Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 1394
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Berg, Eleonor
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hasselström, Elin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Att se barnet för alla barn: En kvalitativ studie om gruppstorlekens inverkan på barns möjlighet till lärande och utveckling i förskolan2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Tidigare forskning visar att barngruppernas storlek påverkar barnens möjligheter till utveckling och lärande utifrån olika faktorer. Forskning visar att det både finns fördelar och nackdelar med det växande barnantalet i barngrupperna. Förskolans fysiska miljö, förskollärarens kompetens och organisation av barngruppen beskrivs som avgörande för barns lärande.

    Syfte Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om hur barngruppens storlek påverkar barns utveckling och lärande. Mer specifikt intresserar vi oss för förskollärarnas tankar kring barngruppens storlek utifrån förskollärarens kompetens, verksamhetens organisation och förskolans miljö. Vi intresserar oss för hur dessa faktorer påverkar barnens möjligheter till utveckling och lärande.

    Metod Vi har använt oss av fokusgruppsintervjuer som kvalitativ forskningsmetod för att få en fördjupad förståelse av förskollärarnas erfarenheter och tankar kring ämnet.

    Resultat Resultatet i vår studie visar att barns möjlighet till utveckling och lärande påverkas av många olika faktorer. Vår analys resulterade i två teman och under dessa teman skapades fyra subteman. Dessa sammanfattas under rubrikerna: Förskollärarnas organisation och Barns möjligheter. Detta presenteras i vår resultatdel.

  • 152.
    Berggren, Hanna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Ju mer läxor desto bättre betyg: En studie kring läxors och läxläsnings påverkan på elevers studieresultat2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: 

    I dagens samhälle är det stort fokus på hur många läxor och vilket betyg elever får. Det finns många pedagoger som lägger stort fokus på läxor för att ha något att bedöma och sätta betyg på. Mitt intresse kring läxor och betyg väcktes då mina egna barn fick många läxor och där det inte framgick varför de skulle ha dem, och i vilket syfte. Är det så att ju mer läxor eleverna får och gör, ju bättre betyg får de? Finns det ett förhållande mellan hur mycket läxor elever får och gör och vilket studieresultat de når? I Lgr 11 nämns inte läxan som ett arbetssätt utan är enbart ett fenomen som finns generellt i alla skolor i landet.

    Syfte:

    Syftet med mitt examensarbete är att undersöka om och i så fall hur läxor och läxläsning påverkar elevers studieresultat. Jag kommer att undersöka om eleverna uppfattar att deras studieresultat påverkas av hur mycket läxor de får eller gör i ett visst ämne. Jag kommer även att undersöka vilken form av läxhjälp eleverna får, om den sker i hemmet, skolan eller av någon professionell som erbjuder läxhjälp.

    Metod:

    Jag har använt mig av en kvantitativ metod där jag genomfört en empirisk undersökning. Jag har använt mig av individuella enkäter där elever i årskurs sju och nio har fått kryssa i redan färdiga svarsalternativ.

    Resultat:

    Resultatet visade att en majoritet av eleverna ansåg att läxor var avgörande för vilket betyg eleverna fick, men när jag jämförde deras betyg i de ämnen som de ansett sig ha flest läxor i hade större delen av eleverna låga betyg i dessa ämnen

  • 153.
    Berggren, Ida
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hur lärare bemöter flickor och pojkar i klassrummet: En observationsundersökning2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Bakgrund:

    Tidigare forskning (Wernersson, 1997; Samuelsson, 2008) har visat att lärare tenderar att ägna mer uppmärksamhet åt pojkar, som därmed dominerar klassrummen. Flickor å andra sidan tenderar att prestera bättre resultat (Wahlgren, 2011) och det feminina uppförandet är det som föredras inom skolans värld. Det ingår i läraruppdraget att främja alla elevers lika rättigheter, oavsett kön så att alla har samma möjligheter att utvecklas (Lgr11). Denna uppsats sätter därför lärarna i fokus eftersom att de spelar en viktig roll för elevernas utbildning men även identitetskapande.

    Syfte:

    Denna undersökning syftar till att synliggöra hur lärare bemöter flickor och pojkar i klassrummet för att därigenom komma ett steg närmare en jämställd utbildning där alla elever får samma möjlighet till utveckling.

    Metod:

    Jag har därmed använt mig av en kvalitativ metod där jag har observerat fyra lärare, varav två manliga och två kvinnliga som alla undervisar i olika ämnen. Det resulterade i sammanlagt 12 observationer, alla genomförda i samma två årskurs 8 klasser.

    Resultat:

    Studiens resultat visade att lärarna tenderade att missa de elever, oftast flickor, som följde skolans regler t.ex. vid handuppräckning. Det framgick även att pojkar och flickor inte ställs inför samma krav i undervisningen, utan förväntas att uppträda olika. De kvinnliga lärarna använde sig mer av de härskartekniker (Ås, 1992) som observationerna dels fokuserade på. Det visade sig då att lärarna själva behandlade eleverna könsstereotypt och hjälpte därmed till reproducera traditionella könsmönster istället för att motverka dem.

  • 154.
    Berggren, Ida
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    So, Luke, what are ravens? I mean, you know more than one?: Discourse particles from a gender perspective2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to examine the discourse particles you know and I mean from a gender perspective, but also to investigate if popular fiction and fictitious speech represent prior research on this subject. Prior research (Lakoff, 1975) has claimed that women tend touse discourse particles more frequently in order to soften utterances, and therefore expressing linguistic tentativeness. Janet Holmes (1995), on the other hand, has found that women and men tend to use DPs differently, but not that women are insecure communicators. In order to confirm or refute these researhers' claims, I have chosen to study the speech of two fictitious characters, Lucas Scott and Haley James, from the TV- Series One Tree Hill. The material consists of 17 transcribed conversations between the two main characters, and the method used was to compare and contrast my findings to previous research. The study is mainly qualitative, as I wanted to study how the characters use the chosen DPs. However, I will also discuss how frequently they use them. The result showed that the characters tended to use them in different manners. It was also evident that Haley uses the DPs more than Lucas, as she uses you know ten times and I mean seven times, whereas Lucas uses the first one seven times and I mean only once. Thus, the conclusions of the study are that the characters differ in their use of the DPs, but also that popular fiction, i.e. One Tree Hill, agrees with previous research on gender and discourse particles.

  • 155.
    Berglund, Emilia
    et al.
    Göteborgs stad.
    Lager, Karin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lundqvist, Jennifer
    Göteborgs stad.
    Gustafsson Nyckel, Jan
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Det dubbla kompetenskravet: en studie av lärarstudenters utveckling av kompetenser inom en ny lärarutbildning2019Ingår i: Forskning i Pædagogers Profession og Uddannelse, E-ISSN 2446-2810, Vol. 3, nr 1, s. 87-101Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie undersöks lärarstudenters utveckling av kompetenser inom lärarutbildningen. Studien har sin bakgrund inom de utbildningstrender som har som ambition att föra samman en socialpedagogisk omsorgstradition med en skolämnesinriktad utbildningstradition, där vi menar att lärarutbildningen för lärare i fritidshem utgör ett exempel. Fokusgruppintervjuer har använts för att intervjua 16 avgångsstudenter på lärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem på ett lärosäte i Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys och visar att utbildningen erbjuder skilda lärandemiljöer för utveckling av kompetenser som svarar mot ett dubbelt kompetenskrav: Återskapare, Medskapare och Nyskapare. Analysen tydliggör både skillnader och likheter mellan de tre kompetenserna men det är samtidigt viktigt att se dem som komplementära. Återskapare kännetecknas av en anpassad och reproducerad kompetensutveckling där studenterna aktivt väljer att bli antingen lärare inom fritidshemmet eller i sitt praktisk estetiska skolämne. Medskapare kännetecknas av att studenterna anpassar sig till utbildningens genomförande och producerar en parallell kompetens och blir lärare i fritidshemmet och sitt skolämne. Nyskapare har drag av en produktiv - kreativ kompetens där studenterna använder sina praktisk estetiska ämneskunskaper inom fritidshemmets verksamhet, och sin fritidspedagogiska kompetens i undervisningen av det praktisk estetiska ämnet. Resultatet diskuteras avslutningsvis i relation till utbildningens förmåga att erbjuda en kreativ kompetens.

  • 156.
    Berglund, Frida
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Laborativ matematikundervisning och dokumentation: Elevers uppfattning om egen dokumentation i samband med laborativ matematikundervisning2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien är en kvalitativ studie vars syfte är att belysa hur lärare kan arbeta med elevers egen dokumentation i samband med laborativ matematikundervisning. I forskningsöversikten definieras en laborativ matematikundervisning som ett arbetssätt där eleverna arbetar med praktiska aktiviteter som har ett bestämt undervisningssyfte i matematik. Laborativt material definieras som ett material som kan användas som stöd för elevers tänkande. Men vad händer när matematiklektionerna är över och det laborativa materialet plockas bort? Vad finns då kvar av det matematiska lärandet?  I forskningsöversikten påvisas fördelar med att låta elever dokumentera det laborativa arbetet för att minnas lärandet på olika sätt. Exempel på olika sätt att dokumentera lärandet är att skriva, rita, stillbildsfotografering samt ljud- och videoinspelning. För att undersöka vad elever uttrycker kring dokumentation har studien utgått från barns perspektiv. Deltagande observation och barnintervjuer har använts som metoder för insamling av data. I studien deltog sex elever från årskurs ett och studien genomfördes vid två tillfällen. Vid det första tillfället genomfördes en lektion som handlade om att introducera multiplikation med laborativt material. Under lektionstillfället fick eleverna dokumentera arbetet genom att rita och stillbildsfotografera. Vid det andra tillfället intervjuades eleverna för att undersöka om dokumentationsformerna fungerade som ett sätt att minnas lärandet. Eleverna fick först berätta vad de mindes från det första lektionstillfället utan fotografier och teckningar, de fick därefter berätta vad de mindes med dokumentationen som stöd. Efter att empirin var insamlad genomfördes en transkribering och textkodning för att frambringa resultatet. Resultatet i studien visar att fotografierna fungerade som ett stöd för tanken hos samtliga deltagande elever för att komplettera de muntliga utsagorna om vad de lärt sig. Det framkom även att eleverna uttryckte att fotografier var ett bättre sätt att dokumentera på än att rita för att de då kunde se vilket laborativt material som användes och hur de matematiska problemen löstes.

  • 157.
    Berglund, Frida
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Olsson, Evelina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Det är roligare när man är två": En kvalitativ studie om hur elever interagerar under parsamtal i matematik när läraren aktivt arbetar med Talk Moves2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Kommunikation i ämnet matematik är viktigt för att eleverna ska kunna uttrycka och resonera kring matematiska problem. Trots att kommunikation i skolan är nödvändigt finns det en avsaknad av matematiska samtal i den traditionella matematikundervisningen vilket leder till att eleverna inte får lika stor möjlighet att träna på att samtala i matematik. En metod som kan användas för att förbättra elevernas förmåga att resonera är Talk Moves, vilket är samtalsstrategier som kan användas av läraren för att hjälpa elever att träna på att samtala i matematik.

    Syfte Studiens syfte är att med hjälp av Talk Moves undersöka vad som sker i parsamtal mellan elever i årskurs två när läraren arbetar aktivt med dessa samtalsstrategier. Elevernas egna erfarenheter av parsamtal kommer också att undersökas.

    Metod Studien är kvalitativ och för att besvara studiens forskningsfrågor användes både deltagande observationer och barnintervjuer. Metoderna användes för att både undersöka Talk Moves i relation till parsamtal utifrån ett barnperspektiv men även utifrån barns perspektiv då observationerna följdes upp med barnintervjuer.

    Resultat Resultatet visar att när vi arbetade aktivt med Talk Moves blev parsamtalen mer utvecklande och eleverna fick mer talutrymme i klassrummet. När eleverna inte påmindes om att först diskutera igenom hur de skulle gå till väga resulterade det i att elevernas samarbete blev sämre. Samtliga elever kunde se fördelar med parsamtal. Fördelar som eleverna nämnde var att de blev bättre på att lyssna på varandra, samarbeta och kunde lära sig av varandras strategier.

  • 158.
    Bergman, Frida
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    …så då bestämmer jag!: Lekens makt, positioner och genus i förskolan2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Överallt i vår omgivning möts vi av makt av olika slag. Människor både tar och ger makt och fördelar den mellan sig. Redan i tidig ålder utövar barn makt och förhåller sig till genus. Både makt och genus är intressanta ämnen att undersöka i förskolan. Barn har i alla tider lekt, men alla barn är individer och agerar på olika sätt. I leken är det ofta vissa barn som får bestämma mer än andra och i vissa lekar använder barn makt på olika sätt för att få bestämma. I denna undersökning har det gjorts observationer på barns fria lek. Barnen har tagit olika maktpositioner i leken. Det har även gjorts observationer på flickors och pojkars lek samt om deras maktpositioner skiljer sig åt. Vad för slags makt och positioner har barn i förskolan? Hur leker flickor och pojkar, har de liknande sätt att leka eller skiljs det åt?

    Syfte: Syftet är att undersöka hur barnen i sin fria lek fördelar maktpositioner mellan sig samt hur de förhåller sig till dessa positioner utifrån ett genusperspektiv. Mer specifikt är det följande frågeställningar som är i fokus:

    -Vilka maktpositioner tar barn i sin fria lek i förskolan?

    -Hur framträder genus i barns lekar i förskolan?

    Metod: Genom att observera barnens lek synliggörs hur barnen förhåller sig till olika maktpositioner och till genus. Genom observationerna framträder ett mönster i barnens lek. Observationerna genomfördes i en 3-6 årsgrupp.

    Resultat: Det finns flera olika maktpositioner i barnens lekar. Alla dessa positioner är viktiga för barnens utveckling. Även begreppet genus har analyserats i barngruppen och både flickor och pojkar leker liknande lekar. Det finns alltså ingen större skillnad på flick-pojklek men deras maktpositioner är olika. Flickor har en benägenhet att prata och resonera fram till lösningar medan pojkar är mer tävlingsinriktade. Resultatet visar att barnen tar olika positioner i sin lek. Analysen lyfte fram följande positioner: ledandeposition, lösningsbenägenposition, mellanposition och underposition. Alla dessa positioner har lika stor betydelse för barns utveckling.

  • 159.
    Bergman, Malin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Karlsson, Jessica
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    En padda i förskolan: En studie i hur Ipaden kan användas i förskolan2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I en mer digitaliserad värld vinner surfplattor och smarttelefoner mark. Dessa verk-tyg har kommit att tillhöra många förskolors vardag. Fler och fler pedagoger ser dessa digitala verktyg som ett möjligt redskap för att underlätta det pedagogiska arbetet som sker på förskolan, framförallt i ett dokumentationssyfte.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka de digitala verktygens användningsområden i för-skolan. Vi vill också få reda på pedagogernas syn på vilka för och nackdelar som de digitala verktygen kan ha i verksamheten.

    Vår frågeställning är:

    1. Inom vilka områden använder pedagogerna de digitala verktygen i förskolans vardag?

    2. Vilka för och nackdelar ser pedagogerna att verktygen kan ha i verksamheten?

    Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ webbaserad enkätundersökning och för att få en fördjupad förståelse för vissa frågor gjorde vi fyra semistrukturerade intervjuer.

    Resultat: Resultatet visar att de digitala verktygen har många användningsområden. I studien såg vi att de digitala verktygen i hög grad användes i dokumentationssyfte men att applikationer gör verktygen mer kompletta. Fördelarna med de digitala verktygen var att de bidrog till att barnen fick tänka, prova på och utmana sig själva. Verktygen bidrog också till att dokumentat-ion kunde ske i ett "här och nu"- perspektiv. De är lätta att ta med sig för att kunna dokumentera överallt. Nackdelarna var rädslan att verktygen skulle bidra till ett meningslöst tidsfördriv och att barn inte leker på samma sätt som innan. Det framkom även att pedagogerna ansåg att det var av vikt att verktygen inte ersätter pedagogerna utan istället skulle fungera som ett komple-ment till dem. Studien visar även att krånglande teknik medför att pedagogerna känner frustrat-ion. Möjligheten att reflektera över det dokumenterade materialet var ett ämne som också upp-märksammades. Pedagogerna upplevde att tidsbrist kunde vara ett hinder för dem att hitta ge-mensam reflektionsstund

  • 160.
    Bergman, Peter
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Åsberg, Angelica
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Alla kan inte bli akademiker: en kritisk studie av regeringens kunskapssyn och betygspolitik2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Bakgrunden till vår uppsats grundar sig på frågan vem skolan egentligen är till för. Vi tog sedan vår utgångspunkt i en föreläsning av Sir Ken Robinson "Changing Education Paradigms". För att smalna av vårt forskningsområde valde vi att inrikta oss mot betyg och dess konsekvenser.

    Syfte:

    Syftet med uppsatsen är att undersöka varför betyg existerar, vad vi betygsätter och hur det påverkar elever att bli betygsatta.

    Metod:

    Metoden som använts i uppsatsen är en diskursanalys, där olika utdrag ur olika artiklar och publikationer (regering, skolminister, självhjälpsbok) analyseras utifrån två teoretiker och två forskare.

    Resultat:

    I vår analys av vårt valda material framkommer en relativt oproblematisk syn på kunskap och betyg, som innebär att fakta är fakta oavsett perspektiv. Analysen visar också att uppfattningen om betyg inte stämmer överens med forskningen

  • 161.
    Bergqvist, Lovisa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lugner, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lek I ur och skur: Barns tankar om sin lek i en "I ur och skur verksamhet"2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Utomhusvistelse och utomhuspedagogik spelar viktiga roller i förskolans vardag. Utevistelsen och utomhuspedagogiken är ett alternativ och ett komplement till de traditionella inomhusmiljöerna på förskolan. Pedagogiska aktiviteter och fri lek kan med fördel växlas mellan inomhus- och utomhusmiljöer för att ge olika sinnliga upplevelser. Utomhusmiljöer och naturmiljöer kan erbjuda autentiska lärmiljöer och inspirera till lek. "I ur och skur" är ett koncept från Friluftsfrämjandet där förskole-, skol- och fritidshemsverksamhet bedrivs utomhus och med betoning på friluftsliv. Hur påverkar utomhusvistelsen barns lek och hur pratar barn om sin lek i en verksamhet med daglig vistelse i en rik naturmiljö? Skiljer det sig mellan barnens lek inomhus och utomhus?

    Syfte:

    Syftet med studien är att undersöka hur barn på en "I Ur och Skur verksamhet" upplever och skildrar sin lek. Särskilt fokus riktar vi mot hur utevistelsen och utomhuspedagogiken, som präglar en "I ur och skur verksamhet", kan ha inverkan på barnens lek. Studien ämnar att ge en närmare förståelse för barnens perspektiv på sin lek utomhus/inomhus på en "I Ur och Skur verksamhet".

    Metod:

    Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod. Inledningsvis observerade vi en barngrupp på sammanlagt 30 barn under en dag i verksamheten. Vi skapade två intervjugrupper bestående av sex barn vardera. Vi genomförde intervjuerna med dessa två grupper.

    Resultat:

    Vår studie har visat att barnens lek skiljer sig mer beroende på barnens ålder och utveckling än om leken sker inomhus eller utomhus. Utomhusmiljön och inomhusmiljön ger olika förutsättningar för leken. Vi upplever under studien att de äldre barnen i högre utsträckning leker roll- och fantasilek som i sin tur gynnas mer av utomhusmiljön därför att den kan erbjuda utrymme och stimulera eller inspirera till kreativitet. De yngre barnen i verksamheten leker i större utsträckning ensamlek eller parallellek/bredvidlek och tycks även fokusera mer på lekmaterial för att inspireras till lek. De yngre barnens lek blir därför påverkar av att det finns olika lekmaterial utomhus än inomhus

  • 162.
    Bergstrand, Rebecca
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Jonsson, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Elevers uppfattning av formativ bedömning: Hur känner elever inför olika typer av bedömning2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Formativ bedömning innebär att den enskilde eleven under lärandeprocessens gång får stöd för att komma vidare i sin kunskapsutveckling. Aktuell forskning har visat att denna bedömningsform är effektiv för alla elevers lärande. Inom forskningen beskrivs fyra nivåer av återkoppling; uppgifts-, process-, metakognitiv- och personlig nivå som har olika effekt på elevers lärande. Återkoppling på process- och metakognitiv nivå har visats vara de mest gynnsamma. Forskningen är dock mest fokuserad på att undersöka hur läraren kan applicera den formativa bedömningen i undervisningen så att den blir så effektiv som möjligt. Få studier har gjorts kring elevers uppfattningar och upplevelser av den formativa bedömning de får.

    Syfte

    : Syftet med vår studie är att undersöka hur elever upplever och uppfattar den återkoppling och formativa bedömning som de får och hur de tror att den påverkar deras lärande.

    Metod:

    Studien är kvalitativ och vi utgår från ett hermeneutistiskt perspektiv. Vår empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där vi använt oss av intervjuguider. Vårt urval består av två lärare och sex elever ur respektive lärares klass. I vår analys utgår vi från våra forskningsfrågor och de fyra olika nivåerna som kategorier där våra tolkningar av elevernas svar hamnar. Vi har i vår studie även valt ut tre olika perspektiv som vi använder i vårt analysarbete dessa är lärarbedömning, kamratbedömning och självbedömning.

    Resultat:

    I resultatet av elevintervjuerna framkom det att eleverna uppfattade alla nivåer av återkoppling, dock uppfattades uppgifts- och processnivå starkast och upplevdes främst komma från läraren. Elevernas känslor kring de olika nivåerna och de olika perspektiven såg förhållandevis lika ut då merparten av eleverna hade positiva känslor inför lärarbedömning men kände en viss osäkerhet inför självbedömningen, som upplevdes som svår. Den skriftliga kamratbedömningen upplevdes positiv då denna innefattade information som hjälpte eleverna framåt i deras kunskapsutveckling, den muntliga kamratbedömningen upplevdes däremot som personlig och svår att ge på processnivå. Det rådde till viss del oenigheter eleverna emellan kring vilken bedömning de önskade möta, de flesta eleverna var dock överens om att den formativa återkopplingen på processnivå som kom från läraren gynnade deras lärande mest

  • 163.
    Bergström, Patrik
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Var det bättre förr?: En läroboksanalys över tre epoker.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Läroböcker är ett material som används flitigt av lärare. Böckerna har en makt som ett riktgivande material. Eftersom lärare använder sig av läroböcker så flitigt är det intressant att se hur de uttrycker sig kring olika grupper som är en del av den svenska skolan. I och med dess riktgivande makt kommer läroboken att påverka elever och lärare. 

    Syftet med uppsatsen är dels att undersöka om och hur andrafiering förekommer, samt om den förändrats över tid i läroböcker. Dels att undersöka hur kulturbegreppet har förändrats över tid i läroböckerna utifrån en socialkonstruktivistisk ansats.

    Metod. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ textanalys på sex läroböcker i samhällskunskap som är spridda över tre epoker. Epokerna som har använts är 1980-tal, 2000-tal och nutid. Alla böcker har eller används fortfarande som läroböcker. Genom att gå igenom de kapitel som behandlar människor från andra länder och kulturer undersöker jag om och hur andrafiering förekommer. Hur böckerna behandlar kulturbegreppet behandlas också.

    Resultat. Undersökningen visar att andrafiering förekommer i stort sett i samtliga läroböcker under samtliga perioder Andrafiering ser dock annorlunda ut beroende på vilken period som avhandlas, det är olika sätt att andrafiera som framkommer. I dagens period förekommer det mindre andrafiering än vad det gör i de tidigare perioderna. Kulturbegreppet förändras också över tid. Dock är inte förändringen linjär mot en mer socialkonstruktivistisk ansats. I den tidiga perioden och nutid uppvisar författarna en socialkonstruktivistisk ansats i förhållande till kulturbegreppet men inte i perioden som är 2000-tal

  • 164.
    Bergström Walker, Catharine
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Narrative ethics and intuition of the infinite: E. L. Doctorow's gnostic hope for the postmodern era2008Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 165.
    Berlin, Anita
    et al.
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institute, Huddinge, Sweden.
    Rosander, Michael
    Department of Behavioral Sciences and Learning, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Forslund Frykedal, Karin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk. Department of Behavioral Sciences and Learning, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Barimani, Mia
    Department of Women and Children’s Health, Karolinska Institute, Solna, Sweden.
    Walk the talk: Leader behavior in parental education groups2018Ingår i: Nursing and Health Sciences, ISSN 1441-0745, E-ISSN 1442-2018, Vol. 20, nr 2, s. 173-180Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Expectant and new parents are offered parental education groups as a way to support their transition to parenthood. Group leadership in these groups has been found to be challenging. Using a qualitative and summative design, the aim of the present study was to investigate how health professionals describe their role in parental education groups compared to their actual behavior. Thirteen health professional leaders in antenatal and child health services were interviewed. These descriptions were compared with the leaders' actual behavior in video and audio-recordings of 16 different group sessions. The results revealed that regardless of how the leaders described their role, they acted as experts and left little time to parents for discussions and active participation. In particular, leaders who described themselves as discussion leaders did not "walk the talk"; that is, they did not do what they said they do when leading groups. That could be explained by lack of professional awareness, group leadership, and pedagogical skills. In order to provide high-quality parental support, leaders need training in group leadership and pedagogy combined with supervision and support on a regular basis.

  • 166.
    Berntsson, Ann-Christin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Henriksson, Anneli
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Pedagogers musikutövande i förskoleklass: Hur mycket påverkar pedagogens utbildning och musikintresse mängden musik i förskoleklassen2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Våra funderingar kring de estetiska ämnenas underprioriteringar i skolan och vad variationerna i musikundervisningen består i, ledde in oss på vårt val av uppsatsämne. Musikens värde har med tiden minskat och det forskas kring dess spridningseffekt på andra ämnen och kompetenser än den musikaliska. Vi valde att forska kring vad som ligger till grund för pedagogers didaktiska val, med fokus på musik.

    Syfte:

    Vårt syfte var att få ökad kunskap om hur mycket pedagogens utbildning och musikaliska intresse påverkar utövandet av musik i förskoleklassen.

    Metod:

    För att få reda på hur mycket musik som didaktiskt används av pedagoger i förskoleklassen under en vecka, använde vi oss av kvantitativ metod. Vi var tvungna att själva skapa en enkät, då vi inte fann någon passande etablerad sådan. Den ena sidan innehåller bakgrundsfrågor och den andra sidan enkätfrågor, med en femkolumns måttskala från mkt-inte alls. Vi kontaktade rektorer i fyra kommuner och besökte förskoleklasslärare på de skolor som ville ta emot oss. På plats lämnades enkäten med bifogat informationsbrev om vårt syfte och de gällande etiska regler ut. Pedagogerna hade även möjlighet att ställa frågor till oss.

    Resultat:

    Undersökningens resultat baseras på 46 enkäter, bestående av verksamma pedagoger i förskoleklass med tyngdpunkt på variationerna förskollärare och grundskollärare i yrkesrollerna. Resultatet visar på att pedagoger som har mer kompetens i ämnet musik och ett större intresse för musik utövar mer musik i sin undervisning under en vecka, både spontant och inplanerat. Vi kan även utläsa ett samband mellan att högre kompetens i musik både ger ökad musikalisk trygghet i ämnet samt en större medvetenhet om vad musik har för effekter på andra kompetenser än just den musikaliska

  • 167.
    Berntsson, Annie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hur samlingen uppfattas av förskollärare: En studie om samlingen ur förskollärares perspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Samlingen är ett vanligt förekommande fenomen i de flesta förskoleverksamheter i Sverige, Det är av betydelse att studera och forska om vardagliga situationer i förskolan för att få en inblick i verksamheten (Haglund, 2005). Trots att samlingen som pedagogisk idé och aktivitet har en lång tradition i förskolan finns inte begreppet samling i läroplanen för förskolan (98/16). Samling beskrivs av Rubinstein Reich (1993), som ett tillfälle när både barn och vuxna möts i förskolan, ofta i en cirkel för att skapa ett jämlikt möte, väglett av en eller flera vuxna för en planerad aktivitet. Tidigare forskning visar att samling motiveras av förskollärare som ett forum för gemenskap och trygghet för barnen genom deltagande. Förskollärare ser även att samling kan användas som rutin och struktur i verksamheten, lärtillfällen och skolförberedande situationer för barnen, samt till att legitimera sin yrkesroll (Rubinstein Reich, 1993).    

    Syfte: Studien syftar till att få kunskap om hur förskollärare beskriver samlingens syfte och funktion i förskolan, samt vad förskollärare upplever som förutsättningar eller svårigheter i att ha samling i verksamheten.   

    Metod: Arbetet är en kvalitativ studie som syftar till att genom intervjuer ta reda på förskollärares åsikter och uppfattningar om samling. För studien gjordes sju individuella intervjuer med förskollärare.   

    Resultat: Studien resulterade i att förskollärares åsikter framfördes och analyserades i förhållande till tidigare forskning. Resultatet av analysen visade att det finns skilda meningar i förskollärares uppfattningar om samlingens syfte, som behöver ställas i relation till dess betydelse och behov. Resultatet visade även att förskollärarnas åsikter om vad som ses som samlingens funktion kan ses som multidimensionellt då det fanns flera olika förklaringar till vad förskollärarna anser som samlingens funktion. Förskollärarna delgav även hur de uppfattar att faktorer såsom utbildning, kollegor, styrdokument och erfarenhet påverkar förhållandet mellan samling och deras yrkesroll.

  • 168.
    Bertilsson, Alvina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Maternity: A Site of Empowerment, Resistance and Strength in Toni Morrison's Beloved2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 169.
    Bjarke, Fanny
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Varför handlar det inte om oss?": En intersektionell diskursanalys av skönlitteratur i läroböcker i kursen Svenska som andraspråk 32019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Skolverket ställer i kursplanen i Svenska som andraspråk 3 tydliga krav på att skönlitteraturen i kursen ska vara skriven av både kvinnor och män och komma från olika kulturer och tider. Eftersom majoriteten av lärarna i Svenska som andraspråk enligt Skolverket inte är behöriga i ämnet, alternativt inte har läst litteraturvetenskap, ställer detta höga krav på att läroböckerna erbjuder skönlitteratur med en stor diversitet för att nå upp till kraven i kursplanen.

    Syfte: Uppsatsens syfte har varit att undersöka om de skönlitterära utdrag samt de skönlitterära texter som förekommer i sin helhet i aktuella läroböcker i Svenska som andraspråk 3 motsvarar kraven på skönlitteratur i kursplanen.

    Metod: Den metod som använts i uppsatsen är kritisk närläsning, där materialet har kvantifierats samt kodats i olika variabler för att kunna analyseras.

    Resultat: Resultatet visade att läroböcker i Svenska som andraspråk 3 reproducerar en manlig och västerländsk diskurs och hegemoni med få inslag av kvinnliga författare och ännu färre inslag av författare från länder som inte tillhör västvärlden. Det såg inte likadant ut i alla fyra analyserade läroböcker, men i tre av fyra var kvinnor kraftigt underrepresenterade och i samtliga läroböcker var en övervägande majoritet av författarna från västvärlden. Invandrarförfattare var enbart representerade i två av läroböckerna, och författare från nationella minoritetsgrupper enbart i en. De läroböcker som hade ett större fokus på litteraturhistoria hade en lägre skönlitterär diversitet.

  • 170.
    Bjering Gillberg, Emelie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Vi lär tillsammans": en intervjustudie av pedagogers resonemang kring det digitaliserade fritidshemmet i åldrarna 6 – 12 år2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning: 2018 infördes krav på användning av digitala verktyg i undervisningen i Sveriges skolor. Med hjälp av intervjuer har jag undersökt hur pedagogerna ser på digitaliseringen och hur de genomför uppdraget i den dagliga verksamheten på fritidshemmet. Studien visar på en positiv inställning från de flesta av pedagogerna, men de uttrycker att det finns en avsaknad av formella utbildningar och kunskaper hos pedagogerna för att hänga med och kunna utmana elevernas redan befintliga kompetens, i den snabbt växande digitala utvecklingen.

    Bakgrund: De nya riktlinjerna i fritidshemmets centrala innehåll i läroplanen uttrycker att digitala verktyg och medier ska användas i undervisningen. Eleverna ska, på fritidshemmet, bland annat lära sig kommunicera säkert i digitala sammanhang, skapa med hjälp av digitala verktyg och få erfarenhet om företeelser genom digitala medier.

    Syfte: Syftet med undersökningen var att få en inblick i hur fritidspedagogerna ser på riktlinjerna om digitala verktyg och medier som lärandeform, på fritidshemmet. Hur pedagogerna konkret arbetar med de nya riktlinjerna i undervisningen, utifrån pedagogernas synvinkel.

    Metod: Min studie är baserad på sex semi-strukturerade intervjuer med verksamma pedagoger, på fritidshem från två olika skolor inom en kommun. Jag använde mig av en intervjuguide med frågor men följde upp med öppna frågor och diskussioner. Intervjuerna är ordagrant transkriberade och tematiserade med utgångspunkt i forskningsfrågorna.

    Resultat: Resultatet av studien visar att alla sex pedagoger anser att det är viktigt att använda digital teknik i skolan, då det gynnar elevernas framtid. De flesta av pedagogerna är eniga om att det ska finns en tanke bakom användandet med ett mål att lära sig något, för att det ska passa in i skolans värld. Samtliga fritidshem i studien har tillgång till iPads. Det är flera pedagoger som nämner att arbetet med digitaliseringen är under utveckling och att det kommer mer resurser inom en snar framtid. Flera av pedagogerna är intresserade av uppdraget och vill kunna mera om ämnet. De vill få mer utbildning, då pedagogerna uttrycker att de själva saknar kompetens inom området, men de lägger mycket tid av sin planering på att lära sig och hitta nya utmaningar till eleverna. Verktygen används mycket till att dokumentera, spela, söka information och bilder, samt som antimobbningsredskap i den dagliga verksamheten. Andra aktiviteter fritidshemmen utför mer sällan eller planerar att utföra är bland annat tillverkning av film och programmering.

  • 171.
    Bjurhult, Christofer
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Konstruktion av ensamkommande barn: En diskurspsykologisk studie kring hur föreställningar om ensamkommande barn görs trovärdiga på ett diskussionsforum online2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Konstruktioner av ensamkommande barn har undersökts till viss del. Föreställningar om barnen i bland annat medier och policydokument har studerats. Hur barnen konstrueras inom en "vardagskontext", i form av ett öppet diskussionsforum online (Flashback Forum), och hur konstruktioner däri görs trovärdiga, bedöms eftersatt.

    Syfte: Syftet med föreliggande studie var att identifiera olika inom Flashback Forum förekommande diskurser kring ensamkommande barn, med avseende på deras retoriska organisering. Med diskurs avsågs ett sätt att tala om och förstå världen som konstruerar ett objekt eller företeelse på ett särskilt sätt.

    Metod: För att besvara syftet användes en diskurspsykologisk ansats vilken fokuserar på hur trovärdighet och sanning skapas i kommunikation. Utifrån en teoretisk modell, innefattande de fyra retoriska teknikerna category entitlement, empirisk repertoar, konsensus och extremfallsformuleringar, undersöktes hur skribenter på forumet skapade sanning och bemötte andras föreställningar om barnen.

    Resultat: Resultatet visade att ensamkommande barn omges av diskurserna de vuxna, barnen, våldtäktsmännen, de särbehandlade, de sexuellt utsatta samt diskursen om de biologiskt manliga könet. Diskurserna användes parallellt i talen och underbyggde argumenteringar på forumet. Skribenterna använde de studerade retoriska teknikerna för att skapa trovärdighet i uttalanden. Med särskilda uttrycksformer skapades fakta om ensamkommande barn.

  • 172.
    Björk Kruse, Marwin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Olofsson Nilsson, Malin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    I klassrummet finns inga träd: en kvantitativ studie av faktorer som påverkar valet att använda sig av utomhuspedagogik2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Utomhuspedagogik har en gedigen historia som sträcker många år tillbaka i tiden. Metoden beskrivs ha många fördelar i undervisningen för elever då de får en direkt koppling till verkligheten i sin undervisning inom de naturvetenskapliga ämnena. Eleverna kan se, testa och diskutera kring naturvetenskapliga fenomen på ett sätt som kan vara svårt i ett klassrum. Dock visar forskning att utomhuspedagogik inte används i den utsträckning som hade varit optimalt för eleverna. Det finns lärteoretiska, fysiska och psykiska perspektiv på användandet av utomhuspedagogik, där lärteorin styrker användandet av metoden och själva användningen kan ge positiva effekter på elevernas fysiska och psykiska hälsa. Forskning om utomhuspedagogik för årskurserna 4–6 är mindre utbredd än de lägre och högre årskurserna.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning som utomhuspedagogik används inom ämnena biologi, kemi och fysik i årskurserna 4–6, samt vilka faktorer som spelar in när lärare väljer eller inte väljer att använda sig utav metoden.

    Metod: Kvantitativ enkätundersökning riktad till lärare inom No-ämnena i årskurserna 4–6.

    Resultat: Studiens resultat visar att det är många lärare som använder sig av utomhuspedagogik, 81,2% av de svarande i den här studien. Vanligtvis bedrivs undervisning utomhus på månads- eller terminsbasis. Hur stort avståndet är till naturen påverkar inte frekvens i hur ofta lärare väljer att flytta undervisning från insidan till utsidan med eleverna. Vi kan se att det finns tre statiskt signifikanta faktorer som påverkar valet att använda sig av utomhuspedagogik, lärarens egna metodkunskaper, kollegernas syn på arbetssättet samt hur trygga lärarna känner sig med att använda metoden med klassen.

  • 173.
    Björkberg, Jenny
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lundén, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Bra för kroppen bra för knoppen: En kvalitativ studie om pedagogers arbete för att främja barns lärande utomhus2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bakgrunden till detta arbete utgår ifrån vad vi ansett varit ett problemområde och det är hur lärandet blir allt mer teknologiskt samt att lärandet oftast sker inomhus. Samhället har förändrats och det har även förskolan gjort. Enligt läroplanen ska verksamheten lägga grunden för barns framtida intresse och förhållningssätt mot naturen. Pedagogernas uppdrag är att skapa en miljöhänsyn hos barnen som ska genomsyra hela verksamheten (Skolverket, 2010). Vi har utifrån egna erfarenheter uppmärksammat barns glädje av att vara utomhus samt fått kunskap om hur utomhuspedagogik är ett ypperligt sätt för att främja barns lärande. Därigenom har vårt intresse för utemiljön och utomhuspedagogik växt fram.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilken uppfattning pedagoger har om barns lärande utomhus samt hur de aktivt arbetar med och använder sig av den naturrika utemiljön. Metod: Arbetet byggde på en kvalitativ studie där enskilda intervjuer användes som metod för att uppnå syftet med studien. Vi utförde intervjuerna på sex förskolor, tre traditionella och tre utomhusförskolor. Sammanlagt utfördes nio intervjuer och utifrån deras svar har vi sedan kunnat kategorisera och urskiljt olika relevanta mönster.

    Resultat: Något som genomsyrade pedagogernas intervjuutsagor var att ute lär barnen genom sinnena och kroppen på ett sätt som inte är möjligt på samma sätt inomhus. De flesta av pedagogerna belyste vikten av att få uppleva och upptäcka, att barn lär genom att få göra, se och känna på det de lär om. Ute upplevde pedagogerna att barnen lättare fastnade för något än inne och att det oftast skedde ett lärande utifrån barnens egna intressen och tankar där. Det är genom detta tillvägagångssätt som deras frågor och funderingar formats och därigenom kan även olika ämnen fångas upp i vardagen. Pedagogerna poängterade att när barnen fick vistas i naturen blev det mer naturligt att de skapade ett intresse för naturen och miljön samt att de på grund av detta ville värna om den. Vi urskiljde även att de intervjuade pedagogerna tog upp sex stycken möjliga hinder eller nackdelar med utomhuspedagogik. Dessa var Sveriges väder och klimat, ansvaret över barnen och dess säkerhet, verksamhetens resurser, pedagogernas kunskaper, storleken på barngrupperna samt läroplanen.

  • 174.
    Björnberg, Fia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Sjöberg, Matilda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Ska vi snacka matematik?: Barns perspektiv på samtal inom matematikämnet2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vi vill med denna undersökning få mer kunskap om barnens perspektiv på området samtal i matematikundervisningen, då den tidigare forskning vi stött på främst utgår från ett vuxenperspektiv.

    Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vad elever i årskurs 6 har för tankar kring samtal under matematikundervisningen genom att undersöka deras inställningar till samtal om matematik samt vilka former de upplever att samtal förekommer i.

    Metod: Arbetet har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med elever i årskurs 6, där de fick frågor om hur de upplever att deras undervisning var då samt hur de skulle vilja att den var utformad. Den analysmetod som har använts i arbetet är tematisk analys. Då skapades koder utifrån datamaterialet som sedan har bildat temaområden.

    Resultat: Barnens perspektiv på matematiska samtal varierade i viss utsträckning. Samtliga elever uttryckte att det var kul att samtala om matematik men att det då måste ske på ett välfungerande sätt. Eleverna i klass A hade mer vana av en varierad undervisning medan eleverna i klass B och C främst arbetade med datorer eller läroböcker. I alla tre klasserna var enskilt arbete eller pararbete de arbetsformerna som förekom mest. Nästintill alla eleverna ansåg att det var läraren som oftast hade ordet men ett fåtal elever ansåg att de pratade mer än läraren. Nio av eleverna uttryckte att de ville ha mer samtal och fyra elever var nöjda med nuvarande mängd samtal. Detta var inte kopplat till vilken klass de tillhörde, utan det var exempelvis delade åsikter inom klass A. Ingen av de elever som deltog i studien önskade färre matematiska samtal. Sammanfattningsvis förekom både variation och samstämighet i elevernas svar inom studiens samtliga temaområden.

  • 175.
    Blad, Amanda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Stora barngrupper i förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Det börjar fler barn i förskolan vilket innebär ytterligare barn i barngrupperna. Synen på hur stor en barngrupp ska vara för att anses som en stor barngrupp skiljer sig mellan pedagoger. Det är många faktorer som spelar in, det är hur pedagogerna kan klara av stress eller hur de försöker att arbeta med det pedagogiska trots mängden barn. Ämnet stora barngrupper har varit aktuellt länge och då synen på stora barngrupper skiljer sig åt var det av intresse att undersöka hur det ser ut på förskolorna samt hur pedagogerna egentligen arbetat trots stora barngrupper. Egna erfarenheter är att man som pedagog inte arbetar särskilt mycket med pedagogik utan att barnen många gånger får sköta sig själva. Samt att det ofta är ett påpekande om att barnen är för många och att det är en slitsam miljö.

    Syftet med studien är att undersöka hur stora barngrupper i förskolan påverkar den pedagogiska verksamheten och individen/det enskilda barnet.

    Frågeställningar.  Hur upplever förskollärare att deras pedagogiska arbete blir påverkat av stora barngrupper samt hur upplever förskollärare att barnen påverkas i stora barngrupper.

    Metod. I den här studien har jag använt mig av en kvalitativ metod, materialet består av sex semistrukturerade intervjuer på fyra olika förskolor.

    Resultat och analys. I resultatet har det framkommit att det mestadels är nackdelar med en stor barngrupp. Många förskollärare ser enbart nackdelar då de själva känner sig stressade och otillräckliga, dessa har dock inte tänkt lika mycket på barnen. De förskollärare som kan se bortom sig själva kan se att en del barn har fördelar och möjligheter när de är i en stor barngrupp. Det är dock olika från barn till barn. Men dessa förskollärare har accepterat att det är så här det ser ut och de försöker att planera verksamheten utifrån barngruppen ändå. Det är viktigt att förskollärarna inte endast ser alla nackdelar utan att de även försöker se dess möjligheter.

  • 176.
    Blixt, Josefin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hultin, Elsa
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Det finns ingen väg tillbaka...": En studie om lärarens inställning och användning av IKT inom matematik i grundskolans årskurs 1–32019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Dagens digitala samhälle ställer högre krav på människors digitala kunnande. På bara det senaste decenniet har samhället digitaliseras då de mest vardagliga aktiviteterna kräver digital kunnighet. På grund av att samhället kontinuerligt förändras behöver även skolan utvecklas inom detta. Utifrån våra egna upplevelser och iakttagelser upplevde vi en avsaknad av digitalisering inom matematikämnet jämfört med andra ämnen i skolan och ville därför ta reda på mer om hur lärarna upplever detta. Då det inte bara är bevisat gynnande för eleverna utan också ett krav från läroplanen att eleverna ska få arbeta med digitala verktyg och utveckla digital kompetens är det därför viktigt att skolan tar sitt ansvar så att eleverna kan delta i det digitaliserade samhället.

    Syftet: Syftet med studien är att undersöka grundskollärares didaktiska argument för att använda IKT samt de utmaningar som kan uppkomma när lärare använder IKT i matematikundervisningen i årskurserna 1–3.

    Metod: Denna studien baseras på en kvalitativ metod där intervjuer och observationer har kombinerats för att samla in data. I studien har tre olika grundskollärare i årskurs 2–3 intervjuats samt observerats.

    Resultatet: I studiens resultat framkom det att lärarna är generellt positiva till att använda IKT i sin matematikundervisning men deras syn på IKT såg olika ut. Även lärarnas egen digitala kompetens för att undervisa med IKT skiljde sig åt. En gemensam faktor var att alla hade till största del fått lära sig använda sina digitala resurser genom att pröva sig fram på egen hand. Även lärarens didaktiska argument till varför de valde att använda IKT såg olika ut. Trots att alla lärare hade en relativ positiv inställning så upplevde de utmaningar vilket försvårar användningen av IKT.

  • 177.
    Blomqvist, Jessica
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lindén, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Det är inte lätt att vara konstnär": lärarens förhållningssätt i organiserade bildaktiviteter i förskolan2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bild och bildskapande har under historiens gång alltid varit en del inom barnverksamheten, men innehåll och upplägg har förändrats över tid. Bildskapandet har gått från styrt till fritt skapande och i dagens förskola ingår bildskapandet i den pedagogiska verksamheten där barnen både får möjligheten att skapa fritt men också under lärarens vägledning. Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö98/10 (Skolverket, 2011), är förskolans uppdrag att ge barnen möjligheten att lära sig använda de estetiska uttrycksformerna bland vilka bilden är en viktig uttrycksform. Studien belyser och problematiserar lärarens förhållningssätt i organiserade bildaktiviteter och vill därmed bidra till en djupare förståelse för lärarens viktiga roll i barnens bildskapande.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt förskollärarens förhållningssätt och handlingar kommer till uttryck i organiserade bildskapande aktiviteter.

    Metod: Studien är av kvalitativ art där observationer har genomförts på fem olika förskolor vid nio tillfällen sammanlagt. Vid dessa observationer fördes fältanteckningar som i direkt anslutning till observationerna sammanställdes och renskrevs. Dessa observationer har kompletterats med informella samtal med lärarna samt fotografering av bland annat barnens bilder.

    Resultat: Resultatet visar att bildskapandet i förskolan har olika betydelser. Bildskapande innebär både en process- och produktorienterad aktivitet samt ett stöd i barnens språkutveckling och matematiska färdigheter. Lärarens roll i bildskapandet är att vara organisatör av aktiviteten där läraren ofta finns i bakgrunden och passar upp barnen. Lärarens roll är även att vara kunskapsutvecklare genom att rikta barnens uppmärksamhet mot aktivitetens innehåll genom metasamtal med barnen.

  • 178.
    Bock, Emelie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Strand, Catherine
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Kanon och icke-västerländsk litteratur: En studie om gymnasielärares användande av kanon och icke-västerländsk litteratur i litteraturundervisningen2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kanon har i drygt ett decennium varit aktuellt både politiskt och i media, och debatten kring om det ska införas en skolkanon har särskilt varit på tapeten. I bakgrunden diskuterar och definierar vi begreppet kanon och klassiker. Vi diskuterar varför litteratur ska läsas i skolan och hur litteraturundervisningen har sett ut de senaste två seklerna.

    Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning svensklärare på gymnasiet använder icke-västerländsk litteratur i sin litteraturundervisning samt vilken betydelse litterär kanon har för dem.

    Metod: I studien har vi valt att göra en triangulering av en webbenkät och samtalsintervjuer. Urvalet har bestått av 60 enkätrespondenter och 3 intervjurespondenter som alla är gymnasielärare i ämnet svenska. Resultat: Resultatet visar att användandet av icke-västerländsk kanon samt litteratur sker i en liten utsträckning i litteraturundervisningen hos gymnasielärarna i studien. Studien visar även att begreppet kanon inte är betydelsefullt för lärarna utan de fokuserar på verk och författare oberoende av om de är kanoniserade. Dessutom är två av de tre intervjurespondenterna negativa till en politiskt styrd skolkanon.

  • 179.
    Bock, Emelie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Strand, Cathrine
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Dyslexi: ämneslärares perspektiv2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna uppsats är att granska vilket perspektiv och vilka kunskaper svensklärare har på dyslexi. Att undersöka lärarnas kännedom om hjälpmedel var ett av våra delsyften, som sedan utvecklades till att vi tog oss närmare klassrummet där granskningen fokuserades på hur eleven blir hjälpt av läraren.

    Metod: Genom intervjuer med ämneslärare på högstadiet och gymnasiet har vi fått svar på våra forskningsfrågor och kunnat sammanställa ett resultat. Totalt har vi intervjuat tio lärare runt om i Skaraborg. Informanterna har skiftat i ålder, kön och utbildningsnivå för att bredda analysen.

    Resultat: Resultaten visar att informanternas perspektiv och kunskaper är väldigt skiftande. Lärarna använder sig av många hjälpmedel och metoder för att stötta eleverna och det är tydligt att de har goda kunskaper om dessa.

  • 180.
    Bohlin, Margareta
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Gurdal, Sevtap
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Social mobilisering och organisering via sociala medier2016Ingår i: Socialt arbete och internet: att förstå och hantera sociala problem på internet. Liber förlag. Bokkapitel / [ed] K. Daneback & E. Sorbring, Stockholm: Liber, 2016, 1, s. 122-135Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 181.
    Boklund, Deepali
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Jag får ju se till att det blir intressant för alla, det är min uppgift": En studie om mellanstadieelevers intresse och lärares arbetssätt i de naturorienterande ämnena2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns en bekräftad slutsats av tidigare forskning att det existerar skillnader mellan flickors och pojkars intresse till naturvetenskap. Det har även visat sig hur intresset skiljer sig mellan könen på så vis att flickor tenderar att ha ett lägre intresse än pojkarna för de naturorienterande ämnena. Intresset i sig är inte bara lägre hos flickorna utan det tenderar även att variera. Därför har det fallit naturligt att frågeställningen som behandlas i den här studien handlar om elevers intresse. En annan aspekt som studien baseras på är utifrån ett lärarperspektiv. Lärare ställs inför att skapa en lärorik, trivsam och planerad undervisning. Men även ha hänsyn till varje enskild elev och arbeta genusmedvetet. Därför kändes det givet att undersöka hur lärare arbetar för att öka elevers intresse i naturvetenskap. En del av syftet med studien är att undersöka ifall det finns en skillnad i intresset mellan pojkar och flickor i mellanstadiet och i så fall hur. Syftet med den andra delen är att besvara hur lärare arbetar för att elevers intresse ska öka. I studien användes två olika metoder, en kvantitativ i form av enkäter samt en kvalitativ i form av intervjuer. Enkäterna gjordes med mellanstadieelever på två olika skolor, i tre olika klasser i Västra Götaland och intervjuerna gjordes med tre olika verksamma mellanstadielärare på tre olika skolor också i Västra Götalandsregionen. I resultatet av enkäterna visade det sig att det finns en skillnad mellan pojkars och flickors intresse till NO-ämnet. På så vis att flickor i större grad än pojkar vill ha mer biologi och pojkarna vill ha mer kemi än flickorna. Det som visade sig vara utmärkande i resultatet av enkäterna var att procentuellt fler flickor än pojkar föredrog fysik. Resultatet av intervjuerna visade att lärare arbetar med konkret material, att koppla ämnet till elevens vardag och att ha en god och sund inställning, eget engagemang och intresse för ämnet själv för att öka elevens intresse för ämnet. Sambandet med dessa två frågeställningar är att lärare kan arbeta genusmedvetet i sitt klassrum på flera olika sätt men det handlar också om vilka erfarenheter och vilket intresse eleverna får med sig hemifrån. Så lärare kan möta eleverna halvvägs med sitt genusmedvetna arbetssätt men den andra halvan är beroende av vad som sker hemifrån och på elevens fritid. Kort och gott så kan det som sker hemifrån också göra att intresset kan skilja sig mellan pojkar och flickor.

  • 182.
    Boklund, Deepali
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Persson, Emelie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lärarhandledningars vägledning till läraren: en innehållsanalys av algebraundervisningen i läromedel för årskurs 4-62017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  En problematik gällande läromedel är att det varken finns några krav eller någon nämnd som granskar de läromedel som används i undervisningen (IFAU, 2014). Det blir framförallt problematiskt när rapporten från Skolverket som är en sammanställning av TIMSS (2012) visar att läroboken utgör en central roll i matematikundervisningen bland svenska lärare. Lärarhandledningen kan ses som en förlängning av läroboken och det blir därför intressant att studera hur läromedelsförfattare vägleder läraren i matematikundervisningen. Mot bakgrund av tidigare forskning fann vi en kunskapslucka där allt för lite uppmärksamhet har riktats mot hur algebra inleds i lärarhandledningar för årskurs 4–6.   Syfte: Syftet är att få en fördjupad kunskap om hur läromedelsförfattare vägleder läraren i undervisningen om algebra i läromedel för årskurs 4–6.  Metod: För att uppnå studiens syfte har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vårt resultat visar att det finns en bredd i hur lärarhandledningar vägleder lärare i undervisningen om algebra. Något som var gemensamt för läromedlen Mattespanarna och Mattegruvan var att läraren får en balanserad vägledning av både instruerande och bildande karaktär. Det framkommer även i studien att de båda läromedlen problematiserar likhetstecknets betydelse för att skapa en förståelse för variabler. Likhetstecknets betydelse problematiseras i läromedlen i form av det framställs antingen som en gungbräda eller balansvåg för att visa på jämvikt och obalans. Eleverna får därefter arbeta med öppna utsagor i form av lucktal eller tomma skivlinjer. Dessa tomrum ersätts sedan med en variabel.

  • 183.
    Boman, Karin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Vidden av kommunikationsförmågan i matematikundervisningen: En studie av problemlösningsmetoder med elever i år 32013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I grundskolans läroplan synliggörs tydligt att eleven i matematikundervisningen skall utveckla olika förmågor och att dessa är centrala. En av dessa är kommunikationsförmågan, som är särskilt betydelsefull genom att den sammanlänkas till alla de övriga, såsom de som gäller representation, resonemang och problemlösning. Av denna anledning har kommunikationsförmågan i matematik och medvetenheten kring och utvecklingen av denna hos lärare och elever undersökts i denna studie. En grundförutsättning är att individuell färdighetsträning i lärobok är otillräckligt. Elever bör tidigt få möjlighet till exempelvis arbete i grupp med ett matematiskt problem, då de i tal och skrift kommunicerar matematiska begrepp och metoder. Detta ger förutsättningar för en individualiserad undervisning där elever i samarbete kan utveckla kunskap på många olika sätt.

    Syfte: Syftet är att undersöka hur läraren genom sin matematiska kommunikationsförmåga ger stöd för elever att utveckla sin förmåga att kommunicera kring och lösa ett matematiskt problem.

    Metod: Studien har en kvalitativ ansats och valda metoder för datainsamling är deltagande observation, intervju och aktionsforskning. Deltagande observationer vid tre undervisningstillfällen med tre elever samt uppföljande enskilda intervjuer har filmats. Undersökningen har inspirerats av aktionsforskning genom att jag själv varit lärare under lektionerna.

    Resultat: Studien visar att elever i grupp kommunicerar kring ett matematiskt problem på olika sätt. Det gäller för läraren att vara observant på de olika uppslag som eleverna ger för att inte gå miste om relevanta sätt att tänka. Eleverna har lätt för att tillämpa olika strategier såsom att dramatisera, skriva en tabell, leta efter ett mönster, rita en figur och undersöka ett enklare fall och en fördjupad kommunikation möjliggörs genom dessa. Eleverna visar också i intervjuerna att de själva är medvetna om att strategierna utgör viktiga byggstenar i problemlösningsprocessen, även om de inte ser hela innehållet i dem. Att förklara för varandra och inta de andras perspektiv är relativt svårt för eleverna. En insats av läraren krävs för att fördjupa resonemangen och välja olika lösningssätt för att förklara. Två av de tre eleverna anser att det kan vara svårt att förklara för varandra elever emellan och att det är lättare att förstå när en lärare förklarar. Detta visar på vikten av att läraren specifikt undervisar eleverna i hur de kan kommunicera – såsom att resonera och förklara – för att möjliggöra att deras matematiska kommunikationsförmåga utvecklas.

  • 184.
    Boo, Sofia
    et al.
    Linköpings universitet.
    Forslund Frykedal, Karin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Thorsten, Anja
    Linköpings universitet.
    Att anpassa undervisning: till individ och grupp i klassrummet2017Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 185.
    Borenfors Andersson, Angerica
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Johansson, Lisa
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Förskolans rutiner i en kamp mot tidsschemat: En kvalitativ studie om rutiner och stress i förskolans verksamhet2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Studiens syfte är att undersöka om det förekommer stress i förskolans verksamhet. Studien inriktar sig mot rutiner för att ta reda på om rutinerna påverkas av stress, eller om stress påverkar rutinerna samt hur detta inverkar på verksamheten. Vi har undersökt detta genom deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer med verksamma förskolepedagoger på en förskola. Detta ämne valdes för att det är centralt i dagens samhälle och det påverkar många individer men väldigt få väljer att tala om det. Vårt forskningsämne behöver uppmärksammas då det blir allt vanligare att barn vistas under stressande förhållanden i dagens svenska förskolor på grund av olika aspekter i verksamhetens struktur.

    Syfte

    Syftet med studien är att forska kring hur stress kan uppstå och upplevas i förskolans dagliga rutinsituationer.

    Metod

    Studien är uppbyggd av kvalitativa undersökningar i form av intervjuer och deltagande observationer. Sex deltagande observationer genomfördes då hela verksamheten observerades med fokus på dess rutinsituationer. Fyra intervjuer på cirka 80 minuter vardera genomfördes med fyra pedagoger där ljudinspelning och anteckningar genomfördes. Studien har en ansats av det fenomenologiska perspektivet.

    Resultat

    Efter att deltagande observationer och intervjuer genomförts vid en förskola visade det sig att forskningsämnet är mycket centralt i dagens samhälle. Detta blev synligt i en intervju med en pedagog där hon berättade att ingen i verksamheten talar högt om stress i förskolans vardag. Tydliga skillnader fanns mellan avdelningarnas rutinsituationer och arbetssätt. De skillnader som var tydligast var upplägget av matsituationer och övergångssituationer samt pedagogernas struktur av dagen. Ytterligare en skillnad var hur arbetslagen anpassade sig till tidsschemat och hur de handskades och fördelade sin tid.

    Resultatet av analysen visar att stress är ett vanligt förekommande problem i förskolans olika rutinsituationer eftersom pedagogerna har ett strikt tidsschema att följa och förhålla sig till, samt att stress även påverkar tidsschemat och vardagsrutinerna. Detta påverkar på olika sätt alla parter i förskolan, både barn och pedagoger. Utifrån undersökningen kan man urskilja att förskolans stress både påverkar och påverkas av förskolans kontext. Något vi även vill lägga tyngdpunkten på utifrån vårt resultat är att vi fått förståelse för hur fenomenet stress kan betyda olika för olika människor eftersom alla tolkar och hanterar sin omvärld och sina upplevelser på helt olika sätt

  • 186.
    Borssén, Johanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Tersing, Susanne
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Det är tur att jag har mycket i ryggsäcken: En fenomenologisk studie om pedagogisk planering2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om fritidspedagogers upplevelser och erfarenheter av den pedagogiska planeringen på fritidshemmet. Fritidshemmet ska bidra till barns utveckling och lärande genom en meningsfull fritid och fritidspedagogerna ska bidra med en god pedagogisk kvalitet. Skolinspektionen utkom 2010 med en rapport som visade att detta inte uppnåddes när rapporten utkom. Hur upplever pedagogerna att planeringen påverkar verksamheten? Vi bestämde oss för att undersöka detta närmare.

    Syftet med studien var att undersöka yrkesverksamma fritidspedagogers upplevelser och erfarenheter av den pedagogiska planeringen. För att besvara våra frågeställningar genomfördes sju kvalitativa intervjuer med fritidspedagoger. Vi utgick från ett fenomenologiskt perspektiv, eftersom det var pedagogernas egna upplevelser och deras livsvärld vi ville försöka förstå. Förutom den teoretiska utgångspunkten har vi även studerat tidigare forskning kring både planering och utveckling av verksamheten.

    Resultatet av intervjuerna visar på bland annat att fritidspedagogerna är nöjda med sin planeringstid, det framkom att den pedagogiska planeringen är ett komplext begrepp och den subjektiva meningen om planeringen kan skilja sig åt pedagoger emellan. Resultatet visade även att pedagogerna anser att planeringen är en av grundpelarna för att kunna utveckla verksamheten

  • 187.
    Bovellan, Sara
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Heilig-Blom, Jens
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    ”Därav står dörren oftast öppen”: Professionellas, inom gymnasiesärskolans verksamhet, upplevelser och erfarenheterav identitetsskapande för ungdomar med funktionsvariationer2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studier har visat att omgivningens förhållningssätt och bemötande påverkar identitetsskapandet för ungdomar med funktionsvariationer och att de har en önskan om att leva som andra medborgare i samhället. Det har framkommit att personer med funktionsvariationer får tilldelade roller genom olika kategoriseringar och att det motsätter sig den tilldelade identiteten som exempelvis särskoleelev. Syftet med studien var att söka kunskap om professionellas upplevelser av identitetsskapande förungdomar med funktionsvariationer och hur de hanterar samtal om identitet i sin yrkesvardag. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av intervjuer utifrån en allmän intervjuguide. Fem intervjuer genomfördes med professionella inom gymnasiesärskolans verksamhet och det empiriska materialet analyserades genom tematisk analys. Resultatet visade att relationsskapande mellan eleverna och de professionella är en viktig faktor för elevernas personliga utveckling och identitet. Det handlingsutrymme som de professionella har visade sig påverka förutsättningarna för elevernas identitetsskapande som kunde främjas av att professionella hade ett stort utrymme att samtala med eleverna som bidrog till en trygg miljö och vidare entrygg identitet. I samstämmighet med tidigare forskning visade studien att det finnsen grupp elever som motsätter sig tillhörigheten till gymnasiesärskolan. Det framkom vidare att professionella tolkar sin roll utifrån sina egna normer och hur de skall bemöta eleverna, vilket omsorgsbehov som finns, vilket påverkar ingången den professionella tar. Det finns en rådande norm i samhället som påverkar elevernas identitetsskapande och känsla av att gå på gymnasiesärskolan. För att förändra dessa strukturer behöver kunskapsutvecklingen om personer med funktionsvariationer utvecklas inom gymnasiesärskolans verksamhet och andra verksamheter i samhället.

  • 188.
    Brask, Ulrika
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Eriksson, Ann-Charlotte
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Måltidens betydelse i den pedagogiska verksamheten utifrån pedagogers perspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Måltiden på förskolan är en viktig stund på dagen som de flesta barn deltar i. Beroende på vilken syn pedagogerna har på måltiden och vad de vill ha ut av den kan det se väldigt olika ut på förskolorna. I vår utbildning har vi inte talat så mycket om själva måltiden och dess betydelse och inte heller om den fysiska miljöns påverkan på barnen. Därför är vi intresserade av att ta reda på hur pedagoger ser på måltiden utifrån den subjektiva och objektiva miljön.

    Syftet med den här studien är att undersöka vilken betydelse pedagogerna anser att måltiderna har i avseende på den fysiska, pedagogiska och sociala miljön. Studien kommer att analyseras utifrån ett interaktionistiskt perspektiv.

    Metod. I studien använder vi en kvalitativ metod där materialet består av tolv intervjuer på sex olika förskolor i olika delar av kommunen. Vi har valt intervjuer då det var pedagogens egen syn på måltiden vi ville ha. 

    Resultatet i vår studie visar att det ser väldigt olika ut på förskolorna och hur pedagogerna ser på och använder sig av måltiden och den miljö som individerna befinner sig i. Gemensamt för alla förskolor är att de på ett eller annat sätt försöker skapa ett lugn genom hela måltiden men även att den subjektiva och objektiva miljön påverkar varandra.

  • 189.
    Brattström, Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Malm, Marina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Bilden som ett verktyg i matematikundervisningen, årskurs F-32015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi har under våra VFU veckor uppmärksammat att eleverna ute på fältet befinner sig på olika utvecklingsnivåer inom ämnet matematik och att eleverna har olika svårt att ta till sig ämnet. Under utbildningens gång har vi tagit till oss vikten av att använda bilder i matematikundervisningen för att underlätta förståelsen. Studien syftar till att ta reda på hur lärarna ute på fältet arbetar med matematik för att främja kunskap hos eleverna och om de menar att bilder skulle kunna vara ett hjälpmedel till att öka kunskapsnivån i ämnet. För att ta reda på det vi vill undersöka har vi gjort intervjuer med verksamma lärare för att få reda på hur de arbetar med bilder inom matematikämnet. Sammanställningen av intervjuerna gav oss en förståelse för hur man kan se på bilder på olika sätt. Resultatet av studien har visat att lärarna själva inte har varit medvetna om i vilken grad de har ämnesintegrerat bild inom matematiken. Det har visat sig att olika lärare värderar bilden inom olika arbetsområden inom matematikämnet på varierande vis.

  • 190.
    Broberg Rundqvist, Lotten
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Fröjd, Catarina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    IPad i årskurs 3: En studie om möjligheter, hinder och förutsättningar för iPadanvändning ur ett lärandeperspektiv2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

     Utvecklingen av IKT (informations- och kommunikationsteknik)har gått framåt i rask takt de senaste åren i samhället, så även i skolans värld. Vi har undersökt 5 skolor i en kommun i Västergötland om hur iPad används i klassrummet ur ett lärandeperspektiv. Vi har valt att utgå ifrån den sociokulturella teorin som förespråkas av bland annat Vygotskij som teoretisk forskningsbakgrund.

    Syfte

    : Syftet med denna studie har varit att ta reda på om, när och hur man använder iPad i undervisningen i årskurs 3, ur ett lärandeperspektiv. Våra frågeställningar utifrån syftet är; Vad ser pedagogerna för möjligheter/hinder med användandet av iPad i skolan? Hur används iPad för barnens lärande? Vilka förutsättningar för användandet av iPad finns det?

    Metod

    : Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har gjort kvalitativa intervjuer och deltagande observationer. För att analysera vårt material har vi sammanställt intervjusvaren och observationerna för att sedan citera respondenterna i analysen.

    Resultat

    : Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar framkom det i vårt resultat att förutsättningarna för användandet såg olika ut både angående tillgång till iPad och hur den används i undervisningen. En vanlig uppfattning bland pedagogerna var att de ansåg att iPad var ett bra komplement i undervisningen. De tyckte att det var ett bra dokumentationsverktyg där barnens lärande synliggjordes och det var det främsta användningsområdet för vissa pedagoger. Barnen arbetar med iPad i olika former där de bland annat i grupp får lära av varandra i samspel. Pedagogerna ansåg att eleverna blir rustade inför framtiden med hjälp av digitala verktyg. Många av lärarna framhöll att ett personligt intresse är av stor vikt för användandet av digitala verktyg i undervisningen samt att det finns en stöttande ledning. Pedagogerna ansåg även att det fanns hinder som kan begränsa användandet av iPad som exempelvis tillgången till iPad, för lite kompetensutveckling och risker för kränkningar och nätmobbning om inte detta arbetades aktivt med för att förhindra. Några skolor hade låtit eleverna skriva under ett kontrakt för att tydliggöra de regler och förhållningssätt eleverna ska ha kring användningen av iPad

  • 191.
    Broberg, Stina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Rexrell, Lowa
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Fröknarna, fattar du inte det eller!: En kvalitativ studie om barns uppfattningar kring deras delaktighet och inflytande över sin utevistelse2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vi har efter arbete i förskolan samt vår verksamhetsförlagda utbildning reflekterat kring barns delaktighet och inflytande över utomhusmiljön. Vi har upplevt att utevistelsen är en stor del av verksamheten men att barns påverkan på innehållet i utomhusmiljön är bristfällig då vi upplever att utomhusmiljön inte är föränderlig. Detta gjorde att vi ville undersöka upplevelsen kring denna ur ett barns perspektiv.

    Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka om barn upplever att de är delaktiga och har inflytande över utevistelsen på förskolans gård.

    Metod: Vi har utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade barnintervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har använt oss av textnära kodning som analysmetod. I studien ingick 13 barn på två förskolor. Studien har utgått från begreppen delaktighet, inflytande, barnperspektiv och barns perspektiv.

    Resultat: I studien framkom det att barnen på båda förskolorna upplever att de till viss del, genom sin lek, är delaktiga och har inflytande över utevistelsen men att det är pedagogerna som bestämmer över gården. Barnen är medvetna om att de befinner sig i en underordnad position i förhållande till de vuxna på förskolan och att barnen vet vad de får och inte får göra. Det framkom att utevistelsen är en stor del av förskolans verksamhet samt att det tycks som att den är meningsfull för barnen. Vidare visas det att barnen på förskolorna har tankar och idéer om vad de vill tillföra på förskolans gård men att de varken har tillfrågats eller berättat om dem. Slutligen visar studien att barn delaktighet och inflytande över utevistelsen är bristfällig.

  • 192.
    Broborn, Ingela
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Kittelmann, Lars
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Det föränderliga lärandet: från innehåll till mål inom fritidsverksamheten2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    I bakgrunden beskrivs fritidshemmets utveckling från 1800 - talets arbetsstugor fram till fritidshemmen idag. Tidigare forskning presenteras om olika former av lärande inom fritidsverksamheten, fritidspedagogiken och fritidshemmens styrdokument.

    Syfte:

    Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger och rektorer beskriver olika former av lärande på fritidshemmet och deras tankar om hur man kan synliggöra lärandet för barnen.

    Metod:

    Studien är en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer som syftar till att undersöka pedagogers och rektorers beskrivningar och tankar kring lärande. Intervjuerna har ägt rum på sex skolor i fyra olika kommuner, fem kommunala skolor samt en friskola. Vi har genomfört intervjuer med sex pedagoger och fem rektorer. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

    Resultat:

    Vår studie visar att pedagoger och rektorer ser ett stort lärande i fritidsverksamheten. Pedagoger och rektorer beskriver att dialogen behöver utvecklas för att synliggöra lärandet för barnen. Resultatdelen har strukturerats utifrån 4 teman; informellt och socialt lärande, formellt lärande, lärande genom leken och tankar om " hur kan man synliggöra lärandet för barnen

  • 193.
    Brolin, Beatrice
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Rydegård, Maloue
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Du har ju faktiskt större bröst än jag": En analys av genus och reproducerande av heteronormen i Björnstad2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats har romanen Björnstad analyserats. Den har sedan den utgavs blivit populär hos ungdomar och har av ett flertal lärare använts i svenskundervisningen i grundskolans senare år och på gymnasiet.

    Med ett normkritiskt perspektiv har genus och heteronormativitet i romanen analyserats med hjälp av bland annat ett motsatsschema för maskulinitet och femininitet. Avstamp har tagits i skolans värdegrund och i dess styrdokument då man enligt dessa ska arbeta för allas lika värde, jämställdhet könen emellan samt ge eleverna möjlighet att utveckla sin identitet och att få förståelse för omvärlden och andra människors erfarenheter och livsvillkor. För att kunna åskådliggöra relationen mellan litteratur och samhälle har uppsatsen en litteratursociologisk ansats och den metod som använts är textanalys.

    Resultaten av analysen visar att det i boken finns ett antal kvinnliga karaktärer som mer eller mindre måste anpassa sig till rollen som kvinna och att de som inte gör det får ta konsekvenserna som följer. Många av de manliga karaktärerna lever i en kontext där maskulina egenskaper värderas högt, vilket färgar av sig på alla delar av deras liv. Heteronormen tas för given av nästan alla karaktärerna i romanen vilket dels visar sig som skämt om homosexuella och dels som att en karaktär väljer att inte berätta att han är homosexuell då han är rädd att uteslutas från den gemenskap som finns i dessa skämt och som genomsyrar den kultur som många av de manliga karaktärerna befinner sig i. På detta sätt synliggör uppsatsen vilka normer som skrivs fram i boken, vilka också kan vara speglingar av samhället. Detta öppnar upp för ett i klassrummet normkritiskt arbete med romanen.

  • 194.
    Brorsson, Joanne
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Olsson, Peter
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    En studie i gult: lärarroller i The Simpsons2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Bakgrunden till denna uppsats bygger på att vi alla mött olika typer av lärare genom våra liv. Vi möter dem inte bara under vår egen skolgång utan även genom populärkulturen. För de flesta sker detta redan innan den faktiska skolgången börjar genom böcker, TV och sådant vuxna berättar inför den dagen man ska börja skolan. Erving Goffmans dramaturgiska teori bygger på att vi alla erbjuds roller genom livet och detta gäller även lärare, vi ville således se närmre på vad populärkulturen erbjuder lärare för roller och teorin har således stått till grund för våra frågeställningar. Eftersom populärkulturen är ett otroligt brett område så valde vi att avgränsa oss rejält. När vi valde sökte vi efter något där lärare syntes frekvent och helst ville vi ha en serie som pågått under en längre tid för att kunna säga något om huruvida lärarollen utvecklats över tid.  Valet föll på The Simpsons som med sina gedigna 25 säsonger gav oss möjlighet att dels undersöka vad för olika typer av lärarroller som erbjuds därigenom och dels möjligheten att över tid se om lärarrollerna som de erbjuder utvecklats genom åren då serien sänts.

    Syfte

    Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken eller vilka lärarroller som man erbjuds genom serien The Simpsons men även undersöka om den eller dessa utvecklats över tid och i så fall på vilket sätt.

    Metod

    Vi har valt att använda oss av idealtypsanalys som metod och utgått från ett analysverktyg om idealtyper utvecklat av Fischer et al (2008) som teori för att besvara våra frågeställningar.

    Resultat

    Resultatet visar att vi erbjuds flera lärarroller genom The Simpsons och att dessa till viss del har utvecklats, blivit fler och mer komplexa över den tid som serien sänts.

  • 195.
    Brorsson, Joanne
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Olsson, Peter
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Naturen är Queer: en analys av Bit inte solen och Safirvin av Tanith Leeur ett ekofeministiskt perspektiv2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 196.
    Brownhill, Simon
    et al.
    University of Cambridge, United Kingdom .
    Warin, JoLancaster University, United Kingdom .Wernersson, IngaHögskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Men, masculinities and teaching in early childhood education: International perspectives on gender and care2015Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This stimulating book sets out to critically explore the notion of men, masculinities and teaching in early childhood education. It addresses the global pattern of gender, teaching and care where men are in the minority, and explores the notion that the greater involvement of men within teaching and associated professions has the potential to transform gender relations for future generations. International contributors raise critical questions about the construction of masculinities, the continuing reluctance of men to engage in this type of work, and the influence of political and public debates on the issue. Through this engaging discussion readers are asked to question whether this is something that we should care about, with key topics including: The roles of men in education and care Teachers’ beliefs, norms and values of gender equality The construction of male identities Gendered ideals, and children’s interpretations of gender. Men, Masculinities and Teaching in Early Childhood Education brings together a refreshing and critical set of perspectives linked to an increasingly important educational debate and will be a valuable text for practitioners, professionals, policy makers and parents/carers. © 2016 Simon Brownhill, Jo Warin and Inga Wernersson. All rights reserved.

  • 197.
    Brunefors, Annika
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Blomqvist, Niklas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lek i Förskolan: Var, när och hur?2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    För att förstå lekens betydelse är det viktigt att känna till dess bakgrund. Förskolan är barns sociala arena och det är här de tillbringar den största delen av sin vakna tid. Det är här de lär sig det sociala spelet och detta gör barnet till stor del genom sin lek. I bakgrunden beskriver vi hur synen på leken har förändrats genom ett historiskt perspektiv och hur den tidigare forskningen påverkat dagens syn på lekens betydelse. I studien beskriver vi tidigare forskning med fokus på leken och dess betydelse samt pedagogens förhållningssätt till leken balanserat på en maktposition.

    Syfte:

    Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka förutsättningar leken får i förskolan och på vilket sätt pedagogerna påverkar barns lek.

    Metod:

    I metodkapitlet beskriver vi vårt tillvägagångsätt och vårt val av metod för den empiriska undersökningen. Vi valde i vår undersökning att använda oss av intervju som metod för att vi ansåg att intervju var den bästa metoden för att få svar på den information vi sökte. Vi beskriver de etiska ställningstagandena och varför dessa är viktiga att belysa. Vi presenterar även här vårt urval och hur vi gick tillväga.

    Resultat:

    I resultatkapitlet framkommer det hur lärandet sker i samspelet där leken har en central roll. Samspel i leken har en grundläggande betydelse för barns lärande och utveckling. Det framkommer även hur miljön skapar förutsättningar eller begränsningar för barns möjlighet till lek. Avslutningsvis belyser vi resultatkapitlet hur pedagogen ser på sig själv i lek. Exempelvis hur pedagogen kan styra, men även hamna i en situation där de möter motstånd från barnen. Det tas även upp hur tid påverkar lek och hur pedagogerna tänker runt förskolans olika avbrott.

  • 198.
    Brunius, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Vad tror du om de här, blir de svenska medborgare?": en fallstudie om hur samhällskunskapslärare konstruerar det demokratiska uppdraget, samt positionerar elever, i klassrummet på två gymnasieskolor.2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Skolverket (2011) uttrycker tydligt att elever inte ska ses som passiva mottagare av kunskapsförmedling utan utvecklas i gemensam kommunikation och meningsskapande. Trots detta tenderar enligt Einarsson (2003) elever att få mindre och mindre utrymme för kommunikation med sina lärare. Lärare talar till eleverna och inte med dem. Börjesson (2003) menar att värderingar kring hur man positioneras som elev/medborgare är lätta att undervisa om. Hur människor beter sig och behandlar varandra resten av tiden är dock det som avgör hur elever utvecklas och anammar värderingarna vidare ut i livet efter skolan också.

    Syftet med studien är att undersöka hur samhällskunskapslärare på gymnasienivå konstruerar det demokratiska uppdraget i värdegrunden, samt hur de positionerar elever genom konstruktionen av demokrati, i klassrummet.

    Teori: Studien baseras på två teorier, de grundar sig i demokratiteorier som har formats till idealtyper för att tydliggöra vad de olika demokratiteorierna ställer sig till bland annat människosyn och definition av medborgare. Den andra teorin bygger på samma alster men fokuserar istället på att förklara hur elever positioneras som medborgare av läraren.

    Metod: Studien består av direktobservationer av lektioner kring hur lärare konstruerar det demokratiska uppdrag de har samt vilken medborgarposition elever tilldelas i klassrummet.

    Undersökningens resultat faller i samma mönster som den tidigare forskningen visar. Det indikerar därmed att elever positioneras som mottagare av objektiva sanningar som lärarna reproducerar genom en liberal demokratimodell.

  • 199.
    Brunius, Anna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lushtaku, Doruntina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Demokratins olika ansikten: En jämförande studie om Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Sverigedemokraternas interna syn på demos baserat på partiprogram och enskilda representanters uttalande2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Detta är en studie om hur Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna ser på demos, som infattas i demokratibegreppet. Detta baserat på partiprogram samt intervjuer. Vi har analyserat och jämfört den officiella synen i partiprogrammen med den mer inofficiella synen som en enskild kommunalpolitiker i Trollhättan kan ha.  

    Syfte: Syftet med studien är att identifiera Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Sverigedemokraternas officiella och inofficiella demos-syn. Vidare analyseras likheter och skillnader i hur det uttrycker sig i retoriken.  

    Teori: För att analysera vilken typ av demos-syn partierna förhåller sig till har vi skapat idealtyper utifrån demokratiteorier som används som ett analysinstrument. Vi har även använt en teori om organisationskultur som möjlig förklaringsfaktor till skillnader och likheter i studien.  

    Metod: Detta är en deskriptiv studie som baseras på två metoder, en kvalitativ textanalys och samtalsintervjuer. Tanken är att identifiera och noggrant granska ideologiska ställningstaganden i partiprogram från Vänsterpartier, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna kring begreppet demokrati för att sedan jämföra likheter och skillnader i den officiella och inofficiella retoriken.  

    Resultat: Vi kan se att det finns både likheter och skillnader i jämförelsen kring den officiella och inofficiella retoriken. I Vänsterpartiets retorik ser vi endast likheter. I Miljöpartiets och Sverigedemokraterna upptäcker vi en del skillnader, av olika betydelse.

  • 200.
    Brunnsby, Sofia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Rundström, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Sju förskollärares uppfattningar om barns lek i förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Innan vi började vårt arbete var vår uppfattning att leken hos barnen i förskolan är komplex. Skolverket (2016) belyser att förskolans verksamhet ska ge leken utrymme och se till att leken blir inspirerande och utmanande för barnen. Mot bakgrund av detta vill vi undersöka barns lek och hur pedagogerna ser på barnens lek i förskolan.

    Syfte: Syftet med vårt arbete är att skapa kunskap om barns lek, genom att undersöka förskollärares uppfattning om barns lek i förskolan.

    Metod: I vår studie har vi utgått från en kvalitativ ansats, då vi utförde semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade sju förskollärare på tre olika förskolor.

    Resultat: I vårt resultat kan vi se att förskollärarna anser att leken är betydelsefull för barnen. Förskollärarna beskriver att de har en viktig roll i barnens lek. Det handlar bland annat om att ge barn stöttning in i leken, att vara tillåtande och stimulera miljön så att det skapas möjligheter att leken utvecklas framåt. Förskollärarna lyfter även fram sin syn på vad leken omfattar. För barnen är leken ett sätt att lära sig förstå sin omvärld och lära sig sociala kompetenser menar förskollärarna. De uttrycker även att barnen leker utifrån sina erfarenheter.

1234567 151 - 200 av 1394
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf