Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 635
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Holgers, Kajsa-Mia
    Sahlgrenska University Hospital, Department of Audiology.
    The impact of perceived tinnitus severity on health-related quality of life with aspects of gender.2001Inngår i: Noise & Health, ISSN 1463-1741, E-ISSN 1998-4030, Vol. 3, nr 10, s. 39-51Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Nottingham Health Profile (NHP) has been used to investigate the health profiles in different medical conditions. It has, however, never been applied to tinnitus sufferers. The present study aimed at investigating relationships between the perceived severity of tinnitus, audiometric data, age, gender and non-disease specific health-related quality of life measured with the NHP divided into two sections; NHP I (topics related to health status) and NHP II (health induced problems in daily life). These parameters were statistically analysed to identify predictive factors to the perceived severity of tinnitus, described by the Tinnitus Severity Questionnaire (TSQ). A total of 186 consecutive tinnitus patients (57 females and 129 males) attending an audiological specialist clinic in Sweden were included in the study. The stepwise regression model used explained 37.8 per cent of the variance in the perceived severity of tinnitus, and the significant predictors were: "Emotions", "Sleep", and "Pain", three of the six dimensions of the NHP I. Differences between gender were found in NHP II and age-related differences emerged in NHP I when male and female patients were compared to normal controls.

  • 202.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Holmes, A
    University of Florida, Department of Communicative Disorders, College of Public Health and Health Professions.
    Widén, Stephen E.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Bohlin, Margareta
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Cultural and social perspectives on attitudes, noise, and risk behavior in children and young adults2008Inngår i: Seminars in Hearing, ISSN 0734-0451, E-ISSN 1098-8955, Vol. 29, nr 1, s. 29-41Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 203.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Lundin, Linda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Dauman, Nicolas
    Department of Psychology, University of Poitiers, France.
    The experience of tinnitus and its Interaction with unique life histories2014Inngår i: / [ed] Professor Dr. Birgit Mazurek, Charité University Hospital, Berlin, 2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives

     

    Alleviating tinnitus is a challenging project for professionals within audiology and related fields. Meeting a suffering patient can be challenging as it demands a special interest for the patient as a complex living system. One perspective that risks being placed in the background, is the experience of the patient – the inside perspective.

    Focus of the present study was to describe tinnitus through the eyes of the sufferer reflecting two aspects: Why is tinnitus accompanied by a psychological suffering? Can the personal life history contribute in making the relationship between tinnitus and the experienced suffering more comprehensible?

     

    Methods

     

    The unique meaning structure of patients’ reflections on their life with tinnitus was explored by the use of the narrative psychological approach. Participants were women and men in the age between 40-60 years and for whom tinnitus was experienced as a major problem. Individual, tape-recorded, deep interviews (3 – 4 for each patient) took place over a period of 3 to 4 months. The ethical committee in the West region of Sweden approved the study.

     

    Results

     

    In resemblance with how people suffering from a severe illness construct their stories (Gergen & Gergen, 1983) the analysis of the study samples’ narratives emanated from three plot dimensions: stability, progression and regression. Patients who in their passed had been faced with several serious challenges seemed to have a particularly pessimistic undertone. This may reflect how the construction of life stories interacts with previous experiences and interpretations. Tinnitus may thus pose a particularly great challenge for individuals who have experienced accumulative trauma in their past.

     

    Conclusion

    By allowing different voices to be heard increased understanding can be gained about how tinnitus interacts with unique life histories.

     

  • 204.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Lundin, Linda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Dauman, Nicolas
    University of Poitiers, Department of Psychology, CAPS-EA4050, Poitiers, France.
    The Experience of Tinnitus and Its Interaction With Unique Life Histories: Life Events, Trauma and Inner Resources Narrated by Patients With Tinnitus2020Inngår i: Frontiers in Psychiatry, ISSN 1664-0640, E-ISSN 1664-0640, Vol. 11, artikkel-id 6Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: The challenges facing people with chronic tinnitus include finding relief and rebuilding quality of life. However, previous traumatic episodes may influence adjustment and prolong suffering. Recovery implies reducing aggravating reactions and improving social roles, relationships and interests. Self-narratives about living with tinnitus have not yet received the attention they deserve in the research literature. Thus, the main goal of the present study was to illustrate how tinnitus suffering interacts with the participants’ unique life histories. Method: Four women and one man (ages 52–58) took part in the study after consulting a special hearing clinic for annoying tinnitus. Criteria for inclusion were that tinnitus was regarded as a problem with negative consequences for quality of life. The participants should be willing to share how the experience of tinnitus suffering interacts with their previous life story. Narrative methodology was employed in order to achieve the goals of the study. We used unstructured interviews with free conversation, which allowed for rich narratives with full contextual meaning. Results: The findings, based on the narrative analysis, revealed that three out of five participants presented a regressive form of narrative indicating ongoing struggles beyond tinnitus itself, which they were unable to bring to closure. For them, valued goals were continuously thwarted by frustrating circumstances in their lives, either past events or current unresolved issues. Progressive and stable narratives, as identified in the other two participants, demonstrated values that rely on others’ attitude and understanding toward their suffering, in sharp contrast to the regressive narratives. We suggest that a central issue in tinnitus rehabilitation should be to help suffering patients to overcome unresolved conflicts and thereby extend their ability for a fuller commitment in life. Conclusion: Considering enduring tinnitus as a chronic condition, whose course is likely to vary depending on the patient’s general health status, an alteration of progressive and stable narratives is likely to occur during the lifespan. A progressive narrative shows similarities to the core construct of the salutogenesis model of health promotion (1). In conclusion, a narrative approach in tinnitus rehabilitation can be health promoting by offering the patient the opportunity to engage in storytelling, which in turn can increase comprehensibility and a sense of coherence. © Copyright © 2020 Erlandsson, Lundin and Dauman.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 205.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Lundin, Linda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Punzi, Elisabeth
    Gothenburg University, Department of Psychology, Gothenburg, Sweden..
    A discursive analysis concerning information on "ADHD" presented to parents by the National Institute of Mental Health (USA).2016Inngår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 11, artikkel-id 30938Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A discourse analysis was performed based on an online document under the headline: "What is Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD, ADD)?" published by the National Institute of Mental Health (NIMH), USA. Three parts of the document were analysed: (1) The introductory part, as this sets the tone of the whole text. (2) Parts of the text that were specifically addressed to parents. (3) Etiology and pathology of "ADHD" with reference to a number of different symptoms and behaviors. Inattention and hyperactivity are presented in the document as a floating spectrum of symptoms caused by "ADHD." Other factors of importance for children's development, that is, early attachment, close relationships, previous experiences, culture, and contexts are ignored. Children who are perceived as inattentive and hyperactive are portrayed as having inherent difficulties with no reference to their emotions or efforts to communicate. The child is viewed as suffering from a lifelong disorder that might not be cured but controlled by a diagnosis and subsequent medication. Parents are advised to control their child's behavior and to strive for early diagnosis in order to receive treatment provided by experts. Those who are presented as experts rely on a biomedical model, and in the document, detailed descriptions of medication to correct the undesired behaviors are provided. The value of judgment in the assessment of different symptoms and behaviors that signifies "ADHD" is absent, rather taken-for-granted beliefs were identified throughout the document. A heterogeneous set of behaviors is solely described as a disorder and hereafter it is stressed that the same behaviors are caused by the disorder. In this manner, cause and effects of "ADHD" are intertwined through circular argumentation.

  • 206.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Olsen, Stephen E.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    The effects of noise, attitudes, and risk taking on children and young adults.2004Inngår i: Perspectives on Aural Rehabilitation and Its Instrumentation, Vol. 12, nr 1, s. 8-12Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 207.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Persson, Maj-Liz
    Karolinska University Hospital in Huddinge, Division of Psychiatry, Department of Clinical Neuroscience.
    A longitudinal study investigating the contribution of mental illness in chronic tinnitus patients2006Inngår i: Audiological Medicine, ISSN 1651-386X, E-ISSN 1651-3835, Vol. 4, nr 3, s. 124-133Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The nature of affective components seen in relation to tinnitus suffering was investigated in 70 patients consulting at an audiological clinic. They were interviewed and answered the Spielberger's State and Trait Anxiety Inventory (STAI) and the Beck's Depression Inventory (BDI). It was hypothesized that an anxious and depressed mood might be a sign of a serious psychiatric illness and, therefore, diagnostic interviews including the Structural Clinical Interview for DSM-III-R (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders), Axis II (personality) disorders (SCID-II), the BDI, the Montgomery A?sberg Depression Rating Scale (MADRS) and the Hopelessness Scale (HS), as well as biomedical tests, were conducted in a subgroup of 18 individuals. Fifty per cent (two women and seven men) were diagnosed as suffering from a personality disorder. No significant relationships were revealed when various biochemical markers were analysed. One and a half years later, 16 subjects were interviewed a third time and answered the STAI and the BDI. There was a clear trend in the data showing that patients having a personality disorder did not change their distress profile from the first to the third period of assessment. In these patients, a vicious circle caused by pronounced intolerance to life stress seems to operate in a more serious way than in patients who do not suffer from a personality disorder. © 2006 Taylor & Francis.

  • 208.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Punzi, E.
    Department of Psychology, Gothenburg University, Sweden.
    A biased ADHD discourse ignores human uniqueness2017Inngår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 12, artikkel-id 1319584Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 209.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Punzi, Elisabeth
    Gothenburg University, Department of Psychology, Gothenburg, Sweden.
    Challenging the ADHD consensus2016Inngår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 11, nr 1, s. 1-2, artikkel-id 31124Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 210.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Sjöberg, LenaHögskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Barn- och ungdomsforskning: metoder och arbetssät2013Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 211.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Widén, Stephen E.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Riskbeteende och sociala faktorers betydelse för barns och ungdomars hörsel.2006Inngår i: Inre och yttre världar: funktionshinder i psykologisk belysning, Lund: Studentlitteratur , 2006, s. 111-128Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 212.
    Essman, Mattias
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Lugnet efter stormen: En kvalitativ studie om delar av polisens omorganisation2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur polismyndighetens omorganisation, med avsikt att öka medarbetarnas delaktighet, motivation samt organisationens flexibilitet, upplevs av dess medarbetare. Studien var baserad på sex deltagare varav fyra poliser samt två civilanställda från region Väst. För att undersöka deltagarnas upplevelser har det genomförts semi-strukturerade intervjuer.De semi-strukturerade intervjuerna har låtit författaren kunna ställa följdfrågor vilket har bidragit till att kunna utforska deltagarnas upplevelser närmare. Intervjumaterialet spelades in på en mobiltelefon och transkriberades därefter. Genom transkriberingarna identifierades sedermera flera återkommande koder som tillsammans bildade olika teman. Dessa teman bildade sammanlagt sex huvudkategorier vilka är: förutsättningar inför omorganisationen, inställning till omorganisationen, motivationsfaktorer, strukturella faktorer, bristande förtroende samt bristande förståelse. Resultatet visade att samtliga deltagare hade blivit informerade om omorganisationen innan dess genomförande. Informationen varierade dock i kvalité varpå deltagarna upplevde olika grad av tillfredsställelse. Ingen av deltagarna hade förväntningar på omorganisationen och deltagarna redogjorde för skillnader i upplevd motivation och olika strukturella fördelar och nackdelar efter omorganisationen. Vidare visade resultatet att en del deltagare upplevde bristande förtroende för chefer och ledning efter omorganisationen. Slutligen visade resultatet att samtliga deltagare upplevde svårigheter med att förstå målsättningen om ökad organisatorisk flexibilitet.

  • 213.
    Fagerberg, Elin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Jevås, Jennie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Samverkan mellan KASAM, personlighet och stress2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Stress på arbetsplatsen ökar i dagens samhälle, och arbetsbelastningen och kraven inom sjukvården blir större. Studiens syfte var att undersöka om det fanns samvariationer mellan KASAM (känsla av sammanhang), stress, personlighetsvariablerna; neuroticism, extraversion, samvetsgrannhet, öppenhet, vänlighet, samt ålder. Även jämförande analyser har genomförts med syftet att undersöka om det fanns skillnader mellan grupper. Undersökningar har också gjorts för att se om KASAM och stress kunde prediceras. En enkätundersökning har genomförts på en barnavdelning vid ett sjukhus i Mellansverige. Det var 44 respondenter som deltog i undersökningen, alla kvinnor. Medelåldern var 48 år. Analyser har genomförts genom korrelationer, regressioner, t-test och ANOVA. Resultatet av studien visade främst ett starkt negativt samband mellan KASAM och stress, vilket låg i linje med tidigare forskning. Det visade också att KASAM har ett positivt samband med ålder bland kvinnor, något som skiljde sig från tidigare forskning, samvariationen har tidigare endast setts bland män. Studien visade också att ålder och stress hade ett signifikant negativt samband. Personlighetsdraget neuroticism visade sig ha ett negativt samband med KASAM och ett positivt samband med upplevd stress. Samvetsgrannhet hade i studien ett negativt samband med stress och ett positivt samband med KASAM. Studien visade även att stress och neuroticism till 62% kunde predicera KASAM. Resultatet visade dessutom att det fanns en signifikant skillnad i graden av upplevd stress mellan de som arbetat 0-5 år, jämfört med de som arbetat 6-20 år, samt de som arbetat 21 år eller mer på arbetsplatsen.

  • 214.
    Falkeling, Ida
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Everlund, Kristoffer
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Upplevd anställningsbarhet bland högskolestudenter: Betydelsen av ålder, upplevd självförmåga samt extraversion2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd anställningsbarhet, extraversion, självförmåga (eng. self-efficacy) och ålder hos studenter på en högskola i Västsverige. Vidare syftade studien till att undersöka i vilken grad dessa faktorer kan predicera upplevd anställningsbarhet. Det gjordes även en jämförelse mellan skillnader i upplevd anställningsbarhet dels mellan olika program, dels mellan kvinnor och män. Enkäter delades ut till studenter som läste andra året på programmen för förskollärare, sjuksköterskor, socialpsykiatrisk vård, personalvetare, digitala medier och lantmäteriingenjörer. Av resultatet framkom att självförmåga och ålder kan predicera upplevd anställningsbarhet samt att det fanns ett positivt samband mellan var och en av prediktorerna och upplevd anställningsbarhet. Ingen signifikant könsskillnad i upplevd anställningsbarhet framkom av undersökningen. Däremot kunde skillnader mellan de olika programmen utläsas som signifikanta där sjuksköterskor självskattade sig själva högst i upplevd anställningsbarhet.

  • 215.
    Fihn, Belinda
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Jumark, Linnéa
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    "De bästa marknadsförarna är ju våra medarbetare": En kvalitativ studie av medarbetares syn på en organisations interna varumärkesarbete2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att genom att använda medarbetarnas röster studera hur de ser på den egna organisationens interna arbete med organisationens varumärke, d.v.s. internal branding. Tidigare studier som studerat det interna varumärkesarbetet har inte visat på metoder för hur medarbetarna kan involveras i varumärkesarbete. Våra forskningsfrågor handlar om hur medarbetarna upplever organisationens varumärke, hur synen på det interna arbetet skiljer sig mellan ansvariga och medarbetare och hur medarbetarna själva skulle vilja utforma det interna varumärkesarbetet. Resultatet bygger på 12 kvalitativa intervjuer med 8 medarbetare och 4 ansvariga för varumärkesarbetet. Data analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visar att medarbetarna har idéer om hur organisations interna varumärkesarbete ska utformas i framtiden. Resultatet är i linje med tidigare forskning men bidrar med att involvera medarbetarna genom att fråga om hur de skulle vilja utforma arbetet. Slutsatsen som kan dras är att organisationer kan involvera medarbetarna i arbetet genom att be dem bidra med sina upplevelser av varumärket idag och hur de skulle vilja att organisationen arbetade i framtiden.

  • 216.
    Finnson, Annika
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Lindberg, Frida
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Kan organisatoriskt engagemang till arbetsplatsen vara en prediktor för upplevd stress?2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sjukskrivningar med anledning av stressrelaterade åkommor har ökat stort de senaste åren och det skiljer sig i antalet mellan kvinnor och män. Tidigare forskning visade på att medarbetare med högt organisatoriskt engagemang hade en starkare vilja till att utöva större arbetsinsatser och ansträngningar på uppdrag av organisationen. Det fanns dock en risk med att den anställda gjorde en så stor ansträngning att det påverkade återhämtningen, som i sin tur kunde leda till stressrelaterade sjukdomar.

    Studier på arbetsrelaterad stress förekommer i stor utsträckning, dock har få studier undersökt sambanden mellan variablerna organisatoriskt engagemang och arbetsrelaterad stress. För att besvara frågeställningarna har en kvantitativ studie gjorts där datainsamlingen skedde genom både onlinebaserad enkät samt pappersenkäter med totalt 25 påståenden. Enkäten bestod av två etablerade frågeformulär; Organizational Commitment Questionnaire (OCQ) samt Perceived Stress Scale 10-items (PSS) som avsåg att mäta engagemang på arbetsplatsen samt arbetsrelaterad stress. Totalt deltog 233 personer i studien (M= 34,9 år, SD= 10,2 år, åldersintervall 18–68 år, 63% kvinnor). Variablerna visade på en normalfördelning och därför kunde en enkel linjär regression göras.

    Resultatet visade på ett negativt statistiskt signifikant samband mellan engagemang och stress hos kvinnor, dock inte hos män. Engagemangsnivåer kan i högre utsträckning predicera stressnivåer hos kvinnor än hos män.

  • 217.
    Fjellman, Therese
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Ylander, Elin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Är emotionell intelligens här för att stanna?2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Emotionell intelligens har på senare årtionde blivit ett alltmer omtalat begrepp och beskrivs ofta med andra begrepp som: motiverande, empatisk, social förmåga, värme och optimism. Föreliggande studie fokuserar på emotionell intelligens hos chefer, samt att undersöka vilka variabler som samvarierar med Ronthys emotionell intelligens. Studien omfattade 95 chefer inom Göteborg och Mölndal. För att besvara studiens frågeställningar användes t-test, ANOVA och multipel regression. Beroende variabel var Ronthys emotionell intelligens och oberoende variabler var emotionell intelligens mätt med hjälp av ett väl beprövat instrument (BEIS-10) och HrQM empati. Resultaten visade att det fanns könsskillnad och det fanns en statistisk signifikant skillnad gällande HrQM empati, samt variabeln BEIS-10 (1) bedömning av egna känslor. ANOVA visade inga signifikanta skillnader i Ronthys emotionell intelligens beroende på befattning. Utifrån regressionsanalysen förklarade HrQM empati, BEIS-10 (4) reglering av andras känslor och BEIS-10 (5) känsloyttringar en del av variansen i Ronthys emotionell intelligens. HrQM empati förklarade mer av variansen än de övriga variablerna, trots att skillnaderna var små. Slutsatsen visade, gällande det studerande stickprovet, att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan kvinnor och män i Ronthys emotionell intelligens. Kvinnor visade, enligt självskattningar, mer HrQM empati i sitt ledarskap än män, vilket är intressant då empati anses vara en del av begreppet emotionell intelligens

  • 218.
    Floberg, Bent
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Avdelningsledare på högskolan: Möten och ledarskapsroller2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att illustrera avdelningsledares roller och möten i det dagliga arbetet. Uppdraget som avdelningsledare på en högskola är speciellt då avdelningsledaren arbetar inom tre olika kulturer samt är begränsat i både tid och omfattning. Studien har utförts genom observationer där tre avdelningsledare har följts. Resultatet visar att 64 % av arbetstiden gick åt till olika typer av möten och de vanligaste ledarskapsrollerna som observerades var som ledare och informationsspridare. Vidare bedömdes avdelningsledarna bedriva ett ledarskap som visade sig till övervägande del vara vad som enligt Luthans (1988) är ett effektivt ledarskap för organisationen, snarare än ett karriärinriktat ledarskap.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 219.
    Fors, Petra
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Rosenqvist, Agnes
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Känsla av sammanhang samt socialt stöd: faktorer som samvarierar med upplevd stress2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den aktuella studien var en enkätstudie som undersökte samvariation mellan stress, känsla av sammanhang samt socialt stöd. Undersökningen jämförde även skillnader på upplevd stress beroende på antal motionsdagar i veckan. Det undersöktes även skillnader på upplevd stress samt upplevt socialt stöd beroende på civilstatus. Det var 49 elever som läste Vård och omsorgsprogrammet på vuxenutbildningen som deltog i undersökningen. Respondenterna var 40 kvinnor samt 9 män mellan 20-58 år. Resultatet av korrelationen visade ett starkt negativt signifikant samband mellan KASAM och upplevd stress. Vilket går i linje med tidigare forskning (Korotkov & Hannah 1994). Resultatet visade ett medelstarkt negativt signifikant samband mellan upplevd stress och socialt stöd som också går i linje med tidigare forskning (Glozah & Pevalin, 2014). I regressionsanalysen predicerade KASAM stress men socialt stöd predicerade inte stress på egen hand.

  • 220.
    Forsberg, David
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Karlsson, Cecilia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    En positiv revolution för förändring: Hur Appreciative Inquiry kan bidra till att utveckla organisationer2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kommuner och företag står inför stora utmaningar, både när det gäller att behålla befintlig personal men även när det gäller att rekrytera nya medarbetare som vill arbeta inom offentlig sektor. Som ett led i arbetet med att möta dessa utmaningar har Grästorps kommun valt en satsning på i första hand sina ledare men som även i förlängningen ska komma alla till del inom kommunen. Ett arbete med värdskap har funnits under flera år och gett goda resultat men kommunen vill lyfta det ett steg högre. För att göra detta har de valt att arbeta aktivt med metoder som Appreciative Inquiry, uppskattande ledarskap, coaching och ledarskapsutveckling. Appreciative Inquiry (AI) är en metod för att fokusera på det positiva som redan finns i organisationen istället för att lägga fokus på problemen som finns. Denna studie har, genom att intervjua fyra chefer, undersökt hur de upplevde att en satsning på metoder eller arbetssätt som AI kan bidra till ett utvecklingsarbete i organisationen. Några av de viktigaste resultaten som framkommit i studien är att AI handlar om att hitta ett nytt fokus, att det kräver en annan form av ledarskap och att för att det ska fungera och bli hållbart krävs att ledarna får stöd. Det finns i dagsläget ytterst lite svensk forskning inom området AI och även internationellt finns det få forskningsrapporter som belyser eventuella baksidor av AI, vilket gör att det finns ett behov av denna forskning.

  • 221.
    Forsman, Oscar
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Heisler, Rebecca
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Samband mellan specifika personlighetsdrag och inkomst2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Idag finns det endast begränsad forskning om sambanden mellan inkomstutfall och specifika personlighetsdrag, därför ville vi undersöka detta vidare. Syftet med studien var sålunda att undersöka sambanden mellan inkomstutfall och specifika personlighetsdrag inom Big Five. Uttrycket ”fasett” användes i studien och avsåg specifika personlighetsdrag som tillsammans bildade bredare benämningar på olika personlighetsdrag. Personlighetsdragen delades in i fem bredare benämningar (faktorer) och 30 specifika personlighetsdrag, varav 11 lyftes fram i denna studie. Sambanden studerades på fasettnivå, samtidigt som det kontrollerades för ålder, kön och antal år i nuvarande yrket. Studien bestod av en enkät med två delar, dels med 16 självskattade frågor kring inkomst dels med 120 självskattade påståenden kring personlighet, IPIP NEO - 120. Data bearbetades med en korrelationsanalys och en multipel regressionsanalys. I studien testades fyra hypoteser, där tre av fyra kunde få stöd av resultatet (N=131, ålder 18–61 år, 68% kvinnor och 32% män). Anxiety (ångest), assertiveness (bestämdhet) och achievement-striving (prestationsinriktad) var de tre fasetter som fann stöd i resultatet. Modesty (blygsamhet) fann inte stöd. Av alla fasetter så visade adventurousness (äventyrlig) (β = .24, p = .02) och achievement-striving (prestationsinriktad) (β = .25, p = .01) störst prediktiv (förutsägande) förmåga tillsammans med kontrollvariabeln ålder (β = .52, p < .001). Resultaten från studien kan vara till hjälp genom att ge en bild av personlighetens generella prediktiva förmåga för inkomst samt vikten av samspelet mellan yrkeskvalifikationer och personlighet. Kunskap om hur personlighet samvarierar med inkomst kan bidra till utveckling inom områden som rekrytering, personalvägledning och lönesättning

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 222.
    Forsman, Rebecka
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Motivation i samband med monotona arbetsuppgifter: En kvalitativ studie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur montörer som arbetat länge med monotona arbetsuppgifter upplever sitt arbete i förhållande till känslan av kompetens, samhörighet och autonomi, samt vad de tycker kan förbättras för att det ska uppfyllas i större utsträckning. Sex intervjuer genomfördes och materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys. I studien framkom att alla respondenterna ansåg att det är viktigt att ha kompetens för att kunna utföra sina arbetsuppgifter och för organisationens utveckling. Kompetens utvecklades med hjälp av tydliga riktlinjer inom organisationen men skulle kunna vidareutvecklas genom fler utbildningar samt utöka karriärmöjligheterna internt. Samhörigheten ansågs vara stark inom arbetslaget men den skulle kunna stärkas ytterligare mellan arbetsgrupperna. Resultatet visade på att respondenterna upplevde att de inte har en känsla av autonomi i sitt arbete och att det är svårt att påverka sina arbetsuppgifter. Det visar sig även i tidigare studier att yrken som exempelvis montörer vanligtvis brukar vara hårt styrda och därmed svåra att förändra.

  • 223.
    Forster, Sarah
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Svenska ungdomars uppfattning av sexualkunskapen de får i skolan: En kvalitativ studie med fokus på upplevelser2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sexualkunskapen i skolan är viktig för att guida ungdomar framåt i livet, där vissa skolor lyckas bättre med denna uppgift än andra. Forskning kring resultat av sexualundervisningen finns, men studier som undersöker ungdomarnas uppfattning är mer sällsynt.

    Denna fenomenologiska studie ämnar bidra till att synliggöra elevernas åsikter och önskemål. Studien baseras på elva semistrukturerade intervjuer där 18-åriga ungdomar fått möjlighet att utvärdera och kommentera sexualkunskapen i skolan.

    I resultaten av den tematiska analysen framträdde tre tydliga teman: lärarens insats och påverkan, undervisningens innehåll och upplägg samt tid som ägnas åt ämnet. Det övergripande resultat som återfinns i samtliga intervjuer är besvikelse/missnöje, vilket även präglar resultaten av analysen. Ett oväntat resultat var att flertalet informanter var nöjda med sexualundervisningen i mellanstadiet, men att den blev sämre i högstadiet.

    Studiens resultat ger förståelse för att eleverna upplevt sexualkunskapen som knapphändig, ytlig och gammaldags samt att de önskar en uppdaterad undervisning som möter deras behov. Vidare önskas lärare som är trygga inom ämnet och därmed påvisar en säkerhet i rollen som sexualkunskapslärare, samt mer lektionstid för sexualkunskap. Studien utgör därmed ett bidrag till utvecklingen av dagens sexualundervisning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 224.
    Forsén, Märit
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Larsson, Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Belief in a just world och attityder till individuell lönesättning: vad avgör om du upplever att du får vad du förtjänar?2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Enligt tidigare forskning är anställdas attityd till individuell lönesättning viktigt för hur väl lönesystemet kommer att fungera i en organisation. Denna studie syftade till att undersöka i vilken grad Belief in a just world (BJW) har samband med attityd till individuell lönesättning. BJW handlar om behovet att tro att världen är rättvis och att människor får vad de förtjänar. Begreppet kan delas in i personlig BJW och generell BJW. Personlig BJW handlar om tron att händelser i det egna livet är rättvisa och generell BJW om tron att världen överlag är rättvis. Syftet var även att undersöka i vilken grad personlig och generell BJW predicerar attityd till individuell lönesättning när inställning till lönesystemet och upplevd lönerättvisa kontrollerades för. Data samlades in via enkäter som mätte attityd till individuell lön, personlig och generell BJW, inställning till arbetsplatsens lönesystem samt upplevd lönerättvisa. Totalt 54 respondenter deltog varav 44 kvinnor och 10 män. Medelåldern var 43,7 år (s= 9,5). Respondenterna kom främst från offentlig sektor. En positiv korrelation (.24) mellan personlig BJW och attityd till individuell lönesättning hittades. De som i högre grad trodde att världen var rättvis hade en mer positiv attityd till individuell lönesättning. När fler faktorer kontrollerades för var inställningen till arbetsplatsens lönesystem och upplevd lönerättvisa starkare prediktorer för attityd till individuell lönesättning än generell och personlig BJW

  • 225.
    Francke, Sophia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Strandh Bäckström, Linn
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Lojalitet, motivation och socialt stöd inom bemanningsbranschen: En kvalitativ studie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Lojalitet, socialt stöd och motivation anses vara väsentliga faktorer för företags framgång. Bemanningsföretag verkar i en expansiv bransch där konkurrensen om lönsamma affärer och professionella medarbetare ökar. Med utgångspunkt från att konkurrensen inom branschen kommer att öka finns det fördelar med att verka för en ökad långsiktighet vad gäller anställningstiden i branschen. Syftet med studien var att undersöka hur ett bemanningsföretags interna medarbetare och externa konsulter upplevde konsultrollen, lojalitet, socialt stöd, kommunikation och motivation samt eventuella diskrepanser mellan de interna medarbetarna och externa konsulternas inom dessa områden. Kvalitativ metod har använts och semistrukturerade intervjuer har genomförts med nio respondenter. Tematisk analys användes vid bearbetningen av insamlad data. Studiens resultat visade, i enlighet med tidigare forskning, att kommunikation var en viktig faktor för att skapa lojalitet. I studien betonades vikten av personliga möten för att förbättra den personliga relationen och kommunikationen. Faktorer som bidrog till ökat socialt stöd var en individanpassad och tydlig kommunikation, feedback, konsultträffar samt konsultchefer som var väl insatta i arbetsförhållandena för de externa konsulterna. De främsta motivationsfaktorerna var utbildning och kompetensutveckling. Andra motivationsfaktorer som framhölls var goda relationer på arbetsplatsen samt intressanta arbetsuppgifter. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 226.
    Fransson, Madelene
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Johansson, Jessica
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Konflikthanteringsstil och upplevd stress hos universitetslärare2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Stress har funnits förekomma i läraryrket. Stress kan samvariera med konflikter i den psykosociala arbetsmiljön. Studiens syfte var därför att undersöka om konflikthanteringsstilar hade något samband med upplevelsen av stress. Ett annat syfte var att undersöka vilken konflikthanteringsstil som var mest och minst förekommande, samt att belysa universitetslärares upplevda stressnivå. Ytterligare syfte var att undersöka om stress och konflikthanteringsstilar hade något samband med kön och ålder. Undersökningens deltagare var 92 heltidsanställda universitetslärare (52 kvinnor) vid Högskolan Väst. För datainsamlingen användes skalan Perceived Stress Scale, Thomas – Kilmann Conflict Mode Instrument samt bakgrundsfrågor gällande lärarnas kön ålder och tillhörande institution. Resultatet visade att den konkurrerande stilen var minst förekommande och att lärarnas upplevda stressnivå ansågs vara relativt låg. Det visades förekomma svaga positiva icke-signifikanta samband mellan stress och två konflikthanteringsstilar; samverkan och undvikande. Sambandet mellan stress och den undvikande stilen, samt mellan stress och den samverkande stilen, diskuterades bero på att det kan upplevas som mer stressande att se till bådas behov i en konflikt. Resultatet fann att stress och den konkurrerande stilen tenderade att vara mindre förekommande hos äldre universitetslärarna. Den konkurrerande stilen visades även vara den minst förekommande konflikthanteringsstilen hos lärarna, vilket diskuteras som positivt eftersom det indikerar att lärarna inte är angelägna om att tillgodose sina egna behov framför sina studenters. Ett kritiskt förhållningssätt bör hållas till resultatet, eftersom den interna konsistensen gällande konflikthanteringsstilar var svårbedömd

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 227.
    Fransson, Therese
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Nyström, Michela
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    En kvantitativ studie över sambandet mellan personlighet och önskad grad av flexibilitet i arbetstid2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning har resulterat i samband mellan personlighetsdragen i FFM, arbetstillfredsställelse samt välbefinnande, vilket skapade ett hypotetiskt antagande att individer med olika personlighet kan föredra olika grad av flexibilitet i arbetstid. Syftet med studien var därför att undersöka om samband fanns mellan personlighet, ålder, kön och vilken arbetsform som föredrogs. Studien utfördes genom enkätundersökningar via Facebook samt på ett medelstort företag i Västsverige (n = 572 varav 115 män och 451 kvinnor i åldrarna 18-69+). Data analyserades genom Spearmans rho. Studiens viktigaste resultat var att det inte fanns några signifikanta samband mellan fyra av personlighetsdragen i FFM, kön, ålder och önskad grad av flexibilitet i arbetstid. Oväntat resultat var att öppenhet visade signifikant samband med önskad grad av flexibilitet i arbetstid. Detta eftersom tidigare studier av sambandet mellan personlighetsdrag och arbetsrelaterade faktorer har visat att öppenhet är det personlighetsdrag som är minst prediktivt (Judge et al., 2002). Resultaten tyder på att vidare studier skulle behöva genomföras för att undersöka vilka faktorer som kan påverka vilken grad av flexibilitet i arbetstid som föredras.

  • 228.
    Fred, Susanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Kling, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Samband mellan personlighetsdimensioner, workaholism och livstillfredsställelse2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Workaholism har genom forskning kunnat kopplas till flertalet negativa konsekvenser. Samtidigt har positiva konsekvenser kopplade till upplevd livstillfredsställelse uppvisats. Gemensamt för dessa begrepp är att de vid flertalet tillfällen uppvisat samband med olika personlighetsdimensioner, däribland personlighetsdraget emotionell intelligens. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka hur workaholism och livstillfredsställelse förhåller sig till varandra samt vilka personlighetsvariabler som kan predicera workaholism och livstillfredsställelse. Studiens deltagarantal uppgick till 171 med medelåldern 40 år. Officiell arbetstid var genomsnittligt 36.26 tim/vecka och faktisk arbetstid 40.56tim/vecka. Workaholism mättes med Dutch Work Addiction Scale (DUWAS-10), upplevd livstillfredsställelse med Satisfaction With Life Scale (SWLS), emotionell intelligens med Trait Emotional Intelligence Questionnaire Short Form (TEIQueSF), generella personlighetsdrag med Mini International Personality Item Pool-6 (Mini-IPIP-6), mörka personlighetsdrag med Short Dark Triad (SD3) samt socialt önskvärd "stil" med Balanced Inventory of Desirable Responding (BIDR6). Mellan workaholism och livstillfredsställelse uppvisades i korrelationsanalysen ett negativt samband. Regressionsanalyser visade genom positiva samband att personlighetsdimensionen med störst betydelse för workaholism var neuroticism. För livstillfredsställelse var emotionell intelligens mest betydelsefull. Studiens sammanfattade resultat indikerar att workaholism och neuroticism påverkar individers upplevda livstillfredsställelse på ett negativt sätt. Resultaten indikerar också att individer kan förbättra livstillfredsställelsen genom att utveckla sin emotionella intelligens.

  • 229.
    Fred, Susanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Kling, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Samband mellan personlighetsdimensioner, workaholism och livstillfredsställelse2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Workaholism har genom forskning kunnat kopplas till flertalet negativa konsekvenser. Samtidigt har positiva konsekvenser kopplade till upplevd livstillfredsställelse uppvisats. Gemensamt för dessa begrepp är att de vid flertalet tillfällen uppvisat samband med olika personlighetsdimensioner, däribland personlighetsdraget emotionell intelligens. Syftet med föreliggande studie var därföratt undersöka hur workaholism och livstillfredsställelse förhåller sig till varandra samt vilka personlighetsvariabler som kan predicera workaholism och livstillfredsställelse. Studiens deltagarantal uppgick till 171 med medelåldern 40 år. Officiell arbetstid var genomsnittligt 36.26 tim/vecka och faktisk arbetstid 40.56tim/vecka. Workaholism mättes med Dutch Work Addiction Scale (DUWAS-10), upplevd livstillfredsställelse med Satisfaction With Life Scale (SWLS), emotionell intelligens med Trait Emotional Intelligence Questionnaire Short Form (TEIQueSF), generella personlighetsdrag med Mini International Personality Item Pool-6(Mini-IPIP-6), mörka personlighetsdrag med Short Dark Triad (SD3) samt socialt önskvärd "stil" med Balanced Inventory of Desirable Responding (BIDR6). Mellan workaholism och livstillfredsställelse uppvisades i korrelationsanalysen ett negativt samband. Regressionsanalyser visade genom positiva samband att personlighetsdimensionen med störst betydelse för workaholism var neuroticism. För livstillfredsställelse var emotionell intelligens mest betydelsefull. Studienssammanfattade resultat indikerar att workaholism och neuroticism påverkar individers upplevda livstillfredsställelse på ett negativt sätt. Resultaten indikerar också att individer kan förbättra livstillfredsställelsen genom att utveckla sin emotionella intelligens.

  • 230.
    Friberg, Martina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Wallius, Sandra
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Gymnasieelevers attityd till marijuana: Upplevd självkänsla och upplevd känsla av sammanhang2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna undersökning gjordes på grund av dagens uppmärksammande av användningen av drogen marijuana och syntetiska motsvarigheter bland ungdomar. Även den legalisering som skett i andra länder skapade ett intresse för undersökningen. En enkätstudie genomfördes bland gymnasieelever, årskurs tre i Västra Götaland. Studien hade 57 respondenter med en medelålder på 18 år, 33% kvinnor och 67% män. Studien visade på att de manliga gymnasieeleverna i undersökningen tenderade att ha en mer positiv attityd till drogen marijuana. Attityd till marijuana hade även en positiv korrelation med självkänsla. Studien fann ingen statistisk signifikant korrelation mellan känsla av sammanhang (KASAM) och attityd till marijuana. En positiv statistisk signifikant korrelation fanns dock mellan KASAM och självkänsla vilket är i linje med tidigare forskning. Sammanfattningsvis visar resultatet att elever i årskurs tre på gymnasiet med högre självkänsla även tenderar till att vara mer positivt inställda i sin attityd till drogen marijuana.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 231.
    Frisell, Kajsa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Jakobsson, Birgitta
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Evolutionsteorin: Har barndomsminnen ett överlevnadsvärde?2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Forskning om det mänskliga minnet är omfattande och likaså forskning kring evolutionsteorin, men studier som undersöker hur människors barndomsminnen har påverkat deras beteenden och synsätt i vuxen ålder utifrån evolutionsteorin är mer sällsynta.

    Avsikten med den föreliggande studien var att bidra till att denna kunskapslucka fylls igen. Semistrukturerade intervjuer med tre pedagoger, en socialpedagog, två psykologistudenter, två sociologistudenter samt en sjuksköterskestudent genomfördes med fokus på vilka barndomsminnen de haft, negativa eller positiva, samt hur de upplevt att det påverkat deras beteenden och synsätt i vuxna livet. Informanternas ålder var mellan 25 – 66 år och det var fem män och fyra kvinnor. Utifrån informanternas svar undersöktes om dessa kunde kopplas till evolutionsteorin och om barndomsminnena hade överlevnadsvärden.

    I resultatet av den tematiska analysen framträdde sju teman: 1. Rädsla, 2. Utanförskap, 3. Hjälpsamhet, 4. Föräldra-/vuxenroll, 5. Tillhörighet, 6. Svek/brist på tillit och 7. Negativa erfarenheter. Studiens resultat ger förståelse för hur barndomsminnen kan påverka människors beteenden samt hur evolutionsteorin kan ta sig uttryck hos människor idag. Resultatet visar människors strävan att ständigt förbättra sina egenskaper genom att lära sig av sina eller andras misstag.

    Studien ger därmed ett psykologiskt bidrag till den kvalitativa forskningen om hur människors minnen kan anpassas genom generationer utifrån evolutionsteorin.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 232.
    Frisen, Ann
    et al.
    University of Gothenburg, Department of Psychology.
    Anneheden, Linda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Changes in 10-year-old children’s body esteem: A time-lag study between 2000 and 20102014Inngår i: Scandinavian Journal of Psychology, ISSN 0036-5564, E-ISSN 1467-9450, Vol. 55, nr 2, s. 123-129Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This time-lag study examined if there has been any changes in body esteem over a 10-year period for 10-year old children in Gothenburg, Sweden. Two cohorts of children, one in year 2000 and one in 2010, answered the same questionnaire about body esteem. A total of 960 children, 515 girls and 445 boys, participated in the first wave in 2000 and a total of 342 children, 171 girls and 171 boys participated in the second wave in 2010. The results showed a general stability in levels of body esteem for both girls and boys over the past 10years. The gender differences, with boys being more satisfied with their appearance and weight compared to girls also seems to be stable over the years. In addition, the results also showed a somewhat positive development among the overweight girls with enhanced body esteem for the overweight girls compared to the non-overweight girls during the ten years studied. Unfortunately, the same pattern was not found for overweight boys. For them the discrepancy in body esteem compared to non-overweight boys, with the overweight boys being more dissatisfied, found in 2000 remained in 2010.

  • 233.
    Frisk, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Mångfald på arbetsplatsen: En studie om hur personliga värderingar påverkar attityden till utrikes födda2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker hur personliga värderingar påverkar olika attityder gentemot utrikes födda medarbetare. Studien är gjord med hjälp av Swedbank och deras personal. Undersökningspersonerna bestod av 137 deltagare. För att undersöka vilken påverkan personliga värdering har för attityder gentemot utrikes födda skickades enkäter bestående av 44 frågor. Enkäten var uppbyggd i två delar varav en del bestod av en skala som mätte hur undersökningsdeltagarna ansåg att banken och personalen påverkas. Den andra delen av enkäten mätte vilken vikt undersökningsdeltagarna lägger vid olika personliga värderingar. För att kunna besvara forskningsfrågorna gjordes en korrelationsanalys med Pearsons korrelationskoefficient (r) och en multipel linjär regression. Resultaten från korrelationsanaylsen visade positiva samband mellan upplevd bank- och personalpåverkan med värderingen för universalism och välvilja samt negativa samband mellan upplevd bank- och personalpåverkan och värderingarna för makt. Slutligen visade resultaten även negativa samband mellan värderingarna för säkerhet och tradition och upplevd personalpåverkan. Dessa resultat innebär att de undersökningsdeltagare som värdesätter relationer och uppskattning för alla människor ansåg att rekrytering av utrikes födda är positivt för banken och personalen. Undersökningsdeltagarna som istället värdesätter kontroll, dominans, säkerhet och respekt för traditionell kultur visade sig ha en negativ inställning till utrikes födda medarbetare. Resultaten från multipel regressionsanalys visade att värderingsdimensionerna (självöverskridande och egoism) och (öppenhet för förändring och konservism) förklarar 10 procent av den totala variansen i upplevd bankpåverkan, samt förklarar 7 procent av den totala variansen i upplevd personalpåverkan.

  • 234. Frisén, Ann
    et al.
    Lunde, Carolina
    Hwang, Philip
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Peer Victimisation and Its Relationships with Perceptions of Body Composition2009Inngår i: Educational Studies, ISSN 0013-1946, E-ISSN 1532-6993, Vol. 35, nr 3, s. 337-348Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The present study examined the links between children's exposure to peer victimisation, in terms of type and frequency, their body composition and subjective perceptions of body composition. A total of 960 Swedish 10-year-olds (515 girls and 445 boys) completed questionnaires about their peer victimisation experiences, weight and height, and perceptions of shape and stature. Results showed that whereas overweight girls reported exposure to both appearance-teasing and bullying, overweight boys mainly reported repeated experiences of appearance-teasing. When examining the relative importance of body composition (weight and height) and perceptions of body composition on peer victimisation experiences, children's negative body perceptions were more strongly associated with the outcome than were body composition. This study hence stresses that children who are victimised also seem to battle unfavourable attitudes towards their physical selves, which may cause increasing concern as the child enters adolescence.

  • 235.
    Frändegård, Mikaela
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Vestgård, Selvi
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Arbetsrelaterad stress: En kvantitativ studie om stress, egenförmåga, socialt stöd och konflikten mellan arbete och privatliv2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetsmiljöverkets rapport från 2014 visar att det finns en ökad andel personer med arbetsrelaterad ohälsa (Arbetsmiljöverket, 2014). Syftet med denna studie var att undersöka hur yrkesgruppen behandlingsassistenter upplever stress, egenförmåga, socialt stöd samt konflikten mellan arbete och privatliv. För att komplettera tidigare forskning inom området genomfördes en kvantitativ enkätstudie. 49 personer deltog i studien, varav 15 kvinnor och 34 män. Medelvärdet för åldern var 41.41 (SD = 10.07). Etablerade enkäter användes för att mäta stress, egenförmåga, socialt stöd samt konflikten mellan arbete och privatliv. Data analyserades via regressionsanalys, korrelationsanalys, oberoende envägsANOVA samt oberoende t-test. Det viktigaste resultatet som framkom av studien var att stress hade starkast samband med egenförmåga och konflikten mellan privatliv-arbete. Resultaten från studien diskuteras i relation till tidigare studier.

  • 236.
    Fåll, Alexander
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Depersonalisation: En kvalitativ studie kring hur vårdpersonal upplever patienter med depersonalisationssyndrom2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Depersonalisationssyndrom är ett mentalt tillstånd som uppskattas beröra mellan 13 procent av världens befolkning någon gång under livet. Trots att det anses vara ett väldokumenterat syndrom är det relativt få som känner till begreppet och vad det innebär. Avsikten med den föreliggande studien var att bidra till att öka den allmänna kunskapen samt att undersöka hur vårdpersonal upplever dessa patienter. Semistrukturerade intervjuer med fem stycken informanter, två psykologer och tre psykiatrisjuksköterskor, genomfördes med fokus på hur de upplevde sina patienter samt hur dessa påverkades i sin livsföring samt vilken behandling de fick. Analyser av empirin utfördes genom teoretisk tolkning där de två inbyggda temana i intervjuguiden var centrala. I resultaten av analyserna gick det att se olika angreppsätt i behandlingsstadiet mellan psykologer och psykiatrisjuksköterskor. I övrigt bekräftade analyserna tidigare forskning genom att visa att underdiagnostiseringen är stor, medicinanvändning vanlig samt att livet för individer med depersonalisationssyndrom många gånger kan vara problematiskt. Studien utgör därmed ett psykologiskt bidrag i kunskapsspridningen kring depersonalisationssyndrom.

  • 237.
    Gagnero, Sanna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Stress, egenförmåga, socialt stöd och syskonsplacering hos studenter: en kvantiativ studie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Stressrelaterade besvär ökar bland ungdomar och majoriteten av studenter upplever stress flera dagar i veckan. Tidigare forskning har visat att det finns samband mellan stress och egenförmåga, egenförmåga och socialt stöd och mellan stress och socialt stöd. Viss forskning visar även att plats i syskonskaran har ett samband med egenförmåga. Syftet med studien var att undersöka dessa samband ytterligare. De frågor som formulerades var (a) Finns det samband mellan stress, egenförmåga och socialt stöd? (b) Kan upplevt socialt stöd och upplevd egenförmåga predicera stress hos studenter? (c) Finns det skillnad mellan studenter som är yngstabarn, mellanbarn eller äldstabarn när det gäller stress, egenförmåga och socialt stöd?

    Deltagarna var 41 programstudenter, 37 kvinnor och 4 män (M = 25.88, SD = 5.6). Etablerade frågeformulär användes för att mäta stress, egenförmåga och socialt stöd med Cronbachs alfa på .80, .89 och .85. Data analyserades med hjälp av korrelationsanalys, regressionsanalys och oberoende envägsANOVA.

    Resultatet visade att (a) stress hade ett medelstarkt positivt samband med egenförmåga (r = .55, p <.01), att (b) egenförmåga hade ett medelstarkt positivt samband med socialt stöd (r = .37, p <.05) och att (c) det inte fanns något samband mellan stress och socialt stöd. Det var endast egenförmåga som predicerade stress (R = .52, p <.01). Inga skillander fanns mellan syskonplacering kopplat till stress, egenförmåga samt socialt stöd. Resultaten var delvis i linje med tidigare forskning, dock med ett oväntat resultat angående avsaknad på samband mellan stress och socialt stöd. Resultatet diskuteras utifrån möjliga kulturella skillnader.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 238.
    Garcia, Danilo
    et al.
    Blekinge Center of Competence, Blekinge County Council, Karlskrona, Sweden, Department of Psychology, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden, Network for Empowerment and Well-Being, Sweden.
    Persson, Björn N.
    University of Turku, Network for Empowerment and Well-Being, Sweden, Department of Psychology, Finland, University of Skövde, Department of Cognitive Neuroscience and Philosophy, Sweden.
    Al Nima, Ali
    Blekinge Center of Competence, Blekinge County Council, Karlskrona, Sweden, Network for Empowerment and Well-Being, Sweden .
    Brulin, Joel Gruneau
    Stockholm University, Department of Psychology, Stockholm, Sweden.
    Rapp-Ricciardi, Max
    Blekinge Center of Competence, Blekinge County Council, Karlskrona, Sweden, Department of Psychology, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden, Network for Empowerment and Well-Being, Sweden.
    Kajonius, Petri
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    IRT analyses of the Swedish Dark Triad Dirty Dozen2018Inngår i: Heliyon, E-ISSN 2405-8440, Vol. 4, nr 3, artikkel-id e00569Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: The Dark Triad (i.e., Machiavellianism, narcissism, and psychopathy) can be captured quickly with 12 items using the Dark Triad Dirty Dozen (Jonason and Webster, 2010). Previous Item Response Theory (IRT) analyses of the original English Dark Triad Dirty Dozen have shown that all three subscales adequately tap into the dark domains of personality. The aim of the present study was to analyze the Swedish version of the Dark Triad Dirty Dozen using IRT. Method: 570 individuals (nmales = 326, nfemales = 242, and 2 unreported), including university students and white-collar workers with an age range between 19 and 65 years, responded to the Swedish version of the Dark Triad Dirty Dozen (Garcia et al., 2017a,b). Results: Contrary to previous research, we found that the narcissism scale provided most information, followed by psychopathy, and finally Machiavellianism. Moreover, the psychopathy scale required a higher level of the latent trait for endorsement of its items than the narcissism and Machiavellianism scales. Overall, all items provided reasonable amounts of information and are thus effective for discriminating between individuals. The mean item discriminations (alphas) were 1.92 for Machiavellianism, 2.31 for narcissism, and 1.99 for psychopathy. Conclusion: This is the first study to provide IRT analyses of the Swedish version of the Dark Triad Dirty Dozen. Our findings add to a growing literature on the Dark Triad Dirty Dozen scale in different cultures and highlight psychometric characteristics, which can be used for comparative studies. Items tapping into psychopathy showed higher thresholds for endorsement than the other two scales. Importantly, the narcissism scale seems to provide more information about a lack of narcissism, perhaps mirroring cultural conditions. © 2018 The Authors

  • 239.
    Gavelin, Sara
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Sjöström, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Värderingar och villighet att betala extra: En kvantitativ studie gällande miljömärkning och social produktmärkning av mobiltelefoner2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Värderingar är ett centralt begrepp inom psykologin och handlar om vad man anser vara viktigt i livet. Tidigare forskning har fokuserat på hur värderingar påverkar människors vilja att betala mer för livsmedel som har miljö- eller social produktmärkning. Syftet med denna studie var att undersöka värderingar och viljan att betala extra för en mobiltelefon med miljö- eller social produktmärkning hos personer i Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan. Resultaten påvisade att de deltagare som var villiga att betala extra för mobiltelefoner med social produktmärkning lade störst vikt vid värderingen solidaritet och de deltagare som var villiga att betala extra för mobiltelefoner med miljömärkning lade störst vikt vid välvilja. Detta resultat ligger i linje med tidigare forskning. I studien deltog 79 slumpmässigt utvalda män och kvinnor mellan 18 och 64 år. Studien var kvantitativ och använde sig bland annat av Schwartz Portrait Values som mätinstrument

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 240.
    Gerhard Eriksson, Tommy
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Fördomsfullhet (modern rasism) och social dominansorientering bland polisstuderande och intagna i fängelse2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning pekar på att poliser och polisstudenter är mer fördomsfulla mot invandare än normalpopulationen. Forskning om fenomenet bakom fördomsfullhet påvisar att intoleranta personer tenderar att ”dela upp” människor hierarkiskt i grupper s.k. social dominansorientering (SDO). I social dominansteori finns en tes om att poliser tillhör den dominerande överordnade gruppen, medan fängelsepopulationen tillhör den underordnade gruppen. Senare forskning har länkat fördomsfullhet och SDO till personlighetsegenskaper i femfaktormodellen och till de tre mörka dragen (dvs. Machiavellism, subklinisk narcissism och subklinisk psykopati); främst till låga nivåer av faktor välvillighet och öppenhet, samt höga nivåer av Machiavellism. Huvudsyftet (studie 1) var att undersöka skillnader i fördomsfullhet och SDO mellan polisstudenter i slutet av sin utbildning (N = 202) och interner (N = 264), samt att söka samband mellan fördomsfullhet och SDO genom regressionsanalyser i respektive grupp. Oväntat visade en multivariat variansanalys att polisstudenter var mindre fördomsfulla än interner, samt att tesen i social dominansteori kunde förkastas, då polisstuderande var mindre socialt dominanta än interner. SDO predicerade fördomsfullhet i hela urvalet; effekten var signifikant högre hos gruppen interner. En öppnare frågeställning (studie 2) var att med utgångspunkt i en personlighetsapproach undersöka på vilket sätt interner var mer fördomsfulla och socialt dominanta. Multipla regressionsanalyser påvisade att låg välvillighet och hög Machiavellism predicerade fördomsfullhet och SDO hos gruppen interner, vilket kan förklara skillnaderna mellan grupperna.

  • 241.
    Gerward, Annica
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Hur lärarlönelyftet påverkade upplevelsen i gruppen2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Lärarlönelyftet infördes i svenska skolor 2016 vilket innebar att 40% av de bästa lärarna på varje skola fick ca 3000kr i löneökning.

    Denna studie syftade till att undersöka hur Skellefteå kommuns gymnasielärare uppfattade att lärarlönelyftet påverkade arbetsgruppen och arbetsklimatet i deras arbetsgrupper. Det fanns få tidigare studier på prestationsbaserad lönesättnings påverkan av gruppen och dess individer.

    Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare på Skellefteås gymnasieskolor. Bland respondenterna fanns både män och kvinnor med olika, personer som fått eller inte fått lärarlönelyftet och personer med olika lång arbetserfarenhet. Datamaterialet analyserades genom tematisk analys som resulterade i fyra teman.

    Dessa visade på både positiva och negativa effekter. Lärare som fick lärarlönelyftet kände sig bekräftade, medan de som inte fick lärarlönelyftet upplevde sig nedvärderade. Det uppstod en splittring mellan kollegorna, med konflikter och nedlåtande kommentarer. Det fanns en utbredd känsla av orättvisa och en upplevelse av att det var fel personer som fått eller inte fått lärarlönelyftet. De som fick lärarlönelyftet upplevde det inte som odelat positivt då det innebar en oönskad favorisering som ledde till ångest. Denna ångest grundades bland annat i obekvämhet med att få mer än andra. Meningarna gick isär om detta var övergående eller om det gav effekter tre år senare.

    Resultatet beskrev hur effekterna av prestationsbaserad lönesättning kan påverka en grupp och dess dynamik. Denna studie kan ses som en pilotstudie som ger en indikation om ämnet, men det bör ske ytterligare forskning på en större skala för att nå djupare analyser av vad som påverkar vad och hur.

  • 242.
    Gharib, Kashma
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Halawi, Nafisse
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Monetära och icke-monetära belöningar: En kvantitativ studie gällande motivationsfaktorer på arbetsplatsen2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien gick ut på att undersöka vilka motivationsfaktorer som motiverar mest på arbetsplatsen och om dessa kunde prediceras utifrån variablerna kön, ålder, befattningslängd och personlighet. Syftet var att ta reda på hur de anställda på ett företag skattar olika motivationsfaktorer på arbetsplatsen, om det fanns en skillnad i skattning bland kön, samt om samtliga variabler kunde påverka denna skattning. Metoden genomfördes genom att de anställda fick besvara ett enkätformulär där de fick skatta olika motivationsteorier samt göra ett personlighetstest. På företaget deltog 43 av de 50 respondenter som valt att delta i undersökningen, vilka var tjänstemän från två olika avdelningar. Resultatet visade att monetära motivationsfaktorer värderades högst på arbetsplatsen samt att kvinnor skattade monetära motivationsfaktorer signifikant högre än män. Resultatet visade även att kön och monetära motivationsfaktorer korrelerade statistiskt signifikant, medan resterande samtliga variabler i denna undersökning varierade i styrka och riktning, var dessa inte statistiskt signifikanta. Detta innebar därmed att det saknades bevis som skulle kunna styrka dessa samband och resultatet kunde därmed inte generaliseras till populationen. Dock är sambanden idag fortfarande samband som i studier i psykologi visats vara vanliga. En annan sak som kan påverka validiteten för studiens resultat är utökning av urvalet. Då denna studie genomfördes på olika avdelningar kan detta ha påverkat resultatet genom att de olika avdelningarna kan ha annorlunda erfarenheter eller attityder. Författarna för denna studie kunde inte finna rikligt med tidigare forskning och studier för samtliga variabler att koppla till undersökningens resultat.

  • 243.
    Gillard, Jenny
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Johansson, Moa
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Work-Family Conflict: en kvalitativ studie om småbarnsmammors upplevelse av relationen mellan arbetsliv och familjeliv2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetande kvinnor med barn under fem år upplever relationen mellan arbetsliv och familjeliv. Vi undersöker vilka konflikter som kan uppstå, och hur dessa hanteras.

    Studien är kvalitativ och bygger på sex semistrukturerade intervjuer. Materialet har därefter analyserats genom en tematisk analys.

    Resultatet av vår studie visar att kvinnor upplever en obalans mellan arbetsliv och familjeliv till följd av bristande socialt stöd i hemmiljön, vilken i sin tur leder till konflikter.

    Slutsatsen är att dessa kvinnor upplever stress som en konsekvens av den upplevda konflikten mellan arbetsliv och familjeliv och att denna stress till stor del kan tillskrivas ojämlik uppdelning av arbetsuppgifter i hemmet.

  • 244.
    Gjokaj, Demir
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Spjuth, Jon
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Kommunikationen om risker på en svensk flygplats: En kvalitativ studie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Flygplatser utgör en viktig del av dagens infrastruktur, flygplatser finns på strategiska ställen i samhället och ofta i nära anknytning till våra storstäder. Flygplatser omfattas av lagen om luftfartsskydd vilken syftar till förhindra kriminella och olagliga handlingar mot civil luftfart. Flygplatsers arbete gällande säkerhet är på så vis avgörande för resenärens säkerhet, men också för andra och tredje hands offer som kan påverkas negativt då en flygplats drabbas av en olycka. Föreliggande studie syftar till att undersöka huruvida kommunikationen om risker upplevs fungera av medarbetarna på en kommersiell flygplats och ifall flygplatser kan ses som organisationer med hög tillförlitlighet (HROs). För att undersöka detta intervjuades fyra informanter som vid intervjutillfället arbetade på en större flygplats i Sverige. Informanterna hade ett åldersspann mellan 25-45 år och representerades av både män och kvinnor. Informanterna arbetade med strategiska och kontrollerande arbetsuppgifter gällande säkerhet. Datainsamlingen skedde genom intervjuer baserade på en för studiens syfte formulerad intervjuguide. Utifrån intervjuguiden utfördes semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom tematisk analys, genom repetitiv läsning av transkripten kunde viktiga teman och subteman identifieras. Studiens resultat gör gällande att arbetet på den undersökta flygplatsen inte organiseras utifrån HRO- principerna och kommunikationen om risker inte sker enligt HRO- principer, detta baserat på informanternas upplevelser. Slutsatsen av föreliggande studie visar på att vissa avvikelser kan ske på flygplatsen utan en katastrofal händelse som följd.

  • 245.
    Goria, Gabriella
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Mjölnevik, Felicia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Ett liv mellan olika världar: En kvalitativ studie om att växa upp med flera kulturer, och dess inverkan på vuxna människors identitetsutveckling2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I det svenska samhället lever människor från olika nationaliteter och kulturer tillsammans. Att växa upp, och leva, i flera kulturer är något som inte alla får erfara. Tidigare forskning visar att människor som växer upp med två kulturer visar sig utveckla en osäker självbild under ungdomsåren. En förvirring kring vilket land och kultur man ska binda sig till.

    Syftet med denna studie var att undersöka vilken inverkan en uppväxt med fler än en kultur har på vuxna människors identitetsutveckling.

    Sju personer som härstammar från olika delar av världen deltog i studien. Utifrån en kvalitativ metod utförs semistrukturerade intervjuer och insamlad data bearbetades med en tematisk analys.

    Studiens empiriska material visar att kluvenhet och identitetsförvirring var allmänt förekommande under ungdomsåren, men att detta utvecklades till en trygghet i identiteten vid vuxen åldern och en ökad medvetenhet kring möjligheterna som uppväxten med fler kulturer medfört.

  • 246.
    Gouranios Nycander, Mikael
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Hermansson, Tobias
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    En studie av sambanden mellan locus of control, self-efficacy, socialt stöd och positiv feedback2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Organisationspsykologi kan ibland upplevas allt för problemorienterad med stort fokus på just problem och konflikter i organisationer. Det finns dock en inriktning på de förhållanden och processer som bidrar till att människor, grupper och organisationer kan frodas och fungera optimalt. Denna studie syftade därför till att undersöka eventuella samband mellan positiv feedback, self-efficacy, locus of control och socialt stöd. Datainsamlingen genomfördes med ett webbaserat frågeformulär bestående av en av författarna konstruerad skala avseende att mäta positiv feedback. Vidare användes Work Locus of Control Scale, General Self-Efficacy Scale och subskalan Socialt Stöd ur QPS Nordic. Respondenterna i undersökningen var anställda vid tre grundskolor i en medelstor stad i mellansverige. Studien omfattade 58 deltagare varav 47 kvinnor och 11 män. Stickprovet var representativt för populationen enligt jämförelse med kommunens personalstatistik. Resultatet av denna studie visade att det fanns samband mellan positiv feedback och self-efficacy samt intern locus of control. Resultatet tydde på att positiv feedback spelade en signifikant roll i en arbetskontext. Positiv feedback är därför en variabel att beakta vid studier av arbetstillfredsställelse och arbetsprestation. 

    Fulltekst (pdf)
    Gouranios_Hermansson_2011
  • 247.
    Graepler, Charlotte
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Johansson, Ulrika
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Cyberloafing: En enkätstudie om internetanvändning för privat bruk under arbetstid2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Teknologin har gjort stora framsteg de senaste åren. I och med den fortskridande utvecklingen har det skapats nya möjligheter för utveckling, tillväxt och marknadsföring för världens företag. Internet är ett hjälpmedel, som har bidragit till att skapa dessa möjligheter. Denna förmån har även medfört att de anställda kan ägna sig åt ”osynliga” icke-arbetsrelaterade aktiviteter såsom cyberloafing (internetanvändning för privat bruk under arbetstid). Tidigare forskning kom fram till att det finns två nivåer av cyberloafing. Dessa benämndes ”mild” (exempelvis skicka och ta emot privat e-post) och ”grav” (exempelvis delta i online-spel som innefattar riktiga pengar). Studiens syfte var att undersöka vilka aktiviteter, som förekom när de anställda använde sig av cyberloafing och varför cyberloafing utfördes. Syftet med studien var även att studera sambandet mellan deltagarnas inställning till cyberloafing och hur de ansåg att cyberloafing påverkade deras arbetsprestation samt en sambandsstudie mellan hur många gånger per dag som deltagarna i genomsnitt använde sig av cyberloafing och deras inställning till ämnet. Det var även av intresse att undersöka om det fanns några skillnader mellan den offentliga och den privata sektorn. Studien utfördes med hjälp av en webbenkät och hade 87 stycken svarande. Deltagarna var anställda hos företag inom Trestads-området och kravet var att de hade daglig tillgång till Internet. Studiens resultat visade att den mest förekommande aktiviteten var alternativet ”besöker nyhetssajter”. Studiens resultat visade på några signifikanta könsskillnader samt skillnader mellan den offentliga och den privata sektorn.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 248.
    Grankvist, Gunne
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    An Examination of Swedish Human Resource Management Students' Beliefs about What Work Should Ideally Be Like2015Inngår i: International Journal of Social Science Studies, ISSN 2324-8033, E-ISSN 2324-8041, Vol. 3, nr 4, s. 166-171Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Human Resource Management students' beliefs about how work should be organised will influence their behaviour in future professional positions. This prompted a study in which students in a three-year programme in Human Resource Management at University West in Sweden commented on a number of statements about what work should ideally be like. All 140 respondents were born between 1978 and 1990 and hence belong to Generation Y, also known as Generation Me. The respondents generally agreed strongly with humanistic beliefs about work and female students agreed with humanistic beliefs to a far greater extent than male students.

  • 249.
    Grankvist, Gunne
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Attitudes towards Fairtrade Principles and Environmental Views among the Inhabitants of a Rural Swedish Town2015Inngår i: Psychology, ISSN 2152-7180, E-ISSN 2152-7199, Vol. 6, nr 13, s. 1661-1667Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper evaluates associations between values and preference for the Fairtrade concept andcompares the ecocentric and anthroprocentric views of Nature. The intention of Fairtrade productlabelling is to increase consumers' awareness of products that have a presumably more positiveinfluence on workers' lives in developing countries. The ecocentric view assumes that Nature hasan intrinsic value and should be preserved regardless of economic implications. The anthropocentricview, on the other hand, assumes Nature has value only because of the material, physical,or other benefits Nature provides humans. All respondents in the study were residents of Gestad, asmall town in a sparsely populated area of Sweden. Among the main results of the study was thatself-transcendence values (e.g., universalism and benevolence) were positively correlated with apreference for Fairtrade and ecocentrism, and negatively correlated with anthropocentrism. Conservationvalues (e.g., tradition and conformity) were positively correlated with anthropocentrism,and negatively correlated with a preference for Fairtrade. Another result was that women weremore positive than men towards Fairtrade and ecocentrism.

  • 250.
    Grankvist, Gunne
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Beliefs in dualism and personal values2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Dualists view mind and body as two fundamentally different kinds of “things”. Mind and the physical body are viewed as equally real and neither of them is, in a primal way, thought to be dependent on the other. Cartesian or “substance” dualism include the idea that mind and body belong to two different substances, the non-physical and the physical. These two substances are furthermore thought to influence each other causally. Physicalism, on the other hand, is the notion that everything is physical or totally dependent of and determined by physical items. In this view everything in the world is composed by the same kind of substance, which is physical or material. All mental states are hence fundamentally physical states. In the current study Swedish university students views on the mind-body relationship as well as the importance they attached to different personal values were measured using a self-report inventory. Students that attached more importance to the power value; that is to strive for social status and prestige, and control or dominance over people and resources, were found to hold stronger non-dualistic or physicalistic views on the mind-body relationship. If similar results in future studies of professional philosophers should be found it would challenge the idea that philosophical arguments and opinions is something “above” or “are unaffected by” psychological factors such as personal values.

2345678 201 - 250 of 635
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf