Change search
Refine search result
1234567 151 - 200 of 2167
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 151.
    Andersson, Sofia
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Skolans medborgarskap: En studie om demokrati, lärande och medborgarskap i Lpf94, Lgy11 och LgySär13.2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Gymnasieskolan har varit och är en frivillig skolform. Skolan är politiskt styrd och dess läroplaner är de dokument som genomsyras av den politik och ideologi som de ledande partierna företräder när dessa dokument arbetas fram. Historiskt har det funnits en politisk enighet om läroplanernas utformning, men de senaste läroplanerna som arbetats fram och antagits har tydligare varit präglade av majoritetspartiernas politik och ideologi framför kompromiss och enighet.

    Syfte: Syftet är att undersöka konstruktionen av medborgarskap i Lgy 11 och GySär13, och hur dessa skiljer sig från konstruktionen av den gemensamma läroplanen Lpf 94.

    Metod: Undersökningen är en teoriprövande studie med en mest-lika design som är uppbyggd genom en kvalitativ metod. Denna kvalitativa metod består av en textanalys i form av en kritisk diskursanalys (CDA) Med hjälp av det metodiska verktyget analysschema har de tre läroplanerna Lpf94, Lgy11 och GySär13 analyserats.

    Resultat: Samtliga tre läroplaner konstruerar liberala medborgare och vägen till att elevernaska bli liberala medborgare är konservativ. De största skillnaderna över tid och mellan skolformerna är synen på lärande. I Lpf94 finns en likadan syn på lärande vad gäller samtliga skolformer som tillhörde de "frivilliga skolformerna" där gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ingår. Däremot finns det tydliga skillnader i konstruktionen av medborgaren mellan Lgy11 och GySär13. Gymnasieskolans elever förväntas att nå målen i vilka kunskaper och färdigheter som läroplanen fastställt att eleverna ska kunna, medan det finns en inbyggd pessimism om att gymnasiesärskolans elever inte kommer att kunna uppnå kunskaperna och färdigheterna. Förväntningarna på gymnasiesärskolans elever har alltså sjunkit över tid. 'Livslånga lärandet' är en genomgående del i de tre läroplanerna, men innebörden av det har förändrats från och med Lgy11 och GySär13. I Lpf94 konstrueras möjligheter för eleverna att studera vidare vid högskola, universitet, yrkeshögskola, kommunal vuxenutbildning eller att gå vidare till arbetslivet. I de två nyare läroplanerna, Lgy11 och GySär13 som ersatte Lpf94 finns istället en uppdelning där gymnasieskolans elever i första hand ska gå vidare till studier på universitet eller universitet. Målet för gymnasiesärskolans elever är istället arbetsmarknaden och därmed upphör möjligheterna till fortsatta "offentliga" studier. Istället har ansvaret för det "livslånga lärandet" skrivits över till "folkbildningen" som är det enda alternativet för gymnasiesärskolas elever till fortsatta studier.

  • 152.
    Andersson, Susanne
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Ekström, Helena
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Digitalkamera, dataprojektor, smartboard, dator med mera...: En studie kring hur lärarna i år 2-5 ser på multimedia i undervisningen2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En av skolans främsta uppgifter är att rusta eleverna för framtiden på olika sätt. I studien lyfter vi vikten av att eleverna måste kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt (Lpo 94, 2006). Vi undersöker hur lärarna arbetar med olika media i sin undervisning. Vi har också intresserat oss för vilka datorprogram de väljer att använda. Dagens elever har en helt annan erfarenhet av och tillgång till Internet än tidigare elever har haft, vilket gjort att de redan i tidig ålder möts av olika utmaningar och faror. Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärarna ser på multimedia i undervisningen i år 2-5, samt hur multimedia praktiskt används i arbetet med eleverna. Metod: Som metod valde vi kvalitativ semistrukturerad forskningsintervju. Vi har utfört elva intervjuer med mp3-spelare, vilka har transkriberats till text och analyserats. Intervjupersonerna har varit lärare som arbetar i år 2-5, och arbetar i fem olika kommuner. Intervjuerna har vi analyserat utifrån en vidare hermeneutisk tolkning, utifrån ett fenomenologiskt synsätt. Resultat: Vi har funnit att de flesta lärarna arbetar mycket medvetet med multimedia i sin undervisning. De är i stort sett nöjda med de typer och antal av multimedia och program skolan tillhandahåller. Lärarna på de flesta skolorna utbildar eleverna utifrån en medvetenhet om omvärldens faror. Vi har även funnit att lärarens inställning påverkar deras användande av multimedia i undervisningen. Flera lärare anser att PIM-utbildning för kommunens lärare ökar deras engagemang. Är läraren intresserad, så blir eleverna intresserade. Att använda multimedia gör lärandet mer lustfyllt och ökar motivationen hos de flesta elever, samtidigt som det främjar deras samarbete och sociokulturella lärande.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 153.
    Andersson Varga, P.
    et al.
    Gothenburg University, Sweden.
    Asplund Carlsson, Maj
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Writing for life?: A case study of affordances of writing in four L1 upper secondary classrooms2015In: L1-Educational Studies in Language and Literature, ISSN 1567-6617, E-ISSN 1573-1731, Vol. 15, no SpecialIssue, p. 1-19Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    During the period of 1994-2011 all programmes in Swedish upper secondary school comprised a set of core subjects with the aim to entail equity on the policy level. However, a division between programmes still prevailed on the school level, particularly in the core subject L1 Swedish. The main purpose of this study has been to explore how the teaching of writing in two academic and two vocational programmes differs, which writing repertoires are developed and how writing is assessed. The study is part of a long-term ethnography of writing in upper secondary school (Andersson Varga, 2014). The data produced during the two-year field study contain field notes from writing lessons, lesson observations and talks with four teachers, as well as recorded and transcribed, semi-structured teacher and student interviews, instructions on writing tasks, student texts and teachers’ responses to student texts. This article focus-ses on the preparation for the National Test, the afforded assignments, the realisations of the student texts and the assessment. The teachers in the four programmes handle the national syllabus in relation to the students, resulting in four different curricula in the classroom. Thus, issues of inequity, disparities in curricula as well as different expectations on students, depending on programme, became obvious. To understand the processes of social reproduction, we use Bernstein’s sociology of education (1996, 2000) and the concept of the pedagogic device and pedagogic identity. However, we also show one example of interruption (Singh, 2013) in one of the four classrooms. Thus, the main results demonstrate how one particular teacher brings about change to a group of working class girls. © 2015 International Association for the Improvement of Mother tongue Education.

  • 154.
    Andersson, Åsa
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division of Social Pedagogy and Sociology. University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division of Social Work and Social Pedagogy.
    Beckman, Anita
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division of Psychology and Organisation Studies. University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    ”Jag skulle så jätte, jätte, jättegärna vilja ha ett fast jobb att gå till”: Om att vara ung och arbetslös i Västervik2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The centre of Child and Youth Studies at University West works strategically with other regional research environments and institutions that study children, youths and young adults. The goal of our research centre is to spread knowledge about the social conditions under which children and young people live, thereby strengthening their position in society. Collaboration with external research environments is one of the ways that our research domain works to reach that goal. Partnerships are formed through a model that strives to create good conditions for both our research and that of our partners. This model is grounded in a dialogue between research partners who work together to select areas of interest and formulate hypotheses. These research projects are financed equally by the university and our partners. The following report is the result of one of  these research partnerships.Advanced industrial society has been replaced by a society based upon knowledge and information where industrial work/manufacturing becomes less common. Västervik is one of the small towns in Sweden whose main industries have closed down or severely decreased their workforce during the last few decades of great structural change. The groups in the job market that have been most affected by these changes are young men and women, something which is evident in the high unemployment rates among the young population. The purpose of this study was to investigate young people’s own experiences and thoughts regarding their own situation as jobseekers in the municipality of Västervik. How do they see themselves and the situation they find themselves in? The narratives were collected in the form of 18 in-depth interviews with young men and women between the ages of 19-25, all them registered at the job center in Västervik. In the report different aspects of their situation are discussed, such as: the young people’s relation to their hometown, their thoughts on the meaning and value of work, the role of education, the economic, social and emotional consequences of unemployment, and their experiences of taking part in various programs for unemployed. The narratives we have encountered can be seen as having some general validity in the sense that many of their experiences are probably shared by other unemployed young people in other locations in Sweden, but Västervik is also a specific town with a specific history and specific conditions.The young men and women have an ambivalent relationship to their hometown. On the one hand they want to start a life in the same location, but on the other, the future there is seen as very uncertain. Many of those interviewed would like to have the kind of industrial jobs that their parents have and grandparents experienced, but which are nowadays less and less common. The norm of a fulltime job is strong among the young men and women – something which strengthens the image of the evident dissonance between their seemingly traditional dreams and intentions and the structures of possibilities the municipality and community suggest for them. Connected to this are the ways the young people must relate to the postindustrial demands of employability – which means the ability to enterprise and market oneself on a competitive market. These demands presuppose abilities that are more likely to be socialized and practiced in certain social environments rather than in others, and the majority of the young men and women interviewed have a background in aworking class environment where these values and approaches are far from selfevident.The socioeconomic marginalization that these young people experienceresults in much curtailed possibilities for a period of youthful experimentation aswell as for an expected adulthood. Being unemployed means one has difficulty ingaining the status of an adult, but due to economic shortages, there are also limits to how much they can take part in this experimental lifestyle that characterizes youth. The young men and women’s situation can thereby be seen as a grey zone; they are neither young nor adults in the normative sense. In some of the narratives the young people express critical thoughts with regard to the social conditions that their difficult situation can be related to. By extension, expressing these thoughts and stating their opinion can be strengthening and mobilizing for them, both as individuals and as a group. Insights may be gained about unemployment as a shared experience rather than as a personal failure

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 155.
    Andersson, Åsa
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division of Social Work and Social Pedagogy. Göteborgs universitet.
    Beckman, Anita
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Young Working-Class Men Without Jobs: Reimagining Work and Masculinityin Postindustrial Sweden2017In: Masculinity, Labour,and Neoliberalism: Working-Class Men in International Perspective / [ed] Charlie Walker & Steven Roberts (Eds), Cham: Springer Publishing Company, 2017, p. 101-123Chapter in book (Other academic)
  • 156.
    Andersson, Åsa
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages. University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division of Social Work and Social Pedagogy.
    Bolin, Anette
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division of Social Pedagogy and Sociology.
    Korp, Helena
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Work Integrated Learning from the Perspective of Internationalization2012In: The European Conference on Educational Research 2012: The Need for Educational Research to Champion Freedom, Education and Development for All, 2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The focus of this presentation is on work integrated learning in higher education that takes place in a cultural context different to that which the student is accustomed to. In higher education internationalization is often stated as a central vision both in relation to education and research. This is commonly expressed in policy documents in statements such as working for an open and border crossing university and having a distinct international perspective in all forms of higher education. The research project “Work integrated learning from the perspective of internationalization” is designed to highlight some of the conditions that surround such visions by examining learning in international settings from students' experiences of practice-related activities abroad. This involves activities that are directly work-oriented or field work carried out within the framework of a university course and / or a bachelor thesis. In the project we are thereby examining students' situated learning and thus highlight the contextual practice community they can access in an international environment. This includes both specific and more general aspects of learning in which different aspects are highlighted. Specific training related to special education programs focus on the development of professional identity while generally learning affects students from all programs in which learning outcomes such as wider perspectives and critical thinking are included.Our research focus is of exploratory nature where the approach is to examine students’ experiences of practice-related learning from the perspective of internationalization. This is being researched from three relating aspects. • Emotional and identity transformational aspects of learning. What does it mean to be in a relatively unknown social environment and there be faced with work-related tasks? What kind of interpretations and understandings of the situations occur? • Communicative aspects of students' practice-oriented learning – the importance of language and cultural codes. • Comparative aspects of students’ learning – the importance of comparisons for perspective taking and development of knowledge.Previous researched has been done on students’ practice-related learning in the field of work integrated learning. The forms of practice-oriented learning are of various kinds. It may be learning through the use of practical training related to establishing a profession-specific knowledge and identity. Other forms are the use of direct working connections or cultural settings outside the university through project work in course moments and / or for a bachelor thesis. What is common to these various forms is an endeavor of higher education to make the arena and cultural settings outside the university to a direct part in students’ learning. Given that the internationalization of higher education has increased, it is important also to examine students’ learning in various international contexts. The relevance of this can be found in theories of learning particularly those focusing on the contextual meaning from the idea that learning originates from the experience of interaction with the environment. Social aspects such as the relational and dialogic qualities are central already in the work of Vygotsky (1962) but according to Cooper (2008), it is only recently that this has been researched from an international perspective.

    Method

    The study is based on qualitative interviews with post graduate students who have completed internship or field work abroad. We have conducted in depth interviews using a guide with thematic questions focusing on emotional, communicative and comparative aspects of work integrated learning abroad. When processing the raw information the interviews were digitally-recorded and transcribed verbatim. The sample includes 12 in depth interviews, three students from each four different departments (social work, teacher, health promoter, cultural studies and engineering) at a smaller Swedish university. Another category of material is the interviewed student’s written reports from their field work. A content-analysis is performed on all parts of the material according to the three mentioned aspects. The analysis is abductive, which means that it uses theoretical concepts in making sense of the material, but is also sensitive to the participants' own ways of conceptualizing their experiences and learning. Common as well as unique features in the students' stories will be presented and discussed and considered in regard to the students' personal, institutional and cultural contexts.

    Expected Outcomes

    Preliminary analysis suggest in line with previous studies that the interviewed students' experiences of practice-related learning in a different cultural context show linkage with the phenomenon of sojourning which means taking up temporary residence in another culture. The previous, more linear psychological explanatory model of "adapting" the self in a new country to study or work does not suffice to explain the students' various experiences and learning in their field of study/professional development or on a more general. Our primary analysis of the material rather indicate that these processes are best understood as a complex web of shifting links between mastery of communication, social interaction and personal development. It is the management of this web which gives the result of cross-cultural adaptation and renegotiation of the "identity". As previous studies in the field have shown, personal, educational and psychological factors are as important as organizational and social-cultural factors for influencing the learning outcome (Qing et al 2010). And when it comes to identity formation practice related learning abroad also shows deeply personal transformative possibilities (Ryanand & Viete 2009).

    References

    Cooper, G. (2008) "Assessing International Learning Experiences: A Multi-Institutional Collaboration". In: Phi Kappa Phi Forum/ Vol. 88 Qing, G., Schweisfurthb, M. & Daya, C. (2010) "Learning and growing in a 'Foreign' Context: Intercultural Experiences of International Students" In: A Journal of Comparative & International Education. Vol.40, No. 1. Ryan, J. & Viete, R. (2009) “Respectful interactions: learning with international students in the English-speaking academy”. In: Teaching in Higher Education, Vol. 14, No. 3 Vygotsky, L. (1962) Thought and language. Cambridge: MA: M IT press

  • 157.
    Andreasson, Ingela
    et al.
    Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Asplund Carlsson, Maj
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Elevdokumentation: om textpraktiker i skolans värld2009Book (Other academic)
  • 158.
    Andreasson, Ingela
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Asplund Carlsson, Maj
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Individual Educational Plans in Swedish schools: Forming identity and governing functions in pupils’ documentation2013In: International Journal of Special Education, ISSN 0827-3383, E-ISSN 1917-7844, Vol. 28, no 3, p. 55-67Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The documentation of pupils in Swedish schools is extensive and  a documentation culture has come to characterize the schools in recent years. In the context of decentralization and changing governance, focus has increasingly been directed towards assessment, follow-up and evaluation of pupils’ learning and social development. This article examines the Individual Educational Plans (hereafter IEP) used for pupils with special educational needs in Swedish compulsory schools from the perspective of text analyses based on discourse theory. The aim of this study is to shed light on how pupils are constructed in the school’s documentation. The study examines how these IEPs are used as a pedagogical technique for new ways of governing in order to impose self-regulation, individual responsibility and social control.The documents, which comprise the empirical material in this article, are gathered from 14 different schools and consist of documents for a total of 136 pupils with special educational needs

  • 159.
    Andreasson, Tony
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    En lyhörd fritidslärare kan göra skillnad2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns alltid någon elev som hamnar utanför, eller som inte vet hur de ska göra för att komma in i leken. Det ingår i skolans uppdrag att stimulera elevernas vilja till att pröva och omsätta tankar till handling, men det är komplext för lärare att hantera elever med olika färdigheter som framstår tydligare i vissa miljöer. Lärare ska vara lyhörda för vad individen behöver eftersom det stärker gruppen, men de ska också ta hänsyn till gruppens struktur för att inte fokusera för mycket på individen. Det fick mig att fundera på hur lärare motiverar elever som säger att de inte vill, och inspirerar elever som säger att de inte kan samt uppmuntrar elever till att samverka med andra elever i olika aktiviteter.

    Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i fritidshem gör för att inkludera alla elever i gemenskapen, och hur läraren motiverar samt hjälper elever i olika miljöer med att skapa relationer till andra elever.

    Metod: Jag har genomfört ostrukturerade observationer som jag sedan har följt upp med informella samtalsintervjuer, med personal från fritidshemmet som var i närheten av mina observationer. Mitt fokus var främst på eleverna i åldrarna sex till nio år eftersom det är i den ålderskategorin som det är flest inskrivna elever på fritidshemmet. Jag har varit på ett fritidshem, på fyra olika avdelningar i olika miljöer.

    Resultat: Studien visar att eleverna hade en mer framträdande roll när det gällde att motivera andra elever. Lärarnas roll var mer att stötta eleverna för att de inte skulle förlora motivationen. Lärarnas förhållningssätt till att inkludera elever i gemenskapen var avvaktande och stöttande, vilket innebar att eleverna fick en mer framträdande roll även i det sammanhanget. Det framgick att olika miljöer har betydelse för elevers beteende, men lärarna hade samma bemötande till eleverna oavsett sammanhang. Det finns elever som inte klarar att hitta sin egen motivation, eller att motivera andra och inkludera dem i gemenskapen samt elever som inte trivs i vissa miljöer. Lärarna i fritidshem behöver därför ta en mer aktiv roll för att samtliga elever ska få den hjälp de behöver.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 160.
    Andréasson, Elisabeth
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Jonasson, Julia
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Steget in i partipolitiken: En studie om ungdomars partipolitiska engagemang2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det politiska engagemanget bland ungdomar är stort, men medlemsantalen hos de politiska ungdomspartierna visar en nedåtgående trend med lägre deltagande för varje år. Föreliggande studie fokuserar på partipolitiskt engagemang där ungdomarna gjort aktiva val för att hitta en plats inom den politiska arenan.

    Syfte: Syftet är att identifiera vad som motiverar ungdomar som är aktiva i politiska ungdomsförbund i Sverige att bli partipolitiskt aktiva, och vad som får dem att stanna kvar. Resultatet kan förhoppningsvis användas som didaktiskt stöd i framtida samhällskunskapsundervisning.

    Metod: Metoden för studien är kvalitativa samtalsintervjuer med tio ungdomar från samtliga riksdagspartiers ungdomsförbund. En intervjuguide används som bygger på studiens teoretiska ramverk där grunden är The expectancy-value model of motivation theory och motivationsfaktorer för politiskt engagemang och samhällsengagemang, vilka baserats på tidigare forskning.

    Resultat: Resultatet visar att det är samma faktorer som motiverar politiskt intresserade ungdomar som också motiverar partipolitiskt engagerade ungdomar. Utöver fastställandet av detta samband så identifierades två ytterligare faktorer som fick ungdomarna att ta steget in i och stanna kvar i partipolitiken. Dels handlar det om en vilja att förändra samhället, dels om en utlösande faktor som fick ungdomarna att ta steget in i partipolitiken. Resultatet visar även det komplexa sambandet mellan samtliga faktorer samt betydelsen av den sociala kontexten

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 161.
    Andrén, Martin
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lagerblad, Alexander
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Barns tankar om sitt eget inflytande i vardagen2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att ta reda på barns tankar om inflytande i sin vardag. Den metoden vi använde var att genomföra barnsamtal som kan liknas med semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visar ett antal situationer där barn antingen anser sig ha inflytande eller inte. Genom att analysera dessa barnsamtal med hjälp av våra centrala begrepp, anser vi att forskningsfrågorna blivit besvarade.

    Resultatet visar bland annat att barn anser sig ha stort inflytande i den fria leken, där de får leka med det de själva finner intressant. Vidare visar vårt resultat att inflytandet inte är lika stort vid till exempel matsituationen. Detta för med sig ett dilemmaperspektiv där olika delar ur läroplanen ställs mot varandra. Faktorer som kan ha påverkat resultatet är till exempel barnens ålder och språkkunskaper.

    Slutsatsen i studien beskriver att barn i vissa situationer önskar sig få mer inflytande i vissa frågor medan att de i andra får sitt önskade inflytande redan i nuläget. En annan slutsats är att vissa delar i läroplanen kan höra ihop med barns tankar om inflytande medan andra delar ställs emot varandra.

  • 162.
    Angel, Sonja
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Nocaj, Jessica
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Förskollärares förhållningssätt till geometri i arbetet med förskolebarn2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om geometri i förskolan. Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas förhållningssätt till geometri i arbete med förskolebarn. Med förhållningssätt menar vi förskollärarnas egna uppfattning om geometri, samt agerande i geometriundervisning. I studien deltar nio pedagoger från fem förskolor. Åtta förskollärare och en barnskötare. Barnskötaren arbetar i samma team med en av förskollärarna. Tillsammans är de ansvariga för matematikdelen på förskolan. Metoden som vi använder oss av för att samla in data till studien är den kvalitativa intervjumetoden. Intervjuerna transkriberas och analyseras utifrån utvecklingspedagogiken. Resultatet visar att pedagogerna arbetar med geometri i förskolan, men indikerar också att arbetet oftast sker utan en medveten koppling till själva ämnet. Detta eftersom pedagogernas definition av geometri oftast begränsas till enbart former.

  • 163.
    Antonsson Dahlgren, Marina
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    de Bruin, Jenny
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Förskoleklassen en landnings- och startbana?: Intervjustudie om förskoleklassens funktion i utbildningssystemet2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förskoleklassen har sedan den grundades förändrats på olika sätt. Flera studier talar för att förskoleklassen har förskjutits från förskolans tradition och närmat sig grundskolan, där fokus riktas mot måluppfyllelse och ökad kunskapsnivå bland de yngre barnen. Samtidigt som elevernas intressen, initiativ och lek betonas som viktigt i förskoleklassens utformning. Förskoleklassen blev 2018 en obligatorisk verksamhet och ändringar av förskoleklassen i form av att göra grundskolan tioårig har inletts. Förskoleklassen är en del av vårt utbildningssystem, dock tycks den vara svår att definiera. Vilken funktion och betydelse tillskrivs förskoleklassen? Genom att undersöka förskoleklasslärares uppfattningar om förskoleklassen, vill vi bidra till diskussionen om förskoleklassens funktion i utbildningssystemet och dess betydelse för de yngsta elevernas start in i skolvärlden.

    Syfte: Syftet examensarbetet är att undersöka olika uppfattningar om förskoleklassens betydelse och funktion i utbildningssystemet.

    Metod: Studien är en intervjustudie som utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studien har genomförts via intervjuer med semistrukturerade frågor som sedan har transkriberats och analyserats via en tematisk analysprocess. För vårt arbete med studien har vi även tagit del av tidigare forskning inom ämnet.

    Resultat: Studiens undersökningsresultat visar på teman som på olika sätt ringar in vårt syfte. Teman som berörde olika delar såsom kunskapsförberedande och det fria arbetssättet men även dess ramar i förskoleklassen. Teman som framträdde handlade även om skolmiljö, trygghet, lustfyllt lärande, förväntningar, kamratskap och om arbetsrollen i förskoleklassen. Resultatet visar olika perspektiv på förskoleklassens betydelse och funktion i utbildningssystemet

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 164.
    Antonsson, Elin
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Att arbeta i flerspråkiga barngrupper: En kvalitativ studie om pedagogers arbete med barns språkutveckling både på svenska och deras modersmål2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sverige är ett land med människor med olika språkliga och kulturella bakgrunder från olika delar av världen. Det är något pedagoger behöver förhålla sig till i förskolans verksamhet för att kunna bemöta och utmana barn i förskolan utifrån deras tidigare erfarenheter och kunskaper. Begrepp gällande barn med annat modersmål än svenska har skiftat och ändrats i policydokument från 1970-talet tills idag för att kunna närma sig dagens läroplan. 

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur förskolans arbete med svenska som andra språk och barns modersmål organiseras samt vilka möjligheter, svårigheter och dilemman som kommer till uttryck genom pedagogernas erfarenheter.

    Metod: Det är en didaktisk studie utifrån ett verksamhets- och lärarperspektiv genom samtliga frågeställningar utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Kvalitativ metod med intervjuer har använts och jag har sammanlagt intervjuat 12 pedagoger från fyra förskolor i två olika kommuner. 

    Resultat: I resultatet beskrivs att pedagoger arbetar med svenska som andra språk i första hand och försöker sedan skapa ett arbetssätt som fångar in alla barn oavsett modersmål. Pedagoger är språkliga förebilder för barnen och hjälper barnen att utveckla det svenska språket med olika hjälpmedel och redskap. TAKK är en stor del i barns språkutveckling och används i syfte att förstärka det verbala språket. En förstärkning med hjälp av bilder och konkreta föremål är viktigt när de verbala språket inte räcker till. Pedagogerna ser det som ett hinder att stimulera barns modersmål eftersom de inte själva kan språket vilket blir ett dilemma. Flerspråkiga barn är både en resurs och ett hinder, en fördel om det är flera barn med samma språk som kan ta hjälp av varandra samt ett hinder om det är barn med många olika språk. Det kan bli svårt att stimulera alla barnens olika modersmål. Vidare förklarar pedagoger att de försöker skapa en fysisk miljö som synliggör olika språk. Digitala hjälpmedel underlättar arbetet med barns modersmål nämner många pedagoger

  • 165.
    Antonsson, Jenny
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Gregorc Lööv, Helena
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Ulf-projektet: Samordnaruppdraget Nyanländas lärande2023In: Abstracts för Decemberkonferensen, Trollhättan: Högskolan Väst , 2023, p. 1-1Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Skolverkets satsning på generella insatser för nyanländas lärande har kommunala samordnare en central roll. I projektet beskriver vi samordnarnas egna berättelser om uppdrag, mandat och positioner i kommunen, hur kommunen tillvaratar deras kunskaper och kompetenser i arbetet. I studien undersöker vi även implementeringsarbetet med den nya kursplanen i svenska som andraspråk samt vilken roll samordnaren har haft i arbetet. Ambitionen är att belysa konsekvenser det kan få i utbildningssammanhang och förutsättningar att möta komplexiteten i undervisningen som kan råda lokalt.

    Studiens teoretiska ansats vilar på Stephen J. Balls (2012) arbete kring hur skolor förhåller sig till policydokument, regelverk och politiska krav; dvs. en policy- enactmentstudie. Diskursanalysen utgör grunden för att studera kontexten i policyarbetet, att studera samordnaren som policysubjekt och som policyaktör samt hur samordnarna omvandlar de regler och föreskrifter som ges inom ramen för samordnaruppdraget inom nyanländas lärande (a.a.).

    Det är preliminära resultat som kommer att lyftas och diskuteras. Vi ser att samordnarfunktionen är en förutsättning för kontinuitet och långsiktighet i arbetet med nyanlända elevers lärande i Fyrbodals kommuner. Vi ser också ett värde i att tillvarata kompetensen och erfarenheterna från detta nätverk i arbetet på Högskolan Väst. Det kan bidra till ett kunskapstillskott för högskolan och lärarutbildningarna.

  • 166.
    Antonsson, Karolin
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Arelid, Catarina
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Beröm, Tillsägelser och Vägledning: En kvalitativ studie om hur pedagoger tilltalar barn och använder deras namn2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I förskolan och förskoleklassen använder pedagogerna dagligen barnens namn i olika situationer. Med denna studie ville vi undersöka hur och när pedagoger använder barnens namn och hur detta påverkar barnen.

    Syfte: Syftet med studien är att se hur samspelet mellan barn och pedagogerna ter sig främst genom pedagogernas tilltal och användandet av barnens namn men också hur de vägleder barnen i deras utveckling.

    Metod: Metoden är en kvalitativ studie med utgångspunkt från observationer.

    Resultat: Vi har uppmärksammat att många pedagoger använder sig av ofullständiga vägledningar vilket gör att barnen får veta om något är rätt eller fel men inte varför. Vi har också sett att pedagogernas förhållningssätt till det specifika barnet påverkar barnets sy på sig själv och hur de andra barnen ser på dem. Dessutom har vi märkt att pedagogerna samtalar på olika sätt med pojkar och flickor och blir mer personliga med pojkar.

  • 167.
    Apelgren, Petra
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Åberg, Paulina
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    En kvalitativ studie om genus och jämställdhet i förskolan2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Den nya reviderade läroplanen Lpfö 98 (10) har skapat striktare regler och högre krav på att pedagoger i förskolan skall uppnå de mål som finns i läroplanen. Läroplanen är också tolkningsbar, vilket ger olika förutsättningar för hur mycket och vilka mål som ska prioriteras i förskolan. Det står heller inte i läroplanen på vilket sätt man skall uppnå målen. Vem avgör om man har uppnått målen i läroplanen eller inte?  

    Syfte

    Vi vill i den här studien veta hur pedagoger i förskolan arbetar med och ser på genus och jämställdhet i förskolan. Vi vill undersöka hur de arbetar med genus och jämställdhet utifrån läroplanen och om det är ett viktigt och prioriterat ämne ute på de förskolor som vi varit ute på. Hur ser deras kunskap och tolkning av läroplanens mål om genus och jämställdhet ut i förskolan? Hur arbetar de för att motverka traditionella könsmönster?

    Metod

    I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod genom intervjuer. Vi har intervjuat åtta pedagoger med olika utbildningsbakgrunder som arbetar på tre olika förskolor i Sverige. Med hjälp av ljudupptagning samlade vi in vårt empiriska material. Därefter har vi transkriberat alla intervjuer och analyserat de utifrån ett genusperspektiv.

    Resultat

    De intervjuade pedagogerna var överens om att de ville arbeta för att alla barn oavsett kön skall få samma möjligheter, rättigheter och förutsättningar i förskolan. De ansåg också att de uppfyllde läroplanens mål utifrån genus och jämställdhet men det var svårt för dem att berätta om hur eller på vilket sätt de uppnådde målen. Flera ansåg att kön är något som man biologiskt sett föds till och därför finns det olikheter hos flickor och pojkar. Överlag var inte genus och jämställdhet ett prioriterat mål som pedagogerna på förskolorna arbetade aktivt med. Det var endast några enstaka pedagoger som diskuterade genus och jämställdhet utifrån att kön är något som konstrueras socialt och påverkas av människor och den kultur som vi lever i. 

    Download full text (pdf)
    En kvalitativ studie om genus och jämställdhet i förskolan
  • 168.
    Arnold, Tina
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Avkodning eller lässtrategier?: En undervisningsstudie i läsförståelse med vuxna andraspråkselever i SFI, kurs D.2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vuxna kortutbildade SFI-elever på D-kurs som inte klarar kunskapskraven i läsförståelse under förväntad tid kan tappa motivationen, vilket resulterar i avbrott och mycket frånvaro. Mot bakgrund av att försöka ge en effektiv undervisning i de kunskaper de saknar finns behov av effektiv kartläggning och följande undervisning med ett innehåll som fyller kunskapsluckorna. Det finns fortfarande lite forskning i läsförståelse om vuxna andraspråkselever, vilka metoder som kan nyttjas i undervisningen och i vilken grad fonologisk medvetenhet har betydelse för läsförståelse av texter på D-kursnivå. Syfte: Syftet med denna studie är att utvärdera om tolv lektioner i lässtrategier under sex veckor kan förbättra åtta SFI-elevers läsförståelse, och hur deltagarna upplevde den. Studien undersöker även i vilken grad den fonologiska medvetenheten har betydelse för deltagarnas läsförståelse av texter på D-kurs. Metod: Studien tillämpar Reciprok undervisning som metod i undervisningen och deltagarnas resultat mäts kvantitativt med en för- och efterdiagnos. Semistrukturerade intervjuer utförs och för analys tillämpas en kvalitativ analysmetod.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 169.
    Aronsson, Agda
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Olsson, Maria
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lärande för förändring: en normkritisk analys av läromedel i svenskämnet på gymnasiet2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Svenska impulser 1, 2 och 3 är kurslitteratur som används på en gymnasieskola i Sverige. Kurslitteraturen möjliggör för läraren att låta arbetet växla mellan lärarnas egen planering och efter läroböckernas upplägg, vilket i sin tur underlättar lärarens planeringsarbete. Utifrån skolans värdegrund om ett jämlikt klassrum har en studie gjorts för att ta reda på hur läroböcker förhåller sig till olika maktrelationer som kan påträffas i samhället. Med avstamp i Wineburgs (2001) teori om hur information presenteras i läroböcker, samt Kumashiros (2002) lära om vikten av normkritik i klassrummet.

    Syfte: Då litteraturen ska finnas för att underlätta lärarens arbete, är syftet med denna uppsats att ta reda på huruvida vald serie av läroböcker på egen hand möjliggör för ett normkritiskt lärande som utmanar maktrelationer, utan att lärarens roll spelar in. Analysen fokuserar på att ta reda på om det normkritiska perspektivet genomsyrar inkluderingsarbetet i läroböckerna eller om arbetet slutar i vad Bromseth (2010) kallar toleranspedagogik.

    Metod: En normkritisk analys har gjorts av läroböckernas diskussionsfrågor och skrivuppgifter för att ta reda på vilka möjligheter serien ger till samtal och lärande om samhälleliga maktstrukturer.

    Resultat: Resultatet påvisar en typisk struktur i berörda läromedel där informationen presenteras enligt Wineburgs (2001) teori. Den presenteras som en sanning utan att ifrågasättas, vilket därmed förstärker de rådande normer som serien berör. Det finns ställen där försök till inkluderingsarbete kan urskiljas, men informationshanteringen, kombinerat med diskussionsfrågorna där ett kritiskt förhållningssätt saknas, resulterar i det som Bromseth (2010) kallar för toleranspedagogik, vilket istället förstärker rådande normers maktstrukturer.  

  • 170.
    Aronsson, Emelie
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Magnusson, Sofia
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Undervisningsmetoder: Hur arbetar pedagoger med elevernas läsutveckling2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det har riktats hård kritik mot den svenska skolans prestation kring elevernas läsutveckling. Det är på grund av att forskning och nationella studier har visat att svenska elevernas resultat har försämrats. Läsning är en grundkunskap som barn måste klara av för att kunna utvecklas och prestera i alla skolans ämnen och i vårt samhälle. Lgr11 (2011) ger riktlinjer till att ett av skolans viktigaste uppdrag är att främja elevers läsutveckling. Det är därför av stor vikt att skolan lägger fokus på elevers läsundervisning som främjar deras lust till att lära sig läsa. Under många år har det debatterats om vilka undervisningsmetoder som är mest framgångsrika för att lära elever att läsa. På grund av det har vi valt att undersöka hur pedagoger arbetar för att främja elevernas läsutveckling och vilka undervisningsmetoder de förespråkar.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka undervisningsmetoder lärare arbetar med för att kunna främjar elevernas läsutveckling. Vi vill också undersöka om läsundervisningen varierar på olika skolor eller om det utgår från liknande arbetssätt eller arbetsmetod.

    Metod: För att uppnå syftet med vår undersökning valde vi att genomföra en kvalitativ studie, då undersökningen genomfördes med hjälp av att intervjua lärare i årskurs ett.

    Resultat: Resultatet i vår undersökning visar att pedagoger kombinerar både syntetiska och analytiska läsinlärningsmetoder för att främja elevernas läsutveckling. Resultatet visar även att det varierar sitt arbetssätt för att kunna tillgodose alla elevers behov och förutsättningar

  • 171.
    Aronsson, Madeleine
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Johansson, Maria
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    ”Det handlar bara om money, money”: En kvalitativ studie om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar på fritidshemmet2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    För att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska få de förutsättningar som krävs är det viktigt att de från början får rätt bemötande, resurser och anpassningar som på ett positivt sätt gynnar deras lärande och utveckling. Utifrån tidigare forskning har vi studerat hur fritidshemmet arbetar med omgivande miljö, inkludering eller exkludering, samverkan, deltagande och inflytande samt om barns perspektiv nyttjas och används i planeringen kring verksamheten.

    Syfte

    Syftet med vår studie är att undersöka hur en kommunal- och en fristående skola i Västsverige arbetar med elever som har någon form av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Syftet är att ta reda på om elever ges olika förutsättningar beroende på vilken skolform de går på utifrån ett fritids- och rektorperspektiv.

    Metod

    I denna studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod för att få fram empiriskt material. För att besvara syfte och frågeställningar har vi utfört fokusgruppsintervjuer med fritidspersonal samt enskilda intervjuer med rektorer på en kommunal- och en fristående skola.

    Resultat

    I studien framkom att förutsättningarna för arbetet med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan se olika ut. De huvudkategorier som resultaten påvisade var barnet, resurser och samverkan. Under kategorin barnet lyfter vi inkludering eller exkludering, anpassning samt att olikheter är bra. Under kategorin resurser tar vi upp ekonomiska resurser, lokal- och miljöresurser samt personalresurser. Under den sista kategorin samverkan använder vi begreppen avsaknad av tid och helheten. Resultatet visar bland annat att arbetet med hur dessa elever inkluderas eller exkluderas i fritidshemmets verksamhet ser olika ut. Ytterligare något som framkom i resultatet var att samverkan mellan rektorer, fritidspersonal och lärare skiljde sig åt mellan den kommunala- och fristående skolan. Då vi utfört studien på enbart en skola av vardera skolform behöver vårt resultat inte betyda att skillnaderna alltid ser likadana ut på en kommunal- och fristående skola runt om i landet.

  • 172.
    Aronsson, Malin
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Leifsdotter, Veronica
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lärares val av räknestrategier och hjälpmedel vid tiotalsövergångar i addition2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I kursplanen och kommentarmaterialet för matematik står det att eleverna ska kunna välja matematiska metoder för att utföra beräkningar. Det är inte specificerat vilka matematiska metoder som anses lämpliga och därmed är det upp till läraren att välja vilka som ska presenteras. Tidigare forskning visar att det finns många olika räknestrategier att använda vid tiotalsövergångar i addition. I läroplanen står det även att eleverna ska få möjligheten att arbeta med olika representationsformer där laborativt material räknas som en representationsform. I forskningsbakgrunden framkommer det vilka negativa respektive positiva aspekter som finns kring användandet av laborativt material. I forskningsbakgrunden redogörs det för olika faktorer som kan påverka lärares val i undervisningen. Eftersom läroplanen inte specificerar vilka räknestrategier eller vilka laborativa material som ska användas i skolan ville vi undersöka vad lärare väljer att använda och varför.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka räknestrategier och hjälpmedel som lärare väljer att undervisa kring vid tiotalsövergångar i addition. Ett annat syfte är att undersöka hur lärare motiverar valet av räknestrategier och hjälpmedel. 

    Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare som har behörighet att undervisa inom matematik för årskurs 1–3. Lärarna fick svara på frågor som handlade om vilka erfarenheter de har kring hjälpmedel och räknestrategier. Lärarna svarade på hur de har gjort och varför de har gjort på det sättet. Intervjuerna transkriberades och sammanfattades i två mallar, en för hjälpmedel och en för räknestrategier. När materialet analyserades började vi med att koda, som innebar att söka efter ord eller fraser som uppkom ofta. Ett exempel på koder är när lärarna nämner vad de har använt både gällande räknestrategier och hjälpmedel. När tematiseringen gjordes fokuserade vi först på att särskilja hjälpmedel och räknestrategier. När det gällde lärarnas motivering kring valet av hjälpmedel eller räknestrategier kunde ytterligare teman finnas. "Hjälpmedel ska vara konkret" och "tillgång till material" är de teman som funnits kring motiveringen av hjälpmedel. "Väljer utifrån elevgruppen", "följer läromedlet" och "lärares erfarenheter" är teman som funnits kring motiveringen av räknestrategier.

    Resultat: Resultatet visar att 10-basmaterial är det hjälpmedel som flest lärare använder vid tiotalsövergångar i addition. Därefter kommer tallinje/linjal/måttband och spel. När det kommer till räknestrategier är standardalgoritmen den vanligaste, alla lärare i den här studien har valt att arbeta med den som en räknestrategi vid tiotalsövergångar i addition. Därefter kommer överbrygga tio/flytta över och delade tiotal/varje talsort för sig. Hur lärare motiverar valet av hjälpmedel och räknestrategier skiljer sig. När det gäller hjälpmedel har de flesta av lärarna uppgett att hjälpmedel ska vara konkret och ibland är det tillgången till material som bestämmer vilka hjälpmedel som används. När lärarna har valt räknestrategier uppger majoriteten att de utgår från elevgruppen eller helt enkelt väljer att följa det läromedel som används på skolan.

  • 173.
    Aronsson, Malin
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Leifsdotter, Veronica
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Matematiska förmågor och uttrycksformer: En innehållsanalys av Skolverkets Nationella bedömningsstöd för årskurs 12020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det Nationella bedömningsstödet för matematik infördes 2019 och är obligatoriskt att använda i årskurs 1. Bedömningsstödet behandlar området taluppfattning och är till för att hjälpa lärare att identifiera elever som har eller riskerar att få svårigheter inom området. I forskningsbakgrunden framkommer det varför taluppfattning är viktigt i de tidiga årskurserna. I syftestexten i kursplanen för matematikämnet finns det långsiktiga matematiska förmågor som ligger till grund för kunskapskraven som lärare ska utgå från när de bedömer eleverna. Den tidigare forskningen redogör för begreppen kunskap och bedömning och hur bedömning kan påverka elever. Den här studien avgränsades till att undersöka modelleringsförmågan, begreppsförmågan och kommunikationsförmågan förekomst i materialet. Användandet av uttrycksformer är sammankopplat med kommunikationsförmågan, eftersom förmågan kräver att eleverna använder flera uttrycksformer. Därför har vi i den här studien även valt att undersöka uttrycksformernas förekomst i materialet. Tidigare forskning visar att det finns ensam stämmighet kring vad som är viktigt inom matematiken för att elever ska bli matematiskt kompetenta. Den tidigare forskningen redogör för hur man kan dela in de olika uttrycksformerna.

    Syfte: Syftet med studien är att belysa vilka förmågor som bedöms i det obligatoriska bedömningsstödet för matematik och vilka uttrycksformer som eleverna ges möjlighet till att använda vid bedömningen.

    Metod: Datainsamlingen skedde genom en kvalitativ innehållsanalys av det Nationella bedömningsstödet i matematik för årskurs 1. För att kunna göra en analys kring förmågornas och uttrycksformernas förekomst har vi använt tre olika teoretiska utgångspunkter. KLAG modellen har använts för att analysera förekomsten av kommunikationsförmågans och matematiska uttrycksformer. Modelleringsmodellen har använts för att synliggöra förekomsten av modelleringsförmågan. Till sist har vi använt os av begreppsmodellen för att undersöka begreppsförmågans förekomst i materialet.

    Resultat: Resultatet visar att eleverna ges möjlighet till att använda alla förmågor och uttrycksformer när de löser uppgifterna. Dock visar det sig att alla elever inte ges möjlighet till att visa alla aspekter av modellerings- och begreppsförmågan. När det gäller kommunikationsförmågan är det totalt nio uppgifter som testar förmågan. Ingen av dessa uppgifter gör det möjligt för eleverna att använda alla fyra uttrycksformer samtidigt, utan endast två/tre uttrycksformer. När det kommer till uttrycksformer visar resultatet att den logiska/språkliga uttrycksformen förekommer i störst utsträckning. Den uttrycksform som eleverna ges minst möjligheter till att använda är den grafiska/geometriska.

  • 174.
    Aronsson, Malin
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lidman, Sebastian
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lärares upplevelser om digitaliseringens effekter på undervisning och elevers skriftspråk i årskurs 4–62017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka hur sju lärare som undervisar svenska i årskurs 4–6 upplever att den enskilde elevens texter skiljer sig beroende om eleven i fråga skriver på dator eller för hand. Studien syftar även till att undersöka om dessa lärare även upplever att elevernas skriftliga uttryck har påverkats sedan användningen av digitala hjälpmedel ökat i skolan. Förutom tidigare nämnda frågeställningar undersöks likaså om undervisningen har förändrats sedan digitaliseringens ökning i den svenska skolan. Detta undersöks genom en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har transkriberats och delats in i teman för att få fram de citat som använts i resultatet. Resultatet indikerar att mer än hälften upplever att texter som elever skriver på dator blir bättre än när de skriver för hand. Majoriteten informanter ansåg att elevernas skriftliga uttryck har försämrats sedan digitala hjälpmedel har ökat i skolan, resterande informanter ansåg sig ha för lite underlag för att kunna uttala sig. Alla informanter har uttryckt sig negativt på ett eller annat sätt om digitala hjälpmedels övriga påverkan på eleverna och hur undervisningen har förändrats. De övriga aspekterna innefattar motorik, motivation, teknikstrul, bristfällig kompetens hos elev eller lärare samt tillgång till digitala hjälpmedel. Dock poängterar tre av sju informanter att digitala hjälpmedel har en positiv effekt på elever med skrivsvårigheter.

  • 175.
    Aronsson, Petra
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Haglund, Isabell
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Den formativa bedömningens effekt på elevers utveckling av matematiska förmågor vid problemlösningsarbete2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Mot bakgrund av TIMSS-undersökningens (Trends in internationall Mathematics and Science Study, 2011) senaste resultatrapport som visar en nedåtgående trend bland svenska elevers matematikkunskaper, har fokus bland annat riktas mot bedömningspraktiken i Sverige i hopp om att förändra situationen. Forskning på senare år har visat att formativ bedömning ökar elevers lärande. Skolverkets (2013) definition av begreppet formativ bedömning beskrivs som en helhetsprocess med syfte att kartlägga och synliggöra var eleverna kunskapsmässigt befinner sig, för att läraren sedan ska kunna anpassa undervisningen utefter elevernas behov. På så vis sker en bedömning för lärande istället för av lärande. För att utveckla elevers kunskaper, har forskning även visat på vikten av variation i undervisningen och betonar problemlösningsarbete som viktigt för att utveckla elevers matematiska förståelse, i form av förmågor. Därför är det av intresse att undersöka den formativa bedömningens inverkan på matematisk förståelse vid problemlösningsarbete.

    Syfte:

    Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning olika matematiska förmågor utvecklas genom formativ bedömning vid problemlösningsarbete.

    Metod:

    Studiens empiri samlades in genom en kvalitativ forskningsansats i form av passiva och deltagande observationer samt tänka högt-observationer. Observationerna utfördes i en årskurs tre i två kunskapsmässigt heterogena grupper med sammanlagt sex elever. För att studiens tillförlitlighet skulle stärkas, användes videokamera vid observationerna. Utifrån vår teoretiska utgångspunkt bearbetades och analyserades datamaterialet.

    Resultat:

    I studien framkom det att formativ bedömning, vid problemlösningsarbete i grupp, har en positiv effekt på de matematiska förmågorna resonemangs- och kommunikations-förmågan.

  • 176.
    Aronsson, Petra
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Haglund, Isabell
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Elevers utveckling av matematiska förmågor vid problemlösningsarbete: Vilken betydelse har olika elevgrupperingar?2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

     Bakgrund: På senare år har man kunnat konstatera en försämring bland svenska elevers matematikprestationer. Då problemlösning omfattar många av de centrala delarna inom matematikämnet och därmed utvecklar elevernas kreativitet, har den fått ett större fokus i hopp om att förbättra den rådande försämringen gällande elevers matematiska kunskaper. Forskare som bland annat Cai (2003), poängterar vikten av att arbeta med problem då eleverna utvecklar och sammanfogar sina kunskaper på ett effektivt sätt. Forskning visar även på att det är mest gynnsamt att utföra problemlösningsarbete i grupp. Därför är det intressant att undersöka vilken gruppkonstellation som är mest givande för elevers utveckling av matematiska förmågor, i hopp om att utveckla deras matematiska kunskaper och därmed nå bättre resultat.

    Syfte: Vårt syfte med studien var att undersöka vilken inverkan olika elevgrupperingar har vid arbete med problemlösningsuppgifter för elevens utveckling av matematiska förmågor.

    Metod: Studiens data samlades in genom kvalitativa observationer med nio elever från årskurs tre. För att få en tydlig bild av hur de olika elevgrupperingarna påverkade elevernas matematiska utveckling i arbete med problem, uppmanades de att uttrycka sina tankar högt, vilket resulterade i en tänka högt-observation. Observationerna videoinspelades för att stärka tillförlitligheten i studien. All empiriinsamling sammanfattades och jämfördes för att kunna analyseras utifrån vår teoretiska utgångspunkt.

    Resultat: I studien framkom det att kunskapsmässigt heterogena grupper är att föredra framför nivågrupperade grupper, då resultatet visade att blandade grupper i högre utsträckning utvecklade de olika matematiska förmågorna vid arbete med problem

     

  • 177.
    Aronsson, Sara
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Blank, Veronika
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lärares syn på barns skrivutveckling i förskolan2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Språkforskare är idag eniga om att barn så tidigt som möjligt bör möta skriftspråket. Vi vet att det i förskolan ägnas mycket tid åt läsning och språklekar, men det sägs inte så mycket om skrivning. Lärarna i förskolan har inte ansett sig ha den kompetens som krävs för att lära barnen skriva. Skrivning och läsning hör ihop och utvecklas parallellt och vi vill belysa hur lärare i förskolan och skolan ser på skrivning i förskolan. Vi menar att det är intressant för lärare i de olika verksamheterna att ta del av varandras synsätt gällande barns skrivutveckling.

    Syfte:

    Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i förskola och skolans tidiga år ser på arbetet med barns skrivutveckling i förskolan. Syftet med vår studie är inte att kunna generalisera lärares syn på fenomenet, utan att skapa en förståelse.

    Metod:

    Studien bygger på kvalitativa intervjuer av lärare i förskolan och lärare i skolans tidiga år. Då syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i förskola och skolans tidiga år ser på arbetet med barns skrivutveckling i förskolan ansåg vi att intervjuer var den rätta metoden att använda oss av. Vi intervjuade sex lärare från förskola och sex lärare från skolans tidiga år. Enligt vår uppfattning är en större variation inte intressant för syftet, då vi inte avser att kunna generalisera lärares syn på fenomenet, utan vi avser endast att skapa en förståelse för fenomenet. Vid analysen har vi växlat fritt mellan olika tekniker. Vi började med att läsa igenom vårt material för att se om vi kunde hitta några mönster eller återkommande teman. Vi arbetade med en frågeställning i taget och kategoriserade de svar vi fick under lärarens roll, barnet och aktiviteter.

    Resultat:

    Vi kom fram till att det fanns markanta skillnader i hur lärarna ser på skrivutveckling i förskolan. Lärarna hade skilda åsikter om när man skall börja med skrivning, men de hade tämligen likartad syn på hur man skall arbeta i förskolan, förutom en lärare som anser att skrivningen kommer automatiskt och inte behöver uppmuntras. De största skillnaderna fanns i hur de ser på samverkan mellan förskola och skola gällande barns skrivutveckling.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 178.
    Aronsson, Sofie
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Westman, Viktoria
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    ”Om man säger fel och den andra kamraten säger rätt, då kan man alltid lära sig att kamraten också kan ha rätt ibland, och en själv ha fel”: En kvalitativ studie om hur Concept Cartoons påverkar elevernas resonemangsförmåga2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    I matematikundervisning är den rådande normen att eleverna arbetar mycket enskilt, vilket kan leda till att eleverna får svårigheter att uppnå sin resonemangsförmåga. Detta trots att det är ett viktigt syfte i undervisningen i matematik, att eleverna ska få möjlighet att utveckla förmågan att kommunicera och resonera med och om matematik. Det är viktigt med en varierad undervisning där eleverna får ta del av olika arbetsformer och arbetssätt, bland annat genom att arbeta med ett material såsom Concept Cartoons. Materialet bidrar till att eleverna får utveckla både sitt ordförråd och sitt språk, vilket är gynnsamt för deras resonemangsförmåga.

    Syfte

    Syftet med studien har varit att undersöka hur Concept Cartoons kan bidra till att eleverna får utveckla sin resonemangsförmåga samt elevernas egna upplevelser av att arbeta med Concept Cartoons.

    Metod

    För att besvara våra forskningsfrågor samlade vi in empiri genom de två olika kvalitativa metoderna deltagare som observatör och observatör som deltagare. Vi samlade också in empiri genom att utföra två kvalitativa formella intervjuer. Vårt material samlades in under två dagar på fältet, där vi som forskare bibehåll våra roller vid båda observationstillfällena. Den ena av oss intog rollen som deltagare som observatör och den andra av oss intog rollen som observatör som deltagare. Forskaren som hade rollen deltagare som observatör genomförde undervisning i klassrummet för att eleverna skulle få använda och uppleva materialet Concept Cartoons. Samtidigt som den andra av oss forskare vars roll var observatör som deltagare observerade eleverna utifrån Downings modell, och hade fokus på huruvida Concept Cartoons bidrar till att eleverna får utveckla sin resonemangsförmåga. Vi genomförde också en formell intervju varmed var sin elev, för att ta reda på elevernas egna upplevelser av att resonera i undervisningen, samt eleverna egna upplevelser av Concept Cartoons.

    Resultat

    Vårt resultat i studien visade att Concept Cartoons bidrog till att eleverna fick utveckla sin resonemangsförmåga. Det visades genom att eleverna gavs möjlighet till att resonera, argumentera och diskutera det matematiska innehåll de arbetade med på ett kreativt och lekfullt sätt. Vårt resultat visade även att eleverna tyckte och upplevde att Concept Cartoons var ett lärande material där de fick ta del av sina klasskamraters idéer och kunskap.

  • 179.
    Arvidsson, Elin
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Mc Culluogh Nylén, Michelle
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Utomhuspedagogikens betydelse i förskolan: en intervjustudie om pedagogers förhållningssätt kring utomhusmiljö i förskolan2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Upprinnelsen till den här studien var ett intresse av att undersöka hur pedagoger tänker om och använder sig av utomhuspedagogik som en resurs i barns lärande. Vad är då utomhuspedagogik? Det finns olika syn på vad utomhuspedagogik egentligen innebär. Enligt Szczepanski och Dahlgrens (1997) studie kan utomhuspedagogik omfatta all verksamhet som förekommer utanför förskolelokalerna. I pedagogiskt arbete utomhus kan man enligt Thulins (2006) avhandling få in flera olika ämnesområden i barns lärande. Exempelvis naturvetenskap, matematik, språk med mera. De teoretiska kunskaperna kan göras mer konkreta för barnen utomhus där de kan använda alla sina sinnen praktiskt. Deras förkunskaper blir dessutom bekräftade med hjälp av utomhuspedagogik. Enligt Engdahls (2014) avhandling har utomhuspedagogiken stor betydelse för barns lärande, de kan där använda sin kreativitet, fantasi och skapa egna lekar som leder till samspel, lärande och utveckling.

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka pedagogers förhållningssätt till och uppfattning om utomhuspedagogik.

    Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod där vi har valt att intervjua nio stycken pedagoger i tre olika förskoleverksamheter.

    Resultat: Pedagogerna upplever bland annat att utomhuspedagogik är betydelsefullt för barns lärande och de önskar mer tid och kunskap för detta. Utomhusmiljön är språkligt och motoriskt utvecklande samt främjar användandet av olika sorters material. Pedagogerna uttrycker även att samspel och kommunikation ökar medan konflikterna minskar utomhus. Något som framkom specifikt var betydelsen av att kombinera inomhusmiljön med utomhusmiljön för att kunna skapa de bästa förutsättningarna för barns lärande. De hinder som framkommer är brist på kunskap, säkerhet, resurser och pedagogers tid vad gäller planering av utomhusvistelsen.

  • 180.
    Arvidsson, Sara
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Olausson, Matilda
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Man lär sig något varje dag, men man liksom märker det inte: En studie om barns medvetenhet kring sitt eget lärande på fritidshemmet2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund I det här arbetet har vi undersökt hur barn ser på sitt eget lärande i fritidshemmet och i skolan. Värderar barnen sitt lärande på olika sätt? Uppfattar barnen att de lär sig något i de båda verksamheterna? Av våra personliga erfarenheter så har fritidshemmet i en del fall undervärderats som lärande verksamhet av en del vuxna. Utifrån detta blev vi intresserade att undersöka hur barn uppfattar sitt eget lärande. Syfte Syftet med vårt arbete är att undersöka barns medvetenhet om sitt eget lärande på fritidshemmet.  Metod För att kunna undersöka vårt syfte valde vi att använda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer utifrån barns perspektiv. Vi valde att genomföra våra intervjuer på en skola. De barn som tillfrågades gick i årskurs 3–4 på tre olika fritidshem. Under intervjuerna användes ljudupptagning. Direkt efter intervjuerna, transkriberades intervjuerna ner på ett dokument på en dator. I analysarbetet använde vi oss av färgkodning för att hitta teman i datamaterialet. Resultat Barnen i intervjuerna berättade att skolan är viktig, ”seriös” och att det är där de lär sig vad saker heter. Det som barnen uttrycker att de lär sig i skolan är bland annat matematik, svenska och engelska. Detta ansåg barnen var viktigt för deras framtida yrkesliv. Samtliga barn ansåg att det är roligt att vara på fritidshemmet. Där får de lära sig att göra saker till skillnad från i skolan. Det framkom i intervjuerna att barnen hade olika uppfattningar om lärandet på fritidshemmet. En uppfattning var att det är viktigare att lära sig i skolan. Andra barn ansåg att det var lika viktigt att lära sig i båda verksamheterna. Några barn hade uppfattningen om att de inte lär sig alls på fritidshemmet. De flesta barn kunde beskriva att ett lärande sker på fritidshemmet men en del av dessa barn hade svårt att definiera vad de lär sig.  

  • 181.
    Arvidsson, Sara
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Ström, Ulrika
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Musik - en självklar konstform: En studie kring att bedriva musik i förskolor inspirerade av Reggio Emilia-filosofin2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    De estetiska uttrycksformerna är viktiga för ett barns utveckling och lärande i förskolan. Musik som den här studien handlar om är både glädjespridande, identitetsutvecklande och gruppstärkande och därför är det viktigt att man som förskollärare tar tillvara på de möjligheter som musik medför för barns utveckling. Inom Reggio Emilia-filosofin är de estetiska uttrycksformerna främst väsentliga, då man talar om att ett barn föds med hundra språk och ska ges möjlighet till att uttrycka sig på olika sätt. Musik, bild, drama och dans är några av de sätt ett barn kan uttrycka sig genom och ses som ett verktyg i att fördjupa och bredda sin kunskap och utveckling.

    Syfte

    Studiens syfte handlar om att få ökad kunskap om hur den estetiska verksamheten med inriktning mot musik bedrivs i förskolor inspirerade av Reggio Emilia-filosofin.

    Metod

    Studieformen är en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer och en ansats till det sociokulturella perspektivet, utvecklingspedagogik samt musikdidaktik. Sex intervjuer genomfördes och totalt sex förskollärare deltog alltså i studien. Intervjuerna var cirka 35-40 minuter långa och ljudupptagning skedde via mobiltelefon.

    2

    Resultat:

    Resultatet av studien visar på att informanterna i studien bedriver musik av mer uppdragsmässiga skäl. Det har visats sig i resultatet att musik är konstform inom Reggio Emilia-filosofin som inte är självklar. I verksamheter inspirerade av filosofin arbetar man med bilden mer kontinuerligt eftersom den framhävs som en mer naturlig och ett mer lätthanterligt verktyg att arbeta med samt att kunskaperna i hur man arbetar med bild är större

  • 182.
    Arvola, Mattias
    et al.
    Linköping University, Department of Information and Computer Science,Linköping, Sweden.
    Samuelsson, Marcus
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Nordvall, Mathias
    Linköping University, Linköping, Sweden.
    Ragnemalm, Eva L.
    Linköping University, Linköping, Sweden.
    Simulated Provocations: A Hypermedia Radio Theatre for Reflection on Classroom Management2018In: Journal Simulation & Gaming, ISSN 1046-8781, E-ISSN 1552-826X, Vol. 49, no 2, p. 98-114Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background. Learning to manage a classroom is a difficult but important part of teacher education. Earlier research on simulations for learning classroom management has highlighted the difficulty of supporting reflection.Purpose. This case study explores and evaluates the design of a simulation for student teachers' reflection on classroom management.Design. The design process resulted in the scenario-based SIMPROV simulation, which was made in the form of a hypermedia radio theatre that students go through in pairs or triads. Authoritarian, authoritative, democratic, and compliant leadership styles were built into the choices student teachers made.Evaluation. The simulation was evaluated in two courses where the participants' level of reflection and perceived knowledge improvement was measured using a questionnaire. Forty-three first-year student teachers, 48 third-year student teachers, and 38 of the student teachers' mentors participated in the evaluation.Results. The results indicate that participants engaged in reflection and understanding to a high degree, and only to a low degree in critical reflection or habitual action.Conclusions. The conclusions are that the scenario-based simulation designed as a hypermedia radio theatre supported knowledge improvement, understanding, and reflection and that social interaction during and after simulation sessions was an important feature.

  • 183.
    Askengren Berg, Angelica
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    André, Johanna
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Väldigt mesig, väldigt fjollig, väldigt blommig – det är bra: En multimodal diskursanalys2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund Forskare belyser vikten av att pedagoger använder sig av varierad litteratur i förskolan och att de har en betydande roll när det gäller att bryta fördomar och skapa ett accepterande klimat i förskolan (Nikolajeva, 2017, s.309-310 & 360-361). Pedagoger har makten att besluta vilken litteratur barnen får tillgång till på förskolan (Salmson & Ivarsson, 2017, s.54), vilket påverkar barnens kunskap kring olika stereotyper. Litteraturen ger människan möjlighet att utforska både sig själva och andra och kan bidra till en djupare förståelse av samhället. Tidigare forskning påvisar att det ofta är stereotypiska karaktärer som framställs i barnlitteraturen och att det därför blir betydande med varierad barnlitteratur för att synliggöra allas lika värde.

    Syfte Syftet med studien är att undersöka hur multimodala texter skildrar genus och barns könsidentitet i ett urval av barnlitteratur riktad mot yngre barn. Även synliggöra hur det semiotiska resurserna i litteraturen skapar mening och betydelse till läsaren. 

    Metod Studien utgår från ett socialsemiotiskt perspektiv och en multimodal diskursanalys har genomförts på den utvalda barnlitteraturen. Empirin har valts ut tillsammans med bibliotekets personal där vi fått tillgång till en temapåse inriktad på genus mot förskolan. De semiotiska resurserna skrift, illustration och färg har valts ut till analysen för att ge svar åt frågeställningarna.

    Resultat Den multimodala diskursanalysen har visat att de semiotiska resurserna som valts till studien samspelar med varandra för att skapa mening och betydelse till mottagaren. Det framkommer docka att resurserna är mer eller mindre framträdande i de olika texterna. Resultatet visar även framträdande diskurser kring genus och könsidentitet utifrån analysen. Studiens resultat visar på att barnlitteraturen kan ge olika budskap angående genus till mottagaren.

  • 184.
    Asplund Carlsson, Maj
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Barn- och ungdomslitteratur som samhällsspegel2018In: Barn- och ungdomsvetenskap: grundläggande perspektiv / [ed] Johansson, Thomas & Sorbring, Emma, Stockholm: Liber, 2018, p. 192-204Chapter in book (Other academic)
  • 185.
    Asplund Carlsson, Maj
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Kommunikation och metakommunikation i forskolan2020In: Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet / [ed] Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva, Stockholm: Liber, 2020, Andra upplagan, p. 230-234Chapter in book (Other academic)
  • 186.
    Asplund Carlsson, Maj
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Kommunikation och metakommunikation i förskolan2015In: Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet / [ed] Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva, Stockholm: Liber, 2015, 1., p. 204-208Chapter in book (Other academic)
  • 187.
    Asplund Carlsson, Maj
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Svenska som demokratiämne och social reproduktion2012In: Nordisk modersmålsdidaktikk: Forskning, felt og fag / [ed] Sigmund Ongstad, Oslo: Novus Forlag, 2012, p. 203-223Chapter in book (Refereed)
  • 188.
    Asplund Carlsson, Maj
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Tanterna och pedagogiken2014In: Om förskolan och de yngre barnen: historiska och nutida nedslag / [ed] Balldin, Jutta, Dahlbeck, Johan, Harju, Anna, Lilja, Peter, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, 1, p. 37-48Chapter in book (Other academic)
  • 189.
    Asplund Carlsson, Maj
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Utvecklingspedagogiken och den sociala ordningen2011In: Barns lärande i ett livslångt perspektiv / [ed] Williams, Pia, Sheridan, Sonja, Stockholm: Liber , 2011, p. 77-85Chapter in book (Other academic)
  • 190.
    Asplund Carlsson, Maj
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Andreasson, Ingela
    Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Utbildningsvetenskapliga fakulteten.
    Dovemark, Marianne
    Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Utbildningsvetenskapliga fakulteten.
    Bedömnings-, dokumentationspraktiker och pedagogiska identiteter2015In: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, Vol. 2015, no 2, p. 206-233Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    When competition and an increasing level of marketisation characterises school life, the number of evaluations and the level of control has grown out of proportion. Through comparisons, assessments and ranking systems, also called ‘the terrors of performativity’ according to Ball (2003) commercial agents have gained influence over practices of assessment and documentation within the education system. Increased demands on pupils’ and parents’ participation and a belief that written documentation will lead to better results has caused an extensive use of different web based tools like Unikum. With the point of departure in a collected material of more than a hundred Individual Educations Plans (IEP) where commercial web based tools have been used, we make an analysis with Basil Bernstein’s (1996, 2000) concepts Pedagogic Identity, and Instructional and Regulative discourse in relation to expectations and constructions manifest in the plans. The results show that all four identities are expressed in the plans however, with an emphasis on a neo-liberal identity. We discuss the results in relation to the instructional and regulative discourses. The conclusion is that the tools both shape and determine possible identities and possible discourses in the web based interaction between children, parents and teachers.

  • 191.
    Asplund Carlsson, Maj
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Herrman, Margaretha
    University West, Department of Nursing, Health and Culture, Divison for Health, Culture and Educational Sciences.
    Högberg, Karin
    University West, School of Business, Economics and IT, Division of Media Production.
    Kullgren, Carina
    University West, Department of Nursing, Health and Culture, Divison for Health, Culture and Educational Sciences. University West, Department of Health Sciences, Section for health promotion and care sciences.
    Mårdén, Björn
    University West, Department of Nursing, Health and Culture, Divison for Health, Culture and Educational Sciences. University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Att göras till filmarbetare i den nya kulturekonomin2011In: Att göras till filmarbetare / [ed] Margaretha Herrman, Nora: Nya Doxa , 2011, 1, p. 280-298Chapter in book (Other academic)
  • 192.
    Asplund Carlsson, Maj
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Herrman, Margaretha
    University West, Department of Nursing, Health and Culture, Divison for Health, Culture and Educational Sciences.
    Kullgren, Carina
    University West, Department of Nursing, Health and Culture, Divison for Health, Culture and Educational Sciences. University West, Department of Health Sciences, Section for health promotion and care sciences.
    "Handen i handsken" - om yrkesmässig lämplighet2011In: Att göras till filmarbetare / [ed] Herrman, Margaretha, Nora: Nya Doxa , 2011, 1, p. 173-192Chapter in book (Other academic)
  • 193.
    Asplund Carlsson, Maj
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lunneblad, Johannes
    Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
    Spänning och äventyr som läromedel2011In: Kritisk läsning av pedagogiska texter: genus, etnicitet och andra kategoriseringar / [ed] Carlson, Marie, Brömssen, Kerstin von, Lund: Studentlitteratur , 2011, p. 49-68Chapter in book (Other academic)
  • 194.
    Asplund Carlsson, Maj
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lunneblad, Johannes
    Göteborgs universitet, Inst för pedagogik, kommunikation och lärande.
    Till ”vildingarnas” land: Barnboksförfattaren besöker förorten2013In: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 6, no 7, p. 1-9Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Few studies have been carried out on children’s literature from a post-colonial perspective. In this article, we look closer at four picture books recently published in Sweden with the purpose of giving children from urban areas patterns of identification. The aim of our study is to see how the ‘suburb’ is articulated as a multi-accented sign. Three themes are elaborated in our analysis, i.e. loneliness and alienation, drug abuse and misery as well as small business occurrence. We also discuss the consequences for children in early years of an encounter with a distorted or alienated view of suburban culture.

  • 195.
    Asplund, Martina
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Ottosson, Sofia
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Social dysfunktion: pedagogers och barns upplevelser av konflikter, mobbning och utanförskap2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vi har valt att undersöka hur social dysfunktion synliggörs, upplevs och motverkas i förskoleklass där vi avgränsat oss till begreppen mobbning, konflikter och utanförskap. Anledningen till vårt val av forskningsområde är att social dysfunktion är ett förekommande problem i många förskolor där barn som hamnar utanför gemenskapen eller utsättts för kränkningar kan påverkas negativt. Därför anser vi att det är viktigt att upptäcka och förebygga social dysfunktion av pedagoger för att främja ett tillåtande klimat i barngruppen.

    Syfte: Syftet med detta arbete är att belysa hur social dysfunktion synliggörs, vad förskoleklassbarn samt förskolepedagoger tror vara orsaken till dess uppkomst och hur det motverkas i förskoleklass.

    Metod Vi har tagit del av barns och pedagogers erfarenheter och upplevelser av social dysfunktion genom semiplanerade intervjuer för att få en nyanserad bild av hur social dysfunktion synliggörs och motverkas i förskoleklassmiljön. Sedan har vi analyserat vår data med hjälp av tidigare forskning och analysbegreppen samspel och maktrelationer.

    Resultat: Resultatet visar att pedagogerna är medvetna om de sociala strukturer som förekommer i barngruppen och vad de tror vara bakomliggande orsaker till den sociala dysfunktionens uppkomst. Likaså barnen har en distinkt bild av barnsgruppens sociala struktur. Motverkan av social dysfunktion är något som arbetas med då pedagogerna lyfter fram vikten av ett kontinuerligt förebyggande arbete.

  • 196.
    Assarsson, Julia
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Kalkemyr, Malin
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    ”När de tittar på bilden, så får de en bildlig version av texten": En studie av bildens funktion och som didaktiskt verktyg i den tidiga läsinlärningen2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I samhället värderas läsandet högt, det är “en demokratisk rättighet”. För att kunna ta del av samhället är det viktigt att vi kan läsa. Den text vi möter i olika kontexter är inte bara skriven utan består av olika modaliteter som exempelvis skriven text och bild. Det krävs en viss kompetens och träning för att kunna använda sig av bilderna i sin läsning samt att tolka dem. I denna studie undersöker vi därmed lärarnas resonemang kring hur bilden används i den tidiga läsundervisningen. 

    Syfte: Övergripande är vi intresserade av vad bilder betyder för den tidiga läsinlärningen. En analytisk fråga vi ställer är därmed: Vad kan bilder erbjuda elever i tidig läsinlärning? Läraren är viktig för vad som erbjuds eleverna. Syftet med den här studien är att undersöka lärarens resonemang kring hur bilden kan användas som ett didaktiskt verktyg när eleverna lär sig läsa. 

    Metod: Vi valde att göra en kvalitativ undersökning. Genom semistrukturerade intervjuer samlade vi in vårt empiriska material. Vi intervjuade fem stycken lärare som arbetar i årskurs 1-3. 

    Resultat: I resultatet framkommer argument till när bilder ska väljas in och väljas bort i undervisningen. Informanterna använder bilden på olika sätt för att stödja texten. Vår tematiska analys resulterade i fyra olika kriterier som informanterna beskrev att de utgick ifrån när de valde in bilder i den tidiga läsinlärningen. I dessa kriterier ges bilden en stödjande funktion gentemot den skrivna texten för att gynna elevernas läsförståelse.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 197.
    Astegren, Christoffer
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    En kvalitativ studie kring hur den historiemedvetna undervisningen skiljer sig mellan årskurs 4-6 och 7-92016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Historiemedvetande har kommit att bli det kanske absolut viktigaste begreppet i den moderna historieundervisningen. Med tanke på att begreppet varit en stor del i de svenska styrdokumenten i över 20 år borde lärare vid det här laget vara mycket bekanta med begreppet och ha det som en central del av sin historieundervisning. Min studie syftar till att undersöka hur den historiemedvetna undervisningen skiljer sig mellan mellan- och högstadiet. Att kartlägga hur det ligger till idag skulle kunna vara ett första steg mot en historiemedveten undervisning som är speciellt inriktad efter de olika årskursernas nivå. Genom tre kvalitativa intervjuer med lärare som undervisat historia inom både årskurs 4-6 och 7-9 har jag fått ta del av hur de tänker kring arbetet med historiemedvetande i årskurs 4-6 och 7-9. Att skapa intresse var en stor del av arbetet kring historiemedvetande. Alla informanter var relativt samstämmiga och menade på att elever i årskurs 4-6 tycks intresseras mest då deras egen identitet står i fokus. Elever inom årskurs 7-9 tycks intresseras mest då elevernas känslor ligger till grund för den historiemedvetna undervisningen.

  • 198.
    Astegren, Christoffer
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Said, Nezik
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Religionskunskap i svensk grundskola: Mellanstadieelevers konstruktioner kring religionsämnet2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Svensk skola har under en längre tid haft svårigheter att väcka elevers intresse för religionsundervisning. 1992 genomförde skolverket en utvärdering av grundskolan, där ett stort antal elever fann religionsundervisningen tråkig på grund av läroboksstyrning och ansåg att det gavs få möjligheter till diskussion. 2003 utvärderades ämnet igen varpå resultaten var bättre, men ämnet uppfattades fortfarande som tråkigt. Snart 15 år senare undersöker vi ett antal elevers konstruktioner kring religionsämnet, då få studier kring detta har gjorts sedan dess.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur mellanstadieelever konstruerar religion som skolämne. Varför vi har valt att undersöka detta är på grund av den negativa uppfattning som elever har haft om ämnet under en längre tid. Ju mer kunskap vi kan få i hur elever konstruerar ämnet och vilka problem som finns, desto lättare blir det att förstå vilka ändringar som behöver göras för att öka elevernas intresse och på sikt deras kunskaper i ämnet.  Metod: Vi har intervjuat ett antal mellanstadieelever genom fokusgruppsintervjuer. Intervjuerna har spelats in och transkriberats. Därigenom har vi använt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv för att finna konstruktioner. Resultaten har diskuterats med hjälp av teori och bakgrundsforskning.    Resultat: Genom fokusgruppsintervjuer fann vi tre konstruktioner: Varför religionsundervisning? där ett stort antal elever uttryckte oförståelse för varför religionskunskap finns i skolan. Förståelse för varandra, där ett antal elever menade på att kunskap om religioner ökar förståelsen för andras livshållning. Ett tråkigt ämne, där flera elever uttryckte att religionsundervisning är det tråkigaste ämnet för att de är passiva i undervisningen och att det är för läroboksstyrt.   

  • 199.
    Atle, Ylva
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Kihlberg, Emma
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Känslokalla flickor och sårbara pojkar?: -En granskning av läroböcker ur ett genusperspektiv2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I samhället finns stereotypiska uppfattningar om vad som anses vara kvinnligt och manligt och enligt skolans värdegrund ska skolan motverka dessa uppfattningar. Stereotyper kan bland annat återfinnas i läroböcker. Läroböcker är något som elever dagligen får ta del av. På tidigt 1990-tal upphörde den statliga granskningen av läromedel. Detta bidrar till att lärare inte längre kan ta förgivet att läromedlen överensstämmer med skolans värdegrund och därmed blir uppgiften att granska läromedel betydelsefull. Tidigare forskning om detta ämne visar övergripande att läroböcker i olika ämnen förmedlar en stereotyp bild av det manliga och kvinnliga könet, samt att det manliga könet är överrepresenterat i läroböcker. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka skönlitterära texter från läroböckerna Bums, Prima svenska 6 och ZickZack läsrummet ur ett genusperspektiv. Avsikten är att undersöka hur kvinnor, flickor, män och pojkar gestaltas och konstrueras genom de egenskaper de tillskrivs, samt om något kön är under- eller överrepresenterat. Metod: I studien har en textanalys av läroböcker utförts på skönlitterära texter. Vi har genomfört både kvalitativa och kvantitativa analyser. Det förstnämnda genom att tolka textmaterialets innehåll, och det sistnämnda genom att mäta frekvensen av företeelser utifrån vår forskningsfråga. Den kvalitativa analysen har genomförts utifrån ett schema konstruerat av Nikolajeva, som vi använder som ett analysverktyg. Resultat: Den kvalitativa delen av vår undersökning visar att det kvinnliga och manliga könet konstrueras i läroböckerna. Könen tillskrivs i större utsträckning de stereotypa egenskaperna för respektive kön än vad de tillskrivs det motsatta könets egenskaper. När könen överskrider könsgränserna är det i större utsträckning män som får feminina egenskaper än vad kvinnor får maskulina egenskaper. Vår analys visar även att då det maskulina könet får feminina egenskaper är detta i stor grad pojkar och inte vuxna män, och att då kvinnor får maskulina egenskaper är detta vuxna kvinnor. Vårt kvantitativa resultat visar att män är överrepresenterade kvinnorna i läroböckerna. Både genom fördelningen av huvud- och bipersoner och genom antal förekommande personer, med undantag för en av läroböckerna där det kvinnliga könet får flest huvudroller

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 200.
    Auffret, Alistair G.
    et al.
    Department of Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, (SWE).
    Vangansbeke, Pieter
    Forest & Nature Lab, Department of Environment, Faculty of Bioscience Engineering, Ghent University, Melle-Gontrode (BEL).
    De Frenne, Pieter
    Forest & Nature Lab, Department of Environment, Faculty of Bioscience Engineering, Ghent University, Melle-Gontrode (BEL).
    Auestad, Inger
    Department of Environmental Sciences, Western Norway University of Applied Sciences, Sogndal (NOR).
    Basto, Sofía
    Unidad de Ecología y Sistemática, Departamento de Biología, Facultad de Ciencias, Pontificia Universidad Javeriana, Bogotá (COL).
    Grandin, Ulf
    Department of Aquatic Sciences and Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, (SWE).
    Jacquemyn, Hans
    Plant Conservation and Population Biology, Biology Department, KU Leuven, Heverlee (BEL).
    Jakobsson, Anna
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Kalamees, Rein
    Institute of Ecology and Earth Sciences, University of Tartu, Tartu, (EST); Tallinn Botanic Garden, Tallinn, (EST).
    Koch, Marcus A.
    Centre for Organismal Studies (COS) Heidelberg, Department of Biodiversity and Plant Systematics, Heidelberg University, Heidelberg (DEU).
    Marrs, Rob
    School of Environmental Sciences, University of Liverpool, Liverpool (GBR).
    Marteinsdóttir, Bryndís
    The Soil Conservation Service of Iceland, Hella (ISL).
    Wagner, Markus
    UK Centre for Ecology & Hydrology, Wallingford (GBR).
    Bekker, Renée M.
    Groningen Institute of Archaeology, University of Groningen, Groningen (NLD).
    Bruun, Hans Henrik
    Department of Biology, University of Copenhagen, Copenhagen (DNK).
    Decocq, Guillaume
    Jules Verne University of Picardie, Amiens Cedex 1,(FRA).
    Hermy, Martin
    Dept. Earth & Environmental Sciences, KU Leuven, Heverlee (BEL).
    Jankowska-Błaszczuk, Małgorzata
    Environmental Biology Department, Jan Kochanowski University in Kielce, Kielce (POL).
    Milberg, Per
    IFM Biology, Linköping University, Linköping (SWE).
    Måren, Inger E.
    Department of Biological Sciences, University of Bergen, Bergen (NOR).
    Pakeman, Robin J.
    The James Hutton Institute, Aberdeen (GBR).
    Phoenix, Gareth K.
    School of Biosciences, University of Sheffield, Sheffield, (GBR).
    Thompson, Ken
    School of Biosciences, University of Sheffield, Sheffield (GBR).
    Van Calster, Hans
    Research Institute for Nature and Forest, Brussels (BEL).
    Vandvik, Vigdis
    Department of Biological Sciences, University of Bergen, Bergen (NOR).
    Plue, Jan
    Swedish Biodiversity Centre, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala (SWE).
    More warm-adapted species in soil seed banks than in herb layer plant communities across Europe2023In: Journal of Ecology, ISSN 0022-0477, E-ISSN 1365-2745, Vol. 111, no 5, p. 1009-1020Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Responses to climate change have often been found to lag behind the rate of warming that has occurred. In addition to dispersal limitation potentially restricting spread at leading range margins, the persistence of species in new and unsuitable conditions is thought to be responsible for apparent time-lags. Soil seed banks can allow plant communities to temporarily buffer unsuitable environmental conditions, but their potential to slow responses to long-term climate change is largely unknown. As local forest cover can also buffer the effects of a warming climate, it is important to understand how seed banks might interact with land cover to mediate community responses to climate change. We first related species-level seed bank persistence and distribution-derived climatic niches for 840 plant species. We then used a database of plant community data from grasslands, forests and intermediate successional habitats from across Europe to investigate relationships between seed banks and their corresponding herb layers in 2763 plots in the context of climate and land cover. We found that species from warmer climates and with broader distributions are more likely to have a higher seed bank persistence, resulting in seed banks that are composed of species with warmer and broader climatic distributions than their corresponding herb layers. This was consistent across our climatic extent, with larger differences (seed banks from even warmer climates relative to vegetation) found in grasslands. Synthesis. Seed banks have been shown to buffer plant communities through periods of environmental variability, and in a period of climate change might be expected to contain species reflecting past, cooler conditions. Here, we show that persistent seed banks often contain species with relatively warm climatic niches and those with wide climatic ranges. Although these patterns may not be primarily driven by species’ climatic adaptations, the prominence of such species in seed banks might still facilitate climate-driven community shifts. Additionally, seed banks may be related to ongoing trends regarding the spread of widespread generalist species into natural habitats, while cool-associated species may be at risk from both short- and long-term climatic variability and change. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
1234567 151 - 200 of 2167
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf