap och erfarenhet.

  • 229.
    Bengtsson, Martin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Thörnäs, Amanda
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Patientsäkerhet på en akutmottagning i Namibia: Empirisk studie avseende identitetskontroll, basala hygienrutiner och hantering av perifer venkateter (PVK)2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patientsäker omvårdnad är inte lika självklart som det borde vara. Risken att som patient drabbas av vårdskada, finns överallt inom hälso- och sjukvården globalt och är stor i den afrikanska regionen. Sjuksköterskan är en av de vårdare som bär ansvaret för att förebygga vårdskador. Orsaker till bristande patientsäkerhet kan vara olika barriärer som brister.

    Syftet med denna studie var att belysa patientsäkerheten, avseende identitetskontroll, basala hygienrutiner och hantering av perifer venkateter (PVK), på en akutmottagning i Namibia. Resultatet visar på områden där namibiska sjuksköterskor brister i omvårdnaden avseende patientsäkerhet, samt områden där patientsäkerhet förekommer. Examensarbetet är baserat på sex ostrukturerade observationer som genomfördes på ett sjukhus i Namibia hösten 2018.

    Bristande förutsättningar i sjuksköterskornas arbetsmiljö kan vara en barriär för den patientsäkra omvårdnaden på akutmottagningen, exempelvis att materialet inte var lättillgängligt och nålarna som användes vid injektioner inte var stickskyddade. Hade skyddshandskar, stickskyddsbehållare och handdesinfektion varit mer lättillgängligt hade det kunnat vara till nytta för såväl patienter som sjukvårdspersonal. Namibiska sjuksköterskor visade sig vara skickliga på inläggningen av PVK. Däremot visade resultatet bland annat att signatur- och datummärkning på PVK-förbandet och identitetskontroll var obefintliga i samband med inläggning av PVK. Resultatet visade att handhygienen, i de flesta fall, inte var i överensstämmelse med varken World Health Organizations (WHO) riktlinjer eller Vårdhandbokens riktlinjer. Det var speciellt handdesinfektionen som var bristfällig. Användning av skyddshandskar förekom mer frekvent än handdesinfektion.

  • 230.
    Bengtsson, Victoria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Bloom, Emelia
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Det är inte bara att ge en spruta...: barnhälsovårdssjuksköterskors upplevelser av att vaccinera barn2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: In child health care immunization is a common task for the child health nurse. Often children are unprepared, afraid and preoccupied with pain in the vaccination situation. Most children experience the presence of the parents as important during the procedure. Parents who prepare their child reduce the child's stress during the vaccination situation. An interaction occurs between the child health nurse and the child where participation is a prerequisite for the experience to be a positive outcome. Aim: The aim of the study was to describe the child health nurses' experiences of vaccinating children aged 0-6 years.Method: Semi-structured qualitative interviews were performed with twelve child health nurses. Data was analyzed using a content analysis focusing in manifest content. Results: Child health nurses' experiences of vaccinating commuted between the sense of power and confident. The crucial experience was the support and cooperation that the child health nurses experienced with the parents. It emerged a theme: Participation, three main categories: Sense of power, sense of confidence and cooperation with parents and six subcategories: Abuse, powerlessness, experiences, strategies, common goals and approaches and different goals and approaches. Conclusion: The result indicates that the parents have a dominant role in the vaccination situations with the ability to affect the health nurse's experience. Child health nurse, child and parents must cooperate to vaccinations to be carried out and be perceived in a positive way

  • 231.
    Bengtsson, Victoria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för vårdvetenskap på grundnivå.
    Klomp, Sara
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för vårdvetenskap på grundnivå.
    Patienters upplevelser efter att ha fått en cancerdiagnos: En litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background:

    Receiving a diagnosis of cancer often means suffering for the affected, but if the individual can see some kind of hope in the situation, it is possible to move on. Coping is a matter of adapting to difficult life situations. Promoting health and quality of life are main objectives when it comes to cancer care. The nurse will see and respond to the patient's experience of illness and suffering and have an ethical approach with a holistic approach.

    Aim:

    The aim of the study was to describe patients experiences after receiving a cancer diagnosis.

    Method:

    Qualitative litterature review where twelve articles were analysed regarding similarities and differences. Based on the analysis four main categories and three subcategories were identified.

    Results:

    Experiences of crisis, after receiving a cancer diagnosis, were dominated by anxiety and uncertainty. To reduce the mental stress and find some kind of security and stability the patients felt a need for information and support. How patients were able to accept their situation and move on was dependent on a positive attitude, a desire to live and the ability to maintain their daily routine.

    Conclusion:

    If cancer patients receive appropriate information, at the right times, and various forms of support this will help the individual to find some form of security, stability and hope in the situation

  • 232.
    Berg, Ann
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Fohlin Johansson, Leone
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Äldre personer med diabetes mellitus och deras upplevelse av egenvård: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Diabetes is a growing health problem and the risk of getting diabetes is increasing with age. Beside diabetes, older persons often have several diseases which makes their situation complex. Self-care is an important part of treatment and how the older persons experience this is relatively unknown. The aim of the literature review was to investigate how older persons with diabetes experience self-care to find out how support for self-care can be developed. Systematic searches were made in the databases Cinahl, Pub/Medline and PsychInfo for the period 2007-2017. Fifteen articles were found and analysed using a descriptive synthesis. Three themes were identified: 1) To be responsive to the body's signals, 2) To be able to understand the life situation, and 3) To participate creates security. Older persons with diabetes usually had good knowledge of self-care but had difficulty to perform it. The result indicates that to support older people with diabetes to self-care, nurses need more knowledge how to involve and support older people in their care, create support-groups and meeting others with the same diagnosis, and develop a person-centred action plan.

  • 233.
    Berg, Henric
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Hallberg, Patrick
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Sjuksköterskors syn på hur de kan stödja närstående till patienter i behov av palliativ vård2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I palliativ vård ingår det i sjuksköterskans ansvarsområde att ge stöd till den döendes närstående. Denna typ av vård är vanligt förekommande för många sjuksköterskor. Studien beskriver sjuksköterskors syn på hur stödet till närstående kan se ut.  Palliativ vård innebär att ge vård till patienter med sådan sjukdom som ej går att bota. Vården fokuserar här på att lindra symtom. Trots att det finns riktlinjer om hur palliativ vård ska utföras finns det gråzoner om vad som är rätt och fel. Sjuksköterskor har i tidigare forskning beskrivit att de har kunskapsbrist om hur de kan stödja närstående till palliativa patienter, vilket ledde till att de blev osäkra på vad de skulle göra. Det finns tidigare studier där det framkommer att sjuksköterskor ibland ser de närstående som ett hinder för god palliativ vård. Detta examensarbete är en litteraturstudie av elva vetenskapliga artiklar där analysen ger fyra olika teman om hur sjuksköterskan kan stödja närstående: möjliggöra närvaro, göra närstående delaktiga, ge omsorg till närstående och möta informationsbehov.

       Det framkom bland annat att sjuksköterskorna strävade efter att få de närstående att närvara fysiskt, ge dem tid och anpassa miljön i rummet. Sjuksköterskorna ville göra närstående delaktiga i vården, både i hemmet samt på sjukhuset. Detta skulle ske på de närståendes villkor, och inget ska tas för givet. Det framkom även att de närstående hade behov av information. Informationen skulle vara byggd på ärlighet, vara korrekt, framlagd med respekt och med empati. Att ge omsorg till en närstående var ett återkommande tema. Detta innebar bland annat att sjuksköterskor gav känslomässigt stöd, avsatte tid för fysisk närvaro samt lyssnade på tankar och åsikter.   När analysen jämfördes mot annan forskning framkom det olika uppfattningar angående vissa åtgärder, men generellt bekräftas eller fördjupas det som framkommer i analysen. Detta examensarbete kan summeras som att sjuksköterskor arbetade för att identifiera och uppfylla de närståendes unika omvårdnadsbehov samt bemötte dem som unika individer. Resultatet ger en förståelse för hur sjuksköterskor kan stödja närstående till patienter i behov av palliativ vård.  

  • 234.
    Bergbom, Ingegerd
    et al.
    University of Gothenburg, Institute of Health and Care Sciences at the Sahlgrenska Academy, Gothenburg, Sweden.
    Karlsson, Veronika
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Ringdal, Mona
    University of Gothenburg, Institute of Health and Care Sciences at the Sahlgrenska Academy, Gothenburg, Sweden.
    Developing and evaluating an instrument to measure Recovery After INtensive care: the RAIN instrument2018Ingår i: BMC Nursing, ISSN 1472-6955, E-ISSN 1472-6955, Vol. 17, nr 1, artikel-id 5Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Measuring and evaluating patients' recovery, following intensive care, is essential for assessing their recovery process. By using a questionnaire, which includes spiritual and existential aspects, possibilities for identifying appropriate nursing care activities may be facilitated. The study describes the development and evaluation of a recovery questionnaire and its validity and reliability.

  • 235.
    Bergbrant, Rikard
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Hulkkonen, Camilla
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Hur närstående påverkas av att leva med en person med psykisk ohälsa2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Psykisk ohälsa är ett växande problem i dagens samhälle. I Sverige 2017 berodde nästan hälften av alla sjukskrivningar på psykisk ohälsa. Varje person med psykisk ohälsa har oftast en närstående som påverkas. Denna studie belyser hur närstående till personer med psykisk ohälsa påverkas.

    Av resultatet som uppnåddes genom analys av tolv vetenskapliga artiklar med ursprung från flera delar av världen, framkommer det att närstående påverkas av att leva med en person med psykisk ohälsa. Deras tillvaro påverkades av skuld och skam för personen med psykisk ohälsa och de led av isoleringen som kom av begränsningarna som blev av att anpassa livet efter personen.

    Resultatet visar att det handlar om att som närstående till en person med psykisk ohälsa inte kunna hantera egna känslor, vilket innebär att känna skuld, att inte förstå och att det är svårt att få förståelse. Det handlar även om att få ta för mycket ansvar där roller och relationer blir något annat och att det får ekonomiska konsekvenser. Det handlar slutligen även om att tillvaron förändras och att som närstående behöva begränsa sitt liv och att behöva anpassa framtiden.

    Att förstå hur närstående påverkas av att leva i närheten av en person med psykisk ohälsa hjälper sjuksköterskan och andra professioner inom vården att förebygga och anpassa vården. Resurserna i samhället som till exempel utbildad personal, lokaler och samhällets ekonomiska resurser är begränsade. Därför är det av vikt att personalen i vården förebygger ohälsa för att minska belastningen på samhällets resurser. Här har sjuksköterskan ett ansvar för att inneha nog med kunskap och kompetens för detta.

    Studiens resultat kan användas av personal inom sjukvården till att öka förståelsen för närstående till personer med psykisk ohälsa och även öka förståelsen hos allmänheten. Med denna ökade förståelse kan bland annat sjuksköterskan identifiera och hjälpa de närstående i förebyggande syfte.

  • 236.
    Bergegårdh, Linnea
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Saifelddine, Manal
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Kvinnors upplevelser av bröstcancer: en litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Breast cancer is developed through multiple mutations in important genes that effect the central life process. The risk of developing breast cancer increases by the numbers of relatives that have been affected. Breast cancer appears in different cellular tissues and sizes depending on the stages that are titled with the numbers zero to four. At the survey of diagnosis, the women can go through several feelings. The treatment is costumed to fit the individual and can consist of several components that can give a lot of side effects, influence the life situation and create suffering on several levels. Aim: The aim was to illuminate the woman´s experiences of breast cancer. Method: A literature-based method is used. The studies´ result were analyzed by a qualitative content analysis of a five steps method. Results: The results are presented in four main themes; Loss, Hope, Fear and Anxiety and Security where Loss contains four subthemes while the rest of the themes consist of three subthemes each. Conclusion: The conditions for feeling safe and hope in the situation for the women with breast cancer are faith and support from the family and the environment. This support was not obvious in every family in the world.

  • 237. Bergfors, P G
    et al.
    Höglund, T
    Samuelson, Gösta
    Winberg, J
    Lasarettsvecka i pediatrik : Försöksverksamhet  under grundutbildningen: [Hospital week in pediatricsExperiments in medical education].1974Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 71, nr 22, s. 2237-8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 238.
    Berggren,  , Simon
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Dauod, Lidia
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Familjers upplevelse av att ha ett cancersjukt barn: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år drabbas omkring 300 barn i Sverige av cancer men prognosen har förbättrats avsevärt. Sjukdomen påverkar inte bara det sjuka barnet utan även familjen till barnet och därför ska en familjefokuserad omvårdnad tillämpas. Sjukdomen skapar ett lidande för hela familjen och sjuksköterskan har då i uppgift att minska lidandet. Syfte: Att belysa familjers upplevelser av att ha ett cancersjukt barn.

    Metod: I denna litteraturstudie har tio kvalitativa artiklar bearbetats som belyste det valda ämnet. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell.

    Resultat: Analysen resulterade i fyra teman och 13 subteman. De fyra teman var; kaos och ovisshet, förändrade familjerelationer, förändrad vardag och förändrad attityd till livet. Cancerdiagnosen hos barnet berörde alla i familjen vilket ledde till en förändrad vardag för samtliga. Strävan efter information var konstant hos dessa familjer. Deras vardag blev kaosartad när en hel rad av känslor satte deras relationer på prov. Familjemedlemmarna fick en förändrad syn på livet och prioriteringarna ändrades efter barnets cancerdiagnos.

    Slutsats: Familjerna upplever många svåra känslor i samband med att barnet får cancerdiagnosen och de behöver stöd från sjuksköterskor för att hantera dessa känslor. Behovet av information är stort hos dessa familjer och därför behöver sjuksköterskor kunna ge den information som familjerna behöver för att minska deras lidande.

  • 239.
    Berggren, Hanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för vårdvetenskap på grundnivå.
    Nygren, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för vårdvetenskap på grundnivå.
    Kvinnors upplevelse av sexualitet efter avslutad behandling av gynekologisk cancer: En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background; Gynecological cancer is a common term for cancer in the female genitals and 2013 there were about 2800 women in Sweden that was diagnosed. This form of cancer and the treatment that is used, affects the sexuality and also the fertility of the women.

    Aim; The purpose with the essay was to illustrate the experience of the sexuality after the treatment of gynecological cancer.

    Method; The method used in the essay was a systematic translation of different literature. Of all the articles used there were eight that was qualitative, two quantitative and one was a combination of both methods. The analytic process was accomplish with the support of the Friberg (2006) analytic method.

    Results; The analysis resulted in two categories; Physical changes after the treatment and the treatments impact on the sexuality of the women. The physical changes that occurred because of the treatment was recurring and it showed that it was primarily surgery that hurt the woman body. It was also shown that the biggest impact that the treatment had on sexuality was pain and reduced desire for sex. And it also showed that sexuality got a new meaning for the women and they found new ways to express their feelings towards their partner.

    Conclusion; It was showed that the sexual experience primarily was affected by the physical consequences that the treatment had and not only because of the cancer itself. And it can because of this conclution be of significance that the nurse focus on the effects of the treatment, like vaginal anatomy and physical and psychological effects to be able to support the womans sexual well-being

  • 240.
    Berggren, Ingela
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för vårdvetenskap på grundnivå.
    Etisk undran i omvårdnadshandledning2014Ingår i: Hermeneutik i vårdpraxis: det nära, det flyktiga, det dolda / [ed] Erna Lassenius & Elisabeth Severinsson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014, s. 187-196Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 241.
    Berggren, Ingela
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för sjuksköterskeutbildning.
    Etiska kärnbegrepp i omvårdnadshandledning2009Ingår i: Omvårdnadshandledning: ur etiskt och tvärdisciplinärt perspektiv / [ed] Barbosa da Silva, António, Berggren, Ingela Nunstedt, Håkan, Lund: Studentlitteratur , 2009, 1., s. 193-209Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 242.
    Berggren, Ingela
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för sjuksköterskeutbildning.
    Omvårdnadshandledning i teori och praktik2009Ingår i: Omvårdnadshandledning: ur etiskt och tvärdisciplinärt perspektiv / [ed] Barbosa da Silva, António,Berggren, Ingela, Nunstedt, Håkan, Lund: Studentlitteratur , 2009, 1., s. 23-43Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 243.
    Berggren, Ingela
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för sjuksköterskeutbildning.
    Vårdandets etik2010Ingår i: Att bli sjuksköterska: en introduktion till yrke och ämne / [ed] Dahlborg Lyckhage, Elisabeth, Lund: Studentlitteratur , 2010, 1, s. 125-144Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 244.
    Berggren, Ingela
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Vårdandets etik2019Ingår i: Att bli sjuksköterska: en introduktion till yrke och ämne / [ed] Elisabeth Dahlborg, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 3., s. 151-171Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 245.
    Berggren, Ingela
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för sjuksköterskeutbildning.
    Barbosa da Silva, António
    University of Stavanger.
    Severinsson, Elisabeth
    University of Stavanger, Department of Health Studies.
    Core ethical issues of clinical nursing supervision2005Ingår i: Nursing and Health Sciences, ISSN 1441-0745, E-ISSN 1442-2018, Vol. 7, nr 1, s. 21-8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Clinical nursing supervision enables supervisees to reflect on ethically difficult caring situations, thereby strengthening their professional identity, integrating nursing theory and practice, and leading to the development of ethical competence. The aim of this study was to develop an understanding of the core ethical issues of clinical nursing supervision, using previous research as well as philosophical analysis of the theories of three moral philosophers: Harald Ofstad, Richard Hare and Carol Gilligan. The ultimate aim of this study was to develop a general model for ethical decision-making and to establish its relevance for clinical nursing supervision. The findings highlight four important values for the development of a basis for ethical decision-making. These values are caring, dignity, responsibility and virtue.

  • 246.
    Berggren, Ingela
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad (HTU).
    Bégat, Ingrid
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad (HTU).
    Severinsson, Elisabeth
    University of Oslo, Institute of Nursing Science.
    Australian clinical nurse supervisors' ethical decision-making style2002Ingår i: Nursing and Health Sciences, ISSN 1441-0745, E-ISSN 1442-2018, Vol. 4, nr 1-2, s. 15-23Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper explores clinical nurse supervisors' ethical styles with regard to supervision in healthcare. Eighty-six registered nurses, all with experience of supervising clinical nurses and students in nursing, completed a specifically designed questionnaire. A qualitative interpretative content analysis identified three core themes: (i) 'Is it safe?'; (ii) 'Is it right?'; and (iii) 'Is it kind?', describing the clinical nurse supervisors' ethical styles. The first core theme 'Is it safe?' covered the supervisors' rules, codes and values that guide their supervisory actions, as well as two sub-themes: (i) empowerment and (ii) integrity. The second core theme 'Is it right?' described the supervisors' responsibility and advocacy as well as the ethical dilemmas experienced in the supervisory process. The third core theme 'Is it kind?' included the supervisors' relationships with patients, professionals and supervisees. The results demonstrate the value of offering a support system, such as clinical supervision, which helps nurses to explore their professional identity for the benefit of the patients.

  • 247.
    Berggren, Ingela
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för sjuksköterskeutbildning.
    Carlstrom, Eric
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för sjuksköterskeutbildning.
    Decision making within a community provider organization2010Ingår i: British Journal of Community Nursing, Vol. 15, nr 12, s. 611-617Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To explore community nurses' experiences of decision making within the community provider organization. Background: Recent changes in health care with an increasing number of patients being cared for outside of institutions can put considerable pressure on the nurse with respect to decision making. Methods: In-depth interviews were performed with 6 registered nurses in two communities. The interviews were analysed by means of phenomenological hermeneutics. Results: The community nurses' experiences of decision making were interpreted as spiders or octopuses, consultants and troubleshooters. The subthemes were; networking and structuring, responsibility, availability and knowledge, assessment power, information selection, avoiding rules and bypassing managers. In accordance with hermeneutical phenomenology, the findings were discussed and explained with reference to Ofstad's philosophy of freedom to make decisions. Conclusion: In their decision making, community nurses are committed to finding administrative solutions that satisfy patient needs.

  • 248.
    Berggren, Ingela
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för sjuksköterskeutbildning.
    Dahlborg Lyckhage, Elisabeth
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för specialistsjuksköterskeutbildning.
    Ho, Agnes Yin Kwan
    Diabetes empowerment related to Pender's Health Promotion Model: A meta-synthesis2010Ingår i: Nursing & Health Sciences, ISSN 1441-0745, Vol. 12, nr 2, s. 259-267Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Diabetes self-management is a challenge for both clients and health-care professionals. Empowerment plays a vital role in helping clients to achieve successful self-management. This study adopted a meta-ethnographic approach. Nine qualitative studies were synthesized in order to contribute to a deeper understanding of what clients perceive as being important in an effective empowerment strategy for diabetes self-management. Four central metaphors that influenced empowerment were identified: trust in nurses' competence and awareness, striving for control, a desire to share experiences, and nurses' attitudes and ability to personalize. The lines-of-argument synthesis suggested the need for an evaluation system to appraise clients' diabetes knowledge, health beliefs, and negative emotions, as well as the outcome of interventions. Based on Pender's Health Promotion Model, this study emphasizes the fact that health-care professionals need to understand and address modifiable behavior-specific variables. The study suggests that an effective empowerment strategy would be to use activity-related affect, as well as interpersonal and situational influences, as a means of facilitating and enhancing clients' health-promoting behaviors.

  • 249.
    Berggren, Ingela
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad (HTU).
    Severinsson, Elisabeth
    Hedmark University College, Faculty of Health Studies.
    Nurse supervisors' actions in relation to their decision-making style and ethical approach to clinical supervision.2003Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 41, nr 6, s. 615-22Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: The aim of the study was to explore the decision-making style and ethical approach of nurse supervisors by focusing on their priorities and interventions in the supervision process. BACKGROUND: Clinical supervision promotes ethical awareness and behaviour in the nursing profession. METHODS: A focus group comprised of four clinical nurse supervisors with considerable experience was studied using qualitative hermeneutic content analysis. FINDINGS: The essence of the nurse supervisors' decision-making style is deliberations and priorities. The nurse supervisors' willingness, preparedness, knowledge and awareness constitute and form their way of creating a relationship. The nurse supervisors' ethical approach focused on patient situations and ethical principles. The core components of nursing supervision interventions, as demonstrated in supervision sessions, are: guilt, reconciliation, integrity, responsibility, conscience and challenge. The nurse supervisors' interventions involved sharing knowledge and values with the supervisees and recognizing them as nurses and human beings. CONCLUSION: Nurse supervisors frequently reflected upon the ethical principle of autonomy and the concept and substance of integrity. The nurse supervisors used an ethical approach that focused on caring situations in order to enhance the provision of patient care. They acted as role models, shared nursing knowledge and ethical codes, and focused on patient related situations. This type of decision-making can strengthen the supervisees' professional identity. The clinical nurse supervisors in the study were experienced and used evaluation decisions as their form of clinical decision-making activity. The findings underline the need for further research and greater knowledge in order to improve the understanding of the ethical approach to supervision.

  • 250.
    Berggren, Ingela
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för sjuksköterskeutbildning.
    Severinsson, Elisabeth
    University of Oslo.
    The influence of clinical supervision on nurses' moral decision making.2000Ingår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 7, nr 2, s. 124--133Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to investigate the influence of clinical supervision on nurses´

    moral decision making. The sample consisted of 15 registered nurses who took part in

    clinical supervision sessions. Data were obtained from interviews and analysed by a

    hermeneutic transformative process. The hermeneutic interpretation revealed four

    themes: increased self-assurance, an increased ability to support the patient, an increased

    ability to be in a relationship with the patient, and an increased ability to take responsibility.

    In conclusion, it seems that clinical supervision enhances nurses´ ability to provide

    care on the basis of their decision making. However, the qualitative and structural aspects

    of clinical supervision have to be investigated further in order to develop professional

    insight into the way that nurses think and react. 

2345678 201 - 250 av 2089
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf