Endre søk
Begrens søket
1234567 151 - 200 of 579
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Dåderman, Anna Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Ragnestål Impola, Carina
    Basinska, Beata A.
    Gdansk University of Technology, Faculty of Management and Economics, Poland.
    Some Bright And Dark Sides Of Personality May Be Adaptive For Well-Being In Face Of Workplace Bullying2017Inngår i: Enabling Change Through Work and Organizational Psychology : Opportunities and Challenges for Research and Practice, Dublin, Irland, 2017, artikkel-id Th-OR-S36-2Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose Targets of workplace bullying tend to have poor health, and we set out to determine whether personality may predict their health quality. 

    Design/Methodology We collected data from 172 people (98 women); social workers, engineers and restaurant employees. To measure health, we used parts of EQ-5D (usual activities, pain/discomfort and anxiety/depression), and EQ VAS, a visual analogue scale. Bright (Big-Six) and dark (Machiavellianism, subclinical psychopathy, and narcissism) personality traits were measured by MiniIPIP6 and Short-D3. NAQ-R was used to determine who feel bullied. The relationships of the traits and bullying with health (outcome) were analyzed using 3-step hierarchical linear regressions, controlling for gender, age and social desirability.

    Results In face of workplace bullying low extraversion, humility-sincerity and low narcissism significantly predicted poor health related to both discomfort and usual activities. Separate regression models regarding both bright and dark sides of personality predicting depression/anxiety became non-significant when NAQ-R was entered.

    Limitations Cross-sectional design and Swedish population.

    Research/Practical Implications These results imply that high extraversion and narcissism may protect aspects of health important for working life in face of workplace bullying, while low levels of these traits make a target’s health more sensitive. 

    Originality/Value The study is the first to analyze different dimensions of health quality with predictors of both bright and dark personality in face of workplace bullying, discussing the results in the light of Hobfoll’s COR theory and evolution theory. 

  • 152.
    Dåderman, Anna Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Ragnestål-Impola,, Carina
    Student MSc at Social and Behavioural Studies, University West, Trollhättan, Sweden.
    Bully-typifying personality traits (the Dark Triad) of workplace bullies are not shared by their victims2015Inngår i: PSYSOC-2015 Abstracts Book, 2015, s. 10-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Bullying in workplaces creates great suffering for the victims and causes major consequences for the workplace atmosphere and the organization. Personality in bullies and their victims is an under-investigated issue, and some researchers have suggested that not only those who bully, but also those feeling bullied may be likely to act aggressively by sharing several bully-typifying personality traits. This investigation set out to compare levels of dark personality traits (“Dark Triad”: Machiavellianism, subclinical psychopathy, and subclinical narcissism) in workplace bullies and their victims. This study comprised 172 employed people (99 women): social workers, engineers, restaurant employees, and security personnel. The study used two questionnaires, Negative Acts Questionnaire-Revised (NAQ-R) and Negative Acts Questionnaire-Perpetrators (NAQ-P) to measure who feel bullied and who can be classified as bullies. Dark Triad personality traits were measured using the Short Dark Triad (SD3) self-report measure. Bivariate correlational analyses determined that the NAQ-R was positively associated with the NAQ-P (.27). Participants who reported being the target of workplace bullying were no more likely to act aggressively themselves. The NAQ-P was positively associated with Machiavellianism (.60), subclinical psychopathy (.58) and subclinical narcissism (.54). Negligible associations (.00, .01, -.14) were found between the NAQ-R and these traits. Hierarchical regression analysis indicated that Machiavellianism and subclinical psychopathy, but not subclinical narcissism, related significantly to the NAQ-P. Machiavellianism alone accounted for 36% of the variance in bullying behaviour.

  • 153.
    Dåderman, Anna Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Ragnestål-Impola, Carina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Workplace bullies, not their victims, score high on the Dark Triad and Extraversion, and low on Agreeableness and Honesty-Humility2019Inngår i: Heliyon, Vol. 5, nr 10, artikkel-id e02609Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Most past research has focused mainly on the personality of the victims of bullying and not on the personality of workplace bullies. Some researchers have suggested that bullies and their victims may share bully-typifying personality traits. The aims of this study were to find out what characterizes the personalities of workplace bullies and their victims, and to investigate the relationship between the Dark Triad, HEXACO and workplace bullying. We tested three hypotheses. H1: Machiavellianism and Psychopathy, but not Narcissism, predict the use of bullying tactics (i.e., bullying perpetration). H2: (Low) Honesty-Humility, (low) Agreeableness and (high) Extraversion predict the use of bullying tactics. H3: Honesty-Humility moderates the association between Machiavellianism and the use of bullying tactics. Employees in southwestern Sweden (N = 172; 99 women) across various occupations and organizations were surveyed. Negative Acts Questionnaire-Perpetrators (NAQ-P) and Negative Acts Questionnaire-Revised (NAQ-R) were used to assess the use of bullying tactics and victimization. NAQ-P was correlated with NAQ-R (r = .27), indicating some overlap between the use of bullying tactics and victimization. NAQ-P was correlated with Machiavellianism (.60), Psychopathy (.58), Narcissism (.54), Agreeableness (-.34), Honesty-Humility (-.29) and Extraversion (.28). The results of linear regressions confirmed H1, but only partially confirmed H2: Machiavellianism, Psychopathy, (low) Agreeableness and (high) Extraversion explained 32%, 25%, 27% and 19%, respectively, of the variation in the NAQ-P. Replicating past research, NAQ-R was correlated with Neuroticism (.27), Extraversion (-.22), Openness (-.19) and Conscientiousness (-.16). Neuroticism explained 25% and (low) Extraversion 17% of the variation in the NAQ-R. Confirming H3, Honesty-Humility moderated the relationship between the NAQ-P and Machiavellianism. We conclude that bullies, but not their victims, are callous, manipulative, extravert and disagreeable, and that dishonest Machiavellians are the biggest bullies of all. In practice, the victims of workplace bullying need strong and supportive leadership to protect them from bullies with exploitative and manipulative personality profiles.

  • 154.
    Dåderman, Anna Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Ragnestål-Impola, Carina
    Msc, Department of Social and Behavioural Studies, University West, Trollhättan, Sweden.
    Workplace Bullies, Not Their Victims, Score High in Dark Triad, but Both Tend Toward Introvert Neuroticism2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This investigation set out to compare levels of the Dark Triad traits and the Big-Six personality factors in workplace bullies and their victims in 171 people (98 women); social workers, engineers and restaurant employees in Sweden. Two questionnaires, NAQ-R and NAQ-P, were used to determine who feel bullied and who are bullies. The Dark Triad traits were measured using the Short-D3, while the Big-Six were measured by the MiniIPIP6. The relationships of the traits with bullying were analyzed using 2-step hierarchical linear regression. The first step included the Dark Triad––Machiavellianism, subclinical psychopathy, and narcissism. The model explained about half of the variation in bullying. In the next step, the Big-Six factors–honesty-humility, conscientiousness, agreeableness, extraversion, neuroticism, openness–as well as social desirability were entered. This added 9% in explained variance. Machiavellianism and psychopathy were significant positive predictors of bullying in both steps. In step 2, narcissism, neuroticism and honesty-humility were significant positive predictors, while extraversion was a significantly negative predictor. Regression models with the same predictors, but with victimization as the dependent variable, explained only 4% of the variation in step 1, narcissism being the only significant (negative) predictor. In step 2, including the Big-Six factors in the model explained an extra 14%. Significant predictors of victimization were high neuroticism and low extraversion. These were the only traits shared by bullies and bullied. Personality traits may give an indication of who in an organization is most likely to become a target of bullying, as well as who is most likely to bully others.

     

  • 155.
    Dåderman, Anna Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Ronthy, Marika
    Ekegren, Maria
    Studieförbundet Vuxenskolan.
    Mårdberg, Bertil
    Lpdata AB.
    "You have to use your brain, heart and soul": A new model of Leadership Intelligence2012Inngår i: ViLär Konferens 2012 ABSTRACT / [ed] Lind, Ove, 2012, s. 18-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Leadership intelligence is a new Swedish leadership model (Ronthy, 2006; in press). The aim of this presentation is to present and discuss some results from a project “Studies on a new Swedish leadership model.” The aim of this project was to empirically test and develop a practicable management model based on the theory of leadership intelligence. Leadership intelligence consists of a number of competencies, skills and attributes. Leadership intelligence is a combination of the leader’s logical and analytical skills, his/her ability to manage his own and others’ emotions, and finally his deeper desire and willingness to see the meaning of what he is doing. The latter intelligence belongs to the existential query field and answers the question WHY. Today, according to Ronthy, executives focus on WHAT, very little on HOW, and rarely on WHY. Leadership should include all these three dimensions. Over 400 leaders, aged 21 to 69 years, from different organizations and companies made self-reports by logging on to the Internet using a recently designed questionnaire for how managers perceive their leadership. Traditional statistical methods (factor analyses, SEM) as well as qualitative interviews with leaders, suggest a possible relationship between theory and empirical data. We have focused on developing of a relatively short, reliable and valid self-report measure of leadership intelligence that can be further developed and applied in different practical situations.

  • 156.
    Dåderman, Anna Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Ronthy, Marika
    Amfora Future Dialogue AB, Stockholm, Sweden.
    Ekegren, Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier. Studieförbundet Vuxenskolan, Sweden.
    Mårdberg, Emanuel Bertil
    LPADATA AB, Göteborg, Sweden.
    "Managing with my Heart, Brain and Soul": The Development of the Leadership Intelligence Questionnaire2013Inngår i: Journal of Cooperative Education and Internships, ISSN 1933-2130, Vol. 47, nr 1, s. 61-77Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A new Swedish leadership theory of "leadership intelligence" (Ronthy, 2006; 2013) is characterized by a work integrated learning approach. This theory arose from analysis of the experiences of managers trained in performance appraisals, and describes the balance between being a leader and being a manager. A leader develops and uses, in an integrative good balance, leadership intelligence, which comprises emotional intelligence, rational intelligence and spiritual intelligence. The aim of this study was to further develop the Leadership Intelligence Questionnaire (LIQ) created by Ronthy (which has been developed to measure leadership intelligence), and to examine its reliability. Over 400 leaders, aged 21 to 69 years completed the 71-item LIQ. A shorter, 32-item version of the LIQ was developed by confirmatory factor analysis thorough excluding psychometrically "poor" items. The internal consistency measured by Cronbach’s alpha was high (> .80), and we conclude that leadership intelligence may be reliably measured with both versions of the questionnaire. Future studies should examine the internal and external validity of the LIQ before its introduction into education or into managerial practice.

  • 157.
    Dåderman, Anna Maria
    et al.
    Stockholm University and Karolinska Institute, Sweden.
    Wirsén Meurling, Ann
    Lunds universitet.
    Hallman, Jarmila
    Uppsala universitet .
    Different Personality Patterns in Non-Socialized (Juvenile Delinquents) and Socialized (Air Force Pilot Recruits) Sensation Seekers2001Inngår i: European Journal of Personality, ISSN 0890-2070, E-ISSN 1099-0984, Vol. 15, s. 239-252Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Young delinquents are known to be sensation seekers. Not all sensation seekers become delinquents: many engage in socially accepted activities, such as mountaineering or parachute jumping. The present study compares 47 juvenile delinquents (mean age 17 years) with 18 Swedish air force pilot recruits (mean age 23 years) and 19 conscripts (mean age 18 years) as a control group. Sensation-seeking behaviour, impulsiveness, and psychiatric/psychological vulnerability were measured by the Zuckerman Sensation-Seeking Scales (SSS), the Karolinska Scales of Personality, and the Eysenck Personality Questionnaire. Two separate multivariate analyses of variance were performed, followed up by stepdown analyses to identify those personality scale scores that contributed uniquely. In order to clarify the relationships, the pooled within-group correlations among scales were computed. Juvenile delinquents and pilot recruits were both high in sensation seeking, but on different subscales. Delinquents were high in impulsiveness, somatic anxiety, and extraversion–sociability, and low in socialization, suggesting psychiatric/psychological vulnerability. The findings may have implications for the treatment of juvenile delinquents. Copyright © 2001 John Wiley & Sons, Ltd

  • 158.
    Dåderman, Anna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Strindlund, Hans
    Wiklund, Nils
    Örebro University.
    Fredriksen, Svend-Otto
    Department of Forensic Psychiatry, Gothenburg.
    Lidberg, Lars
    Karolinska Institutet.
    The importance of a urine sample in persons intoxicated with flunitrazepam: legal issues in a forensic psychiatric case study of a serial murderer2003Inngår i: Forensic Science International, ISSN 0379-0738, E-ISSN 1872-6283, Vol. 137, nr 1, s. 21-27Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The sedative–hypnotic benzodiazepine flunitrazepam (FZ) is abused worldwide. The purpose of our study was to investigate violence and anterograde amnesia following intoxication with FZ, and how this was legally evaluated in forensic psychiatric investigations with the objective of drawing some conclusions about the importance of urine sample in a case of a suspected intoxication with FZ. The case was a 23-year-old male university student who, intoxicated with FZ (and possibly with other substances such as diazepam, amphetamines or cannabis), first stabbed an acquaintance and, 2 years later, two friends to death. The police investigation files, including video-typed interviews, the forensic psychiatric files, and also results from the forensic autopsy of the victims, were compared with the information obtained from the case. Only partial recovery from anterograde amnesia was shown during a period of several months. Some important new information is contained in this case report: a forensic analysis of blood sample instead of a urine sample, might lead to confusion during police investigation and forensic psychiatric assessment (FPA) of an FZ abuser, and in consequence wrong legal decisions. FZ, alone or combined with other substances, induces severe violence and is followed by anterograde amnesia. All cases of bizarre, unexpected aggression followed by anterograde amnesia should be assessed for abuse of FZ. A urine sample is needed in case of suspected FZ intoxication. The police need to be more aware of these issues, and they must recognise that they play a crucial role in an assessment procedure. Declaring FZ an illegal drug is strongly recommended.

  • 159.
    Edvinsson, Stina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Johansson, Caroline
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Personlighet och arbetstillfredsställelse: en studie om i vilken utsträckning personlighet kan predicera inre, yttre samt generell arbetstillfredsställelse hos lärare2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Personlighet och arbetstillfredsställelse är två välkända begrepp i forskning inom psykologi. Personlighet är de grundläggande egenskaper hos människor som är relativt stabila över tid och som ofta speglas i hur individen reagerar och agerar på saker i vardagslivet (Furnham, 2011). Arbetstillfredsställelse är enligt Spector (1997) hur individer känner angående sitt jobb, i vilken utsträckning de gillar eller ogillar sitt arbete. Baserat på Herzbergs tvåfaktorteori (Kaufmann & Kaufmann, 2010) är arbetstillfredsställelse i denna studie uppdelad i inre, yttre samt generell arbetstillfredsställelse. Studiens syfte var att undersöka huruvida personlighetsdragen neuroticism, extroversion, öppenhet, vänlighet samt samvetsgrannhet kunde predicera inre, yttre samt generell arbetstillfredsställelse. Studien hade en kvantitativ ansats och genomfördes med hjälp av en enkät bestående av mätinstrumenten Big Five Inventory samt Minnesota Satisfaction Questionnare. De 54 respondenterna i denna studie var lärare inom grundskola, gymnasium samt vuxenskola. Medelåldern var 44 år (SD = 12.6), 70% kvinnor och 30% män. Data analyserades genom tre multipla regressionsanalyser som visade att personlighet stod för 4-8% av variansen i de tre faktorerna av arbetstillfredsställelse. Neuroticism var det enda av de fem personlighetsdimensionerna som visade ett signifikant samband med arbetstillfredsställelse. Sambandet var negativt vilket innebar att de som låg högre på skalan neuroticism tenderade att ligga lägre på inre samt generell arbetstillfredsställelse. Detta stämmer i huvudsak överens med tidigare forskning inom ämnet. En slutsats av studien är att inre, yttre samt generell arbetstillfredsställelse till störst del påverkas av andra faktorer.

  • 160.
    Ekegren, Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Ledarintelligens, självkänsla och personlighetsdrag före och efter deltagande i UGL2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sedan 1981 har ledarutbildningen UGL (Utveckling av Grupp och Ledare) varit en grundkurs för blivande officerare och är idag ett mycket använt koncept även inom näringsliv och offentlig förvaltning. Kursens mål är i enlighet med inbjudan bl.a. att få ökad förmåga att arbeta med reflektion, förstå känslors inverkan, kunna ta och ge utvecklande feedback, förstå hur värderingar påverkar ledarskap samt förstå behovet av olika ledarstilar. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det förelåg skillnad i följande variabler: ledarintelligens (emotionell, rationell och själslig intelligens), självkänsla (bas-, förvärvad och prestationsinriktad) och personlighetsdrag före resp. efter deltagande i UGL. Ledarintelligens är en ny ledarskapsmodell (Ronthy, 2006) och ett frågeformulär som bygger på denna teori är under utveckling. Ett annat syfte med studien var därför att undersöka begreppsvaliditeten hos detta instrument. Studien omfattade 125 ledare (M = 38,5 år, SD = 7,8), varav 82 kvinnor. Samtliga genomgick ledarutvecklings­programmet UGL under 2011. Tre självskattningsformulär användes i studien.  Före och direkt efter utbildningen undersöktes samtliga variabler, efter sex månader endast ledarintelligens. Resultatet visade signifikant skillnad före resp. direkt efter utbildning gällande emotionell intelligens, rationell intelligens, själslig intelligens, bassjälvkänsla, bitterhet, psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet samt social konformitet. De självskattade ökningarna i ledarintelligens kvarstod i nivå efter sex månader. Resultat från korrelationsprövningar indikerade teoretiskt rimliga samband. Då den självskattade nivån av den emotionella, den rationella samt den själsliga intelligensen uppmätte högre resultat efter deltagande i UGL i föreliggande studie, verkar det som att denna kompetensutvecklingsinsats möjligen kan ha bidragit positivt till ökad ledarintelligens hos deltagarna.

  • 161. Ekegren, Maria
    et al.
    Dåderman, Anna Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Leadership Intelligence Before and After Participation in UGL Leadership Training2015Inngår i: International Journal of Transpersonal Studies, ISSN 1321-0122, E-ISSN 1942-3241, Vol. 34, nr 1-2, s. 23-33Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to examine whether there was a difference in three types of leadership intelligence (spiritual intelligence, emotional intelligence, and rational intelligence) before and after participation in a specific leadership training course. Leadership intelligence was assessed with the aid of the Leadership Intelligence Questionnaire (LIQ; Dåderman, Ronthy, Ekegren, & Mårdberg, 2013). The study included 125 participants (M = 38 years, SD = 8), 82 of whom were women. The participants achieved significantly higher mean scores in the three types of leadership intelligence after participation in leadership training, than their mean scores before the training. This professional development program may have contributed to the increase in leaders’ mean scores in leadership intelligence, hopefully leading to a higher quality of leadership.

  • 162.
    Eklund, Jimmie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Hultman, Niclas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Short Dark Triad: En begreppsvalidering av svensk översättning med femfaktormodellens IPIP-120 och Swedish universities Scales of Personality2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Dark triad är en kombination av mörka personlighetsdrag som består av subklinisk psykopati, subklinisk narcissism och machiavellism (Paulhus & Williams, 2002). Jones och Paulhus (2013), utvecklade Short Dark Triad (SD3), ett test som mäter dark triads personlighetsdrag. Den föreliggande studiens syfte var att validera en svensk version av SD3. Respondenterna svarade på nio enkäter som ingick i ett forskningsprojekt varav tre användes till denna studie. Respondenterna (N = 103) var mellan 19 och 64 år, och alla var aktiva i arbetslivet. Konvergent validering gjordes genom korrelationsanalyser som kontrollerade sambanden mellan de delar, i beprövade instrument, som mäter personlighetsdrag relaterade till begreppen subklinisk psykopati, subklinisk narcissism och machiavellism. Sambandsanalyserna gjordes mellan SD3 och IPIP-120 som mäter femfaktormodellens dimensioner, samt Swedish universities Scales of Personality (SSP) som grundar sig på biologiska markörer för olika psykiatriska tillstånd.

    Resultaten gick i huvudsak i linje med tidigare forskning (Furnham, Richards, Rangel, & Jones, 2014) med avseende på sambanden mellan femfaktormodellens dimensioner och SD3. En gemensam kärna i de tre personlighetsdragen i dark triad var ovänlighet, och ett viktigt resultat var de signifikanta negativa sambanden med femfaktordimensionen vänlighet. Den Svenska versionen av SD3 anses validerad.

  • 163.
    Eklund, Linda
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Nilsson, Helena
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Konflikt mellan arbete och privatliv: En studie om samverkande faktorer2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Samhällets strukturer förändras och gränsen mellan arbete och privatliv blir mer otydlig till följd av jämställdhet, ständig nåbarhet via teknologi och ändrade familjekonstellationer, vilket kan skapa konflikt mellan arbete och privatliv. Studiens syfte var att undersöka konflikt mellan arbete och privatliv och hur olika faktorer som socialt stöd i privatlivet, kön, arbetsplats, antal nära vänner och släktingar, ålder, antal år på arbetsplatsen och civilstatus samverkar med konflikten. Enkätundersökningen genomfördes på tre arbetsplatser, hade 45 deltagare, med en medelålder på 45,38 år, varav 13,3% män och 86,7% kvinnor. Enkäter var MOS social support survey samt Work-Family Conflict Scale och de analyserades med multipel linjär regression, oberoende t-test samt oberoende envägs-ANOVA. Studien visade att antal år på arbetsplats samverkade positivt med konflikt mellan arbete och privatliv, vilket även delar av tidigare forskning visat. Övriga undersökta faktorer i studien visade ingen statistisk signifikans vilket delvis var i linje med tidigare forskning. En möjlig slutsats är att kön, civilstatus och hemmaboende barn inte samverkade med upplevd konflikt mellan arbete och privatliv och att det kan härledas till kulturella faktorer och moderna könsroller. Upplevelsen av socialt stöd i privatlivet samverkade inte med konflikt mellan arbete och privatliv vilket står i motsats till en del av tidigare forskning.

  • 164.
    Ekman, Sven
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Nilsson, Chris
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Är du man, tryck start, är du kvinna, byt spel: En kvantitativ studie om könsskillnader inom elektroniskt spelande2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie undersökte könsskillnader inom elektroniskt spelande och presenterar resultat utifrån en kvantitativ enkätundersökning (N=111, n=36 kvinnor, n=75 män). Respondenterna har fått besvara hur mycket de spelar, hur mycket de uppskattar olika spelgenrer samt fått besvara påståenden kring spelande tänkta att mäta deras motivation till att spela Resultatet visar att andel nedlagd tid på spelande korrelerar negativt med stigande ålder, att män föredrar fysiska och imaginära spel i högre grad än kvinnor och att kvinnor uppskattar simulatorspel mer än män. Rörande spelarnas motiv till att spela visar resultatet att män motiveras i högre grad än kvinnor av social interaktion med andra spelare samt känslan av uppspelthet i och med spelande

  • 165.
    El Amrani Enghult, Victoria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Stress och arbetsmotivation: En kvantitativ studie om samband mellan upplevd stress och motivation på arbetet2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan upplevd stress hos människan och dennes arbetsmotivation. Studien avsåg även att under-söka om de demografiska frågorna var av relevans för resultatet. Studien grundas i en kvantitativ ansats och bygger på en tvådelad enkät, bestående av en enkät som mäter stressnivå och en som mäter arbetsmotivation. Enkäten som användes för att mäta stress var PSS- Perceived Stress Scale. För att mäta arbetsmotivation använ-des BPNS- Basic Psychological Needs at Work Scale. Undersökningen innefattade 78 respondenter från fem olika arbetsplatser. Studien utgick ifrån P-E fit- teorin, Karaseks krav- och kontrollmodell samt Self Determination Theory. Resultatet av studien visade en signifikant korrelation mellan upplevd stress och arbetsmotivat-ion.

  • 166.
    Elfstrand Corlin, Tinna
    et al.
    School of Health and Education, University of Skövde, Skövde, Sweden.
    Kajonius, Petri
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi. School of Health and Education, University of Skövde, Skövde, Sweden.
    Kazemi, Ali
    School of Health and Education, University of Skövde, Skövde, Sweden.
    The impact of personality on person-centred care: a study of care staff in Swedish nursing homes2017Inngår i: International Journal of Older People Nursing, ISSN 1748-3735, E-ISSN 1748-3743, Vol. 12, nr 2, artikkel-id e12132Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim and objective

    In this study, we explore how personal and situational factors relate to the provision of person-centred care (PCC) in nursing homes. Specifically, we focus on the relationship between the care staff's personality traits and provision of PCC and to what extent perceptions of the working environment influences this relationship.

    Background

    The ultimate goal of elderly care is to meet the older person's needs and individual preferences (PCC). Interpersonal aspects of care and the quality of relationship between the care staff and the older person are therefore central in PCC.

    Design and methods

    A cross-sectional Swedish sample of elderly care staff (= 322) completed an electronic survey including measures of personality (Mini-IPIP) and person-centred care (Individualized Care Inventory, ICI). A principal component analysis was conducted on the ICI-data to separate the user orientation (process quality) of PCC from the preconditions (structure quality) of PCC.

    Results

    Among the five factors of personality, neuroticism was the strongest predictor of ICI user orientation. ICI preconditions significantly mediated this relationship, indicating the importance of a supportive working environment. In addition, stress was introduced as a potential explanation and was shown to mediate the impact of neuroticism on ICI preconditions.

    Conclusions

    Personality traits have a significant impact on user orientation, and the perception of a supportive and stress free working environment is an important prerequisite for achieving high-quality person-centred elderly care.

    Implications for practice

    Understanding how personality is linked to the way care staff interacts with the older person adds a new perspective on provision of person-centred elderly care.

  • 167.
    Eliason, Felix
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Karlsson, Louise
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Vad chefer anser vara väsentligt när de anställer chefer för att nå Employer of Choice2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Employer of choice är en marknadsföringsform där en organisation väljer attidentifiera, attrahera, optimera, och behålla kompetenta medarbetare. Det innefattar framtida och nuvarande anställda. Syftet med denna studie är attundersöka hur chefer agerar i verksamheten för att nå employer of choice samt vilkaledaregenskaper som värderas vid en rekrytering. Studien genomfördes utifrån enkvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer på ett tillverkningsföretag där tremän och två kvinnor intervjuades. I denna studie har det framkommit följandeteman: (1)Employer of choice, (2) chefers agerande för att nå employer of choice,och (3)chefers tankar vid rekrytering av andra chefer för att nå employer of choice. Dessa diskuteras i relation till uppsatsens tillvägagångssätt och presenterade teorier. Utifrån identifierade teman och formulerade frågeställningar kan vi se tendenser attchefer har employer of choice i åtanke vid rekrytering samt att de tittar på attkandidaterna har genuint intresse, står för vad företaget gör, varför man gör det, attman vågar ta tag i saker samt har en vilja. Föreliggande studie visar på hur cheferagerar för att nå employer of choice, genom att vara en förebild, bygga långsiktigarelationer, förstår medarbetarens behov, är tillgänglig, synlig och är öppen mot sinomgivning.

  • 168.
    Ellertsson, Christin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Stress ur ett studentperspektiv: Studenters egna upplevelser och erfarenheter av stress2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Stress har blivit vanligt förekommande och har utvecklats till ett samhällsproblem genom att det har drabbat en stor del av befolkningen. Informanterna läser på en högskola i södra Sverige och består av tre kvinnor och en man och är i åldrarna 25-40 år. Syftet med den här studien är att få en utökad förståelse för studenters upplevelser av stress; hur de resonerar kring, motverkar och hanterar stressituationer. En fokusgruppsintervju på tre personer och en enskild intervju har genomförts. En intervjuguide skapades och intervjuerna spelades in på en diktafon. Analysen genomfördes med tematisk analys, som gav sex teman: drivkraft, kontrollförlust, ovisshet, framförhållning, positivt tänkande och trygghet. Resultatet visade bland annat att informanterna ibland upplever stress som något som bidrar till utveckling och ibland som hämmande och påfrestande. Situationer där studenterna upplever att stressen är en belastning kan vara när de upplever otydlig information kring vad som förväntas av dem inför en examination och de anser att ett sätt att motverka detta är bra strukturering. Studenterna har också olika tillvägagångssätt för att hantera sin stress som att utföra stimulerande aktiviteter där de känner välbehag och ett exempel kan vara att motionera.

  • 169.
    Elmquist, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Kvalitativt förundersökningsledarskap i polisens mängdbrottsutredningar: Vad är viktigt, vad kan påverka beslut?2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Utredningar av mängdbrott är av allmänt intresse då de utgör våra vanligaste brott. Denna studies syfte var att undersöka vilka faktorer polisens förundersökningsledare ser som viktigast för att kunna bedriva förundersökningar med kvalitet. Vidare studera upplevelsen av påverkansfaktorer som gör det enkelt eller svårt att fatta bra beslut och undersöka hur påverkansfaktorer hanteras.

    Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta förundersökningsledare. Intervjuerna analyserades tematiskt och visade på fyra teman: (1) arbetsrelaterade krav, (2) arbetsattityder, (3) beslutspremisser, (4) ansvar och besluts-trygghet.

    Resultaten visade att prioriteringsförmåga, värderingar och engagemang var viktigt i arbetsprocessen samt att enkelt beslutsfattande kunde ske erfarenhetsbaserat beroende av ärendets karaktär och hur ärendet var dokumenterat. Intressant var att förundersökningsledarna i arbetet med att fatta välgrundade beslut hanterade olika sorters beslutspåverkan oavsett medvetenhet eller upplevelse av sådan påverkan själva. Påverkan från utredare, tidspress, massmedia samt fördomar var påverkansfaktorer som uttrycktes av informanterna. Faktorerna är kända från tidigare forskning.

    Undersökningen visade på hög arbetsbelastning och att beslutsprocessen i mängdbrott kunde vara komplex och krävande. Detta kan leda till att förundersökningsledarna fattar snabba och felaktiga beslut på grund av tidspress varför det är ett viktigt ämne att närmre studera.

  • 170.
    Engdahl, Marcus
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Stenberg, Sofie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Kommunikation och stress på demensboende: - En intervju- och observationsstudie av vårdgivares kommunikation medvarandra2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Enligt litteraturen är kommunikation en viktig komponent för att undvika incidenter. Syftet var att belysa vikten av kommunikation vid förflyttning, studera hur vårdgivarna reagerar av tidsstressen och hur stressen inverkar på kommunikationen samt jämföra resultatet från denna studie med en tidigare av författarna. Därför har följande frågeställningar valts: 1) Hur kommunicerar vårdgivarna med varandra vid förflyttning av vårdtagare? 2) Inverkar tidsstress kommunikationen? 3) Är det någon skillnad på kommunikationsmönstret mellan två erfarna vårdgivare och mellan en erfaren och en mindre erfaren vårdgivare? Fem semi- strukturerade intervjuer och en observationsstudie genomfördes, följt av en tematisering. Intervju-deltagarna var fyra erfarna undersköterskor och en undersköterskeelev. Resultaten visade att vårdgivarna använde dubbelkommunikation, där de indirekt informerade varandra via den boende. Det var även mycket av arbetet som gick på rutin och därför inte krävde mycket direkt kommunikation mellan vårdgivarna. Att vara på “samma nivå” och räkna innan en förflyttning är en mycket viktig del av kommunikationen. Stressen upplevdes vara låg, något som kan bero på mångårig erfarenhet inom yrket. Slutsatsen blev att mycket av det som pågick vilade på beprövad praxis, vilket gav effekter på hur personalen kommunicerade och upplevde stressen. Många av dem som jobbade på äldreboendet hade jobbat ihop i flera år. Därmed reducerades instruerandet. Då vårdgivarna inte upplevde stressen som ett problem, upplevde de inte heller att kommunikationen influerades. Resultatet som framkom verifierades genom tre uppföljande intervjuer på två andra demensboenden. De teorier som föreslagits fick stöd i de uppföljande intervjuerna baserade på scenarios från den första tematiseringen.

  • 171.
    Engelbrektsson, Susanne
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Turtell, Joakim
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Vilka ungdomar mobbar andra?: Samband med impulsivitet, våldsbenägenhet och föräldrabarnkommunikation2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mobbning drabbar 60 000st barn i Sverige varje år och är ett problem i skolan. Mobbare har inte bara problem i skolan utan löper också större risk till att begå våldsbrott i vuxen ålder än personer som inte mobbar andra. Syftet med denna studie är att belysa om faktorerna impulsivitet, våldsbenägenhet och föräldrabarnkommunikation kan ha samband med att en person blir en mobbare samt att ta reda på om det finns några skillnader mellan killar och tjejer i dessa eventuella samband. En kvantitativ studie är gjord med datamaterial från LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence) våg 3 där 1324 ungdomar i åldrarna 13–17 år ingår. Resultatet påvisar att det genom självrapporterat och självskattat beteende finns ett positivt statistiskt signifikant samband mellan att mobba andra, våldsbenägenhet samt föräldrabarnkommunikation i form av föräldrars frågande och ett negativt statistiskt signifikant samband mellan att mobba andra och föräldrabarnkommunikation i form av föräldrars vetskap och barns berättande

  • 172.
    Englund, Felicia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Erséus, Matilda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Tenderar individer med kreativa arbeten att vara mer nöjda med livet?: En kvantitativ studie utifrån World Value Survey Wave 62018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Företag står idag inför stor konkurrens som kräver att de har en nisch som gör företaget unikt gentemot andra aktörer. Kreativitet har därmed blivit en viktig faktor för organisationers överlevnad och har även visat sig bidra till att medarbetare blir lyckligare.

    Syftet med studien blev därmed att undersöka om det finns ett positivt samband mellan i vilken grad individer anser sig ha ett kreativt arbete och hur nöjda de skattar sig vara med livet, vilket i denna studie även benämnts som tillfredsställelse med livet. Även ålderns påverkan på den upplevda tillfredsställelsen med livet undersöktes då tidigare studier visat att äldre individer tenderar att skatta sitt arbete som mer kreativt. Slutligen undersöktes huruvida individer som skattar sitt arbete som kreativt även tenderar att skatta sitt arbete som mer självständigt.

    Resultaten baserades på World Value Survey Wave 6 insamlade data för Sverige. Rådata för 931 respondenter med ett åldersspann mellan 18 till 65 undersöktes, varav cirka 53 procent kvinnor och 47 procent män.

    Resultaten visade på ett starkt positivt samband mellan kreativitet och självständighet i arbetet samt mellan kreativitet och tillfredsställelse med livet. Ett svagt positivt samband identifierades mellan ålder och tillfredsställelse med livet. De nämnda variablerna kunde endast förklara 6 procent av individers självskattning av tillfredsställelse med livet. Detta indikerar att det finns andra faktorer som inte undersöktes i studien som kan förklara den upplevda tillfredställelsen med livet.

  • 173.
    Eriksson Jeppsson, Adrian
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Vestlund, Adrian
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Employer branding: Att attrahera kvinnor inom olika utbildningsfält2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetsmarknaden ser i dagsläget ljus ut för arbetstagarna. Antalet lediga tjänster är inom vissa områden större än mängden arbetskraft i dagens Sverige. De yrkesgrupper som huvudsakligen efterfrågas på arbetsmarknaden är eftergymnasialt utbildade, specialister och akademiker. Intresset kring att attrahera och behålla kompetent personal är av den anledningen stort. Detta arbete går under begreppet Employer Branding. Tidigare forskning inom området har i synnerhet fokuserat på hur en arbetsgivare kan attrahera personal med olika attribut, samt jämförelser mellan kvinnor och män, ålder, civilstatus, etc. Något som inte tidigare undersökts är huruvida individer från olika utbildningsbakgrund har olika värderingar vad gäller önskvärda attribut hos en blivande eller nuvarande arbetsgivare. Föreliggande studie har syftat till att bidra till och minska den kunskapslucka som existerar inom området. Semistrukturerade intervjuer med fyra kvinnliga akademiker från olika utbildningsbakgrunder hölls för att nå ökad kunskap i om dessa olika individer resonerade annorlunda kring jobbattribut. Intervjuerna resulterade i tre huvudteman: Likheter, Skillnader och Unika attribut. För studiens vidkommande har även tre stora arbetsgivare intervjuats, för att nå ökad förståelse för hur dessa arbetar med employer branding. Resultaten har dels bekräftat mycket av det som tidigare teorier tagit upp inom området, men också visat på avvikelser samt adderat till den tidigare förståelsen för vad individer tillhörandes generation Y söker hos en blivande eller nuvarande arbetsgivare. För att nå en ökad förståelse kring vad individer attraheras av hos arbetsgivare, har Herzbergs two-factor model applicerats.

  • 174.
    Eriksson, Madelen
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Klaesson, Jessica
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    ”Det är ett teamarbete samtidigt som det är ett ensamarbete”: En kvalitativ studie om interprofessionellt teamarbete i hemtjänst/hemsjukvård2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Våra äldre och sjuka erhåller idag insatser från olika verksamheter, professioner men även från olika huvudmän. Tidigare forskning tar upp vikten av att undersöka i vilka sammanhang ett interprofessionellt teamarbete är en passande organisationsform, samt vikten av att skapa rätt förutsättningar för teamarbetet i kontexten äldreomsorg. Personcentrerad vård tar teamarbetet till en bredare dimension där brukaren blir en jämlik partner i det interprofessionella teamet. Medlemmarna i teamet utbyter information med omsorgstagaren/patienten istället för om omsorgstagaren/patienten, för att sedan tillsammans bedöma, planera och utvärdera de fortsatta insatserna. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur ett team, i kommunal hemtjänst/hemsjukvård inom äldreomsorgen, upplever/beskriver sina hinder och möjligheter att arbeta i ett interprofessionellt team i enlighet med personcentrerad vård. Forskningsfrågorna avsåg att få kunskap om vilka faktorer som på individ/grupp- och strukturnivå upplevs påverka teamets möjlighet till effektivitet samt hur begreppet personcentrerad vård uppfattas. Sju medarbetare i ett interprofessionellt hemvårdsteam intervjuades enligt semistrukturerad intervju och intervjuerna analyserades enligt tematisk analys. En komplex bild beskrevs och i resultatet framkom att nuvarande kontext kan skapa hinder för professionerna avseende att samverka på ett effektivt sätt i det interprofessionella teamarbetet. Faktorer som hindrar teamets möjlighet till effektivitet anses av respondenterna vara; verksamhetens sätt att organisera sig i nuläget samt teamets möjlighet till samspel och närmre interaktion. Det framkom även att professionerna uppfattar och beskriver begreppet personcentrerad vård på ett liknande sätt. Det handlar om att lyssna och utgå från patienten/omsorgstagarens uppfattning om livskvalité och skapa möjlighet för delaktighet i hur vården utförs. Vårt resultat kan bidra till kunskap och förståelse för de utmaningar ett hemvårdsteam kan stå inför. 

  • 175.
    Eriksson, T. Gerhard
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment, SE-291 88 Kristianstad, Sweden.
    Masche-No, Johanna G.
    Kristianstad University, Department of Psychology, Building 14, SE-291 88 Kristianstad, Sweden.
    Dåderman, Anna Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Personality traits of prisoners as compared to general populations: Signs of adjustment to the situation?2017Inngår i: Personality and Individual Differences, ISSN 0191-8869, E-ISSN 1873-3549, Vol. 107, s. 237-245Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Two recent studies have challenged the well-established belief that offending behaviors are inversely related to the personality trait of conscientiousness. Therefore, the aim of this study was to explore prisoners’ levels of traits according to the Five-Factor Model (FFM) of personality compared to control groups, with a focus on conscientiousness. Two separate samples of inmates in Swedish high-security prisons were investigated in three studies. Inmates and non-inmates completed a Swedish-language translation of Goldberg’s (1999) International Personality Item Pool questionnaire (IPIP-NEO, Bäckström, 2007). Male inmates (n = 46) in Studies 1 and 2 scored higher on conscientiousness than non-inmates (norm data based on approximately 800 males, and a students’ sample), which conflicts with previous results. Study 3 further explored the conscientiousness differences on the facet level. Male and female inmates (n = 131) scored higher on order and self-discipline (even after an adjustment for social desirability) than students (n = 136). In conjunction with previous findings, these differences are interpreted as being either temporal or enduring adjustments to the prison environment. It is suggested that researchers and clinical teams should cautiously interpret the FFM factor of conscientiousness (and its facets) when planning the further treatment of inmates.

  • 176.
    Erlandsson, Soly
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    ADHD - Omsorg framför utredning2018Inngår i: Best Practice :Psykiatri/neurologi, Vol. 9, nr 34, s. 17-19Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 177.
    Erlandsson, Soly
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Reactions to Tinnitus2008Inngår i: The Consumer Handbook on Tinnitus / [ed] Tyler, Richard S., Sedona: Auricle Ink. , 2008, s. 49-62Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 178.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Bohlin, Margareta
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Dauman, Nicolas
    Department of Psychology, University of Poitiers, France.
    Olsson, Astrid
    Högskolan Väst, Högskolan Västs bibliotek.
    The state and art of tinnitus research from a critical discourse perspective2014Inngår i: / [ed] Professor Dr. Birgit Mazurek, Charité University Hospital, Berlin, 2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives 

    Tinnitus is a condition that almost entirely belongs to the field of audiological medicine, predominately regarded as a disorder of the ear. The purpose of this study was to explore the state of the art concerning the scientific discourse on tinnitus. Our main interest was to find the answers to: Who are involved in the research; i.e. within a disciplinary context? What approaches have been most influential?  How much influence does one specific perspective have on the discourse compared to another perspective?

    Methods

     A selection of articles with tinnitus as the main objective, published in international journals between 1930-2013, were analyzed according to Critical discourse analysis and influenced by concepts deriving from (Laclau and Mouffe, 1985). Collected articles were representative, disciplinarily seen.

    Results

    Discourse analysis showed to be an appropriate method for studying the discourses on tinnitus within a time period of more then 80 years. The most influential discourse on the definition of tinnitus states that tinnitus is the perception of a sound (s) in the absence of an external sound source. It is clear that this definition has been adopted regardless of disciplinary field. Philosophical and existential aspects of tinnitus suffering are not prevalent in the discourses on tinnitus, a somewhat understandable result, as the influence of medical science is exceptional. 

    Conclusion

    Generally seen, the dominance of one discourse in a field of research can lead to an inhibition of other valuable discourses from the periphery (the field of discursivity). The most productive scientific strategy would be to allow several discourses to exist side by side. A significant point to stress, since no epidemiological data so far have demonstrated that the populations of tinnitus patients in any way are homogeneous.

  • 179.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Dauman, Nicholas
    Univ Poitiers, Dept Psychol, .
    Categorization of tinnitus in view of history and medical discourse2013Inngår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 8, s. 23530-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The foremost, dominant, and influential scientific discourse of how to define tinnitus states that tinnitus is the perception of sound(s) in the absence of an external sound source. This is the most common statement among researchers in audiology and related fields, stemming from basic neurosciences (Kaltenbach, 2011) to applied psychophysiology (Kropp et al., 2012), audiology (Caffier et al., 2006), and behavioural psychology (Westin et al., 2008). It is puzzling that scientific affiliation and paradigms have had no influence on how the condition is defined as for instance one would expect psychologists and neurologists to have their own viewpoint on this issue.

  • 180.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Holgers, Kajsa-Mia
    Sahlgrenska University Hospital, Department of Audiology.
    The impact of perceived tinnitus severity on health-related quality of life with aspects of gender.2001Inngår i: Noise & Health, ISSN 1463-1741, E-ISSN 1998-4030, Vol. 3, nr 10, s. 39-51Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Nottingham Health Profile (NHP) has been used to investigate the health profiles in different medical conditions. It has, however, never been applied to tinnitus sufferers. The present study aimed at investigating relationships between the perceived severity of tinnitus, audiometric data, age, gender and non-disease specific health-related quality of life measured with the NHP divided into two sections; NHP I (topics related to health status) and NHP II (health induced problems in daily life). These parameters were statistically analysed to identify predictive factors to the perceived severity of tinnitus, described by the Tinnitus Severity Questionnaire (TSQ). A total of 186 consecutive tinnitus patients (57 females and 129 males) attending an audiological specialist clinic in Sweden were included in the study. The stepwise regression model used explained 37.8 per cent of the variance in the perceived severity of tinnitus, and the significant predictors were: "Emotions", "Sleep", and "Pain", three of the six dimensions of the NHP I. Differences between gender were found in NHP II and age-related differences emerged in NHP I when male and female patients were compared to normal controls.

  • 181.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Holmes, A
    University of Florida, Department of Communicative Disorders, College of Public Health and Health Professions.
    Widén, Stephen E.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Bohlin, Margareta
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Cultural and social perspectives on attitudes, noise, and risk behavior in children and young adults2008Inngår i: Seminars in Hearing, ISSN 0734-0451, E-ISSN 1098-8955, Vol. 29, nr 1, s. 29-41Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 182.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Lundin, Linda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Dauman, Nicolas
    Department of Psychology, University of Poitiers, France.
    The experience of tinnitus and its Interaction with unique life histories2014Inngår i: / [ed] Professor Dr. Birgit Mazurek, Charité University Hospital, Berlin, 2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives

     

    Alleviating tinnitus is a challenging project for professionals within audiology and related fields. Meeting a suffering patient can be challenging as it demands a special interest for the patient as a complex living system. One perspective that risks being placed in the background, is the experience of the patient – the inside perspective.

    Focus of the present study was to describe tinnitus through the eyes of the sufferer reflecting two aspects: Why is tinnitus accompanied by a psychological suffering? Can the personal life history contribute in making the relationship between tinnitus and the experienced suffering more comprehensible?

     

    Methods

     

    The unique meaning structure of patients’ reflections on their life with tinnitus was explored by the use of the narrative psychological approach. Participants were women and men in the age between 40-60 years and for whom tinnitus was experienced as a major problem. Individual, tape-recorded, deep interviews (3 – 4 for each patient) took place over a period of 3 to 4 months. The ethical committee in the West region of Sweden approved the study.

     

    Results

     

    In resemblance with how people suffering from a severe illness construct their stories (Gergen & Gergen, 1983) the analysis of the study samples’ narratives emanated from three plot dimensions: stability, progression and regression. Patients who in their passed had been faced with several serious challenges seemed to have a particularly pessimistic undertone. This may reflect how the construction of life stories interacts with previous experiences and interpretations. Tinnitus may thus pose a particularly great challenge for individuals who have experienced accumulative trauma in their past.

     

    Conclusion

    By allowing different voices to be heard increased understanding can be gained about how tinnitus interacts with unique life histories.

     

  • 183.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Lundin, Linda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Punzi, Elisabeth
    Gothenburg University, Department of Psychology, Gothenburg, Sweden..
    A discursive analysis concerning information on "ADHD" presented to parents by the National Institute of Mental Health (USA).2016Inngår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 11, artikkel-id 30938Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A discourse analysis was performed based on an online document under the headline: "What is Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD, ADD)?" published by the National Institute of Mental Health (NIMH), USA. Three parts of the document were analysed: (1) The introductory part, as this sets the tone of the whole text. (2) Parts of the text that were specifically addressed to parents. (3) Etiology and pathology of "ADHD" with reference to a number of different symptoms and behaviors. Inattention and hyperactivity are presented in the document as a floating spectrum of symptoms caused by "ADHD." Other factors of importance for children's development, that is, early attachment, close relationships, previous experiences, culture, and contexts are ignored. Children who are perceived as inattentive and hyperactive are portrayed as having inherent difficulties with no reference to their emotions or efforts to communicate. The child is viewed as suffering from a lifelong disorder that might not be cured but controlled by a diagnosis and subsequent medication. Parents are advised to control their child's behavior and to strive for early diagnosis in order to receive treatment provided by experts. Those who are presented as experts rely on a biomedical model, and in the document, detailed descriptions of medication to correct the undesired behaviors are provided. The value of judgment in the assessment of different symptoms and behaviors that signifies "ADHD" is absent, rather taken-for-granted beliefs were identified throughout the document. A heterogeneous set of behaviors is solely described as a disorder and hereafter it is stressed that the same behaviors are caused by the disorder. In this manner, cause and effects of "ADHD" are intertwined through circular argumentation.

  • 184.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Olsen, Stephen E.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    The effects of noise, attitudes, and risk taking on children and young adults.2004Inngår i: Perspectives on Aural Rehabilitation and Its Instrumentation, Vol. 12, nr 1, s. 8-12Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 185.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Persson, Maj-Liz
    Karolinska University Hospital in Huddinge, Division of Psychiatry, Department of Clinical Neuroscience.
    A longitudinal study investigating the contribution of mental illness in chronic tinnitus patients2006Inngår i: Audiological Medicine, ISSN 1651-386X, E-ISSN 1651-3835, Vol. 4, nr 3, s. 124-133Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The nature of affective components seen in relation to tinnitus suffering was investigated in 70 patients consulting at an audiological clinic. They were interviewed and answered the Spielberger's State and Trait Anxiety Inventory (STAI) and the Beck's Depression Inventory (BDI). It was hypothesized that an anxious and depressed mood might be a sign of a serious psychiatric illness and, therefore, diagnostic interviews including the Structural Clinical Interview for DSM-III-R (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders), Axis II (personality) disorders (SCID-II), the BDI, the Montgomery A?sberg Depression Rating Scale (MADRS) and the Hopelessness Scale (HS), as well as biomedical tests, were conducted in a subgroup of 18 individuals. Fifty per cent (two women and seven men) were diagnosed as suffering from a personality disorder. No significant relationships were revealed when various biochemical markers were analysed. One and a half years later, 16 subjects were interviewed a third time and answered the STAI and the BDI. There was a clear trend in the data showing that patients having a personality disorder did not change their distress profile from the first to the third period of assessment. In these patients, a vicious circle caused by pronounced intolerance to life stress seems to operate in a more serious way than in patients who do not suffer from a personality disorder. © 2006 Taylor & Francis.

  • 186.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Punzi, E.
    Department of Psychology, Gothenburg University, Sweden.
    A biased ADHD discourse ignores human uniqueness2017Inngår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 12, artikkel-id 1319584Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 187.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Punzi, Elisabeth
    Gothenburg University, Department of Psychology, Gothenburg, Sweden.
    Challenging the ADHD consensus2016Inngår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 11, nr 1, s. 1-2, artikkel-id 31124Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 188.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Sjöberg, LenaHögskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Barn- och ungdomsforskning: metoder och arbetssät2013Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 189.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Widén, Stephen E.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Riskbeteende och sociala faktorers betydelse för barns och ungdomars hörsel.2006Inngår i: Inre och yttre världar: funktionshinder i psykologisk belysning, Lund: Studentlitteratur , 2006, s. 111-128Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 190.
    Essman, Mattias
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Lugnet efter stormen: En kvalitativ studie om delar av polisens omorganisation2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur polismyndighetens omorganisation, med avsikt att öka medarbetarnas delaktighet, motivation samt organisationens flexibilitet, upplevs av dess medarbetare. Studien var baserad på sex deltagare varav fyra poliser samt två civilanställda från region Väst. För att undersöka deltagarnas upplevelser har det genomförts semi-strukturerade intervjuer.De semi-strukturerade intervjuerna har låtit författaren kunna ställa följdfrågor vilket har bidragit till att kunna utforska deltagarnas upplevelser närmare. Intervjumaterialet spelades in på en mobiltelefon och transkriberades därefter. Genom transkriberingarna identifierades sedermera flera återkommande koder som tillsammans bildade olika teman. Dessa teman bildade sammanlagt sex huvudkategorier vilka är: förutsättningar inför omorganisationen, inställning till omorganisationen, motivationsfaktorer, strukturella faktorer, bristande förtroende samt bristande förståelse. Resultatet visade att samtliga deltagare hade blivit informerade om omorganisationen innan dess genomförande. Informationen varierade dock i kvalité varpå deltagarna upplevde olika grad av tillfredsställelse. Ingen av deltagarna hade förväntningar på omorganisationen och deltagarna redogjorde för skillnader i upplevd motivation och olika strukturella fördelar och nackdelar efter omorganisationen. Vidare visade resultatet att en del deltagare upplevde bristande förtroende för chefer och ledning efter omorganisationen. Slutligen visade resultatet att samtliga deltagare upplevde svårigheter med att förstå målsättningen om ökad organisatorisk flexibilitet.

  • 191.
    Fagerberg, Elin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Jevås, Jennie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Samverkan mellan KASAM, personlighet och stress2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Stress på arbetsplatsen ökar i dagens samhälle, och arbetsbelastningen och kraven inom sjukvården blir större. Studiens syfte var att undersöka om det fanns samvariationer mellan KASAM (känsla av sammanhang), stress, personlighetsvariablerna; neuroticism, extraversion, samvetsgrannhet, öppenhet, vänlighet, samt ålder. Även jämförande analyser har genomförts med syftet att undersöka om det fanns skillnader mellan grupper. Undersökningar har också gjorts för att se om KASAM och stress kunde prediceras. En enkätundersökning har genomförts på en barnavdelning vid ett sjukhus i Mellansverige. Det var 44 respondenter som deltog i undersökningen, alla kvinnor. Medelåldern var 48 år. Analyser har genomförts genom korrelationer, regressioner, t-test och ANOVA. Resultatet av studien visade främst ett starkt negativt samband mellan KASAM och stress, vilket låg i linje med tidigare forskning. Det visade också att KASAM har ett positivt samband med ålder bland kvinnor, något som skiljde sig från tidigare forskning, samvariationen har tidigare endast setts bland män. Studien visade också att ålder och stress hade ett signifikant negativt samband. Personlighetsdraget neuroticism visade sig ha ett negativt samband med KASAM och ett positivt samband med upplevd stress. Samvetsgrannhet hade i studien ett negativt samband med stress och ett positivt samband med KASAM. Studien visade även att stress och neuroticism till 62% kunde predicera KASAM. Resultatet visade dessutom att det fanns en signifikant skillnad i graden av upplevd stress mellan de som arbetat 0-5 år, jämfört med de som arbetat 6-20 år, samt de som arbetat 21 år eller mer på arbetsplatsen.

  • 192.
    Falkeling, Ida
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Everlund, Kristoffer
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Upplevd anställningsbarhet bland högskolestudenter: Betydelsen av ålder, upplevd självförmåga samt extraversion2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd anställningsbarhet, extraversion, självförmåga (eng. self-efficacy) och ålder hos studenter på en högskola i Västsverige. Vidare syftade studien till att undersöka i vilken grad dessa faktorer kan predicera upplevd anställningsbarhet. Det gjordes även en jämförelse mellan skillnader i upplevd anställningsbarhet dels mellan olika program, dels mellan kvinnor och män. Enkäter delades ut till studenter som läste andra året på programmen för förskollärare, sjuksköterskor, socialpsykiatrisk vård, personalvetare, digitala medier och lantmäteriingenjörer. Av resultatet framkom att självförmåga och ålder kan predicera upplevd anställningsbarhet samt att det fanns ett positivt samband mellan var och en av prediktorerna och upplevd anställningsbarhet. Ingen signifikant könsskillnad i upplevd anställningsbarhet framkom av undersökningen. Däremot kunde skillnader mellan de olika programmen utläsas som signifikanta där sjuksköterskor självskattade sig själva högst i upplevd anställningsbarhet.

  • 193.
    Fihn, Belinda
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Jumark, Linnéa
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    "De bästa marknadsförarna är ju våra medarbetare": En kvalitativ studie av medarbetares syn på en organisations interna varumärkesarbete2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att genom att använda medarbetarnas röster studera hur de ser på den egna organisationens interna arbete med organisationens varumärke, d.v.s. internal branding. Tidigare studier som studerat det interna varumärkesarbetet har inte visat på metoder för hur medarbetarna kan involveras i varumärkesarbete. Våra forskningsfrågor handlar om hur medarbetarna upplever organisationens varumärke, hur synen på det interna arbetet skiljer sig mellan ansvariga och medarbetare och hur medarbetarna själva skulle vilja utforma det interna varumärkesarbetet. Resultatet bygger på 12 kvalitativa intervjuer med 8 medarbetare och 4 ansvariga för varumärkesarbetet. Data analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visar att medarbetarna har idéer om hur organisations interna varumärkesarbete ska utformas i framtiden. Resultatet är i linje med tidigare forskning men bidrar med att involvera medarbetarna genom att fråga om hur de skulle vilja utforma arbetet. Slutsatsen som kan dras är att organisationer kan involvera medarbetarna i arbetet genom att be dem bidra med sina upplevelser av varumärket idag och hur de skulle vilja att organisationen arbetade i framtiden.

  • 194.
    Fjellman, Therese
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Ylander, Elin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Är emotionell intelligens här för att stanna?2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Emotionell intelligens har på senare årtionde blivit ett alltmer omtalat begrepp och beskrivs ofta med andra begrepp som: motiverande, empatisk, social förmåga, värme och optimism. Föreliggande studie fokuserar på emotionell intelligens hos chefer, samt att undersöka vilka variabler som samvarierar med Ronthys emotionell intelligens. Studien omfattade 95 chefer inom Göteborg och Mölndal. För att besvara studiens frågeställningar användes t-test, ANOVA och multipel regression. Beroende variabel var Ronthys emotionell intelligens och oberoende variabler var emotionell intelligens mätt med hjälp av ett väl beprövat instrument (BEIS-10) och HrQM empati. Resultaten visade att det fanns könsskillnad och det fanns en statistisk signifikant skillnad gällande HrQM empati, samt variabeln BEIS-10 (1) bedömning av egna känslor. ANOVA visade inga signifikanta skillnader i Ronthys emotionell intelligens beroende på befattning. Utifrån regressionsanalysen förklarade HrQM empati, BEIS-10 (4) reglering av andras känslor och BEIS-10 (5) känsloyttringar en del av variansen i Ronthys emotionell intelligens. HrQM empati förklarade mer av variansen än de övriga variablerna, trots att skillnaderna var små. Slutsatsen visade, gällande det studerande stickprovet, att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan kvinnor och män i Ronthys emotionell intelligens. Kvinnor visade, enligt självskattningar, mer HrQM empati i sitt ledarskap än män, vilket är intressant då empati anses vara en del av begreppet emotionell intelligens

  • 195.
    Floberg, Bent
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Avdelningsledare på högskolan: Möten och ledarskapsroller2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att illustrera avdelningsledares roller och möten i det dagliga arbetet. Uppdraget som avdelningsledare på en högskola är speciellt då avdelningsledaren arbetar inom tre olika kulturer samt är begränsat i både tid och omfattning. Studien har utförts genom observationer där tre avdelningsledare har följts. Resultatet visar att 64 % av arbetstiden gick åt till olika typer av möten och de vanligaste ledarskapsrollerna som observerades var som ledare och informationsspridare. Vidare bedömdes avdelningsledarna bedriva ett ledarskap som visade sig till övervägande del vara vad som enligt Luthans (1988) är ett effektivt ledarskap för organisationen, snarare än ett karriärinriktat ledarskap.

  • 196.
    Fors, Petra
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Rosenqvist, Agnes
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Känsla av sammanhang samt socialt stöd: faktorer som samvarierar med upplevd stress2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den aktuella studien var en enkätstudie som undersökte samvariation mellan stress, känsla av sammanhang samt socialt stöd. Undersökningen jämförde även skillnader på upplevd stress beroende på antal motionsdagar i veckan. Det undersöktes även skillnader på upplevd stress samt upplevt socialt stöd beroende på civilstatus. Det var 49 elever som läste Vård och omsorgsprogrammet på vuxenutbildningen som deltog i undersökningen. Respondenterna var 40 kvinnor samt 9 män mellan 20-58 år. Resultatet av korrelationen visade ett starkt negativt signifikant samband mellan KASAM och upplevd stress. Vilket går i linje med tidigare forskning (Korotkov & Hannah 1994). Resultatet visade ett medelstarkt negativt signifikant samband mellan upplevd stress och socialt stöd som också går i linje med tidigare forskning (Glozah & Pevalin, 2014). I regressionsanalysen predicerade KASAM stress men socialt stöd predicerade inte stress på egen hand.

  • 197.
    Forsberg, David
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Karlsson, Cecilia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    En positiv revolution för förändring: Hur Appreciative Inquiry kan bidra till att utveckla organisationer2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kommuner och företag står inför stora utmaningar, både när det gäller att behålla befintlig personal men även när det gäller att rekrytera nya medarbetare som vill arbeta inom offentlig sektor. Som ett led i arbetet med att möta dessa utmaningar har Grästorps kommun valt en satsning på i första hand sina ledare men som även i förlängningen ska komma alla till del inom kommunen. Ett arbete med värdskap har funnits under flera år och gett goda resultat men kommunen vill lyfta det ett steg högre. För att göra detta har de valt att arbeta aktivt med metoder som Appreciative Inquiry, uppskattande ledarskap, coaching och ledarskapsutveckling. Appreciative Inquiry (AI) är en metod för att fokusera på det positiva som redan finns i organisationen istället för att lägga fokus på problemen som finns. Denna studie har, genom att intervjua fyra chefer, undersökt hur de upplevde att en satsning på metoder eller arbetssätt som AI kan bidra till ett utvecklingsarbete i organisationen. Några av de viktigaste resultaten som framkommit i studien är att AI handlar om att hitta ett nytt fokus, att det kräver en annan form av ledarskap och att för att det ska fungera och bli hållbart krävs att ledarna får stöd. Det finns i dagsläget ytterst lite svensk forskning inom området AI och även internationellt finns det få forskningsrapporter som belyser eventuella baksidor av AI, vilket gör att det finns ett behov av denna forskning.

  • 198.
    Forsman, Oscar
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Heisler, Rebecca
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Samband mellan specifika personlighetsdrag och inkomst2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Idag finns det endast begränsad forskning om sambanden mellan inkomstutfall och specifika personlighetsdrag, därför ville vi undersöka detta vidare. Syftet med studien var sålunda att undersöka sambanden mellan inkomstutfall och specifika personlighetsdrag inom Big Five. Uttrycket ”fasett” användes i studien och avsåg specifika personlighetsdrag som tillsammans bildade bredare benämningar på olika personlighetsdrag. Personlighetsdragen delades in i fem bredare benämningar (faktorer) och 30 specifika personlighetsdrag, varav 11 lyftes fram i denna studie. Sambanden studerades på fasettnivå, samtidigt som det kontrollerades för ålder, kön och antal år i nuvarande yrket. Studien bestod av en enkät med två delar, dels med 16 självskattade frågor kring inkomst dels med 120 självskattade påståenden kring personlighet, IPIP NEO - 120. Data bearbetades med en korrelationsanalys och en multipel regressionsanalys. I studien testades fyra hypoteser, där tre av fyra kunde få stöd av resultatet (N=131, ålder 18–61 år, 68% kvinnor och 32% män). Anxiety (ångest), assertiveness (bestämdhet) och achievement-striving (prestationsinriktad) var de tre fasetter som fann stöd i resultatet. Modesty (blygsamhet) fann inte stöd. Av alla fasetter så visade adventurousness (äventyrlig) (β = .24, p = .02) och achievement-striving (prestationsinriktad) (β = .25, p = .01) störst prediktiv (förutsägande) förmåga tillsammans med kontrollvariabeln ålder (β = .52, p < .001). Resultaten från studien kan vara till hjälp genom att ge en bild av personlighetens generella prediktiva förmåga för inkomst samt vikten av samspelet mellan yrkeskvalifikationer och personlighet. Kunskap om hur personlighet samvarierar med inkomst kan bidra till utveckling inom områden som rekrytering, personalvägledning och lönesättning

  • 199.
    Forsman, Rebecka
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Motivation i samband med monotona arbetsuppgifter: En kvalitativ studie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur montörer som arbetat länge med monotona arbetsuppgifter upplever sitt arbete i förhållande till känslan av kompetens, samhörighet och autonomi, samt vad de tycker kan förbättras för att det ska uppfyllas i större utsträckning. Sex intervjuer genomfördes och materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys. I studien framkom att alla respondenterna ansåg att det är viktigt att ha kompetens för att kunna utföra sina arbetsuppgifter och för organisationens utveckling. Kompetens utvecklades med hjälp av tydliga riktlinjer inom organisationen men skulle kunna vidareutvecklas genom fler utbildningar samt utöka karriärmöjligheterna internt. Samhörigheten ansågs vara stark inom arbetslaget men den skulle kunna stärkas ytterligare mellan arbetsgrupperna. Resultatet visade på att respondenterna upplevde att de inte har en känsla av autonomi i sitt arbete och att det är svårt att påverka sina arbetsuppgifter. Det visar sig även i tidigare studier att yrken som exempelvis montörer vanligtvis brukar vara hårt styrda och därmed svåra att förändra.

  • 200.
    Forster, Sarah
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Svenska ungdomars uppfattning av sexualkunskapen de får i skolan: En kvalitativ studie med fokus på upplevelser2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sexualkunskapen i skolan är viktig för att guida ungdomar framåt i livet, där vissa skolor lyckas bättre med denna uppgift än andra. Forskning kring resultat av sexualundervisningen finns, men studier som undersöker ungdomarnas uppfattning är mer sällsynt.

    Denna fenomenologiska studie ämnar bidra till att synliggöra elevernas åsikter och önskemål. Studien baseras på elva semistrukturerade intervjuer där 18-åriga ungdomar fått möjlighet att utvärdera och kommentera sexualkunskapen i skolan.

    I resultaten av den tematiska analysen framträdde tre tydliga teman: lärarens insats och påverkan, undervisningens innehåll och upplägg samt tid som ägnas åt ämnet. Det övergripande resultat som återfinns i samtliga intervjuer är besvikelse/missnöje, vilket även präglar resultaten av analysen. Ett oväntat resultat var att flertalet informanter var nöjda med sexualundervisningen i mellanstadiet, men att den blev sämre i högstadiet.

    Studiens resultat ger förståelse för att eleverna upplevt sexualkunskapen som knapphändig, ytlig och gammaldags samt att de önskar en uppdaterad undervisning som möter deras behov. Vidare önskas lärare som är trygga inom ämnet och därmed påvisar en säkerhet i rollen som sexualkunskapslärare, samt mer lektionstid för sexualkunskap. Studien utgör därmed ett bidrag till utvecklingen av dagens sexualundervisning.

1234567 151 - 200 of 579
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf