Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 3426
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Andersson, Sofie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Royson, Carolina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Mellan Himmel och Helvete: En studie om stöd för anhöriga till någon med ett kemiskt beroende2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ca 1,3 miljoner personer i det svenska samhället beräknas vara anhörig till någon med ett kemiskt beroende. Samstämmig forskning har upprepade gånger visat att konsekvenserna aven sådan livssituation kan vara förödande och att stöd kan behövas för att de anhöriga ska kunna förbättra sin situation. Trots det negligeras anhörigas behov av stöd världen över ochdet stöd som erbjuds är i många fall bristfälligt.Studiens syfte var att utifrån anhörigas individuella upplevelser analysera behovet av stöd hos vuxna anhöriga till personer med kemiskt beroende och att sätta detta i relation till vad samhället erbjuder för stöd. Med hjälp av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer tog vi del avfyra anhörigas berättelser om hur det kan vara att leva vid sidan av någon med ett kemiskt beroende och vad för stöd de ansåg sig behöva för att klara av sin situation. Den teroetiska utgångspunkten baserades på Copingteorin med de tillhörande begreppen konstruktiv/destruktiv coping samt begreppet Socialt stöd. Dessa användes för att kunna analysera eventuella bakomliggande orsaker till behovet av stöd samt vad både professionella och informella stöd kan betyda. Vårt resultat visade att de anhöriga på grund av familjemedlemmars beroendeproblematik hade anammat destruktiva beteendemönster och att flera stödformer varit betydelsefulla i deras process att förändra sin situation. Vi fann även att de anhöriga var i behov av att bli uppmärksammade som grupp i samhället. De hade upplevt att många professionella hjälporganisationer saknade tillräckliga kunskaper för att kunna hjälpa dem och ansåg utbudet av stöd vara bristfälligt. Vi anser att kunskap om vad beroendeproblematik kan innebära för anhöriga behöver höjas inom alla serviceområden och att resurser behöver läggas på att utveckla fler möjligheter till stöd.

  • 202.
    Andersson, Sofie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Sävhage, Helena
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Förskolan och estetiken: hur pedagoger i förskolan resonerar kring estetisk verksamhet2008Independent thesis Advanced level (professional degree)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring det estetiska arbetet. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning. För att få svar på våra frågeställningar intervjuades tio förskollärare/lärare på fem olika förskolor. För att förstärka studiens validitet inleddes varje intervjutillfälle med en observation av miljön. Vi intresserade oss för såväl inne som utemiljön. Resultat: Pedagogerna lägger stor vikt vid det estetiska arbetet. Samtliga informanter bedriver estetisk verksamhet kontinuerligt, däremot skiljer de sig i vad de vill uppnå med aktiviteterna. Några uttryckte att de vill att barnen utvecklar sin sociala färdighet, medan andra talade om att barnen skulle få en upplevelse och genom det få använda sina sinnen. Det har även framkommit att lokaler och miljö spelar stor roll. Det finns en skillnad i hur pedagogerna väljer att tillrättalägga miljön och utnyttja lokalerna. Det har även framkommit att pedagogerna lade ner mer tid och arbete på planeringen av verksamheten än vad de gjorde med utvärderingen efter avslutad aktivitet. Detta trots att informanterna poängterade vikten av både planering och utvärdering.

  • 203.
    Andersson, Susanne
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Ekström, Helena
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Digitalkamera, dataprojektor, smartboard, dator med mera...: En studie kring hur lärarna i år 2-5 ser på multimedia i undervisningen2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En av skolans främsta uppgifter är att rusta eleverna för framtiden på olika sätt. I studien lyfter vi vikten av att eleverna måste kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt (Lpo 94, 2006). Vi undersöker hur lärarna arbetar med olika media i sin undervisning. Vi har också intresserat oss för vilka datorprogram de väljer att använda. Dagens elever har en helt annan erfarenhet av och tillgång till Internet än tidigare elever har haft, vilket gjort att de redan i tidig ålder möts av olika utmaningar och faror. Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärarna ser på multimedia i undervisningen i år 2-5, samt hur multimedia praktiskt används i arbetet med eleverna. Metod: Som metod valde vi kvalitativ semistrukturerad forskningsintervju. Vi har utfört elva intervjuer med mp3-spelare, vilka har transkriberats till text och analyserats. Intervjupersonerna har varit lärare som arbetar i år 2-5, och arbetar i fem olika kommuner. Intervjuerna har vi analyserat utifrån en vidare hermeneutisk tolkning, utifrån ett fenomenologiskt synsätt. Resultat: Vi har funnit att de flesta lärarna arbetar mycket medvetet med multimedia i sin undervisning. De är i stort sett nöjda med de typer och antal av multimedia och program skolan tillhandahåller. Lärarna på de flesta skolorna utbildar eleverna utifrån en medvetenhet om omvärldens faror. Vi har även funnit att lärarens inställning påverkar deras användande av multimedia i undervisningen. Flera lärare anser att PIM-utbildning för kommunens lärare ökar deras engagemang. Är läraren intresserad, så blir eleverna intresserade. Att använda multimedia gör lärandet mer lustfyllt och ökar motivationen hos de flesta elever, samtidigt som det främjar deras samarbete och sociokulturella lärande.

  • 204.
    Andersson, Therese
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Hagström, Katrine
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Den individuella utvecklingsplanen - styrning via "frihet"?: en studie ur ett makt- och styrningsperspektiv2008Independent thesis Advanced level (professional degree)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa skolan som en arena för politisk styrning, där individuella utvecklingsplaner utgör ett verktyg i denna styrning. Vidare är vårt preciserade syfte med studien att beskriva och analysera hur styrningen kan gestaltas i olika skolors utformning av och innehållet i elevers individuella utvecklingsplaner. Studiens fokus är individuella utvecklingsplaner studerade utifrån Foucaults styrningsbegrepp. Metod: För att uppnå syftet med undersökningen har vi använt oss av en Foucaultinspirerad diskursanalys som metod. I den här studien är diskursanalysen en kvalitativ textanalys av elevers avidentifierade individuella utvecklingsplaner. Resultat: Vi har tolkat att diskursen i de individuella utvecklingsplanerna är styrd utifrån styrdokument och då främst utifrån kursplaner i kärnämnena. När det gäller de mål, som ses som centrala att utveckla förekommer en relativt sammanhållen diskurs trots att de undersökta planerna skiljer sig åt i utformningen. Resultatet i studien visar att olika faktorer som storlek, rubriker, språkbruk och disponering i utvecklingsplanerna styr till viss del planernas innehåll. Det är huvudsakligen två olika kategorier av mål som skrivs fram i planerna. Det handlar då främst om kunskapsmål i kärnämnena men även till viss del sociala mål. Större delen av kunskapsmålen är uppnåendemål som ska nås genom att träna till skillnad från de sociala målen som är strävansmål och syftar till att ändra ett beteende hos eleven.

  • 205.
    Andersson, Thomas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    "Missbrukare är ju män, kvinnor gör inte det": En studie om bilden av den missbrukande kvinnan, samverkan och arbetsintegrerat lärande2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie tar sin utgångspunkt i ett perspektiv av arbetsintegrerat lärande (AIL) som vävs samman med olika teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning. De teorier som används i denna studie tillämpas utifrån ett genus-, makt- och lärandeperspektiv.

    Syftet med denna studie är att belysa och analysera behandlingspersonalens bild av den missbrukande kvinnan. Även personalens uppfattning av samverkan med andra aktörer och professioner undersöks och uppmärksammas utifrån ett arbetsintegrerat lärandeMetoden som tillämpas i denna studie utgörs av fokusgruppsintervjuer som kombinerats med en workshop inom vilken Flanagans (1954) Critical Incident Technique (CIT) metod blivit ett forum för kritisk reflektion med utgångspunkt från ett AIL-perspektiv. Studien har metodologiskt avslutats med att respondenterna fyllt i en utvärdering. Avsikten med utvärderingen har varit att undersöka om de tycker att studien varit givande och lärorik.

    Resultaten i denna studie visar att det förekommer ett särskiljande mellan könen, inom vilken mannen utgör normen. Bilden av den missbrukande kvinnan visar att företrädare inom socialt arbete inte alltid är neutrala utan påverkas av socialkonstruktivistiska faktorer inom vilken bland annat frågor om genus och makt aktualiseras. I förhållande till samverkan med andra aktörer beskrivs en samverkansprocessen som präglas av flera problem som i betydande utsträckning riskerar att påverka klientgruppen negativt. Behandlingspersonalens beskrivna brister i handlingsutrymme och tolkningsföreträde påverkar den egna arbetsgruppens kognitiva jurisdiktion negativt då andra yrkesgrupper tar den kognitiva kontrollen över arbetsuppgifterna.

    Studiens resultat visar även att fokusgruppsintervjuerna och workshopen blivit ett forum för kritisk reflektion i förhållande till bilden av den missbrukande kvinnan och de beskrivna problemen i samverkansprocessen. Normativa och förgivettagna föreställningar har belyst och sammantaget medverkat till en gemensam kunskapsutveckling.

  • 206.
    Andersson, Ulrika
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Back, Helene
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Johansen, Heidi
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Läsförståelse: ur ett lärarperspektiv i olika skolår2006Independent thesis Advanced level (professional degree)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att läsa handlar om att förstå det man läser, att få en upplevelse eller ta till sig information. Forskning har visat att trots att svenska elever internationellt sett läser mycket så har deras läsförståelse försämrats under den senaste tioårsperioden. Läsförståelse är en viktig del i hela läsprocessen, när ord betyder något blir innehållet meningsfullt. Den bakgrundskunskap och förförståelse man har av en text inför läsningen skapar förutsättningar för att förstå textens innehåll. Ett barn bygger med fördel upp sin förmåga till läsförståelse i en kommunikativ dialog med andra. Forskning visar att samtal är ett viktigt redskap i arbetet med läsförståelse i skolan liksom att de texter eleverna möter utgår från deras erfarenheter. Det är viktigt att introducera texterna genom att skapa förförståelse för texterna.

    Syfte: Syftet med studien är att ur ett lärarperspektiv undersöka hur lärare uttrycker sig om läsförståelse och hur de beskriver sitt arbete med att utveckla elevers läsförståelse i år 2, 5 och 7. Vi vill även belysa eventuella uppfattningar lärare har om hur läsförståelse bedrivs i skolår där de själva inte är verksamma.

    Metod: För att uppnå syftet med undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Då undersökningen utgår från ett lärarperspektiv har intervjuer med nio lärare genomförts, tre i vardera åren 2, 5 och 7.

    Resultat: Samtliga informanter anser att läsförståelse har betydelse för hur elever klarar flera av skolans ämnen. En viss skillnad i vad läsförståelse innebär skiljer sig åt mellan informanterna i de olika åren. I år 2 har läslust en framträdande plats i undervisningen, i år 5 och 7 beskrivs diskussioner och reflektioner om texters innehåll som ofta förekommande. Informanterna anser att elever har olika förutsättningar som påverkar hur de utvecklar läsförståelse. Mognad och olika modersmål nämns som exempel liksom stora elevgrupper, brist på tid och den möjlighet till stöd som skolan kan ge eleverna i läsundervisningen.

    Informanterna bedriver ett individanpassat arbetssätt. De strävar efter att anpassa de texter eleverna ska läsa efter den svårighetsgrad de anser eleverna klarar av. De försöker locka eleverna till läsning genom att utgå från deras intressen och bakgrundskunskaper. I år 2 är det intresset för läsning, läslust och flyt i läsningen som är viktigt i läsundervisningen, där läsförståelse vävs in. I år 5 och 7 framhålls samtal och diskussioner kring texters innehåll. Genom högläsning, att ställa frågor på texter och använda sig av LUS och nationella prov menar informanterna att de har möjlighet att bedöma om eleverna har läsförståelse.

    Resultatet visar att samtal mellan lärare i de olika åren inte förekommer i någon större utsträckning. Det framkommer dock hos huvuddelen av de intervjuade lärarna att de har en uppfattning om hur de tror arbetet med läsförståelse ser ut och borde vara i andra år än där de själva är verksamma. Det verkar finnas en önskan bland informanterna om att undervisning av läsförståelse i andra skolår borde ske mer medvetet än vad de tror fallet är idag. Informanterna i år 2 har en uppfattning om att lärare i år 5 och 7 borde vara mer uppmärksamma på läsförståelse. I år 5 och 7 ger informanterna bilden av att de tror att det i år 2 mest handlar om kvantitativ läsning och de upplever att eleverna inte alltid klarar av de texter de möter högre upp i skolåren.

  • 207.
    Andersson, Ulrika
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Hellemar, Susanne
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Övervakare eller medupptäckare?: Pedagogers förhållningssätt till barns utevistelse i förskolan2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    I den svenska förskolan betraktas barnens utevistelse som en självklar del av verksamheten. Vi har under de år vi arbetat i förskolan sett att utevistelsen på förskolans gård ofta blir en plats för att barnen ska få springa av sig och få frisk luft. Genom vår utbildning har intresset och nyfikenheten väckts för hur pedagoger använder utevistelsen på förskolegården. Vi vill undersöka hur pedagogerna använder utevistelsen för att utmana barnens lek och lärande och om läroplanen hålls levande även ute.

    Syfte:

    Syftet med studien är att undersöka pedagogers förhållningssätt till barns lek och lärande vid utevistelsen i förskolan.

    Metod:

    Vi har använt oss av delvis deltagande observationer och även fört fältanteckningar på två förskolor. Därigenom fick vi en bild av pedagogernas förhållningssätt till lek och lärande.

    Resultat:

    I vårt resultat kan vi konstatera att pedagogerna på de två förskolorna som vi undersökt har liknande tankar om hur de kan använda sin utemiljö. Vi såg däremot skillnader hur de praktiskt verkställt sina tankar.

    De slutsatser vi kunnat dra är att pedagogernas förhållningssätt har betydelse för barnens möjligheter till lek och lärande. Den inställning som finns till förskolans utomhusmiljö och hur materialet presenteras har också visat sig vara väsentligt samt hur mycket resurser som avsätts för att göra utevistelsen inbjudande för barnen. De pedagogiska miljöerna utomhus är av stor vikt för att barnen ska kunna utveckla det sociala samspelet och få möjlighet att reflektera över sin kunskap. Värdet av att ha aktiva pedagoger som finns nära barnen och utmanar dem med frågor har också blivit tydligt.

  • 208.
    Andersson Varga, P.
    et al.
    Gothenburg University, Sweden.
    Asplund Carlsson, Maj
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Writing for life?: A case study of affordances of writing in four L1 upper secondary classrooms2015Inngår i: L1-Educational Studies in Language and Literature, ISSN 1567-6617, E-ISSN 1573-1731, Vol. 15, nr SpecialIssue, s. 1-19Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    During the period of 1994-2011 all programmes in Swedish upper secondary school comprised a set of core subjects with the aim to entail equity on the policy level. However, a division between programmes still prevailed on the school level, particularly in the core subject L1 Swedish. The main purpose of this study has been to explore how the teaching of writing in two academic and two vocational programmes differs, which writing repertoires are developed and how writing is assessed. The study is part of a long-term ethnography of writing in upper secondary school (Andersson Varga, 2014). The data produced during the two-year field study contain field notes from writing lessons, lesson observations and talks with four teachers, as well as recorded and transcribed, semi-structured teacher and student interviews, instructions on writing tasks, student texts and teachers’ responses to student texts. This article focus-ses on the preparation for the National Test, the afforded assignments, the realisations of the student texts and the assessment. The teachers in the four programmes handle the national syllabus in relation to the students, resulting in four different curricula in the classroom. Thus, issues of inequity, disparities in curricula as well as different expectations on students, depending on programme, became obvious. To understand the processes of social reproduction, we use Bernstein’s sociology of education (1996, 2000) and the concept of the pedagogic device and pedagogic identity. However, we also show one example of interruption (Singh, 2013) in one of the four classrooms. Thus, the main results demonstrate how one particular teacher brings about change to a group of working class girls. © 2015 International Association for the Improvement of Mother tongue Education.

  • 209.
    Andersson, Åsa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Beckman, Anita
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    ”Jag skulle så jätte, jätte, jättegärna vilja ha ett fast jobb att gå till”: Om att vara ung och arbetslös i Västervik2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The centre of Child and Youth Studies at University West works strategically with other regional research environments and institutions that study children, youths and young adults. The goal of our research centre is to spread knowledge about the social conditions under which children and young people live, thereby strengthening their position in society. Collaboration with external research environments is one of the ways that our research domain works to reach that goal. Partnerships are formed through a model that strives to create good conditions for both our research and that of our partners. This model is grounded in a dialogue between research partners who work together to select areas of interest and formulate hypotheses. These research projects are financed equally by the university and our partners. The following report is the result of one of  these research partnerships.Advanced industrial society has been replaced by a society based upon knowledge and information where industrial work/manufacturing becomes less common. Västervik is one of the small towns in Sweden whose main industries have closed down or severely decreased their workforce during the last few decades of great structural change. The groups in the job market that have been most affected by these changes are young men and women, something which is evident in the high unemployment rates among the young population. The purpose of this study was to investigate young people’s own experiences and thoughts regarding their own situation as jobseekers in the municipality of Västervik. How do they see themselves and the situation they find themselves in? The narratives were collected in the form of 18 in-depth interviews with young men and women between the ages of 19-25, all them registered at the job center in Västervik. In the report different aspects of their situation are discussed, such as: the young people’s relation to their hometown, their thoughts on the meaning and value of work, the role of education, the economic, social and emotional consequences of unemployment, and their experiences of taking part in various programs for unemployed. The narratives we have encountered can be seen as having some general validity in the sense that many of their experiences are probably shared by other unemployed young people in other locations in Sweden, but Västervik is also a specific town with a specific history and specific conditions.The young men and women have an ambivalent relationship to their hometown. On the one hand they want to start a life in the same location, but on the other, the future there is seen as very uncertain. Many of those interviewed would like to have the kind of industrial jobs that their parents have and grandparents experienced, but which are nowadays less and less common. The norm of a fulltime job is strong among the young men and women – something which strengthens the image of the evident dissonance between their seemingly traditional dreams and intentions and the structures of possibilities the municipality and community suggest for them. Connected to this are the ways the young people must relate to the postindustrial demands of employability – which means the ability to enterprise and market oneself on a competitive market. These demands presuppose abilities that are more likely to be socialized and practiced in certain social environments rather than in others, and the majority of the young men and women interviewed have a background in aworking class environment where these values and approaches are far from selfevident.The socioeconomic marginalization that these young people experienceresults in much curtailed possibilities for a period of youthful experimentation aswell as for an expected adulthood. Being unemployed means one has difficulty ingaining the status of an adult, but due to economic shortages, there are also limits to how much they can take part in this experimental lifestyle that characterizes youth. The young men and women’s situation can thereby be seen as a grey zone; they are neither young nor adults in the normative sense. In some of the narratives the young people express critical thoughts with regard to the social conditions that their difficult situation can be related to. By extension, expressing these thoughts and stating their opinion can be strengthening and mobilizing for them, both as individuals and as a group. Insights may be gained about unemployment as a shared experience rather than as a personal failure

  • 210.
    Andersson, Åsa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Beckman, Anita
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Young and working-class without work2016Inngår i: Nordic Youth Research Symposium: Youth Moves – Voices – Spaces – Subjectivities, Trollhättan: Högskolan Väst , 2016, s. 41-41Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper discusses narratives from young unemployed working class men and women, living in a small Swedish town located outside the emerging economic regions. Like in many other European countries the rate of unemployment among youth is disproportionally high in Sweden. The empirical work the study is based on consists of a sample of in-depth interviews with men and women in the ages of 19-24, conducted during 2014. The main research question of the study is about how young unemployed people experience and reflect upon their own situation. Industrial societies have turned post-industrialand this is reflected in the social structure of the communities that for decades used to be dominated by industries and smaller factories. The labor market has undergone major structural changes during the last four decades. Since the cultural and social identity of the working class traditionally has been closely connected to an intergenerational continuity where foundational elements are defined by work and a belonging to the local community, the situation of unemployment means that the identities as well as the community are forced to be reimagined. The narratives from the young men and women in our study can be seen to reflect social and cultural changes that have taken place on a structural level concerning the labor market, the education system and alsothe changed conditions for the formation of social identities. We make use of Margaret Archers concepts contextual discontinuity and contextual incongruity in understanding and discussing these tendencies.

  • 211.
    Andersson, Åsa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Beckman, Anita
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Young working class men without work: re-imagining masculinity in post-industrial societies2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This paper discusses narratives from young working class men, living in a small Swedish town located outside the emerging economic regions. Like in many other European countries the rate of unemployment among youth is disproportionally high in Sweden. From a broad material of in-depth interviews with unemployed young people the issue of masculinity in relation to work is an emerging, though not always specified or articulated, theme. Industrial societies has turned post-industrial. The labor market has undergone major structural changes during the last four decades and since working class masculinity traditionally has been closely connected to wage labor and to the ability to provide for oneself as well as for others - being the main breadwinner of the family - masculinity is forced to be re-imagined. In the ongoing construction of identity and young masculinity, nostalgic images of a recently lost way of life where employment meant hard labor but also a durable and respected position in the community, are retold. Parallel to these narratives and sometimes in opposition to them, there are also wishes and dreams of alternative ways of relating one's own role, identity and masculinity to a different set of work ethics where neither wage labor nor traditional masculinity need to form it´s stable categories.

  • 212.
    Andersson, Åsa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik. Göteborgs universitet.
    Beckman, Anita
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Young Working-Class Men Without Jobs: Reimagining Work and Masculinityin Postindustrial Sweden2017Inngår i: Masculinity, Labour,and Neoliberalism: Working-Class Men in International Perspective / [ed] Charlie Walker & Steven Roberts (Eds), Cham: Springer Publishing Company, 2017, s. 101-123Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 213.
    Andersson, Åsa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Bohlin, Margareta
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Lundin, Linda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Sorbring, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Adolescents' self-defining internet experiences2015Inngår i: Technology and youth: growing up in a digital world / [ed] Kinney, David A., Bass, Loretta, Blair, Sampson Lee, Neff Claster, Patricia, Emerald Group Publishing Limited, 2015, s. 105-131Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AbstractPurposeThe purpose of this study was to investigate how young women and men perceive the Internet as a phenomenon and what role and meaning they ascribe to the Internet as an arena for defining themselves and for shaping their identity.Methodology/approachThe empirical data consist of narratives written by Swedish adolescents. Using content analysis the analysis was carried out in three steps: (1) finding categories and themes, (2) calculation of statistical differences in category frequencies, (3) a theoretically informed interpretation of central themes, using Bourdieu's concept of different forms of capital, and Giddens' concept of "pure relations."FindingsThe narratives exemplify how computer literacy and technological competence can be converted into social, cultural, and symbolic capital. Gender differences occur both in statistical differences between category frequencies in girls' and boys' narratives and in the interpretation of central themes. But there are also several examples that show more complex and contradictory tendencies, exceeding or transformative of gender differences and hierarchy.Originality/valueThis study considers adolescents' own perspectives on an arena of great importance. The analyses have been performed both qualitatively and quantitatively, which gives a nuanced picture of young people's self-defining experiences on the Internet.

  • 214.
    Andersson, Åsa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Bolin, Anette
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Korp, Helena
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Work Integrated Learning from the Perspective of Internationalization2012Inngår i: The European Conference on Educational Research 2012: The Need for Educational Research to Champion Freedom, Education and Development for All, 2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The focus of this presentation is on work integrated learning in higher education that takes place in a cultural context different to that which the student is accustomed to. In higher education internationalization is often stated as a central vision both in relation to education and research. This is commonly expressed in policy documents in statements such as working for an open and border crossing university and having a distinct international perspective in all forms of higher education. The research project “Work integrated learning from the perspective of internationalization” is designed to highlight some of the conditions that surround such visions by examining learning in international settings from students' experiences of practice-related activities abroad. This involves activities that are directly work-oriented or field work carried out within the framework of a university course and / or a bachelor thesis. In the project we are thereby examining students' situated learning and thus highlight the contextual practice community they can access in an international environment. This includes both specific and more general aspects of learning in which different aspects are highlighted. Specific training related to special education programs focus on the development of professional identity while generally learning affects students from all programs in which learning outcomes such as wider perspectives and critical thinking are included.Our research focus is of exploratory nature where the approach is to examine students’ experiences of practice-related learning from the perspective of internationalization. This is being researched from three relating aspects. • Emotional and identity transformational aspects of learning. What does it mean to be in a relatively unknown social environment and there be faced with work-related tasks? What kind of interpretations and understandings of the situations occur? • Communicative aspects of students' practice-oriented learning – the importance of language and cultural codes. • Comparative aspects of students’ learning – the importance of comparisons for perspective taking and development of knowledge.Previous researched has been done on students’ practice-related learning in the field of work integrated learning. The forms of practice-oriented learning are of various kinds. It may be learning through the use of practical training related to establishing a profession-specific knowledge and identity. Other forms are the use of direct working connections or cultural settings outside the university through project work in course moments and / or for a bachelor thesis. What is common to these various forms is an endeavor of higher education to make the arena and cultural settings outside the university to a direct part in students’ learning. Given that the internationalization of higher education has increased, it is important also to examine students’ learning in various international contexts. The relevance of this can be found in theories of learning particularly those focusing on the contextual meaning from the idea that learning originates from the experience of interaction with the environment. Social aspects such as the relational and dialogic qualities are central already in the work of Vygotsky (1962) but according to Cooper (2008), it is only recently that this has been researched from an international perspective.

    Method

    The study is based on qualitative interviews with post graduate students who have completed internship or field work abroad. We have conducted in depth interviews using a guide with thematic questions focusing on emotional, communicative and comparative aspects of work integrated learning abroad. When processing the raw information the interviews were digitally-recorded and transcribed verbatim. The sample includes 12 in depth interviews, three students from each four different departments (social work, teacher, health promoter, cultural studies and engineering) at a smaller Swedish university. Another category of material is the interviewed student’s written reports from their field work. A content-analysis is performed on all parts of the material according to the three mentioned aspects. The analysis is abductive, which means that it uses theoretical concepts in making sense of the material, but is also sensitive to the participants' own ways of conceptualizing their experiences and learning. Common as well as unique features in the students' stories will be presented and discussed and considered in regard to the students' personal, institutional and cultural contexts.

    Expected Outcomes

    Preliminary analysis suggest in line with previous studies that the interviewed students' experiences of practice-related learning in a different cultural context show linkage with the phenomenon of sojourning which means taking up temporary residence in another culture. The previous, more linear psychological explanatory model of "adapting" the self in a new country to study or work does not suffice to explain the students' various experiences and learning in their field of study/professional development or on a more general. Our primary analysis of the material rather indicate that these processes are best understood as a complex web of shifting links between mastery of communication, social interaction and personal development. It is the management of this web which gives the result of cross-cultural adaptation and renegotiation of the "identity". As previous studies in the field have shown, personal, educational and psychological factors are as important as organizational and social-cultural factors for influencing the learning outcome (Qing et al 2010). And when it comes to identity formation practice related learning abroad also shows deeply personal transformative possibilities (Ryanand & Viete 2009).

    References

    Cooper, G. (2008) "Assessing International Learning Experiences: A Multi-Institutional Collaboration". In: Phi Kappa Phi Forum/ Vol. 88 Qing, G., Schweisfurthb, M. & Daya, C. (2010) "Learning and growing in a 'Foreign' Context: Intercultural Experiences of International Students" In: A Journal of Comparative & International Education. Vol.40, No. 1. Ryan, J. & Viete, R. (2009) “Respectful interactions: learning with international students in the English-speaking academy”. In: Teaching in Higher Education, Vol. 14, No. 3 Vygotsky, L. (1962) Thought and language. Cambridge: MA: M IT press

  • 215.
    Anderström, David
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Missbrukets diskurser: en kvalitativ diskursanalys av tre arbetsområden2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 216.
    Andreasson Berg, Camilla
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Stressade ögonvittnen och deras utsagor: Experimentstudie2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tillförlitligheten i ögonvittnens utsagor har länge ansetts vara av stor betydelse för att rättssäkerheten inom rättssystem skall kunna tillämpas. Felaktiga vittnesmål är besvärande då ögonvittnen ofta haft en central roll vid brottmålsutredningar. Enligt forskning och nyheter har felaktiga vittnesmål presenterats som faktorer till att människor dömts för brott som de varit oskyldiga till. Ett sätt att undersöka tillförlitligheten i ögonvittnens utsagor har varit att studera realism vid konfidensbedömningar (ögonvittnens relation mellan korrekta hågkomster och grad av säkerhet i att lämnade uppgifter är korrekta).

    Denna studie undersökte om realism vid konfidensbedömningar påverkades negativt av stress utifrån 5 mått. Genom bekvämlighetsurval deltog 40 personer i åldrarna 19 år till 55 år. Av deltagarna var 58% kvinnor och 42% män. Studien genomfördes som en experimentell mellangruppsdesign där deltagarna slumpmässigt fördelades till en experimentgrupp och en kontrollgrupp. En variant av the Trier Social Stress Test (TSST) användes i syfte av att tillföra experimentgruppen stress i form av förhöjd puls. Deltagarna såg en film och svarade på frågor med tillhörande konfidensbedömningar.

    Resultatet av t-tester för oberoende grupper talade för att experimentgruppen hade en sämre hågkomst jämfört med kontrollgruppen samt ett omvänt resultat mot vad tidigare forskning presenterat kring ögonvittnens realism vid konfidensbedömningar. Studien innehöll brister samt misslyckades med att tillföra experimentgruppen stress vilket medförde att resultatet inte kunde generaliseras. Nuvarande studien bör istället ses som ett intressant inslag till forskning på området med förslag på lämpliga förändringar vid liknande studier.

  • 217.
    Andreasson, Ingela
    et al.
    Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Asplund Carlsson, Maj
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Elevdokumentation: om textpraktiker i skolans värld2009Bok (Annet vitenskapelig)
  • 218.
    Andreasson, Ingela
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Asplund Carlsson, Maj
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Individual Educational Plans in Swedish schools: Forming identity and governing functions in pupils’ documentation2013Inngår i: International Journal of Special Education, ISSN 0827-3383, E-ISSN 1917-7844, Vol. 28, nr 3, s. 55-67Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The documentation of pupils in Swedish schools is extensive and  a documentation culture has come to characterize the schools in recent years. In the context of decentralization and changing governance, focus has increasingly been directed towards assessment, follow-up and evaluation of pupils’ learning and social development. This article examines the Individual Educational Plans (hereafter IEP) used for pupils with special educational needs in Swedish compulsory schools from the perspective of text analyses based on discourse theory. The aim of this study is to shed light on how pupils are constructed in the school’s documentation. The study examines how these IEPs are used as a pedagogical technique for new ways of governing in order to impose self-regulation, individual responsibility and social control.The documents, which comprise the empirical material in this article, are gathered from 14 different schools and consist of documents for a total of 136 pupils with special educational needs

  • 219.
    Andreasson, Julia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Samuelsson, Paulina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Personlighet som prediktor för organisationslojalitet: En kvantitativ studie om sambanden mellan femfaktormodellenoch organisationslojalitet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studier på personlighetsområdet har genomförts i många år där resultat vittnar om att personlighet spelar roll för olika livsutfall. Däremot har få studier på området undersökt sambanden mellan personlighet och organisationslojalitet. Tidigare forskning visar att organisationer kan undkomma onödiga kostnader genom att anställa individer som tenderar att bidra med hög organisationslojalitet. Vår studie avsåg därmed att fortsätta undersöka sambanden mellan personlighet och organisationslojalitet. En kvantitativ metod användes och datainsamling skedde genom ett webbaserat frågeformulär bestående av 48 påståenden. Frågeformuläret bestod av två etablerade instrument, IPIP-30 och Organizational Commitment Questionnaire (OCQ), som avsåg mäta personlighetsdimensionerna och organisationslojalitet. Totalt deltog 155 personer i studien (M = 34 år, SD = 12, range18-64 år, 75% kvinnor) med genomsnittlig anställningstid i sin organisation på 6.5år (SD = 8.5, range 0.7-44 år). Resultaten var delvis i linje med tidigare forskning där personlighetsdimensionerna neuroticism, samvetsgrannhet och vänlighet har visat sig predicera organisationslojalitet. Ett oväntat resultat i föreliggande studie var att extroversion inte påvisade samband med organisationslojalitet. En regressionsanalys vittnade om att personlighet kunde förklara ≈ 20% av variansen inom organisationslojalitet. Resultaten bidrar till ökad kunskap kring att personlighet kan användas som prediktor för organisationslojalitet. Vår slutsats är att personlighet kan användas som prediktor för att finna lojala individer, som är en investering för organisationer då man kan undkomma hög personalomsättning och onödiga kostnader, samt erhålla individer som tenderar att bidra med det lilla extra.

  • 220.
    Andreasson, Kristin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Ottosson, Theréce
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    [Men det är ju så det borde vara...]: en kvalitativ studie om sex unga kvinnors förhållande till kvinnlighet2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this study was to try to identify what young women see as typically female and how this affects them as individuals, focusing on the female body. How free or limited do they consider themselves to respond to prevailing ideals of beauty, to men and other women. Our questions are how young women construct femininity through the body and why? We do this by using a holistic gender perspective and with the help of key theoretical concepts; gender, normative femininity, heteronormativity, performance, freedom/power and the female body,. We have had a qualitative approach and we have done interviews with six girls in secondary school age. The material is processed and analyzed on the basis of the IPA model, which aims to build themes from the interviews. The themes we have stressed in the study are: Female with large F, To find balance, I want to be unique... (but in the right way), Get a good boyfriend and learn to socialize with girls, To be something for everyone and desire after impossibility and the road ahead. By letting our informant´s voices be made visible in our analysis, we have been able to answer the question of how they experience their own construction of femininity. What becomes visible in the analysis is the great knowledge and awareness which are among the girls on this subject. This shows the complexity that exists around young women today. More conclusions that can be drawn is that whichever way the woman construct her femininity gives different degrees of social status. Lack of freedom is not about the limited possibilities for action it is rather the impact the effectiveness of the choices made and the awareness of those who provide the experience of not being free. 

     

  • 221.
    Andreasson, Tony
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    En lyhörd fritidslärare kan göra skillnad2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns alltid någon elev som hamnar utanför, eller som inte vet hur de ska göra för att komma in i leken. Det ingår i skolans uppdrag att stimulera elevernas vilja till att pröva och omsätta tankar till handling, men det är komplext för lärare att hantera elever med olika färdigheter som framstår tydligare i vissa miljöer. Lärare ska vara lyhörda för vad individen behöver eftersom det stärker gruppen, men de ska också ta hänsyn till gruppens struktur för att inte fokusera för mycket på individen. Det fick mig att fundera på hur lärare motiverar elever som säger att de inte vill, och inspirerar elever som säger att de inte kan samt uppmuntrar elever till att samverka med andra elever i olika aktiviteter.

    Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i fritidshem gör för att inkludera alla elever i gemenskapen, och hur läraren motiverar samt hjälper elever i olika miljöer med att skapa relationer till andra elever.

    Metod: Jag har genomfört ostrukturerade observationer som jag sedan har följt upp med informella samtalsintervjuer, med personal från fritidshemmet som var i närheten av mina observationer. Mitt fokus var främst på eleverna i åldrarna sex till nio år eftersom det är i den ålderskategorin som det är flest inskrivna elever på fritidshemmet. Jag har varit på ett fritidshem, på fyra olika avdelningar i olika miljöer.

    Resultat: Studien visar att eleverna hade en mer framträdande roll när det gällde att motivera andra elever. Lärarnas roll var mer att stötta eleverna för att de inte skulle förlora motivationen. Lärarnas förhållningssätt till att inkludera elever i gemenskapen var avvaktande och stöttande, vilket innebar att eleverna fick en mer framträdande roll även i det sammanhanget. Det framgick att olika miljöer har betydelse för elevers beteende, men lärarna hade samma bemötande till eleverna oavsett sammanhang. Det finns elever som inte klarar att hitta sin egen motivation, eller att motivera andra och inkludera dem i gemenskapen samt elever som inte trivs i vissa miljöer. Lärarna i fritidshem behöver därför ta en mer aktiv roll för att samtliga elever ska få den hjälp de behöver.

  • 222.
    Andresen, Johanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Tomic, Viktoria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    En undersökning av vilka faktorer som samvarierar med visstidsanställdas korttidssjukskrivning på en telefonbank2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tillväxten av sjukfrånvaron har under de senare åren lett till höga kostnader för sjukskrivningar och förtidspensioner i offentliga budgetar. Denna studie bygger på kvantitativ data som tagits fram via ett eget konstruerat frågeformulär. Syftet med studien var att kartlägga faktorer som samvarierar med den höga korttidssjukfrånvaron bland visstidsanställda på företaget. Tidigare studier har visat på ett samband med korttidssjukskrivning och variablerna ledarskap, upplevd stress, motivation samt arbetsuppgifter. Studiens problemställning inkluderade därför dessa fyra ämnesområden. Dessa ställdes sedan i relation till ålder, kön och antal gånger den anställde varit hemma trots att denne varit arbetsförmögen. I undersökningen inkluderades visstidsanställda i åldrarna 18 och visstidsanställda uppåt pensionsåldern. Av 90 medarbetare besvarades totalt 40 enkäter. Mann- Whitney U och Kruskall-Wallis test användes för att beräkna skillnader mellan grupper, (åldersgrupper och kön). Spermans rangkorrelation användes för att beräkna sambandet mellan variablerna. Resultatet av studien påvisade att kvinnor visade sig ha stannat hemma mer frekvent än männen trots att de varit arbetsförmögna. Av studien framkom även att det fanns en signifikant skillnad mellan variabeln "att stanna hemma trots att individen var arbetsförmögen" och variablerna motivation, arbetsuppgifter och stress. Resultaten visade på medelstarka och svaga samband mellan variabeln "att stanna hemma trots att individen är arbetsförmögen" och variablerna motivation (-,45), upplevd stress (,45), arbetsuppgifter (-,33) och kvaliteten på ledarskap (-,26); det sistnämnda var inte statistiskt signifikant. För att reducera antalet korttidssjukskrivningar fordras stora investeringar från den enskilde individen, arbetsgivarna samt samhället, och det behövs vidare forskning på hur dessa problem ska förhindras

  • 223.
    André, Emil
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Moralisk vitalism: En undersökning av prediktorer för individers grad av tro på gott och ont som krafter med agens2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Moralisk vitalism beskriver en tro på goda och onda krafter som oberoende och självständigt tänkande, krafter som kan påverka människor och händelser i världen. Konceptet moralisk vitalism och instrumentet för att mäta grad av tro på det presenterades av Bain et al. (2015). Tidigare forskning indikerar att det kan finnas ett samband mellan grad och tro på moralisk vitalism och sprititualitet (Bain et al., 2015) samt personlighetsdraget neuroticism (Lace et al., 2016).

    Syftet med den föreliggande studien var att undersöka de eventuella sambanden vidare.

    Studien använde sig utav en kvantitativ ansats med 51 deltagare. För att samla in data gällande personliga värderingar så användes Portrait Values Questionnaire 40-items av Schwartz (2012) och för att mäta neuroticism så användes Big Five Index (John & Srivastava, 1999).

    Studiens resultat visar, inom stickprovet, på ett positivt samband mellan konservativa värderingar och grad av tro på moralisk vitalism. Inom ramarna för studiens storlek så tyder detta på att individer som har konservativa värderingar tenderar att i högre grad tro på moralisk vitalism.

  • 224.
    Andréasson, Anna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Holm, Lena
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Personalens upplevelse av krisberedskap i förskolan: en kvalitativ studie i en västsvensk kommun2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kriser förekommer allt oftare inom förskolan och det är viktigt att personalen som hanterar sådana känner sig förberedda. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskolepersonalen upplever beredskapen inför kriser. Studien belyser vikten av en beredskap för att stärka personalens trygghet inför en kris. Genom att prata öppet om ämnet, skapa en krisplan där personalen är delaktig och öva krisplanen regelbundet kan personalens self-efficacy öka. Self-efficacy innebär en individs tro på sin egen förmåga att utöva ett specifikt beteende i en specifik situation. Genom semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal undersöktes upplevelsen av krisberedskapen i verksamheten. Resultatet visar att de förskolor som sakar en krisplan genererar osäkerhet och en känsla av otrygghet bland personalen. De som arbetar på en förskola och har en krisplan upplever sig däremot mer trygga och förberedda.

    Resultatet visar även att personalen efterfrågar diskussion kring ämnet kris, regelbundna övningar utöver brand samt utbildning inom området.

  • 225.
    Andrén, Martin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lagerblad, Alexander
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Barns tankar om sitt eget inflytande i vardagen2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att ta reda på barns tankar om inflytande i sin vardag. Den metoden vi använde var att genomföra barnsamtal som kan liknas med semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visar ett antal situationer där barn antingen anser sig ha inflytande eller inte. Genom att analysera dessa barnsamtal med hjälp av våra centrala begrepp, anser vi att forskningsfrågorna blivit besvarade.

    Resultatet visar bland annat att barn anser sig ha stort inflytande i den fria leken, där de får leka med det de själva finner intressant. Vidare visar vårt resultat att inflytandet inte är lika stort vid till exempel matsituationen. Detta för med sig ett dilemmaperspektiv där olika delar ur läroplanen ställs mot varandra. Faktorer som kan ha påverkat resultatet är till exempel barnens ålder och språkkunskaper.

    Slutsatsen i studien beskriver att barn i vissa situationer önskar sig få mer inflytande i vissa frågor medan att de i andra får sitt önskade inflytande redan i nuläget. En annan slutsats är att vissa delar i läroplanen kan höra ihop med barns tankar om inflytande medan andra delar ställs emot varandra.

  • 226.
    Andrén, Ulla
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Hedman Ahlström, Britt
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Kinnander, Monica
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Kerekes, Nora
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Skyvell Nilsson, Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Nunstedt, Håkan
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Utveckling av ett nytt yrke inom socialpsykiatrisk vård2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The program in Social Psychiatric Care is a three-year program at the university level leading to a vocational qualification in social psychiatric care and a bachelor's degree in the field of Health Sciences. Until the spring of 2018, six litters have graduated. Students in the social psychiatric care program often have personal interest, previous professional experience from the business areas or inspiration from related friends working in the field of activity. Personal experiences of problems in the fields of activity are also prominent among the students. Students believe that personal experience, willingness and ability is important in order to work within the profession. Characteristics of the students are also an interest and a clear empathetic willingness to work with people and they consider that the profession primarily requires characteristics such as altruism, empathy, social skills and deeper knowledge and understanding in the field. Upon completion of education, students want a career role where they can help other people, feel motivated, or they aim for specific positions or areas of activity. Both managers and alumni from the Social Psychiatric Care program value the broad professional competence that the program leads to. Psychiatric competence is emphasized as particularly valuable by both alumni and managers. This competence means that they also complement the other professions in the activities. Students consider themselves possessed a professional identity that involves introducing psychiatric and custody skills to organizations that previously lacked these perspectives. Something that also brings new approaches to patients, users and clients. Being able to use knowledge from several disciplines are considered to be a strength and competence that are well-needed in environments where people with mental ill health are cared for. The alumni perceive their knowledge as both interdisciplinary and interprofessional.

  • 227.
    Angser, Evelina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Schadewitz, Cristina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    "Kriminalvårdares erfarenheter av intagna mödrar och medföljande barn": En kvalitativ studie om kriminalvårdares erfarenheter av att arbeta med frihetsberövade kvinnor och deras medföljande barn2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Då barn som lever med sin frihetsberövade förälder i anstalt, är ett i Sverige, relativt outforskat område, ville vi undersöka personalens erfarenhet av att arbeta med dessa mödrar och barn.

    Syftet med uppsatsen är att undersöka hur personalen beskriver sina erfarenheter av att arbeta med intagna kvinnor och deras medföljande barn. Syftet är även att undersöka och diskutera hur personal i anstalt beskriver sina eventuella resurser för att hantera mödrar och deras medföljande barn i anstalt.

    Studien är en kvalitativ studie som utförts genom att samla in empiri i intervjuer. Vi utförde nio halvstrukturerade intervjuer med personal på en anstalt i södra Sverige under en veckas tid. Därefter har intervjuerna transkriberats samt analyserats genom meningskoncentrering. Den vetenskapliga utgångspunkten var hermeneutiken som vi använt som ett redskap genom hela vår analysdel för att tolka samt förstå den insamlade datan. De teoretiska utgångspunkterna är anknytningsteorin samt det socialpedagogiska perspektivet.

    Vårt huvudresultat i studien är att kriminalvårdspersonalen saknar resurser på olika nivåer i bemötandet och hanterandet av intagna mödrar och deras medföljande barn. Vissa känner oro för att de äldre barnen blir understimulerade och att de förlorar en social interaktion och stimulans som de hade fått om de hade vistats utanför murarna. När det kommer till de riktigt små barnen, så upplever personalen inte att dilemmat är lika stort, men i båda fallen så använder man sig av anknytningsteorin som förklaringsmodell till varför barnen ändå skall vistas i anstalt. Vad resultatet ändå visar på är att trots dilemmat med barn i anstalt så anser personalen att lösningen är kanske ändå den bästa utav två onda ting, det vill saga att barnen befinner sig där med sina mödrar. Då alternativet skulle innebära en separation mellan barnen och mödrarna.

    Vad som också framkom i vårt resultat utifrån personalens beskrivning är att frågan om barn skall vistas i anstalt eller ej, möjligtvis inte hade varit ett problem om man inte såg barn och mor som en enhet. Detta visar tydligt på att barnens respektive mödrarnas individuella behov inte ses som separata och att de individuella behoven därför inte kan tillgodoses. De problem som uppstår i vardagen blir då att mödrarna inte har möjligheter att delta i behandling och utbildning på anstalten utan att det blir mer likt en förvaring där de bara "sitter av" sitt straff. För barnen får detta konsekvenser i att de äldre barnen löper risk att bli understimulerade och går miste om social interaktion med andra barn samt stimulans som är anpassad efter deras behov. För de små barnen verkar inte problematiken vara lika överhängande

    .

    Resultatet pekar på bristen av resurser för personalen i att kunna hantera intagna mödrar och deras medföljande barn i anstalt

    . Det finns en efterfrågan hos personalen i en resurs som är specialiserad inom området barn och familj, vilket hade löst mycket av de utmaningar som personalen förväntas hantera i mötet med mödrarna och barnen.

  • 228.
    Ankarberg, Annelie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Ödebrink, Gustav
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    ”Det är den personliga feedbacken som får mig att växa”: En kvalitativ studie om medarbetares uppfattningar av medarbetarsamtalet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trots cirka hundra år av forskning kring medarbetarsamtalet är ämnet idag fortfarande aktuellt. Medarbetarsamtalet utgör för många organisationer ett verktyg för att hantera och förvalta sin personal, genom att dels ge medarbetarna feedback kring deras arbete, dels sätta upp mål inför framtiden. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka medarbetares uppfattningar kring medarbetarsamtalet samt hur det kan användas för att motivera medarbetare. Metod: Studiens frågeställning besvarades genom ett kvalitativt angreppssätt. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes, spelades in samt transkriberades. Den insamlade empirin analyserades genom tematisk analys. Deltagare: Åtta personer anställda inom vårdyrket intervjuades i studien. Sju av deltagarna var undersköterskor och en var sjuksköterska. Deltagarna arbetade vid tiden för genomförandet av studien på olika arbetsplatser i sydvästra Sverige och var 26 till 58 år gamla. Resultat: Resultatet av denna studie visar på att respondenterna generellt uppfattar att medarbetarsamtalet är betydelsefullt och har en positiv effekt i form av att man som medarbetare ges möjlighet till ett samtal där man kan diskutera sin arbetssituation med sin chef. Medarbetarsamtalet kan bidra till ökad motivation då det utgör ett tillfälle att “blicka framåt” och att medarbetaren från sin chef får feedback och en känsla av stöttning och förtroende. För att skapa en mer långvarig och ihärdig effekt av ökad motivation behöver medarbetarsamtalet ske oftare.

  • 229.
    Anneflod, Andreas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Gustafsson, Pia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Relationella erfarenheter och stresshantering: Hur coping och anknytning förhåller sig till varandra2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Var fjärde sysselsatt uppgav att de hade ett psykiskt ansträngande arbete år 2017 (Arbetsmiljöverket, 2018). Förmågan att hantera psykisk ansträngning avgörs av tidigare erfarenheter i nära relationer och även av förmågan att söka socialt stöd (Berry & Kingswell, 2012; Howard & Medway, 2004).

    Syftet med den aktuella studien var att undersöka: 1. Hur samvarierar anknytningsmönster med olika copingstrategier? och 2. Hur samvarierar anknytningsmönster med tendens att söka socialt stöd som copingstrategi?

    En enkät bestående av två formulär, attachment style questionnaire (Feeney, Noller & Hanrahan, 1994) och Brief COPE (Carver, 1997), skickades ut. Av 70 anställda på ett hotell svarade 28, medelåldern var 35år och könsfördelning var 22 kvinnor och 6 män.

    Resultatet visade på en positiv samvariation mellan trygg anknytning och emotionsfokuserad coping samt med tendensen att söka socialt stöd vid utmaningar. Studien visade också ett positivt samband med problemfokuserad coping. Samtidigt visar undersökningen på en positiv samvariation mellan otryggt-ambivalent anknytningsmönster och dysfunktionell coping. Ett positivt samband mellan otryggt-undvikande anknytningsmönster och dysfunktionell coping samt ett negativt samband mellan otryggt-undvikande anknytningsmönster och problemfokuserad coping samt tendensen att söka socialt stöd. Resultatet visar på att tryggt anknutna har närmare till att använda konstruktiva stressreduceringsstrategier samt att de har lättare för att söka stöd hos andra.

  • 230.
    Annerhäll, Madeleine
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Videfur, Mia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Allt skulle vara så perfekt: Om kvinnor som levt med en partner med missbruksproblematik.2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som levt med en partner med missbruksproblematik beskrev sin situation. Studien har haft en kvalitativ ansats och den valda metoden i undersökningen var semistrukturerade intervjuer där fem kvinnor deltog. Analysmetoden som användes var meningskoncentrering och intervjuerna analyserades i förhållande till relevant forskning och det socialpsykologiska perspektivet. Studiens resultat visar att de som utvecklar ett medberoende har någon form av dysfunktionalitet i primärfamiljen. Detta ligger i linje med mycket tidigare forskning inom området. Resultatet visar även att kvinnor som levt i sådana relationer utvecklar olika strategier för att hantera sina liv, en del var medvetna och en del omedvetna. Dessa strategier utvecklades av den emotionella påverkan som uppkommer av att leva med en missbrukande partner. De dominerande kännetecknen som respondenterna gav uttryck för var stress, oro och ångest. Den mest framträdande strategin var att försöka få kontroll för att minska den känslomässiga påfrestningen. Kvinnorna beskrev sina förhållanden med en dubbelhet, både euforiskt och destruktivt. Studiens resultat kan leda till ökad kunskap vilket kan bidra till en ökad förståelse för människor som präglats av missbrukets konsekvenser. Detta kan bland annat leda till att de som befinner sig i sådana relationer snabbare kan få stöd och förstå att de inte är ensamma. Den ökade kunskapen kan även minska tabubeläggningen som missbruksproblematik för med sig.

  • 231.
    Apelgren, Petra
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Åberg, Paulina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    En kvalitativ studie om genus och jämställdhet i förskolan2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Den nya reviderade läroplanen Lpfö 98 (10) har skapat striktare regler och högre krav på att pedagoger i förskolan skall uppnå de mål som finns i läroplanen. Läroplanen är också tolkningsbar, vilket ger olika förutsättningar för hur mycket och vilka mål som ska prioriteras i förskolan. Det står heller inte i läroplanen på vilket sätt man skall uppnå målen. Vem avgör om man har uppnått målen i läroplanen eller inte?  

    Syfte

    Vi vill i den här studien veta hur pedagoger i förskolan arbetar med och ser på genus och jämställdhet i förskolan. Vi vill undersöka hur de arbetar med genus och jämställdhet utifrån läroplanen och om det är ett viktigt och prioriterat ämne ute på de förskolor som vi varit ute på. Hur ser deras kunskap och tolkning av läroplanens mål om genus och jämställdhet ut i förskolan? Hur arbetar de för att motverka traditionella könsmönster?

    Metod

    I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod genom intervjuer. Vi har intervjuat åtta pedagoger med olika utbildningsbakgrunder som arbetar på tre olika förskolor i Sverige. Med hjälp av ljudupptagning samlade vi in vårt empiriska material. Därefter har vi transkriberat alla intervjuer och analyserat de utifrån ett genusperspektiv.

    Resultat

    De intervjuade pedagogerna var överens om att de ville arbeta för att alla barn oavsett kön skall få samma möjligheter, rättigheter och förutsättningar i förskolan. De ansåg också att de uppfyllde läroplanens mål utifrån genus och jämställdhet men det var svårt för dem att berätta om hur eller på vilket sätt de uppnådde målen. Flera ansåg att kön är något som man biologiskt sett föds till och därför finns det olikheter hos flickor och pojkar. Överlag var inte genus och jämställdhet ett prioriterat mål som pedagogerna på förskolorna arbetade aktivt med. Det var endast några enstaka pedagoger som diskuterade genus och jämställdhet utifrån att kön är något som konstrueras socialt och påverkas av människor och den kultur som vi lever i. 

  • 232.
    Apell, Helen
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Anorexia nervosa: tankegångar kring sjukdomen och dess behandling2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
  • 233.
    Apelqvist, Birgitta
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Olsson, Ann-Sofi
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Gemensamt konstruktivt medarbetarskap: en plattform för framtiden2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att kartlägga åsikter kring ett Gemensamt Konstruktivt Medarbetarskap (GKM) för att lägga grunden till en plattform att stå på inför kommande arbete kring medarbetarskap ute i organisationer. Studien är en kvalitativ undersökning med fallstudie som grundläggande design med en ansats av positiv psykologi, vilken genomfördes på en kemisk industri. Datainsamlingen gjordes genom fokusgruppsintervjuer där fyra-sex deltagare deltog/intervju. Vid intervjuerna diskuterades fyra fokusområden; gemensamt medarbetarskap, ledarskap, medledarskap och coaching. I studien har fem teman definierats vilka kan utgöra en plattform att stå på; ansvarstagande, förtroende, kommunikation, samarbete och engagemang. Grunden till en plattform består av fem ord som kan ses som ett gemensamt språk för att kunna kommunicera vidare; förtroende, ärlighet, pålitlighet, ansvarstagande och kommunikation.

  • 234.
    Arifi, Kaltrina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Muslimska kvinnor: en kvalitativ studie om muslimska kvinnors uppfattning av jämlikhet i ett västerländskt land2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    I used qualitative interviews and interviewed five informants to gain a deeper understanding of Muslim women and Muslim perception of equality in a Western country. To be able to answer my questions, I used the thematic approach. My results showed three different themes. What I came up with is that Muslim women's perception of equality in a Western country experienced differently. The informants saw their own religion as something very significant. Religion provides a freedom to move outdoors, education, work and so on. What may be the premise to be Muslim woman is that one must have some garments to be able to move around in public. Some informants claim that Islam has a very important role but in very different ways in different individuals. It was important to emphasize that religion arranges rights for them. Different household chores like cooking and taking care of the kids have nothing to do with Islam but more about culture and tradition. One of the reasons may be that you meet different people who have different views, different interpretations when it comes to the various religious standards, especially woman's roles. This leads on to the women begin to embrace the new changes that take place and the different processes that occur question about just woman's ways of life. It parted widely across informants when it came to certain issues. Some informants could not understand or accept certain things in religion. What all informants agreed was that family life was very important because it is even safe zone. The informants also mentioned that gender roles are still with some families where the woman is at home and the husband is out of work. But the process of globalization has led some religious interpretations have been made, one example is some Muslim women have been able to go out to work and that man has been able to take on more responsibilities at home. In some informants put one family in the first place and themselves in the alternative, if the family was safe, it was them too it. This was something that most of the informants mentioned. The informants rely more on their surroundings than themselves. If one is in a certain way, as expected by others, it leads to you getting good responses and this response is very important for the environment.

  • 235.
    Arkenfjärd, Emelie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Westerfjärd, Emelie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    "man måste göra det, annars så dör man": En kvalitativ studie om ensamkommande barn2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    2013 ansökte 3852 ensamkommande barn om asyl i Sverige. Sverige är ett av de länder i Europa som tar emot flest asylsökande ensamkommande barn. Kommunen har ett ansvar för boende, mottagande, stöd och omsorg om dessa barn. De är ingen homogen grupp utan alla har sin egen berättelse och erfarenheter både från flykten och under asylprocessen.

    Syfte:

    Syftet med studien är att undersöka vad ensamkommande barn upplevde för centrala faktorer för att klara processen att fly från hemlandet och asylprocessen i Sverige sett ur ett copingperspektiv.

    Metod:

    Metoden som har använts i studien är kvalitativ metod. Insamlingen av data har skett genom nio stycken halvstrukturerade intervjuer.

    Resultat:

    I resultatet presenteras olika centrala faktorer vid flykten från sitt hemland och också under asylprocessen. Det mest centrala för respondenterna var att ha ett uppsatt mål. Resultatet visade också vikten av familjen och att ha en tro på framtiden. Det var också viktigt att känna en meningsfullhet vilket kunde se ut på olika sätt. Under asylprocessen var det viktigaste att aktivera sig, vara med kompisar, skolan och att lära sig det svenska språket. Svenska språket beskrevs som väldigt viktigt för att känna sig delaktig att kunna påverka sin situation och för att få en känsla av tillhörighet

  • 236.
    Arnbro, Emelie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Olofsson, Hanna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Upplevt innovativt organisationsklimat: En kvantitativ studie bland tjänstemännen på Swedish Match2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Innovativitet inom den egna organisationen är ett relevant konkurrensverktyg för dagens företag. Det svenskgrundade tobaksföretaget Swedish Match har under senare år lagt allt mer fokus på att utveckla ett organisationsklimat där innovativitet uppmuntras.

    Studiens frågeställning var att undersöka i vilken mån variationen i upplevt innovativt organisationsklimat på Swedish Match kunde förklaras av de anställdas grundläggande värderingar samt hur länge de varit anställda inom företaget. Studien genomfördes inom verksamhetsområdet Supply Chain och berörde tjänstemännen inom detta verksamhetsområde. Studien vilar på teorier inom områdena organisationsklimat och innovativitet inom organisationer samt Schwartz modell över relationer mellan olika värderingar.

    Metoden som användes var kvantitativ och data samlades in genom ett frågeformulär i två delar. Den ena delen berörde deltagarnas grundläggande värderingar som syftade till att mäta i vilken grad tjänstemännen strävade efter att vara öppna inför förändringar eller konservatism. Den andra syftade till att undersöka i vilken mån deltagarna upplevde organisationsklimatet som innovativt.

    Resultatet visade att det upplevda innovativa organisationsklimatet inte kunde förklaras av tjänstemännens grundläggande värderingar då sambandet var närmare noll. Ett medelstarkt samband uppmättes mellan variablerna antal arbetade år i företaget och upplevt innovativt organisationsklimat. Detta resultat indikerade att de tjänstemän som hade arbetat längre på Swedish Match i högre grad upplevde organisationsklimatet som innovativt än de som arbetat kortare tid. Inget av sambanden var statistiskt signifikanta varav studien kom att fokusera på att förklara det medelstarka sambandet.

  • 237.
    Aronsson, Agda
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Olsson, Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lärande för förändring: en normkritisk analys av läromedel i svenskämnet på gymnasiet2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Svenska impulser 1, 2 och 3 är kurslitteratur som används på en gymnasieskola i Sverige. Kurslitteraturen möjliggör för läraren att låta arbetet växla mellan lärarnas egen planering och efter läroböckernas upplägg, vilket i sin tur underlättar lärarens planeringsarbete. Utifrån skolans värdegrund om ett jämlikt klassrum har en studie gjorts för att ta reda på hur läroböcker förhåller sig till olika maktrelationer som kan påträffas i samhället. Med avstamp i Wineburgs (2001) teori om hur information presenteras i läroböcker, samt Kumashiros (2002) lära om vikten av normkritik i klassrummet.

    Syfte: Då litteraturen ska finnas för att underlätta lärarens arbete, är syftet med denna uppsats att ta reda på huruvida vald serie av läroböcker på egen hand möjliggör för ett normkritiskt lärande som utmanar maktrelationer, utan att lärarens roll spelar in. Analysen fokuserar på att ta reda på om det normkritiska perspektivet genomsyrar inkluderingsarbetet i läroböckerna eller om arbetet slutar i vad Bromseth (2010) kallar toleranspedagogik.

    Metod: En normkritisk analys har gjorts av läroböckernas diskussionsfrågor och skrivuppgifter för att ta reda på vilka möjligheter serien ger till samtal och lärande om samhälleliga maktstrukturer.

    Resultat: Resultatet påvisar en typisk struktur i berörda läromedel där informationen presenteras enligt Wineburgs (2001) teori. Den presenteras som en sanning utan att ifrågasättas, vilket därmed förstärker de rådande normer som serien berör. Det finns ställen där försök till inkluderingsarbete kan urskiljas, men informationshanteringen, kombinerat med diskussionsfrågorna där ett kritiskt förhållningssätt saknas, resulterar i det som Bromseth (2010) kallar för toleranspedagogik, vilket istället förstärker rådande normers maktstrukturer.  

  • 238.
    Aronsson, Emelie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Magnusson, Sofia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Undervisningsmetoder: Hur arbetar pedagoger med elevernas läsutveckling2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det har riktats hård kritik mot den svenska skolans prestation kring elevernas läsutveckling. Det är på grund av att forskning och nationella studier har visat att svenska elevernas resultat har försämrats. Läsning är en grundkunskap som barn måste klara av för att kunna utvecklas och prestera i alla skolans ämnen och i vårt samhälle. Lgr11 (2011) ger riktlinjer till att ett av skolans viktigaste uppdrag är att främja elevers läsutveckling. Det är därför av stor vikt att skolan lägger fokus på elevers läsundervisning som främjar deras lust till att lära sig läsa. Under många år har det debatterats om vilka undervisningsmetoder som är mest framgångsrika för att lära elever att läsa. På grund av det har vi valt att undersöka hur pedagoger arbetar för att främja elevernas läsutveckling och vilka undervisningsmetoder de förespråkar.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka undervisningsmetoder lärare arbetar med för att kunna främjar elevernas läsutveckling. Vi vill också undersöka om läsundervisningen varierar på olika skolor eller om det utgår från liknande arbetssätt eller arbetsmetod.

    Metod: För att uppnå syftet med vår undersökning valde vi att genomföra en kvalitativ studie, då undersökningen genomfördes med hjälp av att intervjua lärare i årskurs ett.

    Resultat: Resultatet i vår undersökning visar att pedagoger kombinerar både syntetiska och analytiska läsinlärningsmetoder för att främja elevernas läsutveckling. Resultatet visar även att det varierar sitt arbetssätt för att kunna tillgodose alla elevers behov och förutsättningar

  • 239.
    Aronsson, Emelie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Milic´, Gordana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Ålder, socialt stöd och självrapporterad stress hos poliser2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Polisyrket är ett yrke som är utsatt för stressrelaterade problem. I och med höga krav på arbetet skapas det risker för stress att uppkomma. Socialt stöd är en faktor som kan minska stress hos individer då det bidrar till ökat välmående och fungerar som ett skydd mot stress. Föreliggande studie utgick ifrån krav, kontroll och stödmodellen och syftet var att ta reda på hur generell stress hos poliser kunde förklaras av variablerna krav, kontroll och socialt stöd. Syftet var även att undersöka om någon av variablerna kön, ålder eller antal år inom befattning kunde förklara generell stress hos poliserna. För att besvara frågeställningarna valdes en kvantitativ ansats. Frågeformuläret skapades online men gavs även ut i pappersformat på lokala polisstationer. Det var 32 poliser runt om i Västra Götaland som deltog i undersökningen 21 män och 11 kvinnor. Resultatet i föreliggande studie visade ett negativt, mycketstarkt samband mellan socialt stöd och stress. Det indikerade på att när poliserna upplevde mindre socialt stöd så upplevde de mer stress. Ett annat mycket starkt positivt samband fanns mellan krav och stress vilket innebar att när poliserna upplevde höga krav på arbetet upplevde de mer stress. Variablerna kontroll, ålder och antal år inom yrket hade negativa starka samband med stress.

  • 240.
    Aronsson, Madeleine
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Johansson, Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    ”Det handlar bara om money, money”: En kvalitativ studie om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar på fritidshemmet2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    För att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska få de förutsättningar som krävs är det viktigt att de från början får rätt bemötande, resurser och anpassningar som på ett positivt sätt gynnar deras lärande och utveckling. Utifrån tidigare forskning har vi studerat hur fritidshemmet arbetar med omgivande miljö, inkludering eller exkludering, samverkan, deltagande och inflytande samt om barns perspektiv nyttjas och används i planeringen kring verksamheten.

    Syfte

    Syftet med vår studie är att undersöka hur en kommunal- och en fristående skola i Västsverige arbetar med elever som har någon form av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Syftet är att ta reda på om elever ges olika förutsättningar beroende på vilken skolform de går på utifrån ett fritids- och rektorperspektiv.

    Metod

    I denna studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod för att få fram empiriskt material. För att besvara syfte och frågeställningar har vi utfört fokusgruppsintervjuer med fritidspersonal samt enskilda intervjuer med rektorer på en kommunal- och en fristående skola.

    Resultat

    I studien framkom att förutsättningarna för arbetet med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan se olika ut. De huvudkategorier som resultaten påvisade var barnet, resurser och samverkan. Under kategorin barnet lyfter vi inkludering eller exkludering, anpassning samt att olikheter är bra. Under kategorin resurser tar vi upp ekonomiska resurser, lokal- och miljöresurser samt personalresurser. Under den sista kategorin samverkan använder vi begreppen avsaknad av tid och helheten. Resultatet visar bland annat att arbetet med hur dessa elever inkluderas eller exkluderas i fritidshemmets verksamhet ser olika ut. Ytterligare något som framkom i resultatet var att samverkan mellan rektorer, fritidspersonal och lärare skiljde sig åt mellan den kommunala- och fristående skolan. Då vi utfört studien på enbart en skola av vardera skolform behöver vårt resultat inte betyda att skillnaderna alltid ser likadana ut på en kommunal- och fristående skola runt om i landet.

  • 241.
    Aronsson, Malin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Leifsdotter, Veronica
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lärares val av räknestrategier och hjälpmedel vid tiotalsövergångar i addition2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I kursplanen och kommentarmaterialet för matematik står det att eleverna ska kunna välja matematiska metoder för att utföra beräkningar. Det är inte specificerat vilka matematiska metoder som anses lämpliga och därmed är det upp till läraren att välja vilka som ska presenteras. Tidigare forskning visar att det finns många olika räknestrategier att använda vid tiotalsövergångar i addition. I läroplanen står det även att eleverna ska få möjligheten att arbeta med olika representationsformer där laborativt material räknas som en representationsform. I forskningsbakgrunden framkommer det vilka negativa respektive positiva aspekter som finns kring användandet av laborativt material. I forskningsbakgrunden redogörs det för olika faktorer som kan påverka lärares val i undervisningen. Eftersom läroplanen inte specificerar vilka räknestrategier eller vilka laborativa material som ska användas i skolan ville vi undersöka vad lärare väljer att använda och varför.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka räknestrategier och hjälpmedel som lärare väljer att undervisa kring vid tiotalsövergångar i addition. Ett annat syfte är att undersöka hur lärare motiverar valet av räknestrategier och hjälpmedel. 

    Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare som har behörighet att undervisa inom matematik för årskurs 1–3. Lärarna fick svara på frågor som handlade om vilka erfarenheter de har kring hjälpmedel och räknestrategier. Lärarna svarade på hur de har gjort och varför de har gjort på det sättet. Intervjuerna transkriberades och sammanfattades i två mallar, en för hjälpmedel och en för räknestrategier. När materialet analyserades började vi med att koda, som innebar att söka efter ord eller fraser som uppkom ofta. Ett exempel på koder är när lärarna nämner vad de har använt både gällande räknestrategier och hjälpmedel. När tematiseringen gjordes fokuserade vi först på att särskilja hjälpmedel och räknestrategier. När det gällde lärarnas motivering kring valet av hjälpmedel eller räknestrategier kunde ytterligare teman finnas. "Hjälpmedel ska vara konkret" och "tillgång till material" är de teman som funnits kring motiveringen av hjälpmedel. "Väljer utifrån elevgruppen", "följer läromedlet" och "lärares erfarenheter" är teman som funnits kring motiveringen av räknestrategier.

    Resultat: Resultatet visar att 10-basmaterial är det hjälpmedel som flest lärare använder vid tiotalsövergångar i addition. Därefter kommer tallinje/linjal/måttband och spel. När det kommer till räknestrategier är standardalgoritmen den vanligaste, alla lärare i den här studien har valt att arbeta med den som en räknestrategi vid tiotalsövergångar i addition. Därefter kommer överbrygga tio/flytta över och delade tiotal/varje talsort för sig. Hur lärare motiverar valet av hjälpmedel och räknestrategier skiljer sig. När det gäller hjälpmedel har de flesta av lärarna uppgett att hjälpmedel ska vara konkret och ibland är det tillgången till material som bestämmer vilka hjälpmedel som används. När lärarna har valt räknestrategier uppger majoriteten att de utgår från elevgruppen eller helt enkelt väljer att följa det läromedel som används på skolan.

  • 242.
    Aronsson, Malin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lidman, Sebastian
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lärares upplevelser om digitaliseringens effekter på undervisning och elevers skriftspråk i årskurs 4–62017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka hur sju lärare som undervisar svenska i årskurs 4–6 upplever att den enskilde elevens texter skiljer sig beroende om eleven i fråga skriver på dator eller för hand. Studien syftar även till att undersöka om dessa lärare även upplever att elevernas skriftliga uttryck har påverkats sedan användningen av digitala hjälpmedel ökat i skolan. Förutom tidigare nämnda frågeställningar undersöks likaså om undervisningen har förändrats sedan digitaliseringens ökning i den svenska skolan. Detta undersöks genom en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har transkriberats och delats in i teman för att få fram de citat som använts i resultatet. Resultatet indikerar att mer än hälften upplever att texter som elever skriver på dator blir bättre än när de skriver för hand. Majoriteten informanter ansåg att elevernas skriftliga uttryck har försämrats sedan digitala hjälpmedel har ökat i skolan, resterande informanter ansåg sig ha för lite underlag för att kunna uttala sig. Alla informanter har uttryckt sig negativt på ett eller annat sätt om digitala hjälpmedels övriga påverkan på eleverna och hur undervisningen har förändrats. De övriga aspekterna innefattar motorik, motivation, teknikstrul, bristfällig kompetens hos elev eller lärare samt tillgång till digitala hjälpmedel. Dock poängterar tre av sju informanter att digitala hjälpmedel har en positiv effekt på elever med skrivsvårigheter.

  • 243.
    Aronsson, Petra
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Haglund, Isabell
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Den formativa bedömningens effekt på elevers utveckling av matematiska förmågor vid problemlösningsarbete2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Mot bakgrund av TIMSS-undersökningens (Trends in internationall Mathematics and Science Study, 2011) senaste resultatrapport som visar en nedåtgående trend bland svenska elevers matematikkunskaper, har fokus bland annat riktas mot bedömningspraktiken i Sverige i hopp om att förändra situationen. Forskning på senare år har visat att formativ bedömning ökar elevers lärande. Skolverkets (2013) definition av begreppet formativ bedömning beskrivs som en helhetsprocess med syfte att kartlägga och synliggöra var eleverna kunskapsmässigt befinner sig, för att läraren sedan ska kunna anpassa undervisningen utefter elevernas behov. På så vis sker en bedömning för lärande istället för av lärande. För att utveckla elevers kunskaper, har forskning även visat på vikten av variation i undervisningen och betonar problemlösningsarbete som viktigt för att utveckla elevers matematiska förståelse, i form av förmågor. Därför är det av intresse att undersöka den formativa bedömningens inverkan på matematisk förståelse vid problemlösningsarbete.

    Syfte:

    Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning olika matematiska förmågor utvecklas genom formativ bedömning vid problemlösningsarbete.

    Metod:

    Studiens empiri samlades in genom en kvalitativ forskningsansats i form av passiva och deltagande observationer samt tänka högt-observationer. Observationerna utfördes i en årskurs tre i två kunskapsmässigt heterogena grupper med sammanlagt sex elever. För att studiens tillförlitlighet skulle stärkas, användes videokamera vid observationerna. Utifrån vår teoretiska utgångspunkt bearbetades och analyserades datamaterialet.

    Resultat:

    I studien framkom det att formativ bedömning, vid problemlösningsarbete i grupp, har en positiv effekt på de matematiska förmågorna resonemangs- och kommunikations-förmågan.

  • 244.
    Aronsson, Petra
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Haglund, Isabell
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Elevers utveckling av matematiska förmågor vid problemlösningsarbete: Vilken betydelse har olika elevgrupperingar?2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

     Bakgrund: På senare år har man kunnat konstatera en försämring bland svenska elevers matematikprestationer. Då problemlösning omfattar många av de centrala delarna inom matematikämnet och därmed utvecklar elevernas kreativitet, har den fått ett större fokus i hopp om att förbättra den rådande försämringen gällande elevers matematiska kunskaper. Forskare som bland annat Cai (2003), poängterar vikten av att arbeta med problem då eleverna utvecklar och sammanfogar sina kunskaper på ett effektivt sätt. Forskning visar även på att det är mest gynnsamt att utföra problemlösningsarbete i grupp. Därför är det intressant att undersöka vilken gruppkonstellation som är mest givande för elevers utveckling av matematiska förmågor, i hopp om att utveckla deras matematiska kunskaper och därmed nå bättre resultat.

    Syfte: Vårt syfte med studien var att undersöka vilken inverkan olika elevgrupperingar har vid arbete med problemlösningsuppgifter för elevens utveckling av matematiska förmågor.

    Metod: Studiens data samlades in genom kvalitativa observationer med nio elever från årskurs tre. För att få en tydlig bild av hur de olika elevgrupperingarna påverkade elevernas matematiska utveckling i arbete med problem, uppmanades de att uttrycka sina tankar högt, vilket resulterade i en tänka högt-observation. Observationerna videoinspelades för att stärka tillförlitligheten i studien. All empiriinsamling sammanfattades och jämfördes för att kunna analyseras utifrån vår teoretiska utgångspunkt.

    Resultat: I studien framkom det att kunskapsmässigt heterogena grupper är att föredra framför nivågrupperade grupper, då resultatet visade att blandade grupper i högre utsträckning utvecklade de olika matematiska förmågorna vid arbete med problem

     

  • 245.
    Aronsson, Sara
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Blank, Veronika
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lärares syn på barns skrivutveckling i förskolan2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Språkforskare är idag eniga om att barn så tidigt som möjligt bör möta skriftspråket. Vi vet att det i förskolan ägnas mycket tid åt läsning och språklekar, men det sägs inte så mycket om skrivning. Lärarna i förskolan har inte ansett sig ha den kompetens som krävs för att lära barnen skriva. Skrivning och läsning hör ihop och utvecklas parallellt och vi vill belysa hur lärare i förskolan och skolan ser på skrivning i förskolan. Vi menar att det är intressant för lärare i de olika verksamheterna att ta del av varandras synsätt gällande barns skrivutveckling.

    Syfte:

    Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i förskola och skolans tidiga år ser på arbetet med barns skrivutveckling i förskolan. Syftet med vår studie är inte att kunna generalisera lärares syn på fenomenet, utan att skapa en förståelse.

    Metod:

    Studien bygger på kvalitativa intervjuer av lärare i förskolan och lärare i skolans tidiga år. Då syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i förskola och skolans tidiga år ser på arbetet med barns skrivutveckling i förskolan ansåg vi att intervjuer var den rätta metoden att använda oss av. Vi intervjuade sex lärare från förskola och sex lärare från skolans tidiga år. Enligt vår uppfattning är en större variation inte intressant för syftet, då vi inte avser att kunna generalisera lärares syn på fenomenet, utan vi avser endast att skapa en förståelse för fenomenet. Vid analysen har vi växlat fritt mellan olika tekniker. Vi började med att läsa igenom vårt material för att se om vi kunde hitta några mönster eller återkommande teman. Vi arbetade med en frågeställning i taget och kategoriserade de svar vi fick under lärarens roll, barnet och aktiviteter.

    Resultat:

    Vi kom fram till att det fanns markanta skillnader i hur lärarna ser på skrivutveckling i förskolan. Lärarna hade skilda åsikter om när man skall börja med skrivning, men de hade tämligen likartad syn på hur man skall arbeta i förskolan, förutom en lärare som anser att skrivningen kommer automatiskt och inte behöver uppmuntras. De största skillnaderna fanns i hur de ser på samverkan mellan förskola och skola gällande barns skrivutveckling.

  • 246.
    Arvidsson, Elin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Mc Culluogh Nylén, Michelle
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Utomhuspedagogikens betydelse i förskolan: en intervjustudie om pedagogers förhållningssätt kring utomhusmiljö i förskolan2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Upprinnelsen till den här studien var ett intresse av att undersöka hur pedagoger tänker om och använder sig av utomhuspedagogik som en resurs i barns lärande. Vad är då utomhuspedagogik? Det finns olika syn på vad utomhuspedagogik egentligen innebär. Enligt Szczepanski och Dahlgrens (1997) studie kan utomhuspedagogik omfatta all verksamhet som förekommer utanför förskolelokalerna. I pedagogiskt arbete utomhus kan man enligt Thulins (2006) avhandling få in flera olika ämnesområden i barns lärande. Exempelvis naturvetenskap, matematik, språk med mera. De teoretiska kunskaperna kan göras mer konkreta för barnen utomhus där de kan använda alla sina sinnen praktiskt. Deras förkunskaper blir dessutom bekräftade med hjälp av utomhuspedagogik. Enligt Engdahls (2014) avhandling har utomhuspedagogiken stor betydelse för barns lärande, de kan där använda sin kreativitet, fantasi och skapa egna lekar som leder till samspel, lärande och utveckling.

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka pedagogers förhållningssätt till och uppfattning om utomhuspedagogik.

    Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod där vi har valt att intervjua nio stycken pedagoger i tre olika förskoleverksamheter.

    Resultat: Pedagogerna upplever bland annat att utomhuspedagogik är betydelsefullt för barns lärande och de önskar mer tid och kunskap för detta. Utomhusmiljön är språkligt och motoriskt utvecklande samt främjar användandet av olika sorters material. Pedagogerna uttrycker även att samspel och kommunikation ökar medan konflikterna minskar utomhus. Något som framkom specifikt var betydelsen av att kombinera inomhusmiljön med utomhusmiljön för att kunna skapa de bästa förutsättningarna för barns lärande. De hinder som framkommer är brist på kunskap, säkerhet, resurser och pedagogers tid vad gäller planering av utomhusvistelsen.

  • 247.
    Arvidsson, Ellen
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Eriksson Bokrot, Frida
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Det är aldrig barnets fel: En kvalitativ studie av hur stödgruppshandledaren talar om sin egen roll, metoden och det enskilda barnet2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This is a qualitative study designed to investigate how professional support group leaders talk about their role as supervisor of support groups for children and adolescents with problematic home situations. We also examine how these supervisors talk about the method they use and how they talk about the individual child. We have chosen critical discourse analysis to help us explore if there are different ways to talk about these territories. Our questions are:

    • How does the support group leader talk about his role?
    • How does the support group leader talk about the method?
    • How does the support group leader talk about the individual child?

    The theories we have chosen to use in the analysis of our material is Aaron Antonovsky's Sense of Coherence and social constructivism. We have, as mentioned, chosen to do a qualitative study using semi-structured interviews conducted with seven active support group leaders at three different support group organizations. We transcribed the interviews and coded them separately and then went through the coded material together. The analytical method we have chosen is discourse analysis focusing on Norman Fairclough´s critical discourse analysis. Along with Fairclough´s three-dimensional model, we analyzed the interviews at the following levels: text practice, discursive practice and social practice. Based on our purpose and our questions we managed to distinguish six different discourses, within each territory we found two discourses that stood in contrast to each other. In the territory "How the support group leader talks about his own role," we found the knowledge discourse and the playful discourse. In the territory "How the support group leader talks about the method" we were able to discern a discourse view of the method as complete and a view of the method as adaptable. In the territory "How the support group leader talks about the individual child" we found the discourse about the perception of the child as a subject and the perception of the child as an object. These discourses were put together to constitute two discourse chains which showed two different orientations of the support group leader. We then analyzed these discourse chains our theories and questioned them based on how the two different types of leader’s we located could affect the method’s design and the children participating in support groups. The study concludes with a part in which we compare our results with earlier research within this field followed by suggestions for further research.

  • 248.
    Arvidsson, Ida
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Larsson, Linda Marie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Och den ljusnande framtid?: en studie om ungdomar på yrkesinriktad folkhögskola och deras drömmar om framtiden2004Independent thesis Advanced level (professional degree)Oppgave
  • 249.
    Arvidsson, Mia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Larsson, Viktor
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Rädsla för att misslyckas: En kvantitativ studie om personlighetens påverkan på "Fear of Failure" i arbetslivet2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Fear of failure (FF) har negativ påverkan på individers motivation, val av arbete, prestationsförmåga och allmänt välbefinnande och kan uppstå när människor skall ta olika beslut.

    Vår studie avsåg att undersöka om fear of failure kan förklaras av personlighet och om det fanns andra påverkansfaktorer, så som socioekonomisk status, ålder och kön.

    En kvantitativ metod användes och datainsamlingen skedde via en webbaserad enkät innehållande 62 frågor. Deltagarna i studien (N = 153), bestod av 115 kvinnor (75%) och 38 män (25%). IPIP-30 användes för att mäta personlighet och Performance Failure Appraisal Inventory (PFAI) användes för att mäta fear of failure.

    Resultatet visade i regressionsanalys ett mycket starkt statistiskt signifikant samband (r = .69) mellan fear of failure och personlighetsfaktorn neuroticism, samt att det kunde förklara ≈ 53% av variansen inom fear of failure. Resultatet var förvånansvärt starkt och tydligt och visade på ett övertygande sätt att personlighet förklarade en stor del av innehållet i det begrepp som kallas "fear of failure".

    Vår slutsats är därför att fear of failure som begrepp, tillsammans med tillhörande mätinstrument (PFAI-skalan), blir överflödigt och kan istället ersättas av personlighetsfaktorerna i femfaktormodellen.

  • 250.
    Arvidsson, Sara
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Olausson, Matilda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Man lär sig något varje dag, men man liksom märker det inte: En studie om barns medvetenhet kring sitt eget lärande på fritidshemmet2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund I det här arbetet har vi undersökt hur barn ser på sitt eget lärande i fritidshemmet och i skolan. Värderar barnen sitt lärande på olika sätt? Uppfattar barnen att de lär sig något i de båda verksamheterna? Av våra personliga erfarenheter så har fritidshemmet i en del fall undervärderats som lärande verksamhet av en del vuxna. Utifrån detta blev vi intresserade att undersöka hur barn uppfattar sitt eget lärande. Syfte Syftet med vårt arbete är att undersöka barns medvetenhet om sitt eget lärande på fritidshemmet.  Metod För att kunna undersöka vårt syfte valde vi att använda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer utifrån barns perspektiv. Vi valde att genomföra våra intervjuer på en skola. De barn som tillfrågades gick i årskurs 3–4 på tre olika fritidshem. Under intervjuerna användes ljudupptagning. Direkt efter intervjuerna, transkriberades intervjuerna ner på ett dokument på en dator. I analysarbetet använde vi oss av färgkodning för att hitta teman i datamaterialet. Resultat Barnen i intervjuerna berättade att skolan är viktig, ”seriös” och att det är där de lär sig vad saker heter. Det som barnen uttrycker att de lär sig i skolan är bland annat matematik, svenska och engelska. Detta ansåg barnen var viktigt för deras framtida yrkesliv. Samtliga barn ansåg att det är roligt att vara på fritidshemmet. Där får de lära sig att göra saker till skillnad från i skolan. Det framkom i intervjuerna att barnen hade olika uppfattningar om lärandet på fritidshemmet. En uppfattning var att det är viktigare att lära sig i skolan. Andra barn ansåg att det var lika viktigt att lära sig i båda verksamheterna. Några barn hade uppfattningen om att de inte lär sig alls på fritidshemmet. De flesta barn kunde beskriva att ett lärande sker på fritidshemmet men en del av dessa barn hade svårt att definiera vad de lär sig.  

2345678 201 - 250 of 3426
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf