Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 480
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Gunnarsson Maeder, Izabelle
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Hagberg, Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Ska vi ses backstage?: Hur barn förhåller sig till sina föräldrars missbruksproblematik2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka olika beskrivningar av barn till missbrukare genom socialarbetares berättelser om arbetet i stödgruppsverksamheter. Utifrån dessa beskrivningar vill vi lyfta fram vilka faktorer som påverkar dessa barn både positivt och negativt. Detta görs via semistrukturerad kvalitativa intervjuer av socialarbetare inom olika stödgruppsverksamheter i Västra Götaland. Vi använde oss av en intervjuguide där vi utgick från studiens syfte och frågeställningar. I resultatet framkommer det att barn till missbrukare gynnas av ett stödjande nätverk, att träffa andra barn med liknade hemförhållanden samt att i stödgruppsverksamheten få ett vidgat perspektiv på sin situation. De allra flesta barn verkar försöka hemlighålla förälderns missbruk eller försvara förälderns beteende på olika sätt. Det är således tydligt att barn ofta är medvetna om normerna gällande missbruk och nykterhet samt föräldrarnas eventuella avvikelser från detta. Många av barnen som avses i vår studie uppges ta ett stort ansvar för sin familjesituation och lever under oförutsägbara och ibland turbulenta förhållanden. Det kan uppstå ett dilemma där barnen själva måste ta ställning till att antingen fortsätta hemlighålla problematiken eller att söka stöd och därmed avslöja den dolda problematiken.

  • 152.
    Gurdal, Sevtap
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Bolin, Anette
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Föräldraresursen: att samverka för stöd till föräldrar2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 153.
    Gurdal, Sevtap
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Sorbring, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Swedish Children's Beliefs about Agency in Family, School and Peer Situations2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to examine children's beliefs with regard to their agency (i.e., to know and predict your own actions and the consequences of them), in different contexts (family, school and peer-situations). Interviews were conducted with 103 ten-year-old Swedish children. Vignettes were presented to the children and their answers were written down for subsequent thematic analysis. Children think of their agency differently depending upon which context they find themselves in. The contexts where children believe most in their agency are found in situations with peers, and the contexts where they believe least in their agency are experienced with teachers. In situations with parents children think they would react with more resistance than with peers and teachers.

  • 154.
    Gusic, Elma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Att mötas: Bemötandet börjar i väntrummet2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att få en djupare insikt i vad socialsekreterare upplever som viktigt gällande bemötande i mötet med brukare med missbruks/beroendeproblematik. Studien utgår helt från dessa socialsekreterares tankar och erfarenheter. De frågor som studien söker svar på är vad kännetecknar ett bra bemötande enligt dessa fyra socialsekreterare samt hur yttrar sig maktaspekten i relationen mellan en socialsekreterare och brukare? Studien har en kvalitativ ansats som inspirerats av fenomenologin och empirin är inhämtad genom fyra enskilda intervjuer med socialsekreterare som bor i olika delar av landet.

    Resultatet av studien visar att ett respektfullt förhållningssätt som präglas av empati, kunskap, tydlighet samt medvetenhet av maktskillnader är viktigt i mötet. Socialsekreterarna nämner olika metoder som de använder sig av under mötet, som exempelvis MI. Resultatet visar även att det finns vissa svårigheter som de upplever såsom fåordiga eller påverkade klienter. Även de ojämlika maktförhållandena mellan brukaren och socialsekretaren lyfts fram och diskuteras.

  • 155.
    Gustafsson, Annelie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Ingemarsson, Lina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    "Det kan hända att jag kommer fram till att det är något annat som behövs än det du önskar dig": -En studie om hur socialsekreterare hanterar frågor om delaktighet och etik2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    It is a qualitative study that describes and analyzes how professionals deal with social issues of inclusiveness and ethics in the investigation of cases involving interventions for adolescents. The focus is on the strategies that staff in social services expressed in terms of obstacles and opportunities for working participatively and especially when it comes to dealing with ethical dilemmas that may arise.

        The method used was qualitative research interviews. Five social workers from two different municipalities were interviewed and the material is analyzed on the basis of socio-cultural theory and organizational theory. Themes that emerged were participation, ethics, discretion and flexibility, collaboration, organization, skills and time. The main obstacles that have emerged in the study are that those who work in social services have had been difficulties to fully create participation due to various factors. The study has shown that organizational factors, limited room for maneuver, and time has a huge impact and can be seen as a threat towards quality and job involvement. The main conditions that have emerged in the study is that discretion, knowledge and experience as an opportunity to create participation.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 156.
    Gustafsson, Evelina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Mårdh, Sandra
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Varför lämnade jag?: En kvalitativ studie om avgörande faktorer och stödets betydelse i våldsutsatta kvinnors uppbrottsprocess.2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett stort folkhälsoproblem. Våldet riktas mot kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser, oberoende av kvinnornas nationalitet eller etniska tillhörighet och utgör ett av de största hoten mot kvinnors liv och hälsa (Amnesty, 2004). Kvinnans hela livssituation påverkas och vi anser att det är av stor vikt att öka kunskap och förståelse för fenomenet i hela samhället, både för professionella och enskilda individer. Syfte: Syftet var att genom tre självbiografier beskriva våldsutsatta kvinnors erfarenheter och upplevelser av vad som var den avgörande faktorn till att de tog klivet och lämnade sin våldsamma partner samt vilket stöd kvinnan beskriver som det mest värdefulla och önskvärda under uppbrottet. Metod: Vi använde oss av en kvalitativ innehållsanalys där vi utgick ifrån tre självbiografier. Självbiografierna analyserades utifrån exitteorin och begreppet signifikanta andra. Resultat: Resultatet visar att de avgörande faktorerna till uppbrottet är kvinnornas barn samt rädsla för sitt eget liv. Stödets betydelse enligt kvinnorna visar att en kombination av stöd från närstående och professionella är det mest hjälpsamma. Resultatet visar också att det professionella stödet ofta brister, kvinnorna hade önskat mer hjälp från samhället

  • 157.
    Gustavsson, Caroline
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    ”Man hjälps åt, det blir ju lite så att hela familjen blir involverad”: En kvalitativ studie om uppväxten som biologiskt barn i familjehem2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Familjehemsplacering är den vanligaste placeringsformen i Sverige när barn av olika anledningar inte kan bo kvar i sitt hem. Biologiska barn blir mer eller mindre delaktiga i familjehemsuppdraget. Studiens intresseområde inriktar sig på dem, då det finns en risk att de lämnas utanför en utvärdering och att deras synpunkter inte beaktas. Syftet med studien är att undersöka hur en familjehemsplacering berör biologiska barn i ett familjehem och vilka upplevelser och erfarenheter de har av att växa upp i en familj som tar emot familjehemsplaceringar. Frågeställningarna studien utgått ifrån är; Hur ser vuxna personer som vuxit upp i familjehem på familjehemsuppdraget ur ett barns perspektiv? Vilka erfarenheter och uppfattningar finns kring delaktighet och påverkan i familjehemmets vardag? och Hur beskriver de sin syn på uppväxten som biologiskt barn i ett familjehem sedan de blivit vuxna? Studien har en kvalitativ ansats och datamaterialet har samlats in genom en semistrukturerad intervjumetod, med fyra informanter som vuxit upp med familjehemsplaceringar. Studiens utgångspunkt är att få fram upplevelser och erfarenheter som kan ge en fördjupad möjlighet att få fram uppfattningar från de som vuxit upp som biologiskt barn i ett familjehem. Resultatet analyseras utifrån en tematisk analys. Teman som framkom var; delaktighet, ansvar, barnets perspektiv samt råd och vägledning. Informanterna uppgav en ambivalent grundsyn till familjehemsuppdraget, då det varken var övervägande negativa eller positiva erfarenheter de fått under uppväxten. Analysen visade även på svårighet att avgöra om uppfattningarna kom från ett barns perspektiv eller om det var erfarenheter utifrån en vuxens perspektiv. Diskussionen behandlar råd till familjehemsföräldrar och professionella inom socialt arbete samt etiska aspekter gällande biologiska barns delaktighet i familjehemsvård.

  • 158.
    Gustavsson, Lina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Granat, Lina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    “Vi måste hela tiden lyssna, vara nyfikna, möta och nyansera”: En kvalitativ studie om socialarbetares inställningar till våldsbejakande extremism2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka socialarbetares inställningar till att möta så kallad våldsbejakande extremism. I studien användes en kvalitativ metod där sex verksamma socialarbetare intervjuades. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av tidigare forskning, Axel Honneth’s erkännandeteori, Howard S Becker’s stämplingsteori samt med hjälp av Frame-begreppet. Studien gav ett splittrat resultat men visade bland annat att socialarbetare ser våldsbejakande extremism som en problematik som beror på faktorer som utanförskap, identitetssökande och tillhörighet. Socialarbetare anser att det sociala arbetets ansvar framförallt är att arbeta förebyggande för att individer inte ska hamna i våldsbejakande miljöer. Att samtala, lyssna och inte avvisa beskrivs som ett tillvägagångssätt för att bemöta våldsbejakande åsikter och budskap. Socialarbetare beskriver både en känsla av att vara trygga och otrygga inför att möta våldsbejakande extremism. Att använda samtalet som verktyg och se individen bakom handlingen beskrivs som faktorer som gör att socialarbetare känner sig trygga inför att möta, eller eventuellt möta våldsbejakande extremism. Känsla av otrygghet härleds bland annat till rädslan för att själv bli ett offer för våldshandlingar på grund av sitt arbete.

  • 159.
    Göransson, Emmelie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Jag vill känna att jag lever, veta att jag räcker till: Mammors berättelse om relationen till sina barn utifrån utsatthet av våld i nära relation2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka mammors berättelser om sin upplevda relation till sina barn under och efter tiden de var våldsutsatta, samt hur de upplever stödet de fått genom en gruppverksamhet riktat till barn och föräldrar som varit utsatta för våld i nära relation. Studien bygger på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra mammor som tillsammans med sina barn varit utsatta för våld i nära relation. Materialet har analyserats genom en tematisk metod. Materialet har således organiserats och strukturerats utifrån teman som gemensamt framträtt i intervjuerna. Analysen av studiens resultat mynnade ut i nio teman; att kontrollera situationen, att känna frihet i det låsta, symtom, att komma varandra närmre när bubblan spricker, ett annat perspektiv på det viktiga i vardagen, maktlöshet, i skuggan av våldet, en hjälpande hand och tid. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att mammorna är kreativa och resursfulla för att skydda sina barn. De har en önskan om att uppnå ett bra eller perfekt föräldraskap. Mammorna vill inte ses som misslyckade mammor. Barnens behov behöver alltid finnas i centrum. Hur goda intentioner mammorna än har medför det trots allt negativa konsekvenser för barnen både under tiden våldet pågår och efter separation från våldsutövaren. Mammorna tolkas uppvisa en medvetenhet för hur våldet har påverkat på olika sätt, vilket är en förutsättning för att senare kunna tillgodogöra sig stödinsatser. Att få möjlighet att bearbeta och berätta om sina upplevelser tillsammans med personer som befunnit sig i en liknande situation tycks i slutändan vara helande för barnens utveckling på många olika sätt. En del barn uppvisade dock reaktioner under tiden stödet mottogs, vilket skulle kunna vara en del av den bearbetningsprocess som startar i samband med mottagandet av stöd och återupplivade minnen.

  • 160.
    Haag, Eva-Lena
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Risenfors, Signild
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Jämställdhet, islam och framtidsdrömmar: en intervjustudie om muslimska gymnasieflickor2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ofta hörs kritiska röster kring islam som en kvinnoförtryckande religion, ibland till och med som en religion som vill föra oss tillbaka till ett förgånget samhälle. Samtidigt finns muslimska kvinnor som menar att det är just deras tro som stärkt dem som kvinnor och som människor. Underlaget till denna rapport är unga muslimska flickors berättelser om sina liv i Sverige. Skola, fritid och framtid står i fokus i våra samtal, men i vårt möte med flickorna återges olika livssituationer, drömmar och tankar. I första kapitlet presenterar vi vår studie och vårt tillvägagångssätt. Vi har gjort kvalitativa intervjuer och använder oss av ett intersektionellt perspektiv på religion och kön. I kapitel två visar vi en komplex bild av olika värderingar, hållningar och förklaringsmönster. I detta kapitel har vi låtit flickorna själva träda fram i texten genom ganska långa citat och ge sin syn på livet som muslimsk flicka. På så sätt träder nyanser fram i materialet och bäddar för en djupare förståelse för olika sätt att leva som muslim i Sverige. I del tre diskuterar vi hur flickorna förhåller sig till religion i ett vidare perspektiv. I vår studie blir tre olika muslimska diskurser - en global, en kulturell och en sekulär – synliga.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 161.
    Haag, Eva-Lena
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Risenfors, Signild
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Några muslimska flickors samtal om äktenskap och månggifte.2008Ingår i: Ung på 2000-talet: perspektiv på ungdomars vardag, Trollhättan: Högskolan Väst , 2008, s. 53-70Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 162.
    Haapala, Cherin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Huruglica, Dorant
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Orsaker till ett långvarigt mottagande av försörjningsstöd i samspel med arbetsmetoder hos arbetsmarknadsenheten2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att identifiera orsaker till att människor har ett långvarigt mottagande av försörjningsstöd samt att få kunskap om huruvida arbetsmetoder hos en arbetsmarknadsenhet utformas i samspel med orsakerna som framkommer. Det finns olika definitioner på vad ett långvarigt mottagande av försörjningsstöd är, i denna studie räknas en långvarig mottagare som den som har varit aktiv hos försörjningsstöd i tio månader eller mer. Detta efter Socialstyrelsens (2014) bestämmelser. Studien inriktar sig på en mellanstor kommun i Sverige som anses representativ för studiens syfte. Studien har använt sig av en blandning av en kvantitativ och kvalitativ metod. Med den kvantitativa metoden har datamaterial inhämtats i början av mars 2018 från ett dokumenteringssystem vid namn Procapita som innehöll 198 klienter baserat på ålder, kön samt orsaker hos klienter med ett långvarigt mottagande. Datamaterialet har omvandlats och sammanställts till olika diagram i statistikprogrammet Excel. Resultaten av diagrammen påvisar sju orsaker bland dessa klienter. Arbetslöshet och sjuka klienter med ett läkarintyg eller läkarutlåtande var de vanligaste orsakerna. Sedan kom sjuka utan läkarutlåtande, som innebär att de endast är sjuka i dagsläget utan varken ett läkarintyg eller läkarutlåtande, missbruk, diverse orsaker som innehöll hel-deltidsarbete, sommarjobb, ensamkommande samt de som hade skuld eller satt i fängelse. Sista orsaken till ett långvarigt mottagande var arbetssökande. I samband med den kvalitativa metoden genomfördes en semistrukturerad intervju med en socialarbetare från kommunen. inför intervjun skapades en intervjuguide som formulerade frågor som frambringa kunskap till studiens syfte. Intervjun spelades in och överfördes från tal till skrift. Resultatet av intervjun var att arbetsmetoder var anpassade till individens behov i nuläget. Genom att presentera orsaker som framkommit i studien har fokus sedan lagts på huruvida dessa samspelar med arbetsmetoder. Resultatet påvisar att arbetsmetoder inte utformas efter orsaken individen har till ett långvarigt mottagande av försörjningsstöd, det finns istället flera förklaringar till att en orsak blivit till och det är utefter dem händelser som skett i livet samt efter vart individen befinner sig i nuläget och vad den enskilda individen själv tycker är viktigt som är väsentligt i hur socialarbetare utformar sina arbetsmetoder. 

  • 163.
    Haas, Linda
    et al.
    Indiana University.
    Hwang, Philip
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    "Who will stay home today?" What do we know...What do we need to know about parental sharing of leave to care for sick children?2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 164.
    Hadzic, Lejla
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Larsson, Gunnar
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Konsten att skapa mening: En studie om kreativitetens och skapandets möjligheter för socialpedagogiska målgrupper2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi har genomfört en kvalitativ studie med en hermeneutisk och fenomenologisk utgångspunkt. Vi har använt oss av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer då vi samlat in data. Grunden för studiens teoretiska ram utgår ifrån Mays och Marcuses förklaringar av kreativiteten och skapandet som en allmänmänsklig, meningsskapande och transcendent praktik. Vi har intervjuat personal på tre olika, icke behandlande, institutioner för vuxna. Institutionerna vänder sig till våldsutsatta kvinnor, bostadslösa kvinnor och vuxna människor med psykisk ohälsa. Studiens syfte var att undersöka hur personalen på institutionerna i fråga definierar kreativitet och skapande, vilka risker och möjligheter dessa aktiviteter innebär för verksamheternas brukare, och om aktiviteterna möjliggör empowerment för brukarna. Vi har även undersökt vilken socialpolitisk innebörd kreativiteten har för både brukare och personal. Studiens resultat och analys visar att kreativitet och skapande ger brukarna i verksamheterna en rad möjligheter. Kreativiteten och skapandet ger möjlighet till gemenskap, kunskap och bekräftelse, en paus från omvärlden, bearbetning och till viss mån även empowerment. De kreativa och skapande verksamheterna leder framförallt till den socialpolitiska konsekvensen som innebär att institutionerna befrias från hierarkier. Verksamheterna erbjuder brukarna värdiga och jämlika skyddande zoner, där personalen i sin tur kan lägga ifrån sig repressiv makt, regelverk och stela yrkesroller. Däremot leder inte verksamheterna till samhällelig förändring för målgrupperna i fråga utanför institutionerna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 165.
    Haidar, Angelika
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Multidimensionell delaktighet i Namibia: En studie om elevers upplevelse av delaktighet i den namibiska skolan.2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Delaktighet är ett vanligt förekommande begrepp som bland annat används inom socialpedagogiken för att studera mänskliga relationer. Det finns dock många dimensioner av delaktighet, begreppet kan av individen upplevas ha både en subjektiv och objektiv betydelse. Enligt barnkonventionen har alla barn rätt att gå i skolan. Vidare påpekar barnkonventionen att skolan ska skapa delaktighet för barnen. Att känna sig delaktig kan således anses vara en mänsklig rättighet, men hur pass delaktiga upplever eleverna på skolan sig egentligen?

    Föreliggande studie har haft till syfte att studera och analysera hur elevers delaktighet framhävs i skolmiljön utifrån ett elevperspektiv, både under lektionstid med lärare och utanför lektionstid elever emellan. Arbetet har bedrivits i en kommunal namibisk skola med hjälp av deltagande observationer, semistrukturerade intervjuer och en mikroetnografisk metodologisk ansats.

    Resultaten av arbetet överensstämmer till viss del med tidigare forskning. Eleverna upplever mycket social och informell delaktighet mellan varandra, men skolan brister på att skapa relationell pedagogik och delaktighet i klassrummet. Bristen på inflytande över lärandet påverkar studiemotivationen, vilket i sin tur upplevs som dålig studieprestation av lärarna och leder till att eleverna bestraffas. Till skillnad från resultaten av tidigare forskning påvisades i föreliggande arbete ingen socioekonomisk påverkan på elevprestation. Detta har troligtvis att göra med att skolan kompenserar elever med lägre socioekonomisk status genom att erbjuda billigt boende, mat och skoluniform. Resultaten från arbetet kan användas för att bedriva liknande forskning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 166.
    Hallgren, Josefine
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Hörgård, Emmeli
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Delaktighet i skolkontexten: Personal inom elevhälsan om elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolans betydande roll är vanligt förekommande i socialpedagogikens tidiga idéströmningar och är aktuellt än idag. Internationella och nationella styrdokument framhåller en inkluderande skola där elevhälsan skall arbeta förebyggande i avsikt att alla elever skall vara delaktiga i samtliga sammanhang relaterade till skolan. Elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer är en grupp som tenderar att förbises i skolkontexten, varpå detta har bidragit till intresset för valt ämne.

    Syftet med studien är att beskriva och analysera hur personal inom elevhälsan uppfattar förutsättningar för delaktighet i grundskolan för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer.

    Studien har en kvalitativ ansats med inspiration av hermeneutisk och fenomenologisk vetenskapsteori. En abduktiv logik med meningskodning och meningskoncentrering har använts som metod för att analysera empirin som grundar sig på sju semistrukturerade intervjuer med personal inom elevhälsan.

    Med utgångspunkt i en sociokulturell förståelseram och med hjälp av delaktighetsbegreppet presenteras ett resultat som visar en komplexitet med inkluderande gemenskaper och lyfter fram flera väsentliga aspekter gällande förutsättningar för delaktighet. Individuella villkor, samspel mellan elever, pedagogernas inställning och tvärprofessionell samverkan är några av dem. Främjande faktorer som varit återkommande är skolans värdegrundsarbete, goda relationer till pedagoger och välfungerande samarbete mellan professioner inom skolans verksamhet och gentemot externa aktörer. Bristande kunskap och begränsningar i handlingsutrymmet anses hindrande.

  • 167.
    Hanic, Anela
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Trygghet och vikten av ett socialt sammanhang: En kvalitativ studie om hur frivilligorganisationer arbetar med papperslösa2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att få fram en tillförlitlig statisk över antalet papperslösa är mycket svårt, just för att de är papperslösa och lever gömda. Det uppskattade antalet papperslösa i Sverige är mellan 10 000 – 50 000, vilket är en stor grupp människor som lever under väldigt svåra levnadsförhållanden. Det är den här gruppen som uppsatsen kommer att handla om, utifrån hur frivilligorganisationer arbetar med gruppen.

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka en frivilligorganisations delaktighetsfrämjande arbete med att stödja papperslösa människor.

    Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Fyra anställda på en frivilligorganisation intervjuades. Vid intervjuerna användes en och samma intervjuguide, med plats för följdfrågor. De teoretiska utgångspunkterna har varit KASAM, samt begreppen delaktighet och socialt stöd. Jag har kategoriserat, kodat, tematiserat och analyserat insamlad data utifrån mitt teoretiska perspektiv samt den tidigare forskningen.

    Resultat: Studiens resultat visar på att organisationen arbetar mycket med att skapa trygghet för de papperslösa. Dels genom att de papperslösa skall känna att organisationens lokaler är en trygg plats för dem, men även genom att låta så mycket av verksamheten vara förutsägbar. Dem erbjuder även praktiskt stöd till de papperslösa, i form av kläder och mat, men även tillgång till sjukvård. Detta genom samarbete med andra organisationer men även genom att andra människor väljer att bidra. Organisationen försöker även skapa ett socialt sammanhang för de papperslösa, och trycker på att alla människor mår bra av att kunna få vara en del i ett sammanhang. Delaktighet är något de arbetar med dagligen på väldigt många olika sätt, bland annat får dem delta i alla aktiviteter och har möjlighet att vara volontärer.

  • 168.
    Hanson Stenberg, Kim
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    ”Varje situation som anhörig respektive närstående är unik": En studie om implementeringen av 10§ 5kap SoL och samverkan kring anhöriga till människor med missbruksproblematik2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att se om och i sådana fall hur 10§ kap5 SoL har påverkat stödet för anhöriga till människor med missbruksproblematik samt att se hur samverkan mellan organisationer används för att underlätta för de anhöriga. I och med att dessa anhöriga är en tyst målgrupp krävs det samverkan för att nå dem då alla inte är i kontakt med socialtjänst eller andra myndigheter.

     Fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer som arbetar med anhörigstöd på olika sätt. Materialet transkriberades och analyserades sedan genom analysmodellen grounded theory genom att jag hittade olika kategorier delvis utifrån vad informanterna sade och delvis utifrån studiens syfte, efter det hittade jag underkategorier.

    Resultatet analyserades med stöd utav samverkansteori och implementeringsteori, och visar att så länge samverkan används för den anhöriges bästa fungerar den bra då stödet blir individuellt anpassat efter dennes behov. Det är inte många utav informanterna som har kunnat uttala sig om någon nackdel med samverkan. Flera av informanterna har inte påverkats av lagen fast alla arbetar med anhörigstöd. Den skillnaden som kan ses är att vissa kommuner skapat en ny tjänst efter att lagen kom, men det visar ändå att implementeringen inte har lyckats helt. Resultaten visar också att det kan finnas ett samband mellan samverkan och implementering, för om fler professioner s vet om lagen desto bättre går samverkan mellan verksamheterna, då alla vet vad lagen innebär och kan samverka utifrån den.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 169.
    Hansson, Emma
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Sennung, Viktoria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Lika men ändå skillnad…: En studie om hemtjänstpersonals arbete kring delaktighet och bemötande runt vårdtagare med alkoholmissbruk.2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka alkoholmissbrukets betydelse för arbetet med vårdtagares möjligheter till delaktighet samt vilket bemötande hemtjänstpersonalen har mot vårdtagare med alkoholmissbruk. Frågeställningarna var; hur skiljde sig arbetet med delaktighet, enligt hemtjänstpersonal, mellan vårdtagare med alkoholmissbruk och vårdtagare utan alkoholmissbruk? Hur såg möjligheter till delaktighet ut för alkoholmissbrukande vårdtagare inom hemtjänsten, enligt hemtjänstpersonal? Hur såg, enligt hemtjänstpersonal, bemötandet ut till vårdtagare med alkoholmissbruk i förhållande till de vårdtagarna utan alkoholmissbruk?

    Den teoretiska utgångspunkten var teorier kring delaktighet och bemötande. Exempel på teorier kring delaktighet är att en individ måste själv uppleva sig som delaktig för att vara delaktig. Delaktighet handlar om ett samspel mellan individ och omgivning. Bemötande definieras bland annat som något som sker i en relation och i mötet mellan människor.

    Det empiriska materialet består av fem intervjuer med undersköterskor som arbetar inom hemtjänst. Bearbetningen av datamaterialet gjordes genom kategorisering, kodning och tematisering som sedan analyserades. Slutsatserna är att vårdtagarna har bra möjligheter till att vara delaktiga med vissa begränsningar beroende av alkoholmissbruk. Alla informanter vill att alla vårdtagare ska behandlas lika, trots detta framkommer skillnader i både arbetet med delaktighet och bemötande till vårdtagare utan alkoholmissbruks fördel. En annan slutsats är att hemtjänstpersonal saknar kunskap för att på ett professionellt sätt arbeta med vårdtagare med alkoholmissbruk.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Lika men ändå skillnad
  • 170.
    Hansson, Sara
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Johansson, Malin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Elevers kontakt med elevhälsan: en kvantitativ studie där elevernas syn står i fokus2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De senaste åren har det uppmärksammats att psykisk ohälsa bland barn och ungdomar har ökat. Det är viktigt att barn och ungdomar med psykisk ohälsa får hjälp och stöd i ett tidigt skede, det kan annars få allvarliga konsekvenser. Skolan och elevhälsan har en viktig roll förelever och deras utveckling, de har även i uppdrag att stödja elever med psykisk ohälsa och att arbeta förebyggande. Tidigare forskning visar på att ungdomar väljer att inte vända sig till elevhälsan eller andra professionella vid psykisk ohälsa. Det har även visat sig i tidigare forskning att det finns bristfällig kunskap gällande elevernas egna syn på elevhälsan. Vi ville med denna studie öka kunskapen kring elever och deras syn på elevhälsan som arbetar på skolan, samt vad de önskar att den ska finnas till för och på vilket sätt. Huvudsyftet var att få kunskap om hur en elevhälsa är främjande för elever och för att få reda på det måste elevernas egna syn och önskemål stå i fokus. För att undersöka detta användes i studien en kvantitativ ansats med enkätundersökning som metod. Deltagarna i studien bestod av 126 elever i årskurs 9 från två olika skolor i Västra Götalands län. Studiens resultat visade på att majoriteten av eleverna i årskurs 9 var medvetna om att elevhälsan fanns. Däremot var det ett stort antal av eleverna som endast var svagt bekanta med elevhälsan då de endast visste lite om deras arbete och vilka som ingick i elevhälsan. Eleverna skulle främst vända sig till sina informella kontakter som föräldrar och vänner vid negativa känslor. Majoriteten av eleverna uppgav att de inte skulle vända sig till någon professionell vid negativa känslor. Många av eleverna uppgav att de tyckte att det var viktigt att elevhälsan fanns för att kunna prata med någon. Procentuellt tyckte de flesta av eleverna att elevhälsan skulle finnas till för att prata om jobbiga händelser i deras liv. Eleverna önskade främst ta kontakt med elevhälsan genom att gå dit. Många av eleverna hade någon gång undvikit att ta kontakt med elevhälsan fast de egentligen känt ett behov.

  • 171.
    Hassler, Sven
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    MiniMili2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 172.
    Hassler, Sven
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    The bidirectional agency in therapeutic alliance: an investigation of the relational resources between a social worker and a client in social work with young people that use drugs2016Ingår i: Nordic Youth Research Symposium: Youth Moves – Voices – Spaces – Subjectivities, Trollhättan: Högskolan Väst , 2016, s. 124-124Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Although the therapeutic effect of the alliance between the social worker and the client is widely recognized, the knowledge on what actually constitutes a successful alliance is limited. The factors at stake are mostly referred to as common factors and include the ability of the social worker to be warm, personal, caring and devoted towards the client. With a bidirectional perspective on the construct of agency Ester Goh (2015) among others has shown that the relationship between the social worker and the client could be regarded as a resource for therapeutic success that enable the client to bean active agent in the process in his or her process of change. The aim of this study is to increase the understanding of what resources a successful relationship between a socialworker and a young client carries in the respect of enabling agentic behavior in the young client. Method In a collaboration with a drug prevention program in the municipality of Ale in the south-western part of Sweden, young clients in the age between 14 and 18 will be interviewed together with their social worker regarding their mutual relationship. Rather than addressing the social issues, the interview will focus on the relationship as such in search for the narratives of the nature of their relationship. Each paired interview will be followed up by individual interviews with the social worker and the young client respectively. Expected results The study is expected to expand the knowledge on how social workers establish functional relationship with young clients, relationships that in turn represents an important resource for the voice of the young client in his or her own process of change.

  • 173.
    Hedman Ahlström, Britt
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för sjuksköterskeutbildning.
    Depression och familjeliv2009Ingår i: Psykisk hälsa, ISSN 0033-3212, Vol. 50, nr 2, s. 32-38Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 174.
    Hedman, Karl
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping.
    Henning, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, Avd. för socialt arbete Högskolan i Jönköping.
    Svensson, Lars A.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Empowering older people in different contexts through social ties2019Ingår i: Creating empowerment in communities: Theory and practice from an international perspective / [ed] [ed] T. Anme, New York: Nova Science Publishers, Inc., 2019, s. 95-111Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A better understanding of insecure living circumstances and the relational world of older people has the potential to contribute to the development of care planning and delivery. This chapter examines conditions of precarity and empowering social ties of older people in community sites. The study used ethnographic methods to understand the lived experiences of 20 older people that was predominantly female and African American in Baton Rouge in the U.S. State of Louisiana. The ethnographic fieldwork for this investigation was conducted from 2013 to 2018 through participant-observations and open-ended interviews in three community sites in Baton Rouge. The field data was analyzed using social network and empowerment frameworks. The social ties of older people in Louisiana were compared with a previous study on social ties of older people in two Swedish senior centers. The analysis focuses self-, peer- and community empowerment levels and how they protect against precarity of older people. The findings from studying different community sites of older people in Louisiana demonstrate that the key social support ties that provided a buffer against precarity of older people were close friendships made in community sites and spiritual faith ties to God. Conditions of precarity and sources of stress of older people in Louisiana were constant threats of discontinuity of home-based health care services, prescription and medication access, not affording health care and other social problems of poverty, cognitive impairment and declining health. In Louisiana, self- and peer empowerment of older people were strong, but community empowerment through home-based health care services were not enough to prevent and reduce precarity of older people. Toward the background that Sweden can be considered to have a comprehensive social welfare system it is easier to see examples of empowerment of older people on all three levels. Self- and community empowerment were the strongest when studying examples of community sites for older people. In the Swedish study, the social network of older people was dominated by thin ties between senior peers. Community sites are needed as completent to ageing at home. In Louisiana, strong (thick) ties of older people were dominant. For the older people in Louisiana to receive consistent home-based health care services was not a given but required an ongoing active and joint effort by older people, family caregivers and friends. Policy implications of this study are that ongoing care support by family caregivers, friends and home-based health care services and medication access without gaps are needed to reduce and protect against precarity of older people. Self-empowerment should be supported by not only peer but also community empowerment.

  • 175.
    Hedman, Lisa
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Att vara (i) ett yrke: En studie om formell och informell utbildning för verksamhetsutveckling2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledningen till studien tar sin utgångspunkt i ett perspektiv av Arbetsintegrerat lärande genom det socialpedagogiska programmet som har varit förlagt till norra Kalmar läns region sedan 2003. Med studien vill jag visa på vilken betydelse det får för lokala verksamheter och deras utveckling att utbildningen finns lokalt på orten.

    Syftet med studien är att belysa och analysera hur medarbetarnas formella och informella utbildning har betydelse för verksamhetsutveckling och genomförande med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Syftet är även att sätta fokus på betydelsen av socialpedagogik inom välfärdsarbete i Norra Kalmar läns region.

    Studien har en kvalitativ ansats där jag har använt mig av halvstrukturerade intervjuer, totalt har åtta intervjuer genomförts med verksamhetsledare och samordnare inom välfärdsarbete. Urvalet har gjorts utifrån en pågående studie som har visat på vilka verksamheter som har rekryterat flest socialpedagogstudenter i regionen. Som teoretisk ram används ett sociokulturellt perspektiv med fokus på begreppen,lärande och praxisgemenskaper.

    Resultatet i studien visar att närheten till studenterna ses som en avgörande faktor för att kunna klara kompetens- och rekryteringsbehov i regionen. Den verksamhetsförlagda utbildningen har betydelse för verksamhetens lärande och verksamhetsutveckling, utifrån att kunna bygga in praktiska erfarenheter från yrkeslivet hos studenterna men också att få en analytisk blick på sitt eget arbete. Relationen mellan utbildning och arbetsplats kan förstås utifrån en föränderlig arbetsmarknad där utbildningen behöver uppdateringar utifrån verksamhetsfältets krav och behov, men att verksamhetsfältet i sin tur är beroende av utbildning.

  • 176.
    Heikkilä, Elli
    et al.
    Institute of Migration, Finland.
    Rauhut, DanielHögskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Marriage Migration and Multicultural Relationships2015Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    With human mobility on the rise, multicultural marriages have become noticeably more common in the past decades. The marriage market has thus expanded over time, going from being exclusively local and national to becoming increasingly global. Marriage, in turn, has become a significant factor that influences migration. This edited book looks at marriage migration and multicultural marriages from a wide range of viewpoints and takes into account the spectrum of dynamism.

    This edited book aims to deliver more information and a greater understanding of how dynamic multicultural marriages are in different societies around the world. The book includes chapters that look at the phenomenon globally but also provide views at the national and local levels.

  • 177.
    Heikkilä, Elli
    et al.
    Institute of Migration, Finland.
    Rauhut, Daniel
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Over time and space: what do we know?2015Ingår i: Marriage Migration and Multicultural Relationships / [ed] Heikkilä, Elli & Rauhut, Daniel, Turku: Migration Institute , 2015, s. 5-13Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 178.
    Hellgren, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Gemenskap när fröken är med: en kvalitativ studie om hur lärare möjliggör inklusion2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie har jag studerat hur lärare arbetar för att möjliggöra inklusion för elever med svårigheter i det sociala samspelet utan att de behöver ha någon diagnos. Kommuner och skolor arbetar på skilda sätt när det gäller elever som behöver stöd. Lärare i studien är överens om att arbetet i skolan kring inklusion är viktigt. Det empiriska materialet samlades in med hjälp av kvalitativ metod genom intervjuer med fyra kvinnliga lärare från tre olika skolor i två skilda kommuner. Analysen av resultatet har skett genom kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2008) där den teoretiska utgångspunkten har varit delaktighet. Resultatet av studien visar att de intervjuade lärarna arbetar aktivt med att möjliggöra inklusion för elever som har svårigheter i det sociala samspelet. De fokuserar också på att öka förståelsen för elevernas olikheter och skilda behov genom att förespråka att alla är viktiga precis som man är. De slutsatser man kan dra av studien är att lärare arbetar aktivt och målmedvetet för att möjliggöra inklusion och att resurser för detta planeras utifrån elevens behov. Arbetet sker inte bara på individnivå utan också på gruppnivå med hela klassen och skolan tillsammans. Diagnosen har ingen betydelse för om eleven skall få stöd utan den kan i vissa fall underlätta planeringen av stödet

  • 179.
    Hellström Hamberg, Fanny
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Hashemi, Maryam
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Samverkan en pågående process: En studie om samverkan mellan grundskola och socialtjänst2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien bygger på att studera samverkanprocesserna mellan grundskola och socialtjänst samt på hur samverkan fungerar i praktiken mellan dessa två organisationer. Genom en kvalitativ undersökning i en förort i västra Sverige kom vi fram till hur personer från olika professioner i grundskola och socialtjänst upplever samverkansprocessen samt hur de arbetar tillsammans för att utveckla samverkan. Det framkom också vissa framgångsfaktorer och brister i samverkan. Det som tydligt visades under studiens gång var att samverkan är en tidskrävande process som bygger på goda relationer. Respondenterna såg samverkan som en nödvändig resurs för att kunna tillgodose utsattabarns behov på bästa sätt.

  • 180.
    Henriksson, Linda
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Nilsson, Elin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Hästunderstödd terapi: En kvalitativ studie om hästars inverkan hos flickor med psykisk ohälsa och självskadebeteende2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studies syfte var att undersöka den hästunderstödda terapins främjande och/eller hindrande effekter och hur dessa inverkar på återhämtningsprocessen hos flickor med psykisk ohälsa vilken utmynnat i ett självskadebeteende. Studiens frågeställningar var; vilka faktorer finner man främjande respektive hindrande för återhämtningsprocessen. För att besvara frågeställningarna användes kvalitativ metod där kvalitativa intervjuer genomfördes med totalt fyra informanter. Informanterna var alla kvinnor över 18 år som bor eller har bott på behandlingshem där hästunderstödd terapi är en del av verksamheten. Studiens resultat har både visat främjande och hindrande effekter av den hästunderstödda terapin.

    De främjande aspekterna som har identifierats är; terapiformen hjälper för att kontrollera ångest och självskadebeteende samt att det ökar självfötroendet. Genom respekt för hästens förmåga att känna av sinnesstämningar som påverkar hästens egna sinnestillstånd, så utvecklas den empatiska förmågan hos flickorna. Hästens ärliga och direkta spegling av sinnesstämningar, sätter igång reflekterande processer hos flickorna som medvetandegör vad konsekvenserna blir av deras handlande.

    De hindrande aspekterna som definierats är; hästarnas storlek och flyktbeteende kan innebära en olycksrisk, vilket kan orsaka rädsla hos många. Om en olycka skulle ske vid terapitillfället kan det innebära att flickan mister sin känsla av kontroll vilket skulle kunna vara hindrande för återhämtningsprocessen. Ytterligare en aspekt är att bandet mellan flickan och hästen kan bli så starkt att det skulle kunna hindra återhämtningsprocessen om de måste skiljas åt.

    Genom dessa resultat drar vi slutsatsen att kontroll är en bärande aspekt i återhämtningsprocessen hos dessa flickor. Samtliga delteman som har identifierats i resultat och analyskapitlet, kan kopplas till någon form av kontroll ur olika perspektiv. Vi har funnit hos dessa flickor att förmågan att ta kontroll över sig själv och/eller en situation, är främjande för återhämtningen, medan brist på kontroll kan göra att återhämtningsprocessen hindras, den kan stanna upp.

    Utifrån detta kan begreppet kontroll vara utvecklingsbart inom det socialpedagogiska verksamhetsfältet. Att öka känslan av kontroll kan göras på fler sätt. Delaktighet i både små och stora beslut kan vara en bidragande faktor för återhämtningsprocessen då individen får en större känsla av kontroll. Det kan handla om allt ifrån att få vara delaktig vid matlagning eller inhandling av möbler, till att vara insatt och delaktig i sin egen vård- och behandlingsplan

  • 181.
    Hermansson, Anna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Olausson, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Jag behöver ett ställe att gå till: En kvalitativ studie om sysselsättningens betydelse för återhämtning hos personer med psykisk funktionsnedsättning2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Personer med psykiska funktionsnedsättningar lever ofta i utanförskap och befinner sig ofta utanför den reguljära arbetsmarknaden. Avsaknaden av arbete eller meningsfull sysselsättning kan medföra en försämrad hälsa och försämrade möjligheter till återhämtning. Föreliggande studie handlar om personer med psykiska funktionsnedsättningar som har en arbetsinriktad sysselsättning. Studien utfördes på ett Fontänhus då en avgränsning till en specifik verksamhet behövde ske.Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad sysselsättning har för betydelse för återhämtning hos personer med psykisk funktionsnedsättning. Frågeställningarna var vilka faktorer i sysselsättning som kan främja respektive hindra återhämtning, med fokus på delaktighet och meningsfullhet i sysselsättning.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Sex semistrukturerade intervjuer har skett med personer som deltar i arbetsinriktad sysselsättning och har en psykisk funktionsnedsättning utifrån en administrativ definition. Analysarbetet har skett med hjälp av meningskoncentrering och empirin har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna återhämtning, delaktighet och meningsfullhet.Resultat: Det framkommer av resultatet att en individanpassad meningsfull sysselsättning, där individen fyller en funktion och känner sig kompetent samt blir erbjuden delaktighet och gemenskap bidrar till att främja återhämtning. Resultatet visade vidare att sysselsättning kan bidra till en förändrad självbild och en struktur som bidrar till att vardagen fungerar. Resultatet visar också att en faktor i sysselsättning som kan hindra återhämtning är konflikter, då risken finns att delaktigheten och gemenskapen drabbas om personer väljer att stanna hemma på grund av dem. Det framgår att frånvarandet av ekonomisk ersättning i sysselsättning kan upplevas negativt och utgöra en hindrande faktor för återhämtning. Kunskapen om vilka faktorer i sysselsättning som kan främja eller hindra återhämtning skulle kunna tillämpas för att utveckla och förbättra olika sysselsättningsverksamheter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 182.
    Hermansson, Linnéa
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Hur arbetar MiniMili för att minska missbruk bland ungdomar i Ale kommun?2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur den psykosocialmedicinska mottagningen MiniMili arbetar för att minska ungdomars droganvändning i Ale kommun och vilka aspekter som upplevs främja respektive hindra detta arbete. Studien är av kvalitativ karaktär och innefattar tre semistrukturerade intervjuer varav två är med personal som arbetar på mottagningen och den sista är med en ungdom i pågående behandlingsprocess.Resultatet som föreliggande studie har genererat har visat att relationen mellan ungdom och behandlare anses vara viktigare än vilken behandlingsmetod som används eftersom det är i relationen som ungdomens motivation för en förändringsprocess skapas. Att se ungdomen utifrån ett helhetsperspektiv genom att involvera dess nätverk, samt att anpassa stödinsatserna utifrån den unges behov anses vara centralt för att främja behandlingsarbetet.

    Att ungdomen upplever en tillhörighet i olika sociala sammanhang belyses av både tidigare forskning, teoretiska utgångspunkter samt respondenterna vara en viktig aspekt. Människan är ett flockdjur och behöver uppleva både närhet, omtanke och gemenskap för att bibehålla en god hälsa. Det är därför av stor vikt att utveckla och skapa fler möjligheter för ungdomar att kunna träffas i olika sociala arenor. Droger blir allt mer vanligt förekommande bland ungdomar. Nätdrogens betydelse kring denna utveckling har visat sig vara stort. Nätdrogerna skapar ett ökat utbud av psykaktiva substanser som i lagens mening kanske inte är olagliga, men i många fall lika farligt. Drogerna finns ett knapptryck bort och kan beställas raka vägen hem i brevlådan vilket gör att det är svårt att fånga upp dessa ungdomar. Det är därför av stor vikt att lyfta fram detta problem.

  • 183.
    Herrman, Margaretha
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur.
    Kronogårdsprocessen: exempel på ett nytt sätt att lösa samhällsproblem?2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 184.
    Herrman, Margaretha
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur.
    Ta på dig mössan: om hur ungdomar förstår och förklarar förkylning2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 185.
    Herrman, Margaretha
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Nilsson, Lena A.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Dialog och cogenerativt lärande som kompetensutvecklingsmöjlighet2012Ingår i: VILÄR-konferens, 2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Andelen äldre i befolkningen ökar, vilket innebär en utmaning för olika aktörer när det gäller att kunna ge äldre vård och omsorg med hög kvalitet och med hänsyn tagen till skilda individuella sociala och kulturella behov. Allt fler hjälpbehövande personer i befolkningen, inom ramen för begränsade ekonomiska och personella resurser, är en utmaning samtidigt som kommande grupper av äldre förväntas ställa andra och alltmer individualiserade krav.

    Den personal som arbetar inom vård- och omsorgsarbete är främst kvinnor. De flesta är deltidsanställda med korta utbildningar. Vård- och omsorgsarbete innebär ofta ett fysiskt och psykiskt tungt arbete, vilket synliggörs i socialförsäkringsstatistik vad gäller korttids- som långtidsfrånvaro. Ett sätt att möta framtida omsorgsbehov och omsorgens arbetsvillkor är via utbildning och kompetensutveckling.

    Vilka kvaliteter och kompetenser är nödvändiga för att möta dagens och morgondagens äldregrupper? Hur ska utbildningskrav formuleras? Hur ska omsorgen utformas som arbetsplats och vilka kvaliteter bör omsorgsgivaren representera? Sådana frågor formuleras och besvaras ofta via utredningar iscensatta och genomförda av tjänstemän på centrala positioner. Vi har valt att sätta fokus på hur den personal som idag bedriver omsorgsarbete för äldre, resonerar om sina erfarenheter av arbetets kvaliteter och de möjligheter de kan se vad gäller att lära för omsorgsarbete som i arbetet.

    Vi har genomfört en pilotstudie i form av work shops med två grupper kvinnor anställda som undersköterskor och biträden. Syftet var att undersöka vård- och omsorgspersonals överväganden när det gäller förutsättningar för att arbeta heltid. Respondenterna har uttryckt hinder och möjligheter för heltidsarbete, utbildningsbehov och formulerat hur den goda arbetsplatsen bör utformas för att möjliggöra hög kvalitet.

    Vår slutsats är att det finns interna kompetensutvecklingsmöjligheter som kan formuleras som behov av dialog och cogenerativt lärande mellan vårdpersonal, arbetsgivare och utbildningsanordnare som sätt att möta utmaningen att ge god omsorgskvalitet och förbättrade arbetsvillkor.

  • 186.
    Herrman, Margaretha
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Nilsson, Lena A.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Med hemtjänsten som medforskare2017Ingår i: Äldre i centrum, ISSN 1653-3585, nr 2, s. 40-45Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 187.
    Herrman, Margaretha
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Nilsson, Lena A.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Äldreomsorgens nationella värdegrund: reflektioner över äldre brukares nöjdhet och hemtjänstens villkor2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport handlar om ett värdegrundsarbete och är ett resultat av ett utvecklingsarbete som bedrivits i samverkan mellan personal i ett hemtjänstdistrikt i Trollhättan och två forskare vid Högskolan Väst. Texten är,där inget annat anges, författad av undersköterskor och vårdbiträden, enskilt eller i grupp. Rapporten inleds med en bakgrund där hemtjänstpersonalen beskriver sitt arbete och hur det är organiserat. Därefter gör de en genomgång av den av Socialstyrelsen fastställda värdegrunden för äldreomsorg som visar vilka etiska värden och normer som ska ligga till grund för en verksamhet. Denna del följs av personalens beskrivning av arbetsprocessen och om samtal om hur forskning går till, forskningsetik, intervjuer, analys och rapportskrivande. Det övergripande syftet med projektet som helhet är att ta tillvara brukares synpunkter och personalens kunskaper och erfarenheter för att utveckla och öka kvaliteten i hemtjänstarbetet. För att undersöka brukarnas uppfattning om värdegrundsarbetet har personalen intervjuat nitton av sina brukare. Resultatet av brukarnas synpunkter redovisas tillsammans med respektive värdegrundsbegrepp. För att ge en inblick i hemtjänstens komplexa arbete har personalen också skrivit ett antal korta berättelser. Dessa illustrerar vardagliga situationer och personalens reflektioner över relationer och arbetsinnehåll. Rapporten avslutas med forskarnas tankar om processarbetet. Rapporten vänder sig till politiker,brukare, tjänstemän, närstående, chefer, intresserade av vård- och omsorgsyrken och personal inom olika verksamheter för att de ska få en insyn ihemtjänstarbetet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 188.
    Hjalmarsson, Marie
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur.
    Hemtjänstarbete: en balans mellan lojaliteter2011Ingår i: Arbetets marknad: arbetsmarknadens nya organisering / [ed] Garsten, Christina, Lindvert, Jessica, Thedvall, Renita, Malmö: Liber, 2011, 1, s. 172-192Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 189.
    Hjorth, Erika
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Utbildning och kompetens inom funktionshinderomsorgen: En jämförande studie av chefers och baspersonals reflektioner kring kompetens och utbildning2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The study aims to describe, compare, and analyze how managers and basic staff in disability care reflects on education and competence in the organization and from an organizational context explain how the professionalization efforts can be understood at different levels of disability care. Highlighting these questions can stimulate discussion within this field when it comes to the evaluation of competence and skills of staff working with people with various disabilities, which is also sought after in society even more today. The study is qualitative and the result is based on five semi-structured interviews with managers and basic staff in disability care. The interview questions were categorized according to the concepts that are central in this essay: competence, training, professionalism and organization.

    The results show that there is some doubt about what a higher competence of personnel in direct contact with the users would mean. Among the basic staff uncertainty seems to be highest. Three different ways of relating to education and competence issues in the organization emerges: advocates of formal knowledge, advocate of practical knowledge and advocate of dialectical knowledge. The study shows some differences among managers and basic staffs attitude where basic staff seem to evaluate the practical knowledge, or dialectical, to a greater extent, while the managers seem to appreciate the theoretical knowledge to a greater extent.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kompetens inom funktionshinderomsorgen
  • 190.
    Holm Emriksson, Helena
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Tausson, Charlotta
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Det är inte alltid att magkänslan och regelverket hänger samman: En kvalitativ studie om socialsekreterarens bedömning av ett tillräckligt bra föräldraskap.2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Socialtjänsten är den samhällsinstans som bär det yttersta ansvaret för att göra något som tillgodoser barnets behov av skydd och familjens behov av stöd. Forskning påvisar att det finns dilemman i bedömningen av vad som kan räknas som barns godtagbara eller oacceptabla hemförhållanden. Det råder till viss del oenighet mellan socialsekreterarna var gränsen för acceptabel föräldraomsorg ligger, då bedömningen ofta utgörs av egna personliga och professionella erfarenheter. Detta kan utgöra en risk att barnets utveckling och hälsa tar skada då bedömningen till viss del beror på vilken socialsekreterare som gör utredningen.Mot bakgrund av ovanstående problemområde synes det angeläget att uppmärksamma socialsekreterarens tankar kring sin bedömning av ett tillräckligt bra föräldraskap och var gränsen går för acceptabla föräldrabeteenden. För att skapa en djupare förståelse för hur socialsekreteraren tolkar och resonerar kring ett tillräckligt bra föräldraskap har en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer använts. Studiens teoretiska referensram utgår från Objektsrelationsteorin, Donald W Winnicotts begrepp Tillräckligt bra, Kari Killéns definitioner av föräldraförmågor samt begreppet Fronesis. Datamaterialet har kodats,kategoriserats, tematiserats och analyserats utifrån ovan nämnda teoretiska perspektiv och tidigare forskning inom området. Studiens resultat visar att socialsekreterarnas tankar om ett tillräckligt bra föräldraskap delvis går i linje med tidigare forskning. Då de anser att bedömningen är komplex och grundar sig både i kunskap, personliga referensramar samt regelverkets ramar. Viktiga aspekter i bedömningen anser socialsekreterarna vara föräldrars förmåga till att upprätthålla kontinuitet och stabilitet över tid, samt att vara känslomässigt tillgänglig för sitt barn. Andra viktiga aspekter är föräldrars förmåga att sätta barnets behov främst och att inse sina begränsningar.Förmågan att ha insikt genomsyras i alla aspekter av föräldraskapet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 191.
    Holm, Susanne
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Ett steg framåt: Om betydelsen av arbetslivsinriktade projekt för människor med utomnordisk bakgrund2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 192.
    Holm, Susanne
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Henriksen, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Beckman, Anita
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Här är ganska nice, men...": Ungdomars tankar om Västervik och om vad som är viktigt i livet2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 193.
    Holmdahl, Evelina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Berglund, Julia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Kan en kram vara kränkande?: en kvantitativ studie kring sexuella trakasserier mellan elever i gymnasiet2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studier visar att sexuella trakasserier är ett vanligt förekommande problem, där så många som en tredjedel av eleverna på gymnasiet blivit utsatta för sexuella trakasserier det senaste året. Tjejer är också mer utsatta än killar. Trots att det finns lagar och styrdokument kring sexuella trakasserier som ska vägleda personal och skydda elever i skolan är detta ett problem som enligt forskning är lika utbrett nu som tidigare. Bland ungdomar finns en okunskap kring vad sexuella trakasserier innebär, vilket resulterar i att både den utsatte och förövaren inte alltid är medvetna om att handlingen är ett lagbrott. Därmed anmäls inte heller handlingen.

    Denna studie syftar till att undersöka elevers förståelse och erfarenhet kring sexuella trakasserier, där utgångspunkten är socialkonstruktivismen. Genus, könsroller, normer, sexualitet och sexism är centrala begrepp. Fokus har lagts vid att studera könsskillnader. Studien har genomförts med kvantitativ ansats med enkät som metod. Deltagarna var 110 elever som studerade vid ett gymnasium i Västsverige. Resultatet i studien visade att både förståelsen och erfarenheten kring sexuella trakasserier bland eleverna var låg. Många elever hade dock erfarenhet av verbala sexuella trakasserier. I resultatet framkom även att tjejer hade mer erfarenhet och en större förståelse för sexuella trakasserier än killar.

  • 194.
    Holmstedt, Karin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Lövenås Anteskog, Matilda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Jag är en fantastisk människa!: En grupp ungdomars erfarenheter av tvångsvård och dess påverkan på självbilden2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det svenska samhället omhändertar och institutionsplacerar cirka 1000 ungdomar på låsta ungdomshem varje år. Majoriteten av dessa blir omhändertagna och placerade enligt LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) § 3, på grund av att de lever ett destruktivt liv med fara för deras egen hälsa och utveckling. Medelåldern på dessa ungdomar är 16 år. I samma ålder sker en avgörande del av självbildsskapandet.

    Denna studie syftar till att ta reda på om och hur självbildsprocessen påverkas av låst institutionsvård.

    Med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har en djupare förståelse för ett antal ungdomars erfarenheter visat sig. Studiens teoretiska ansats utgår från symbolisk interaktionism, som menar att självet skapas i interaktion med andra människor. Intentionen var att undersöka hur ungdomarna formade sin självbild utifrån sina relationer innan, under och efter placering på institution. Vi har utfört intervjuer med fyra killar som tidigare varit placerade på låst institution. Det empiriska materialet har sedan kodats, tematiserats, summerats och analyserats med utgångspunkt i ovannämnd teori och tidigare forskning kring området.

    Resultatet påvisar vikten av delaktighet under behandlingen och betydelsen av goda relationer med personalen. Tiden på institution har fungerat som isolering från tidigare liv men har inte påverkat skapandet av självbilden på ett betydande sätt. Resultatet har också visat vikten av signifikanta andra under självbildsskapandet. Att ungdomar på institution stöttas och får hjälp i alla processer som sker under tiden de är omhändertagna känns angeläget då denna tid kan påverka ungdomarna framtida livsval och syn på sig själva.

  • 195.
    Hopovac, Jasminka
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Strand, Aureliana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    “Samverkan är ju både det mest effektiva man kan göra men också bland det svåraste man kan göra”: Samverkan kring barn och ungdomar som lider av psykisk ohälsa - professionellas ansvar2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Rapporter från Socialstyrelsen och undersökningar som publiceras av Folkhälsomyndigheten visar att psykisk ohälsa hos barn och unga i Sverige har ökat kraftigt sedan mitten av 1980-talet. Syftet med denna studie är att undersöka hur samverkan i Värnamo kommun ser ut mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin för elever på högstadiet som lider av psykisk ohälsa. Studien är en kvalitativ studie som undersöker hur samverkan fungerar mellan skola och socialtjänst i Värnamo kommun. Urvalet av informanter gjordes utifrån professionellas erfarenhet eller deras involvering i samverkan runt barn och unga som lider av psykisk ohälsa. Empirin grundas på tre strukturerade intervjuer med två representanter från elevhälsan och en representant från socialtjänsten. Intervjuerna har kodats och tematiserats för att analyseras utifrån samverkans teorin. Resultatet visar på att kommunikationen är en av de viktigaste delarna för att samverkan ska fungera samt att samverkan oftast bygger på personkännedom. Vidare framkommer det att lagar och regler behöver förnyas och förtydligas för att underlätta samverkan för alla inblandade. Dessutom visar resultatet på att barnperspektivet tas i beaktning till en viss del men att professionella behöver bli bättre på att se och höra barnet utifrån ett helhetsperspektiv

  • 196.
    Hult, Linda
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Samuelsson, Madeleine
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    "De får det att låta fruktansvärt rosenrött": En studie om familjehemsföräldrars upplevelser av kontakten med socialtjänsten2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt Föräldrabalken (FB, SFS 1949:381, Kap. 6, 1 §) har barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Det är först och främst vårdnadshavarens uppgift att se till att barnets behov blir uppfyllda. Om de inte gör det så har socialnämnden, enligt Socialtjänstlagen (SoL, SFS 2001:453), ett särskilt ansvar för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. När ett barn av olika andledningar inte längre kan bo hemma, kan socialnämnden placera barnet i ett familjehem. Med familjehem avses, enligt Sol (SFS 2001:453), Kap. 3 2 §, ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Syftet med studien är att undersöka hur familjehemsföräldrar, i och med sitt uppdrag som fa-miljehem, upplever kontakten med socialtjänsten. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt per-spektiv. Fenomenologi är en filosofisk inriktning som behandlar frågan om hur individen skapar mening i sin livsvärld. En kvalitativ ansats valdes med intervjuer som redskap, detta ansågs vara till fördel för studien genom att vi i intervjuerna fick möjlighet att fördjupa oss i intervjuper-sonernas egna uppfattningar och upplevelser. Då intervjuerna var av semistrukturerad karak-tär gav de större flexibilitet och möjlighet att fokusera på det som intervjupersonen upplevde vara relevant och viktigt (Bryman, 2001).

    Analysen visade att familjehemsföräldrarna upplevde att de fick för lite eller felaktig information om barnet innan placeringen. Familjehemsföräldrarna upplevde också att hur kommunikat-ionen med socialtjänsten fungerade berodde mycket på den enskilde handläggaren. Den en-skilde handläggarens bemötande och stöd upplevde familjehemmen som högst relevant för hur väl placeringen fungerade. Familjehemmen uttryckte att stödet från socialtjänsten var litet i sin omfattning och efterfrågade mer utbildning, handledning och en jour att ringa till

  • 197.
    Hultengren, Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Lindström, Rebecka
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Ingen reser utan väska: En studie omvalidering i samband med en företagsnedläggelse2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I december 2011 går Saab Automobile i konkurs och många blir utan arbete. Både statliga och EU-finansierade medel satsas för att undvika att de drabbade skulle fastna i långtidsarbetslöshet. Som en del i satsningen erbjöds före detta Saab anställda att få sina yrkeskunskaper validerade till motsvarande gymnasiebetyg.

    Validering ses kunna öka en person möjligheter till ny anställning. Den sägs också kunna erkänna en individs kunskaper och kompetenser.

    Syftet med följande studie är att beskriva och analysera validering av reell kompetens samt att förstå detta ur ett erkännandeperspektiv. Detta studerades genom att ta del av berättelser både från personal och från deltagare i valideringsprocessen. Genom att få de före detta anställdas syn på vad validering betytt för dem ämnade studien att besvara på vilken nivå validering kan ge ett erkännande. Studien visar på att valideringen har gett individuella vinster och därmed ett erkännande på individnivå. De före detta anställda vid Saab Automobile upplever inte att de hade någon användning för de betyg som valideringen gav därför har valideringen inte lett till något erkännande på varken grupp- eller samhällsnivå

  • 198.
    Hurtig, Andrea
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    "Let´s get one thing straight, I´m not": A qualitative study about the human rights violations against the LGBTI community and how social workers can support the mobilization that is taking place within social movements that are fighting for their rights.2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Människor som identifierar sig som HBTQ upplever idag diskriminering och brott mot mänskliga rättigheter runt om i världen. I Namibia finns det ett behov av dokumentation av de brott som samhället upplever. Detta för att kunna sätta press på regeringen att ta de nödvändiga stegen för att garantera dem lika rättigheter. Tidigare forskning visar att det inom socialt arbete finns en brist på kunskap om HBTQ-frågor, vilket leder till konsekvensen att HBTQ-samhället har låga förväntningar på socialt arbete sektorn. HBTQ rörelsen och den mobilisering och det motstånd som växer inom rörelsen är viktig för både den individuella personen och för HBTQ-samhället i kampen för lika rättigheter.

    Syfte

    Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen om de brott mot de mänskliga rättigheterna mot HBTQ gemenskapen i Namibia och hur socialarbetare kan stödja den mobilisering som äger rum inom sociala rörelser som kämpar för sina rättigheter.

    Metod

    Jag har använt en kvalitativ ansats där jag har genomfört semistrukturerade individuella intervjuer för att samla personer som identifierar sig som HBTQ:s egna förståelser och tankar kring ämnet. Jag har använt Queer teori, men även tidigare forskning för att analysera det insamlade data av respondenterna.

    Resultat

    Människor som identifierar sig som HBTQ möter brott mot mänskliga rättigheter på olika nivåer i samhället, men det skiljer sig för varje individuell person beroende på vart du lever, vilket genus eller sexualitet du definierar dig som, vilket etnisk grupp du tillhör och på familjestrukturer. Det största brottet mot mänskliga rättigheter som HBTQ-samhället upplever är att de blir diskriminerade då de söker tillgång till olika services, där de anställda, inklusive social arbetare, låter heteronormsdiskursen påverka mötet med klienten. HBTQ-rörelsen är

    idag stagnerad och uppdelad, och för att mobiliseringen ska bli starkare och för att rörelsen ska kunna skapa en starkare och gemensam röst finns ett behov av utbildning och förståelse för de olika identiteterna som existerar inom spektrat av HBTQ. Socialarbetaren kan hjälpa till att stärka samhället och mobiliseringen igenom att erbjuda psykosocialt stöd för den individuella personen som identifierar sig som HBTQ, men även vara en möjliggörare, en utbildare och en förespråkare av mänskliga rättigheter för samhället. För att social arbetaren inte ska göra mer skada än nytta, så är det nödvändigt att socialt arbete professionen bli mer HBTQ-medveten.

  • 199.
    Hwang, Philip
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Fatherhood: Organizational Change and Gender Equity2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 200.
    Hwang, Philip
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Frisén, Ann
    Göteborgs universitet.
    Barns psykologiska utveckling: från nyfödd till skola2017Ingår i: Förskolan och barns utveckling: Grundbok för förskollärare / [ed] Pramling, N., Lindgren, A-L.& Säljö, R., Malmö: Gleerups , 2017, s. 75-90Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
1234567 151 - 200 av 480
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf