Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2526272829 1351 - 1400 av 1403
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1351.
    Wessberg, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Attityder till svenska som andraspråk och konsekvenser av ämnets låga status i skolan: En kvalitativ undersökning om lärares och elevers uppfattningar2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att det i svensk skola idag eftersträvas en enspråkig majoritetskultur där minoriteter i samhället värderas lägre. Läroplanen får kritik av Cummins för sin utformning som grundar sig i den "vita" eleven med medelklassbakgrund där inte kulturellt mångfald är inkluderat.

    Svenska som andraspråk är ett kärnämne utformat för att ge elever med annat modersmål än svenska samma förutsättningar till språkutveckling som de elever med svenska som modersmål. I svenska skolor rapporteras dock stora brister i implementeringen av ämnet. Skolledningar tycks ha lite kunskap om ämnet och ett stort ansvar läggs på svenskläraren och den berörda eleven själv vid bedömning av behov av svenska som andraspråksundervisning. Trots ämnets lika meritvärde som "vanlig" svenska väljs ämnet bort av elever och föräldrar. Det finns en oro för att ämnet försvårar antagning vid högskolor eller annan eftergymnasial utbildning och en rädsla för att arbetsgivare ser annorlunda på ett betyg i svenska som andraspråk i förhållande till ett betyg i svenska.

    Av elever ses ämnet som simpelt i förhållande till den "vanliga" svenskundervisningen och man har en uppfattning om att det krävs ytterst lite av eleven för att uppnå betyget godkänt i kursen. Bland lärarna florerar attityder kring ämnet som något eleven ska ta sig förbi för att så småningom läsa "riktig" svenska. Det är då inte alltför uppseendeväckande att ämnet erhållit den låga status som framkommer av undersökningen i uppsatsen. Intressant är dock hur ämnet efter så pass lång tid fortfarande inte implementeras som kärnämne på skolan utan anses mer som ett stödämne till svenskan. Med det och många fler resonemang kan man få en uppfattning om vart det har gått snett med ämnet och varför elever och föräldrar till berörda elever i stor omfattning väljer att läsa mot kursplanen i svenska i stället för svenska som andraspråk. Det ska dock visa sig att elever som läst svenska som andraspråk i skolan, i efterhand, är relativt nöjda med ämnet. Det är just problemet med bortfallet av elever i denna undervisning som blir ett problem tillsammans med många andra faktorer. Förutom att det brister i implementeringen av ämnet brister det bland annat även i kunskaper om ämnet där det i stor grad är obehöriga lärare som undervisar vilket är bidragande till den bristande spårkutveckling som man ser i skolan bland andraspråkselever

  • 1352.
    Wesselhoff, Felicia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Liljeblad, Ida
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Förskollärares matematiska subjektivitet och barns matematiklärande.2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I läroplanen för förskolan (Skolverket 2016) är matematik ett av förskollärarens uppdrag att kunna stimulera och utmana barnen i. Genom studien vill vi fördjupa kunskapen kring förskollärares inställning till matematik och vad den kan påverka.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka förskollärares förhållningssätt till matematik och barns matematiklärande. Samt att undersöka förskollärare tankar kring sin kompetens inom matematik, inställning till matematik i förskolan samt vad den påverkar.

    Metod: Vi har utfört en kvalitativ intervjustudie med nio stycken förskollärare i två olika kommuner. Vi valde att analysera utifrån några utvalda begrepp från tidigare forskning. Dessa var matematisk subjektivitet, utvidgat traditionellt undervisningsbegrepp samt förskollärarinriktat och barninriktat förhållningssätt. Utvidgat traditionellt undervisningsbegrepp delas upp i två delar "här och nu" situationer samt undervisning.

    Resultat: Resultatet visar att förskollärare känner sig trygga i sin kompetens, har positiv inställning till matematik och vill att barns matematiklärande samt erfarenhet ska bli positiv. Uppfattningen av sig själv som matematisk är baserad på erfarenhet, skillnaden mellan informanterna kan utläsas i erfarenheter från exempelvis grundskolan.

  • 1353.
    Westerberg, Mathilda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Power Relations and Violations of Conversational Principles in A Few Good Men2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This present study analyses the use of language to express power and the use of violations of conversation principles of Colonel Nathan R. Jessep in the movie A Few Good Men.

    The aim is to establish how these violations are made and how they aid him in maintaining a power position.

    The character's dialogues have been analyzed according to three theoretical principles: Turn-taking Principles, Adjacency Pairs, and The Cooperative Principle.

    Results show an even distribution of strategic violations of conversational principles and this further links to his power position in conversations.

    This might suggest that the dialogue is consciously written to have this outcome and thereby becoming a strong and powerful character. His violations of conversation principles are also closely linked to his power position within the United States Marine Corps (USMC). This ability in the character seems in its turn to be closely linked to a lack of fear for any negative social consequence; thereby the character's ability to act free from rules of social behavior could be considered one of the reasons behind his everlasting impression on people.

  • 1354.
    Westerlind, LindaMarie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Elevers tal om nationella provet i svenska: Diskussioner under provförberedelserna2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Regeringen beslutade 2008 att nationella prov skulle introduceras för alla elever i årskurs tre och de har varit obligatoriska sedan 2010. Förhoppningen var att man skulle kunna säkerställa alla elevers förutsättningar att nå kunskapskraven, samt tidigare kunna fånga upp de elever som inte når målen. Vid utvärderingar av de nationella proven tillfrågas lärare hur eleverna upplevt proven. Svaren tyder inte på att eleverna skulle uppleva någon form av oro eller stress i samband med proven.

    Syftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs tre talar om de nationella proven i svenska. Studien bygger på en diskursanalys kopplad till Baggers (2015) tre diskurser; omsorgsdiskursen, testdiskursen och tävlingsdiskursen, för att analysera hur eleverna talar om provet i svenska. Diskursanalysens syfte är även att undersöka vilka underliggande diskurser som eleverna talar genom och vad de diskurserna möjliggör respektive omöjliggör att tala om. Empirin har samlats in genom tre fokusgruppintervjuer, för att kunna lyfta fram barnens tankar om nationella prov i svenska. Utifrån fokusgruppintervjuerna har resultatet och analysen kopplats till Baggers (2015) tre diskurser, som kan ligga till grund för elevernas sätt att tala och fyra teman har synliggjorts; information och kunskap om proven, svenska och matematik, test och tävling samt bedömning. Resultatet visar även på att svenska som ämne är upplevs som diffust och till viss del osynligt för eleverna.

  • 1355.
    Westerlind, LindaMarie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Kodväxling, ett potentiellt språkdidaktiskt verktyg?: en litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med litteraturstudien var att undersöka om kodväxling har potentialen att fungera som ett språkdidaktiskt verktyg i engelskaundervisningen i dagens mångkulturella klassrum. Tidigare forskning inom andraspråksinlärning fokuserar på målspråkets användande och att eleverna ska få så mycket begriplig input som möjligt. Det kan vara svårt att bedriva undervisning endast på målspråket med yngre elever. Första språket kan vara en stor hjälp i undervisningen, förutsatt att alla elever har samma första språk. I Sverige har en stor del av eleverna invandrarbakgrund och de olika kulturerna och språken kan användas för att berika undervisningen, samt hjälpa eleverna i sin språkutveckling. Genom att göra en litteraturstudie undersöks hur lärare har använt sig av kodväxling i engelskaundervisningen i mångkulturell- och flerspråkiga sammanhang. Resultatet visade fyra övergripande teman, främja förståelse, translanguaging, främja elevernas språkliga medvetenhet, elevers självkänsla och motivation och kulturell medvetenhet, där kodväxling har haft en betydelse för elevernas lärande och språkutveckling. I arbetet presenteras även de forskare, som har haft en avvikande uppfattning om kodväxlingens nytta.

  • 1356.
    Wetterling, Emelie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "How do you go on, when in your heart, you begin to understand, there is no going back": Longing and Nostalgia in J. R. R. Tolkien’s The Lord of the Rings2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 1357.
    Wicke, Kurt
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Läroboken, verkligheten och ideologin2011Ingår i: Läraryrket: ett mångfacetterat uppdrag / [ed] Henry, Alastair, Gurdal, Sevtap, Asplund Carlsson, Maj, Lund: Studentlitteratur , 2011, 1, s. 153-166Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 1358.
    Wicke, Kurt
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Questions of Identity: Harry Potter and the Philosopher's Stone2018Ingår i: Using Film to Understand Childhood and Practice / [ed] Sue Aitken, Bloomsbury Academic, 2018, s. 129-147Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 1359.
    Wicke, Kurt
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Vad är meningen med meningen?: Textanalys som metod att tolka texters innebörd2013Ingår i: Barn- och ungdomsforskning: metoder och arbetssätt / [ed] Erlandsson, Soly I. & Sjöberg, Lena, Lund: Studentlitteratur, 2013, 1. uppl., s. 193-208Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 1360.
    Widhe, Olle
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Den orättvisaste orättvisan.: Heroism och alternativ maskulinitet i Hans Erik Engqvists ungdomsroman Tredagarskriget2014Ingår i: Barnboken, ISSN 0347-772X, E-ISSN 2000-4389, Vol. 37, s. 1-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

     ”Wicked Wrongfulness. Heroism and Alternative Versions ofMasculinity in Hans Erik Engqvist’s Young Adult Novel Three DaysWar”. This article examines the re-evaluation of modern masculinity in theYA novel Three Days War by the Swedish author Hans Erik Engqvist (b.1934). The central argument is that the fictional representation of ChildrenPlaying War in the novel is intertwined with the imagining of competingmasculinities as well as opposing ideologies in post-war Sweden. Thus,the expression of institutionalized middle-class masculinity is contrastedto the representation of an alternative left wing working-class masculinityin opposition to social hierarchy and social inequality. Through differentallusions to heroic men and heroic behaviour in 19th century literature andAmerican Western films the novel invites the reader to evoke hegemonicmasculinity as a schema shaping both the understanding of the young charactersand their play. But the novel also interrogates this institutionalizedmyth of hegemonic masculinity and sets the main character, as well as thereader, in search of an alternative version of the heroic male.

  • 1361.
    Widhe, Olle
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Det sanna pojkhumöret: Krig, lek och trivialisering i Ossian Elgströms pojkböcker2014Ingår i: Edda. Nordisk tidsskrift for litteraturforskning, ISSN 0013-0818, E-ISSN 1500-1989, Vol. 114, nr 1, s. 68-84Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In popular culture, the memory of war is often appropriated through a process of trivialization, diminishing war so that it becomes familiar and desirable rather than ominous and frightening. With a focus on the Swedish author and illustrator Ossian Elgström (1883–1950), the article suggests that the process of trivialization is central to the understanding of play in boy’s literature published at the beginning of the twentieth century. Through the fictional representation of children playing at war, the patriotic soldier not only becomes a quintessentialfigure of masculinity. The play elements trivialize war and uphold a specific form of hegemonic masculinity characterized by courage and honor as well ashumor, fair play and camaraderie in contrast to the adult world. Both narrative structure and shifting of focalization prove to be important in relation to theprocess of trivialization and the imagining of boyhood masculinity in Elgström’s books. In connection with the war play motif, the article ends with a discussionof Elgström’s interwar engagement in national socialist activities.

  • 1362.
    Widhe, Olle
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Dö din Hund!: Krig, lek och läsning i svensk barnboksutgivning under 200 år2015Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 1363.
    Widhe, Olle
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lekens alternativa geografi: Om Zacharias Topelius bidrag i Eos på 1850-talet2014Ingår i: Barnboken, ISSN 0347-772X, E-ISSN 2000-4389, Vol. 37, s. 1-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the history of Nordic children's literature the Swedish speaking Finnish author Zacharias Topelius (1818–1898) is not only recognized for developing a new form of realism but also for his fictional rascal, Walter. His eight stories about the mischievous Walter, "Walters Äfwentyr"(1855–1856), originally published in the Finnish magazine Eos, is thus considered to be the first children's stories in Swedish that articulate the child as an unruly but good-hearted character. This essay, however, shows that the development of Topelian realism, and the emergence of the rascaland villain in the Nordic literature for children during the 1850s, is closely connected to the depiction of children's play. In many of the stories published in Eos Topelius returns to the portrayal of young boys playing soldiers. In this way he positions the spirited fantasy of children in opposition to the adult world of order and seriousness. This alternative geography of play creates a space for the child's perspective, and does it in a mode that resembles the realism of the forerunner Olof Fryxell (1806–1900). Topelius'representation of play nevertheless seems to stand in opposition to the adult world in a more explicit way. It conveys the imaginings of unruly and playful boyhood masculinity as a means to achieve the seriousness of the adult middle-class male.

  • 1364.
    Widhe, Olle
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Wi hafwa stridt".: Olof Fryxells Snöfästningen och 1800-talets göticistiska barnlitteratur2013Ingår i: Samlaren: tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning, ISSN 0348-6133, E-ISSN 2002-3871, Vol. 134, s. 95-116Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 1365.
    Widklint, Nina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Pedagogens språkliga undervisning av flerspråkiga barn2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sveriges förskolor och förskoleklasser finns det barn med ett annat modersmål än det svenska språket. Direktiv för både förskola och förskoleklass är att pedagoger ska stimulera barns alla språk. Tidigare studier visar att det finns en ovisshet bland pedagoger hur de ska arbeta med att stimulera flerspråkiga barns modersmål i sin undervisning och hur det skulle kunna ske i praktiken då pedagoger inte behärskar barns olika modersmål. I den språkliga undervisningen kan pedagoger dock använda sig av samtal, lek och interaktion i undervisning av flerspråkiga barns svenska språk och modersmål.

    Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers språkliga undervisning av flerspråkiga barns språk inom förskola och förskoleklass.

    Metod: Det här är en studie en kvalitativ studie som genomförts med semistrukturerade intervjuer.

    Resultat: I pedagogernas undervisning av flerspråkiga barns svenska språk använder pedagogerna sig av samspel och dialog för att förstärka det svenska språket hos barn. Vissa av pedagogerna använder sig av tecken som stöd (AKK) i interaktionen med barn för att förtydliga sin kommunikation. Den språkliga undervisningen består av spontan undervisning för att utveckla det svenska språket är kontinuerligt under dagens gång, men även av en planerad undervisning för en utveckling och lärande hos barnen. Pedagogernas undervisning av flerspråkiga barns modersmål förekommer i låg grad och detta en följd av pedagogernas okunskap kring flerspråkighet, då pedagoger inte behärskar barns modersmål och det råder brist på flerspråkig undervisning i verksamheterna. Ett flerspråkigt arbetssätt är under utveckling hos vissa av pedagogerna, dock inte alla. Pedagogernas medvetenhet om vikten av att uppmärksamma de flerspråkiga barns modersmål i verksamheten har väckts och de menar att det bör vara en del av pedagogernas undervisning.

  • 1366.
    Widoff, Andreas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Allt är egentligen subjektivt och kan tolkas olika": En kvalitativ studie om hur idrottslärare arbetar för en rättvis och likvärdig bedömning/betygsättning av elever i årskurs 62017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Klapp (2015) förklarar att det idag är problematiskt för lärare att bedöma elever på ett rättvist och likvärdigt sätt. Detta eftersom lärarna behöver tolka och konkretisera kunskapskraven vilket leder till att lärarna tolkar dessa olika. I sin tur blir en likvärdig utbildning svår att uppnå. Seger (2014) menar vidare att det blir ännu svårare att göra bedömningar i idrottsämnet då detta innehåller både praktiska och teoretiska kunskaper.

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur idrottslärare arbetar för att bedömningar ska bli så rättvisa och likvärdiga som möjligt av elever i årskurs 6. Detta innefattar lärarnas resonemang kring kunskapskraven, vilka metoder och arbetssätt de använder sig av i sin undervisning och eventuella dilemman som kan uppstå vid betyg och bedömning.

    Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ intervjustudie med fem idrottslärare. Vid intervjuerna användes en intervjuguide som utgångspunkt. Intervjuerna spelades in med mobiltelefon och transkriberades på dator. I intervjupersonernas svar synliggjordes mönster, skillnader och likheter. I analysarbetet användes läroplansteori och ramfaktorteori tillsammans med tidigare forskning på området för att lättare kunna tolka resultatet.

    Resultat: Resultatet visar att idrottslärarna upplever kunskapskraven olika svåra att tolka. De lärarna som har ett bra samarbete med andra idrottslärare verkar tycka att kunskapskraven numera är ganska lätta att tolka. Samtliga lärare lyfter fram att teoridelen har blivit allt större genom införande av läroplan 2011. Vanliga sätt för eleverna att få visa sina teoretiska kunskaper är genom teoripass, muntliga samtal eller skriftliga uppgifter. Metoder och arbetssätt som används är flera där individanpassad idrott framkommer som en viktig aspekt. Men också betydelsen av att lärare konkretiserar mål och kriterier med eleverna. Dialogen med eleverna lyfts fram som en annan viktig faktor för en rättvis och likvärdig bedömning samt att dokumentera elevernas kunskaper. Dokumentation anses även vara en negativ aspekt då lärarna menar att tiden inte räcker till. Andra nackdelar är lokaler och bedömning av simning. Lokalerna är antingen för slitna eller för små i förhållande till gruppstorlek. Simningen upplevs komplex att bedöma trots att det är mätbara resultat som finns beskrivna i kunskapskraven.

  • 1367.
    Wik, Sofia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Pettersson, Ida
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Negativ stress i förskolan: en studie om pedagogernas egna upplevelser av negativ stress i förskolan2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi har valt att genomföra en enkätstudie bland pedagoger på ett antal förskolor inom en och samma kommun. Vårt fokus i studien har legat kring pedagogers upplevelser av negativ stress och vad som kan tänkas motverka negativ stress. Vi har valt detta ämne då vi vill ta reda på vad det egentligen är som skapar stress i förskolan. Ger media en korrekt bild av att det är till största del är barngruppens storlek som är orsaken, eller ligger det fler faktorer bakom. För att få svar på detta har vi studerat utifrån följande frågeställningar Hur definierar pedagoger begreppet negativ stress i förskolan? Vilka faktorer anser pedagoger bidrar till negativ stress i förskolan? Och slutligen Vilka faktorer anser pedagoger vara av vikt för en god pedagogisk kvalité i förskolan? Vi har valt att genomföra en kvalitativ enkätstudie med öppna frågor för att samla empiri som vi därefter kan analysera i förhållande till rådande forskning. Resultatet har påvisat att pedagogerna upplever den negativa stressen som lägre vid mindre barngrupper. Detta för att det därmed ökar pedagogens möjlighet att uppmärksamma och se varje enskild individ, men även för att ljudnivån ofta sänks i en mindre barngrupp. Men vi har även sett att det läggs stor tyngd vid personalen och ledningens kompetens för att få kvalité i verksamheten och minska den negativa stressen.

  • 1368.
    Wikström, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    IKT i förskolan: en intervjustudie om pedagogers arbete med IKT i förskolan2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: IKT i förskolan fångade mitt intresse då jag av egen erfarenhet sett att förskolor arbetar på olika sätt med detta. Jag personligen har inte ett brinnande intresse för IKT men jag anser att IKT tillför mycket för den pedagogiska verksamheten. Jag skulle utan tvekan fortbilda mig inom ämnet om möjlighet ges då IKT kan integreras i många delar inom förskolans värld, med stöd av läroplanen. Digital teknik är ett område som får ta allt större plats i samhället och även i förskolans värld, den digitala utvecklingen går snabbt framåt och det gör ämnet intressant. Därför ville jag ta reda på mer om pedagogers motiv och arbete till IKT i förskolan.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka pedagogers arbete med och förhållningssätt till IKT i förskolan. Jag ville även ta reda på hur de ser på barns utveckling i förhållande till IKT. Metod: Jag valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie där jag har intervjuat sju pedagoger, verksamma på olika förskoleavdelningar. Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer.

    Resultat: Resultaten redovisas utifrån mina frågeställningar som är följande; vilken uppfattning har pedagoger om IKT i förskolan, hur används IKT, på vilket sätt främjar IKT barns samspel och utveckling samt hur motiverar pedagoger sitt IKT-användande i förhållande till läroplanen. Resultaten visar på att pedagogerna har ett positivt förhållningssätt till IKT i förskolan. De ser IKT och digitala verktyg som värdefulla hjälp- och läromedel för barns utveckling och sociala samspel. Pedagogens delaktighet och stödjande roll vid arbete med IKT eftersträvas i hög grad. Men faktorer som tid och personalbrist kan leda till att IKT bortprioriteras eller att barn ibland spelar för nöjes skull. Slutligen visar resultaten på att tillgång till digitala verktyg, egenintresset och kunskap om IKT spelar stor roll i på vilket sätt och hur ofta IKT förekommer hos de intervjuade pedagogerna, vilket även stöds av tidigare forskning. IKT förekom mer integrerat och naturligt hos de pedagoger med hög kunskap om och stort intresse för IKT, än hos de pedagoger som inte hade det.

  • 1369.
    Wikström, Caroline
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Olsson, Therese
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "När barnet är sjukt ringer vi mamma, eller?": En kvalitativ studie om föräldrabemötande i förskolan ur ett genusperspektiv2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett flertal studier har uppmärksammat betydelsen av pedagogernas bemötande av barn utifrån ett genusperspektiv. Vi ville i den här studien undersöka hur relationen mellan pedagog och föräldrar ser ut. Vi tror att det kan påverka barnen eftersom föräldrar är förebilder och det är därför intressant att studera hur den relationen kan se ut på en förskola.

    Syfte

    Syftet med vår studie var att studera hur bemötandet mellan pedagog och föräldrar ur ett genusperspektiv kan se ut på en förskola. Med vår studie hoppas vi kunna uppmärksamma läsaren om vikten av bemötandet av föräldrar ur ett genusperspektiv och även få pedagoger att vilja arbeta aktivt med bemötandet till föräldrar.

    Metod

    Vi har valt att använda oss av kvalitativ forskning med intervjuer och observationer. Vi har intervjuat föräldrapar och observerat lämningar och hämtningar på en förskola. Vi följde ett observationsschema vi sedan använde för att jämföra observationstillfällena. Under våra intervjuer använde vi oss av ett tekniskt hjälpmedel för ljudupptagning, vi transkriberade sedan materialet och använde det tillsammans med observationsmaterialet för att få resultat av vår studie.

    2

    Vi har presenterat de teorier som är relevanta för vår forskning som vi beskriver under kategorierna socialkonstruktivism och genusteori samt centrala begrepp. Under tidigare forskning har vi fokuserat på jämställdhet och förskola och jämställdhet och föräldraskap.

    Resultat

    Undersökningen visade att de flesta föräldraparen var eniga när de beskrev bemötandet av pedagogerna. De ansåg att pedagogerna inte gjorde någon skillnad beroende på om det var en manlig eller kvinnlig föräldermen däremot kunde vi se att informationen skiljde sig. Den största skillnaden ur ett genusperspektiv var snarare föräldrarnas intresse av ansvar kring barnet och hemmet, vilket även kom att påverka hur de bemötte pedagogerna. Kvinnorna var de som visade störst intresse för informationen från pedagogerna medan en del män inte var lika intresserade. Det resulterade i att de männen ansåg att informationen från pedagogerna var bristfällig i jämförelse med informationen som kvinnorna fick. Observationerna stärkte föräldrarnas bild och gav oss även förklaringar på varför kvinnorna fick en mer detaljerad information, vilket berodde på att kvinnorna själva tog initiativ till att få information om barnens dag på förskolan.

    Vi har i diskussionen jämfört vårt resultat med tidigare forskning och teorier om genus, jämställdhet och genuspedagogik. Vi går djupare in i föräldrarnas svar och våra observationer och undersöker om det finns några samband med den tidigare forskningen och teorierna. Vi såg både likheter och olikheter när vi jämförde vårt resultat med teorier och tidigare forskning. Kvinnorna arbetade eller studerade på heltid, trots detta visade det sig att kvinnorna tog huvudansvaret för barnen och hemmet vilket stämde överrens med tidigare forskning och med teorier om jämställdhet och könsroller

  • 1370.
    Wilhelmsson, Anna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Karlsson, Annika
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lokal pedagogisk planering -en dokumentationspraktik för demokratiska och självreglerande elever: Att orientera sig i den synliga -och osynliga pedagogiken2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:

    Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället. Vi vill också lyfta LPP:n som ett betydelsefullt dokument i processen för individuella utvecklingsplaner. Vårt preciserade syfte är att beskriva och analysera hur undervisningens innehåll och genomförande framträder i LPP- texterna, genom Bernsteins utbildningssociologiska perspektiv Metod:

    För att uppnå syftet med undersökningen har vi använt oss av textanalysen som metod. I den här studien är textanalysen en kvalitativ och tolkande analys av lokala pedagogiska planeringar. Resultat

    : Vi har tolkat att skolan har påverkats av de diskurser som råder i samhället. I LPP:erna ser vi både den marknadsorienterade diskursen och diskursen om demokrati, delaktighet och maktdelning. Utifrån tidigare forskning, är LPP:n ett av många betydelsefulla dokument, både i stödjandet och i kontrollen av elevens lärande och måluppfyllelse. I LPP:erna ser vi också att lärarna premierar kunskaper och lärande, både ur den sociala ordningsdiskursen och ur kunskaps- och kompetensdiskursen. I diskursen om socialordning kan vi i utläsa tre kunskapskategorier: värdegrundande, interaktiva, autonoma (självständiga) och performativa (hävda sig, prestera) kunskaper. Kunskaps- och kompetensdiskursen består av en kategori: ämnesfördjupande kunskaper. Resultatet i studien visar att av det lärande som görs premieras den starkt klassificerade och starkt inramade pedagogiken, vilket leder till en synlig pedagogik för eleverna. Den synliga pedagogiken gör det lättare för eleverna att orientera sig, men den leder också till att eleverna får ett minskat inflytande över sitt lärande. Vi kan också se att den osynliga pedagogiken framträder. Eleverna har i den osynliga pedagogiken ett större inflytande, men istället krävs det att de själva kan orientera sig och förstå vad de ska lära och bedömas i. 

  • 1371.
    Willermark, Sara
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för medier och design.
    Pareto, Lena
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för medier och design.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Didactical designs in use: exploring technological, pedagogical and content knowledge2016Ingår i: Proceedings of the 5th International Conference on Designs for Learning / [ed] Nortvig, A-M., Sørensen, B. H., Misfeldt, M., Ørngreen, R., Allsopp, B. B., Henningsen, B., & Hautopp, H., Aalborg: Aalborg Universitetsforlag, 2016, s. 253-268Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article we operationalize the Technological Pedagogical And Content Knowledge (TPACK) model as an analytic lens to trace progression in teaching practice. We explore teacher development by studying didactical designs. Didactical design refers to the design of teaching sequences within a particular subject, and includes a pre-planned sequence of lessons, with a detailed teaching plan of how to implement the task in the classrooms. We report from a three-year school development project which involved 48 teachers and over 1000 students in elementary school. An in-depth analysis of 14 didactical designs in the subject of mathematics respectively 13 didactical designs in mother tongue was conducted. The analysis was based on classroom observations, video recordings, chat logs, online forums, interviews and participation in teachers'daily work. Our position is that our approach can serve as an effective way to categorize, analyzeand evaluate didactical designs

  • 1372.
    Wingren, Fanny
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Karlsson, Victoria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Utomhusförskolor: Förskollärares uppfattningar om arbete utomhus2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Löfgren (2014) framhåller att det är viktigt att lyssna på förskollärarnas egna tankar och funderingar då det bidrar med ny kunskap. Detta ligger till grund för föreliggande studie, att undersöka förskollärares uppfattningar om hur de upplever att arbeta utomhus majoriteten av dagen. Vår erfarenhet är att forskning som behandlar uteverksamhet rör utepedagogik och inte verksamheter som är utomhus majoriteten av dagen.  Forskningen som hittades lyfter inte förskollärarnas uppfattningar utan det är enbart observationer gjorda av forskare som redovisas. Syfte: Studiens syfte är att undersöka förskollärarnas uppfattningar kring arbetet i förskolor där man är utomhus majoriteten av dagen (utomhusförskolor/utomhusavdelningar).

    Metod: Det empiriska material består av semistrukturerade intervjuer med 10 förskollärare som arbetar i verksamhet förlagd största delen av dagen utomhus. Resultat: Utifrån våra intervjuer har vi strukturerat svaren i följande nio områden, lärande utomhus; barnen kan klättra, springa och röra sig; alla kan vara ute; ljudet försvinner; känslan är friskare; leken i naturen; uppfattningar om föräldrar; förändring i verksamheten och ha i ryggsäcken. Det framgår i studien att de vi intervjuat har en positiv syn på sin verksamhet och ser många fördelar med den. Resultatet visar även att de förändringar de vill göra med sin verksamhet oftast har med förutsättningar att göra. Det framkom också barnens grovmotorik förbättras av att vara ute men att finmotoriken kan vara svårare att få med utomhus.

  • 1373.
    Winman, Thomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Vesterlind, Marie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Tynkkinen, Mona
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Nunstedt, Håkan
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Eriksson, Marita
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Lärande inom och mellan verksamhetsfält2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 1374.
    Winther, Ola
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Karlsson, Mikael
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lärares uppfattningar om formativ bedömning2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det förs i dag en diskussion i skolans verksamhet om formativ eller summativ bedömning är att föredra. Vi har själv stött på lärare som förespråkat användandet av den formativa bedömningsformen, såväl som de som motsatt sig densamma, under vår praktik. Med detta som grund, tillsammans med att vi själva ville undersöka om formativ bedömning är något som skulle passa oss i vår kommande yrkesroll, bestämde vi oss därför att göra en studie om lärares uppfattningar om formativ bedömning. Vårt syfte med studien var just att undersöka lärares uppfattningar om formativ bedömning i grundskolans senare år. Utifrån detta syfte formulerade vi sedan fyra underläggande frågeställningar för att begränsa vår studie. Dessa är följande:

    • Vilka fördelar kan lärarna se med formativ bedömning?

    • Hur bör man enligt lärarna använda sig av formativ bedömning för att det ska mynna ut i så positiva effekter som möjligt?

    • Vilka svårigheter kan lärarna se med formativ bedömning? 

    • Hur kan man enligt lärarna utveckla användandet av formativ bedömning inom skolans verksamhet? 

    Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod för att genomföra vår studie. Detta för att vi ville gå mer på djupet och få en uppfattning om lärarnas tankegångar bakom sina attityder än att bara fokusera på rent mätbara fakta som man gör mer i den kvantitativa metoden. Vi valde att intervjua fem olika lärare i vår studie och intervjuerna var av semistrukturerad kvalitativ karaktär, en öppen intervjuform där man ger respondenten möjlighet att svara på sättet som han/hon vill.

    I vårt resultat fick vi fram att respondenterna genomgående ställde sig positiva till formativ bedömning. Några av de fördelar som lyftes fram var att eleverna med denna bedömningsform blir mer delaktiga i sitt eget lärande och att det blir tydligare för dem hur

    de ligger till i förhållande till kunskapskraven. Bedömningsmatriser tillsammans med

    tydlighet och struktur var några av de saker som lyftes fram som viktiga för att man ska få

    ut så mycket positivt som möjligt av den formativa bedömningen. Det som av respondenterna lyftes fram som de största svårigheterna med formativ bedömning var tidsaspekten och att hitta en balans mellan konstruktiv kritik och uppmuntran. När det gäller utvecklandet av formativ bedömning var sedan en fortbildning av lärare och kamratrespons de områden med utvecklingspotential på sikt som togs upp av våra respondenter 

  • 1375.
    Wyszynska-Johansson, Martina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Henning Loeb, Ingrid
    Göteborgs universitet.
    Yrkeselevers erfarenheter om bedömning och återkoppling: Yrkeselevers erfarenheter om bedömning och återkoppling2015Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 14, s. 6-23Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln bygger på en intervjustudie med 70 gymnasieelever på barn- och fritidsprogrammet om deras erfarenheter av bedömning och återkoppling, vilket har fått en alltmer central roll genom att ses som processer som stärker lärandet. Yrkeselevers perspektiv på bedömning och återkoppling är ett outforskat område. Artikeln redovisar resultat om den skolförlagda delen av utbildningen. Två teman är i fokus: lärares bedömning och återkoppling samt kamratrespons. Eleverna anser att lärares återkoppling ofta är generell, att det är skriftliga uppgifter som ligger till grund för bedömning och att kunskapskravens termer är abstrakta. De flesta tycker att kamratbedömning är svårt och att det inte är deras uppgift att bedöma sina kamrater. Elevernas utsagor ger grund för att fundera över vilka slags lärandeprocesser som lärare behöver understödja, för att elever ska erfara mer delaktighet i bedömning. Den reser också kritiska frågor att diskuteras i utbildningspolitiska sammanhang.

  • 1376.
    Yang Hansen, Kajsa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk. University of Gothenburg, Department of Education and Special Education, Sweden.
    Gustafsson, Jan-Erik
    University of Gothenburg, Department of Education and Special Education,Sweden.
    Identifying the key source of deteriorating educational equity in Sweden between 1998 and 20142019Ingår i: International Journal of Educational Research, ISSN 0883-0355, E-ISSN 1873-538X, Vol. 93, s. 79-90Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Educational equity has deteriorated in Sweden from the late 1980s onwards. However, it is not clear what the main sources behind this trend are. The present study aims therefore to investigate the development of educational equity at different levels of the Swedish educational system inorder to identify possible sources of the change. Students' school grades and family educational background for the cohorts leaving compulsory school between 1998 and 2014 were analysed in three-level hierarchical models. Increased segregation with respect to student composition and academic outcomes across different schools was found to be the main source of the declining educational equity. The findings are discussed in the light of differentiated learning opportunities, as a result of recent school reforms in Sweden.

  • 1377.
    Zalesky, Bodil
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Erzählverhalten und narrative Sprechweisen: narratologische Untersuchung von "Effi Briest" mit Schwerpunkt in den Dialogen2004Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 1378.
    Zannakis, Mathias
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Molander, Sverker
    Chalmers University of Technology, Department of Technology Management and Economics, Division of Environmental Systems Analysis, Gothenburg, Sweden.
    Johansson, Lars-Olof
    University of Gothenburg, Department of Psychology, Gothenburg, Sweden.
    On the Relationship between Pro-Environmental Behavior, Experienced Monetary Costs, and Psychological Gains2019Ingår i: Sustainability, ISSN 2071-1050, E-ISSN 2071-1050, Vol. 11, nr 19, s. 1-14, artikel-id 5467Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Drawing on the emerging scarcity, abundance, and sufficiency (SAS) framework, this study explores how various consumer behaviors with potential environmental impacts relate to subjective evaluations of psychological resources such as economic resources, time, social networks, and emotional support. Assuming that individuals may "trade" the costs and efforts of green consumption, including the buying of eco-labeled goods, altered eating habits, and choice of transportation mode, against such psychological resources, we investigate the relationships between green consumer choices and resource evaluations using hierarchical regression analysis of data from an online panel survey. The results suggest that green consumer behaviors are positively related to subjectively evaluated resources such as feelings of economic sufficiency and other, more "relational" resources, including social networks and emotional support. Performing such behaviors may therefore lead to psychological gains. These findings do paint a rather positive picture of environmental behaviors, since they may thus be viewed as having a personal positive trade-off. Although directional effects cannot be firmly established, our study suggests that pro-environmental behavior may increase wellbeing and experienced prosperity. Future studies should further investigate these causalities and implications of these suggested relationships.

  • 1379.
    Zannakis, Mathias
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk. Department of Technology Management and Economics, Division of Environmental Systems Analysis, Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.
    Molander, Sverker
    Department of Technology Management and Economics, Division of Environmental Systems Analysis, Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.
    Johansson, Lars-Olof
    Department of Psychology, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Perceived resource scarcity and environmental behaviors – how do they relate?2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Sustainability challenges largely have to do with valuing past, present and future resources. History is full of examples of humans and societies that threat, react to changes in, and preserve resources they depend on. However, there is surprisingly little research on attitudal or behavioral reactions to decreasing or increasing resource levels in the fieldof environmental studies. This study aims to investigate the impact of individual experience-based subjective evaluations of different types of resources on environmental attitudes and behavior. The study is explorative since the relation between subjective resources and environmental attitudes and behavior to our knowledge has never been investigated. There are good reasons to expect both negative and positive correlations between perceived scarcity of resources and environmental behavior (partly depending on what resource we have in mind). The theoretical model is based on an understanding of environmental behavior as a collective action problem based in a social dilemma. The link between perceived scarcity of resources and environmental attitudes and behavior is investigated in a survey to the Swedish public (N = 978), which also controls for people's social value orientation (SVO), subjective well-being, and generalized trust and trust in environmental institutions, as well as income, age and gender.

  • 1380.
    Zejnalova, Diana
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Swebocka, Marlena
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Högläsning i förskolan: med fokus på pedagogens förhållningssätt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är en kvalitativ studie som syftar till att ta reda på pedagogens intentioner med högläsning och bidra med en djupare insyn i förskolors läsvanor samt pedagogens förhållningssätt under högläsningsstunder. Vi blev inspirerade för ämnet under vår verksamhetsförlagda utbildning. Vår upplevelse är att högläsning är en viktig del i förskolans verksamhet som barnen möter dagligen. Samtidigt uppmärksammade vi att pedagoger som använder sig av högläsning tenderar att ha olika syften med aktiviteten. Mot bakgrund av denna förståelse har vi bestämt oss för att studera forskning i form av artiklar, avhandlingar, rapporter och litteratur. De presenterade författarna i den tidigare forskningen redogör att högläsning kan vara en språkutvecklande aktivitet som gynnar barnens förståelseförmåga, kommunikationsförmåga och literacyförmågor i form av läs och skriv kompetenser. Den tidigare forskningen visar även att pedagogen och pedagogens förhållningssätt har en avgörande roll under högläsningsstunder. I studien utgår vi från sociokulturella aspekter. De centrala begreppen som vi har valt att fördjupa oss i är språk och kommunikation, den proximala utvecklingszonen och interaktion. Inom det sociokulturella perspektivet sker barnens lärande och utveckling genom samspel, interaktion och med hjälp av den mer kompetenta. I detta har språk och kommunikation en central roll. Metoden som används för att besvara studiens forskningsfrågor är kvalitativa semistrukturerade intervjuer, i vilka nio informanter deltar. Studiens resultat har visat att högläsning är en rutinmässig aktivitet som sker i samband med samling, fruktstund samt innan och efter lunch i förskolan. Pedagogerna var alla överens om att högläsningen är betydelsefull för barnen. Högläsning framställdes som en aktivitet som främjar barnens språk, uttal, ordförråd, literacyförmågor, den fonologiska utvecklingen och den kognitiva förmågan. Trots det visar resultatet att pedagogerna har olika syften med högläsningen. Fyra av nio informanter belyser att de använder högläsning i språkutvecklande syfte. De resterande beskriver däremot att de använder högläsning främst i lugnande syfte. Vidare har det framkommit att urvalet av litteraturen som ska läsas går till på olika sätt. Endast två pedagoger betonar att urvalet av litteraturen sker av barn utefter deras intressen. De resterande pedagogerna har däremot belyst att de väljer ut litteraturen som de anser är tilltalande på ett personligt sätt.

  • 1381.
    Zetterman, Sophia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Kallman, Pernilla
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Utomhuspedagogik i förskolan: En studie om pedagogers arbetssätt och perspektiv2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Enligt Dahlgren och Szczepanski (2004) är en pedagogik som äger rum inomhus det som förekommer mest i Sveriges förskolor. Författarna ställer sig kritisk mot detta eftersom utomhuspedagogik är en arbetsmetod som utgör grunden för barnen att lära med sinnena i ett utvidgat klassrum utan väggar. Pedagogerna sätter begränsningar för vad barnen får möjlighet och tillgång till i förskolorna. Naturvårdsverket (2011) menar att om pedagogernas beskrivning och åsikter av utomhuspedagogik skiljer sig från varandra kan detta tyda på att pedagogerna har olika upplevelser och erfarenheter av utomhuspedagogik sedan tidigare, vilket kan leda till att pedagogerna arbetar olika med utomhuspedagogik i förskolan. Vi vill därför undersöka pedagogernas beskrivning om utomhuspedagogik och hur dem arbetar med den.

    Syfte

    Vårt syfte med forskningsstudien är att undersöka om tidigare forskning inom utomhuspedagogik överensstämmer med verksamheten i förskolorna.

    Metod

    Vi har genomfört enskilda intervjuer på fyra olika förskolor. Två av förskolorna har en utomhuspedagogisk inriktning medan de andra två förskolorna mestadels spenderar tiden inomhus och inte har inriktning mot utomhusundervisning.

    Resultat

    Resultatet har visat att pedagogerna både beskriver och arbetar olika med utomhuspedagogik beroende på om det är en förskola som mestadels spenderar tiden inomhus eller en naturförskola. Två av de förskolorna i vår studie arbetade mestadels av tiden inomhus och de två andra var naturförskolor som arbetade den huvudsakliga av tiden utomhus. I de två förskolorna som främst spenderade tiden inomhus ser pedagogerna fler möjligheter och endast några svårigheter med att arbeta med utomhuspedagogik. I de två naturförskolorna ser de möjligheter och mer svårigheter med utomhuspedagogik. När de två förskolorna som var mestadels i inomhusmiljö vistas utomhus är det den fria leken som oftast styr vad som ska ske medan de två naturförskolorna är det mer aktiviteter och stationer som styr. Pedagogerna på samtliga förskolor beskriver utomhuspedagogik som ett läranderum utan ramar och att utomhuspedagogik främjar barnens lärande med sinnena eftersom naturen har en variation av redskap som stimulerar barnens fantasi till lek och lärande med oändliga möjligheter.

  • 1382.
    Zárate, Christian
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Filosofin i barn- och ungdomslitteraturen: en studie kring filosofiska tankegångar i Nalle Puh, Liftarens guide till galaxen, Hungerspelen och Flugornas herre2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen syftar till att undersöka om barn och ungdomslitteraturen tillägnat sig filosofiska tankegångar och hur detta har utryckts i fyra skönlitterära verk. Barnlitteraturen används i skolan framförallt för att öka läsförståelse och ordkunskap. I denna studie har jag pekat på att litteraturen även kan föra fram filosofiska idéer. Uppsatsen kan fungera som en vägvisare till hur filosofiska idéer kan hämtas från skönlitteraturen och på så sätt exemplifiera dessa med hjälp av litteraturen, men också hur vi på samma sätt kan göra litteraturen mer begriplig med hjälp av filosofiska exempel. Uppsatsen har visat att barnlitteraturen innehåller djupa och intressanta filosofiska tankegångar. Både äldre och nyare barnlitteratur kan därför med fördel användas i skolan för att introducera filosofiska begrepp på ett stimulerande sätt.

  • 1383.
    Åström, Carina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Bättre ut: Kommunikationens betydelse i samverkan för ett Bättre ut efter frigivning2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund; Anledningen till att jag valde visionen Bättre ut som utgångspunkt för denna uppsats var att det är det dokument som alla, som vistas inom Kriminalvården skall känna till och arbeta utefter. I mitt arbete som lärare upplevde jag att samverkansarbetet inte fungerade inom visionen. Samtidigt fick jag signaler från intagna och anställda att kommunikationen inte verkade fungera i arbetet för ett Bättre ut. Därmed ville jag ta reda på om de signaler jag fått stämde överens med verkligheten.

    Syfte; Syftet med studien är att undersöka hur anställda och intagna beskriver och förhåller sig till kommunikationsaspekten av kriminalvårdens "Bättre ut"- verksamhet.

    Metod; Jag har valt den kvalitativa intervjun som metod. Jag valde metoden då jag avsett att få fram ett resultat som ger en samlad och representativ bild av Kriminalvårdens vision Bättre ut. Här beskrivs även urvalet av de intervjuade samt etiska ställningstaganden som tagits i bruk inför intervjuerna. Studien genomfördes på en anstalt i Västra Götalands län.

    Resultat; Resultatet jag fått har jag jämfört med tidigare forskning och kommit fram till att studien stämmer överens med den. Kommunikationen mellan de olika delarna som ingår i samverkansarbetet inom visionen Bättre ut brister och i vissa fall är den obefintlig. Det i sin tur leder till att utbildning, både för de intagna och de anställda, antingen blir bristfällig eller försvinner helt. Vilket i sin tur leder till att de intagna och de anställda inte får det resurser som behövs och med det försvåras arbetet för ett Bättre ut.

  • 1384.
    Åström, Else
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Galle, Josefin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    En kvalitativ studie om boksamtal i syfte att förebygga och motverka mobbning2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till denna studie har grundats i vårt intresse för hur man som lärare arbetar för att aktivt förebygga och motverka mobbning. Vi har uppmärksammat att boksamtal är en bra ingång till de flesta samtal kring social problematik så som mobbning. Intresset för ämnet har grundats i att skolverket lyft fram att antimobbningsprogram inte är effektiva i arbetet mot mobbning och att det finns studier som lyfter boksamtal som ett sätt att som lärare arbeta effektivt för att lyfta problematiken. Syftet med studien var att undersöka hur boksamtal används av svensklärare i syfte att förebygga och motverka mobbning samt att ta reda på vilka möjligheter och utmaningar som finns med arbetssättet. Vi valde att använda oss av semistrukturerade enskilda intervjuer med svensklärare som metod för vår undersökning. Vårt resultat presenteras som en sammanhängande text med citat från olika lärare vi intervjuat. Resultatet påvisar att lärare använder boksamtal i olika syften, både kunskapsmässigt och socialt utvecklande. Läraren i förskoleklass poängterade det sociala arbetet mer än lärarna i de högre årskurserna och de menade alla på att boksamtal kring ämnen så som mobbning inte bör undvikas utan gärna börja användas så tidigt som möjligt i skolan.

  • 1385.
    Åström, Else
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Galle, Josefin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Är jag inte på humör så skriver jag inte": En kvalitativ studie kring pojkars och flickors attityd till skrivande2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till denna studie grundas i vårt intresse för skillnader mellan pojkars och flickors attityd gentemot skrivande. Intresset har vuxit hos oss under den tid vi varit ute på i vår verksamhetsförlagda utbildning, där vi uppmärksammat att skillnader mellan könens inställning till skrivande förekommer. Vi anser att det är av allmänt intresse att ta reda på skillnaderna mellan könen, och vad det grundar sig i, för att som lärare kunna öka intresset för skrivande hos elever som uttrycker en negativ inställning. Syftet med studien är att forska kring vilka skillnader som finns mellan könen och få ytterligare kunskap kring hur elevers attityd och motivation gentemot skrivande yttrar sig. Metoderna vi valt att använda oss utav är observationer utav elever under deras skrivande samt intervjuer med ett urval av dessa. Vi har även valt att behandla lärares perspektiv och samtalat om hur de upplever och tolkar de olika företeelserna vi upplevt under studiens gång. Resultatet i studien presenteras i observation av elever, intervju av elever samt samtal med lärare. Observationerna tydliggjorde skillnader mellan pojkars och flickors attityd till skrivande, där pojkarna i större utsträckning ägnade sig åt undvikande beteende. Elevintervjuerna påvisar dock att inga större skillnader mellan pojkars och flickors attityder, då de är relativt samstämmiga i sina svar till oss. Lärarsamtalen binder samman resultatet från både observationerna och intervjuerna där lärarna resonerar kring de företeelser vi uppmärksammat i klassrummen. Lärarna styrker våra föreställningar då de bland annat lyfter fram att elevernas inställning och bristande koncentration yttrar sig olika beroende på deras kön.

  • 1386.
    Åström, Torun
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lost in Simplification: A comparative study of Attitude in five plain English news articles and their source texts2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Attitude refers to one of the three subsystems of Appraisal and is a tool used by linguists to map feelings. This paper studies five plain English news articles and their source texts, in order to establish whether and how there are differences in terms of Attitude between the plain English texts and their source texts, and whether the two text categories belong to different evaluative keys, i.e. different voices. Following Martin and White (2005), the ten texts were analysed manually and the results presented in tables and commented on. The results show that a plain English text frequently has its own emphasis and message, that there is proportionally more authorial-sourced Attitude in the plain English texts, but that all the texts belong to the same evaluative key.

  • 1387.
    Öbom, Amanda
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Liirus, Jennifer
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Jag tycker att folk kan slänga ett skräp i soptunnan för det är trevligt": En studie om förskolebarns tankar kring hållbar utveckling och hur de uppfattar sig delaktiga i detta arbete2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Studiens bakgrund ligger i det faktum att hållbar utveckling är en allt mer relevant fråga i dagens samhälle och detta syns både i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) och i politiska beslut på såväl nationell som multinationell nivå. Detta i form av ökade medel till arbetet med hållbar utveckling i Sverige samt de globala målen som tagits fram av FN (Regeringskansliet, 2019; UNDP, 2017). Tidigare forskning visar att det finns en avsaknad av forskning baserad på barns perspektiv om ämnet hållbar utveckling (Davis, 2009). Vi valde därför att intressera oss för barns tankar om ämnet och deras delaktighet i det.

    Syfte: Syftet med studien är att belysa vilken förståelse barn uttrycker om ekologisk hållbar utveckling, mer specifikt avfallshantering, och deras upplevelse av hur delaktiga de är i arbetet.

    Metod: För att besvara våra forskningsfrågor valde vi att göra en kvalitativ studie med hjälp av barnintervjuer och observationer. Som komplement har vi även valt att utföra intervjuerna i form av en sorteringsaktivitet som inspirerats av Sofkova Hashemis (2013) metodförfarande vid namn tänka-högt observation. Sju intervjuer gjordes med sammanlagt trettio barn på tre olika förskolor. Intervjuerna varade ca 28–40 minuter och dokumenterades med ljudinspelningar och fältanteckningar. Slutligen analyserades den insamlade empirin utifrån begreppen aktörskap, delaktighet och inflytande samt analysverktyget SOLO Taxonomy (Biggs, u.å; Borg, 2017b).

    Resultat: Resultatet visar att barn har en grundläggande kännedom om avfallshantering i form av källsortering och återvinning. Det finns även en koppling mellan hur utvecklad kännedom barnen har och deras ålder eftersom det främst är äldre barn som utvecklar sina svar och resonemang bakom handlingar och tankar. Studien visar att barnen motiverar avfallshantering med argumentet att det är viktigt att visa omsorg om djur, dock gjordes ingen vidare koppling till miljön. Vidare uppkommer det att en majoritet av barnen inte verkar vara medvetna om arbetet som sker med hållbar utveckling på förskolorna. Sammanfattningsvis visar resultatet att barns uppfattning av deras delaktighet och inflytande på förskolan sträcker sig till den fria leken och när de frågar om lov från vuxna, i övriga sammanhang -även gällande avfallshantering- är det förskollärarna som bestämmer.

  • 1388.
    Ödqvist, Mikaela
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lundberg, Pernilla
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    En studie om förskollärares arbete med högläsning i förskolan: "det är väl sällan man planerar högläsningsstunderna"2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den tidigare forskning som finns om högläsning är omfattande då det är ett välstuderat område. Men som vi ändå har valt att studera eftersom vi anser att det är av värde att synliggöra högläsning som arbetssätt för att bidra till barns utveckling av språk.

    Syfte: Vårt syfte med denna studie var att öka kunskap om hur förskollärare organiserar och genomför högläsning i förskolans verksamhet. Vi utgick från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på förskollärarens roll i verksamheten.

    Metod: För att söka svar på våra forskningsfrågor använde vi oss av kvalitativa metoder så som intervjuer och observationer.

    Resultat: Resultatet av vår studie pekar på skillnader och likheter mellan vad förskollärarna muntligt uttrycker att de vill och gör med högläsning och vad de faktiskt praktiserar i verksamheten. Exempelvis hade förskollärarna en föreställning om att de genomför språkutvecklande samtal kring boken, men utifrån våra observationer framgår det tydligt att detta inte alltid stämmer. Vi hoppas att vår studie bidrar till ett reflekterande och medvetet arbete med högläsning i förskolans verksamhet.

  • 1389.
    Öhman, Annelie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Föräldrars möjlighet till inflytande i förskolan: Vad vill föräldrar ha inflytande över och vilka möjligheter till inflytande anser pedagogerna att förskolan ger2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns en tvetydighet bland föräldrar vad det gäller inflytande. Samtidigt som föräldrarna säger att de är nöjda som det är så säger de att de gärna skulle vilja ha mer inflytande. Framförallt är det rutiner och utveckling som föräldrarna vill ha inflytande över. Vad det gäller den pedagogiska delen anser många utav föräldrarna att det är pedagogernas område och att de litar på att de kan sitt jobb. Föräldrarnas åsikter stämmer till stor del ihop med vad förskollärarna tror om dem. Både föräldrar och förskollärare framhåller att en god kommunikation mellan hem och förskola är det viktigaste när det gäller inflytande. Det är viktigt att pedagogerna lyssnar på föräldrarna samtidigt som det är viktigt att föräldrarna sätter sig in i hur förskolan fungerar.

  • 1390.
    Öhman, Katarina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Niklasson, Sandra
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Naturvetenskap i förskolans värld: En studie om pedagogers uppfattningar och arbetssätt2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vad pedagoger har för uppfattningar och arbetssätt med det naturvetenskapliga ämnet i förskolans verksamhet. Studiens bakgrund och forskningsöversikt visar att de flesta som arbetar inom förskolans verksamhet upplever att naturvetenskap ska börja redan i förskolan, men att litteraturen och studier ändå indikerar att det finns vissa brister i undervisningen gällande ämnet på grund av exempelvis kunskapsbrist eller osäkerhet. Även andra orsaker skulle kunna påverka, såsom stora barngrupper och tidsbrist, vilket kan medföra att det inte arbetas med i så stor utsträckning.  I studien var det tio respondenter som medverkade, som arbetade i förskolor inom samma kommun. Som metod användes individuella intervjuer som spelades in för att sedan transkriberas till analysen av resultatet. Studien inspireras av fenomenografin som teoretisk ansats.  Resultatet visar att det förskollärare framförallt uppfattade att naturvetenskap handlar om biologi. Men det fanns även förskollärare som tog upp att ämnet handlade om fysik, kemi och ett sätt att arbeta. Förskollärare visade på en positiv inställning till ämnet och poängterade betydelsen av att arbeta med naturvetenskap med hänvisning till förskolans läroplan. Resultatet visar att förskollärarna upplever att det finns en generell osäkerhet till ämnet men att de inte upplevde det själv. Resultatet visar att pedagogerna arbetade på olika sätt, men att det mest förekommande var att pedagogerna utgick från barnens intresse. Många förskollärare förespråkade att vara en närvarande pedagog, samtidigt som några förskollärare uttryckte att man inte behöver arbeta så aktivt med naturvetenskap utan tar de eventuella tillfällen som uppstår. Resultatet visar att förskollärarna arbetar både med spontana och planerade lärtillfällen. Förskollärare arbetade utefter olika aspekter, såsom det naturvetenskapliga arbetssättet, experimentera och ha en bra dialog vid undersökande. Faktorer som enligt pedagogerna skulle kunna påverka undervisningen i naturvetenskap är exempelvis stora barngrupper, tidsbrist och okunskap.

  • 1391.
    Öman, Anne
    et al.
    University of Gothenburg, Department of Applied IT.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Design and redesign of a multimodal classroom task: implications for teaching and learning2015Ingår i: Journal of Information Technology Education, ISSN 1547-9714, E-ISSN 1539-3585, Vol. 14, nr 1, s. 139-159Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Digital technologies are increasingly implemented in Swedish schools, which impact on education in the contemporary classroom. Screen-based practice opens up for new forms and multiplicity of representations, taking into account that language in a globalized society is more than reading and writing skills. This paper presents a case study of technology-mediated instruction at the primary-school level including an analysis of the designed task and how the teacher orchestrated the digital resources during three introductory classes. The aim was also to explore the pupils’ redesigning of advertising films based on teacher’s instructions and available digital resources. Sequences of a learning trajectory were video recorded and analysed from a multimodal perspective with a focus on the designed task and the processes of how pupils orchestrate meaning through their selection and configuration of available designs. The findings show a distinction between the selection of design elements in the teacher’s orchestration of the laptop resources during instruction and the pupils’ redesigning of the task. Pupils’ work developed from the linguistic design provided by the teacher towards visual design and the use of images as the central mode of expression in the process of creating advertising films. The findings also indicate a lack of orientation towards subject content due to the teacher’s primary focus on introducing the software.

  • 1392.
    Östberg, Carolin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Squat or knäböj?: A study of Swedish-English Code-switching in Fitness Blogs2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study investigates code-switching from Swedish to English in fitness blog posts through a study of fourteen popular Swedish fitness blogs. By manually reading and analyzing 210 blog posts, I answered the questions of what, where and why bloggers code-switched. The code-switching constituents were divided into inter-sentential and intra-sentential code-switching. Further, single words were placed in groups of lexical categories and analyzed in terms of semantics. The results showed that intra-sentential code-switching was most common and that single nouns were switched to the highest extent. The majority of switched words were inflected by Swedish or English inflectional suffixes accordingly with suggested constraints, but one divergent example was found.

    The eight most frequently switched words were all connected to fitness, except for one. Furthermore, there were tendencies towards a more frequent use of some English fitnessrelated words, e.g., squat, and indications of a correlation between commonly switched words and the Crossfit concept. Likely reasons for bloggers to code-switch were to create positive affiliation, or to convey an identical semantic message, which sometimes may be difficult when there is a lack of an equivalent Swedish word. 

  • 1393.
    Östberg, Pernilla
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Barns och vuxnas upplevelser av måltider i skola och fritidshem2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den totala upplevelsen av de olika måltiderna beror inte enbart på maten som serveras, utan även på miljön runt omkring så som stämning och trivsel. Tidigare forskning visar att det finna tydliga lärsituationer under måltiderna som är betydelsefulla för barnens utveckling och lärande.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka måltider i skolan och fritidshemmet ur vuxnas och barns perspektiv.

    Metod: Studien har genomförts med kvalitativa metoder. Data har producerats genom observationer och genom två olika sorters intervjuer, enskilda vuxenintervjuer och gruppintervjuer med barn. Studien är en fallstudie med urvalet högskoleutbildad skolpersonal och elever i årskurs ett och två som både äter lunch och mellanmål i samma lokal. Datamaterialet har analyserats utifrån färgkodning och olika teman.

    Resultat: Resultatet visar att både barn och vuxna har gemensamma upplevelser, både positiva och negativa, av de olika måltiderna i skola och fritidshem och att under måltiderna finns det olika lärsituationer som främjar barnens utveckling. Betydelsen av måltiderna visar enligt studien främst behovet av att fylla på energi för att orka skoldagen.

  • 1394.
    Österberg, Marika
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Satire and Social Criticism in C. S. Lewis' That Hideous Strength2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The essay at hand is a New Historicist reading of C. S. Lewis’ dystopian fantasy novel That Hideous Strength. According to New Historicist theory it is informed by many disciplines, namely, philosophy, history, literary theory, theology, social science, and psychology, and it attempts to lessen injustices of race and class. The essay examines how satire operates in the novel, focusing on its societal targets: totalitarianism, laboratory animals, and education. Lewis’ philosophical idea expressed in his “The Abolition of Man” – that a society that averts from what he calls universal, timeless, objective values will eventually lead to a loss of that which is truly humane – is a main theme of the novel as well as for this essay. Another, complementary, main theme is that a cultivation of the heart is necessary for individuals of society since childhood if society is going to stay humane.

  • 1395.
    Österberg, Marika
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Statistisk regressionsanalys i matematisk och didaktisk kontext: En studie av hur matematikböcker i Sverige, Norge och Finlandstödjer gymnasieelevers förståelse av regressionsanalysens matematiska natur och dess tillämpningsmöjligheter2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 1396.
    Östman, Ann
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Forsberg Ahlcrona, Mirella
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Mathematic in preschool and teacher education2016Ingår i: Abstract book The VII Conference on Childhood Studies: Childhood in everyday life June 6th–8th 2016, Turku, Finland, Turku: Painosalama Oy , 2016, s. 101-101Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Preschool task in Sweden include the teaching of mathematics as a subject and as a way to develop children's skills and ability to apply mathematical thinking in different situations. This through an approach that, according to curriculum, should include different aesthetic activities and creative methods. In all training institutions for teachers, mathematics in preschool are taught in different ways - which means that the teaching about the aesthetic possibilities and mathematics in preschool varies. Our experience shows that many students express a negative self-image when it comes to being interested in mathematics, which in some way, even affect their conception of mathematics in preschool education and personal adjustment to accept "unusual" ways of learning mathematic.The study explore students' attitudes and beliefs about mathematics as a subject and how they use different aesthetic potentials in their own mathematics teaching in preschool, more specifically with puppet play as a method. What kind of attitudes do they express before their activities with the children? What kind of expression and conclusion presents when they describe their communication with children through aesthetic experiences? The study includes 70 students.Students will receive lessons on several aesthetic dimensions and the puppet as a mediating tool. They will choose a specific learning object to develop children's mathematical knowledge and experience, andthey will make their own robot, a rod puppet. The will plan their teaching before two-week practice in preschool. During and afterwards they will document, analyze and discuss their mathematical activities.The study will be conduct in February 2016 and analysis of collected data in March - April. The study results can help to develop and create teaching methods and content in how teachers can work with mathematics in a more inspiring and creative way. That means better approaches and conditions for children's mathematical education and development in preschool.

  • 1397. Øksnes, Maria
    et al.
    Samuelsson, Marcus
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Barns nej - ett steg mot ett hållbart samhälle2018Ingår i: Motstånd, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, s. 55-76Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 1398. Øksnes, Maria
    et al.
    Samuelsson, MarcusHögskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Motstand2017Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 1399. Øksnes, Maria
    et al.
    Samuelsson, MarcusHögskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Motstånd2018Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 1400. Øksnes, Maria
    et al.
    Samuelsson, Marcus
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Möte med motstånd är en existentiell fråga": Intervju med Gert Biesta2018Ingår i: Motstånd / [ed] Øksnes, M., & Samuelsson, M., Lund: Studentlitteratur AB, 2018, s. 143-160Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
2526272829 1351 - 1400 av 1403
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf