Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 101 - 150 av 217
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Höglund, Emma
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Korhonen, Elin
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Risker för psykisk ohälsa hos manliga intagna inom fängelsemiljön: en litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk ohälsa inom fängelser är mer frekvent än i det övriga samhället. Intagna i Sverige som avtjänar ett fängelsestraff är främst män och de står för 94% av alla interner. Tidigare studier har visat att fängelsemiljön och bristande psykiatrisk vård är två stora bidragande faktorer till att psykisk ohälsa är vanligt förekommande bland intagna.

    Syfte: Syftet med studien är att beskriva risker för psykisk ohälsa hos manliga intagna inom fängelsemiljön.

    Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie. Material från sex kvalitativa artiklar har analyserats och sammanställts.

    Resultat: Resultatet som framkom i litteraturstudien visade på två teman och dessa var: att inte längre vara en del av världen omkring och att anpassa sig till machokulturen. Subteman till dessa var: isolerad från omvärlden, förlorad kontroll och självbestämmande, brist på socialt stöd, kravet på att visa sig stark och påtvingad identitetsförändring.

    Konklusion: Risker för psykisk ohälsa inom fängelsemiljön bör uppmärksammas för att öka kunskapen och utveckla arbetet med intagna inom kriminalvården.

  • 102.
    Hökstrand, Johanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Melin, Gabriella
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Personcentrerad vård - Rutin eller paradigmskifte?: En hermeneutisk studie av en förändringsprocess med fokus på lärande2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur förverkligandet av den personcentrerade vården påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens möjlighet till lärande. Tillvägagångssättet och studieformen är en kvalitativ metodansats. Analysverktyget av det insamlade datamaterialet är en hermeneutisk tolkningslära för att få djupare förståelse genom att relatera olika delar i resultatet till en större helhet. I denna kandidatuppsats genomfördes intervjuer på ett sjukhus i Sverige med hälso- och sjukvårdspersonal. Vidare genomfördes observationer av tre stycken studiecirklar där förändringsledare medverkade som arbetade med implementeringen av den personcentrerade vården. Urvalet till intervjuerna och observationerna på sjukhuset var likriktat i form av kön och inställning till implementeringen av den personcentrerade vården.

    Vid tolkningen av datainsamlingen skapades tio kategorier som hänvisar till fyra teman. Under temat "Glappet" hör kategorierna: "distinktion teori och praktik" samt "vart är reflektionen?". Till temat "Paradoxen" hör kategorierna: "som man bäddar får man ligga" samt "delaktighet". Vidare har temat "Vägen dit" kategorierna: "kultur", "hur vi lär" samt "motstånd". Under temat "Min roll och mitt ansvar" finns kategorierna: "vad förväntas av mig?", "ifrågasättande av gränser" samt "undersjuksköterskan och berättelsen". Resultatet av intervjuerna visar att det sker ett lärande i det praktiska utövandet hos hälso- och sjukvårdspersonalen, medan vid observationerna fokuseras det på att implementeringen ska genomföras genom ett reflekterande förhållningssätt.

  • 103.
    Ilio, Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    "För mig är det viktigt med lärande i skolan om man ska kunna bli något i framtiden ...": En studie om några unga killar i en förort till Göteborg, med fokus på deras uppfattningar av villkor och förutsättningar för lärande i skolan2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Min studie handlar om unga killars uppfattning om lärandets betydelse i skolan. Mitt valda ämne går att relatera till mitt intresse för frågor som rör ungas villkor i segregerade förorter. Unga killar i förorten är ett ämne som förekommer mycket i media och, vanligtvis är det en negativ bild som framhävs. Min förförståelse av unga, förorten och lärande är dels för att jag själv en gång i tiden varit bosatt i en förort under några år, och gått i en skola som är belägen där.

    Syftet med denna studie handlar om några unga killar i en förort till Göteborg med fokus på deras uppfattning av villkor och förutsättningar för lärande i skolan. Skolan som har valts för studiens undersökning ligger i en av Göteborgs förorter. Metoden för studien är kvalitativ metod, och min studie har inspirerats av en hermeneutisk ansats. Jag har i denna studie valt att använda mig av intervjuer, där en semistrukturerad intervjuguide har utarbetats. För denna studie har åtta killar i åldern 14-15 år intervjuats. Teoretisk utgångspunkter som har valts till studien är lärande och motivation, lärarroll, individens sätt att tänka, delaktighet och inflytande, hälsa samt känsla av sammanhang. Studiens resultat visar unga killars olika perspektiv och förhållningssätt till lärande i skolan. Några av respondenterna uppvisar en positiv synsätt till skolan, och några upplever en negativ synsätt till skolan.

  • 104.
    Ingves, Wilhelm
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Jönsson, Linnéa
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Psykisk hälsa efter avslutad elitidrottskarriär: en litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Mellan 10 till 15 procent av alla tidigare elitidrottare upplever psykisk ohälsa efter avslutad karriär. Konsensusbegreppet miljö är en viktig del i vårdvetenskapen. För en före detta elitidrottare är personerna runt om individen en stor del av deras miljö. Familj, vänner, gamla lagkamrater och tränare är exempel på personer som påverkar en gammal elitidrottares miljö och hälsa.

    Syfte: Syftet är att beskriva psykisk hälsa hos elitidrottare efter avslutad elitidrottskarriär.

    Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt och analysen gjordes enligt Fribergs modell.

    Resultat: Resultatet består av två teman, stärkande övergång och personlig uppfattning och fyra subteman, vikten av socialt stöd, planerad avslutning, elitidrottslig identitet och attityd till sin prestation.

    Konklusion: En individ med en stödjande familj och umgänge tenderar att i större utsträckning lyckas positivt i sin nya karriär. Ett väl planerat avslut är också en bidragande faktor till före detta elitidrottares psykiska hälsa.

  • 105.
    Jedenius, Lovisa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Sundquist, Emelia
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Kvinnor med missbruksproblematik och deras upplevelser av behandling och återhämtning.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kvinnor med missbruksproblematik är en utsatt målgrupp. Det krävs mer evidensbaserad kunskap om kvinnors speciella behov för att förbättra vården Syfte: Den här studiens syfte var att beskriva upplevelser av behandling hos kvinnor med missbruksproblematik och vad som påverkar deras återhämtning. Metod: Den använda metoden är litteraturstudie, baserad på 13 kvalitativa artiklar Resultat: Tre teman framkom i resultatet; att ha stödjande relationer, att hitta en ny identitet och att bli bemött som en hel människa. Resultatet visar att de flesta kvinnor med drogmissbruk behöver stödjande relationer från professionella, familj och andra kvinnor med liknande erfarenheter. Resultatet visar också att de flesta kvinnorna hade en önskan att finna en ny identitet utanför sitt drogmissbruk och att varje kvinna ville bli bemött som en hel person. Konklusion Slutsatsen är att det är av största vikt att vården för kvinnor med missbruksproblematik är personcentrerad. För att kunna återhämta sig, behöver kvinnorna stöd från vårdpersonal för att finna egna strategier för att kunna utveckla sina relationer och sina nya identiteter

  • 106.
    Johansson, Ann-Caroline
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå. University of Gothenburg, Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy, Gothenburg, Sweden.
    Brink, Eva
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap. University of Gothenburg, Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy, Gothenburg, Sweden.
    Cliffordson, Christina
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Axelsson, Malin
    Malmö University, Department of Care Science, Faculty of Health and Society, Malmö.
    The function of fatigue and illness perceptions as mediators between self-efficacy and health-related quality of life during the first year after surgery in persons treated for colorectal cancer.2018Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 27, nr 7-8, s. E1537-E1548Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: The aim of the present study was twofold: 1) to measure changes in health-related quality of life (HRQoL), two dimensions of illness perceptions (i.e., consequences and emotional representations), fatigue and self-efficacy in persons treated for CRC during the first year after surgical treatment, and 2) to study how fatigue, illness perceptions and self-efficacy measured at 3 months affect HRQoL at 12 months post-surgery.

    BACKGROUND: There are fluctuations in HRQoL during the first year after treatment for colorectal cancer (CRC), and fatigue may negatively influence HRQoL. Illness perceptions (consequences and emotional representations) and self-efficacy have been shown to be associated with HRQoL in other cancer diagnoses. Concerning CRC, there is a lack of knowledge concerning how illness perceptions and self-efficacy change during recovery, and how these variables and fatigue at 3 months relate to HRQoL at 12 months.

    DESIGN: A prospective longitudinal design.

    METHODS: Thirty-nine persons surgically treated for colorectal cancer, of whom 17 had a colostoma, participated. HRQoL, fatigue, illness perceptions and self-efficacy were assessed using QLQ-C30, the Revised Illness Perception Questionnaire and the Maintain Function Scale. Descriptive and analytical statistics were used.

    RESULTS: No changes were reported in levels of HRQoL, fatigue, or illness perceptions. Self-efficacy was lower at 12 months compared to 3 months. Fatigue and one dimension of illness perceptions mediated the effect of self-efficacy at 3 months on HRQoL at 12 months.

    CONCLUSION: Persons treated for CRC who have lower self-efficacy 3 months post-surgery are inclined to have more negative illness perceptions concerning emotions and to experience more fatigue.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: Nurses need to support persons with fatigue and negative illness perceptions concerning emotions and to bolster their self-efficacy, i.e., carry out follow-up consultations focusing on illness management, symptoms, emotions and information on ways to increase self-efficacy. This article is protected by copyright. All rights reserved.

  • 107.
    Johansson, Hanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Rakovic, Anastasija
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Mannen bakom våldet: Riskfaktorer hos män som utövar våld mot kvinnor2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Våld i nära relationer är ett komplext etablerat samhällsproblem som leder till konsekvenser för individer och samhället. Genom en normaliseringsprocess trappas våldet upp och accepteras av både förövare och offer. Med skilda förklaringsmodeller kan våldet förstås utifrån olika perspektiv.

    Syftet med studien var att identifiera riskfaktorer hos män som utövar våld i nära relationer mot sin kvinnliga partner.

    En litteraturöversikt gjordes med nio kvantitativa artiklar och två kvalitativa artiklar. Databaserna som användes var Cinahl och psycINFO. Dataanalysen genomfördes enligt en trestegsmodell och artiklarna kvalitetsgranskades utifrån en kvalitetsgranskningsmall.

    Resultatet bestod av två huvudkategorier "Den våldsutövande mannen" och "Makt och vanmakt" med fyra subkategorier i respektive huvudkategori. Det framkom i resultatet att det finns riskfaktorer på både individ- och samhällsnivå för mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Substansmissbruk var den riskfaktor som framkom tydligast. Olika personliga egenskaper, impulskontrollstörning, upplevelser av våld i hemmet under barndomen, psykisk ohälsa och könsmaktstrukturer var andra återkommande riskfaktorer.

    För att förstå den komplexitet som finns kring mäns våld mot kvinnor behöver problemet synliggöras ur olika perspektiv och hanteras på både individ- och samhällsnivå. Riskbedömning bör inte utföras genom att se till enbart personliga egenskaper eller faktorer som finns på samhällsnivå utan ett helhetsperspektiv bör vara utgångspunkten för att identifiera män som kan vara potentiella förövare. Studien kan bidra med fördjupad kunskap inom området mäns våld mot kvinnor och hjälpa vårdpersonal identifiera riskfaktorer hos våldsutövande män i ett preventivt arbete.

  • 108.
    Johansson, Johanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Lidström, Sofia
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    "We are human beings, we are doing something, not just waiting to get that permission": En kvalitativ studie om flyktingars upplevelser av delaktighet i en stödgrupp2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att genom intervjuer med flyktingar skapa en bild av en supportgrupps funktion, vad det innebär att vara medlem, samt hur deltagandet i gruppen upplevs inverka på integrationsprocessen med avseende på lärande, empowerment och socialt kapital. Undersökningen är förlagd till Restad gårds flyktingförläggning och Supportgruppen och dess medlemmar står i fokus. En kvalitativ inriktning har valts för studien och 16 intervjuer utgör grunden för dess resultat. Studiens ändamål att fånga deltagarnas upplevelser ledde fram till en ansats inspirerad av fenomenologi. Resultatet visar att deltagande i Supportgruppen bidrar till ett utökat socialt kapital för medlemmarna – dels genom nya sociala nätverk, både på och utanför förläggningen, men också genom ett ökat socialt stöd inom gruppen. Ökad empowerment, då medlemmarna erhållit känslan av att kunna påverka sin egen situation, har kunnat ses. Detta har också kopplats till deltagande i gruppen. Resultatet visar vidare att olika former av lärande skett. Medlemmarna i Supportgruppen har dels utvecklat nya färdigheter, dels har de fått användning för sin egen kompetens men de har också fått möjlighet att situtionsanpassa sin kunskap till den nya kontext de hamnat i. Detta har gett dem olika former av livserfarenhet. Samtliga dessa faktorer har bidragit till en upplevelse av ökad integration och även en bättre hälsa hos medlemmarna i Supportgruppen på Restad gård.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 109.
    Johansson, Marielle
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Johansson, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Gymnasieelevers upplevda stress: och hur den påverkas av relationen till lärarna2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers upplevda stress, och om deras upplevda relationer till lärarna hade någon inverkan. En kvalitativ metod där ansatsen var inspirerad av fenomenologi har valts, och intervjuer med 18 respondenter från olika gymnasieskolor i Västra Götaland utgör grunden för studiens resultat. Resultaten visade att många gymnasieelever är stressade, och symptomen som de uppgav var då till exempel brist på kontroll, oro, uppgivenhet, spänning, sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter och kortsiktigt tänkande. De främsta orsakerna till deras upplevda stress var tidsbrist, mycket eget ansvar, höga krav, dåliga rutiner och dålig planering. Lärarna hade en stor inverkan på gymnasieelevernas upplevda stress, och deras sociala relationer var en viktig påverkansfaktor för elevernas hälsa och lärandeförmåga. Resultaten visade också att gymnasieelever tycker att stressförebyggande insatser behövs på skolorna, för att så många elever är stressade i dagens samhälle.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 110.
    Johansson, Mathilda
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Unga vuxnas upplevda hälsa: Och hur hälsan skiljer sig bland olika bostadsområden i samhället2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur unga vuxna upplever sin hälsa i olika bostadsområden samt undersöka skillnader som kan uppkomma i olika typer av områden (Tätort/storstad, landsbygd, utkanten av staden/förort och övrigt). Bakgrund: Hälsa är ett begrepp som är av stor betydelse för oss individer. Vad som påverkar vår hälsa är en individs levnadsvanor, omgivning, miljö etc. Hur individen uppfattar sin omgivning har en stor påverkan för hur denne sen uppfattar sin livssituation och sitt välbefinnande. Därför har jag valt att använda mig av en enkätundersökning för att undersöka hur faktorer i omgivningen påverkar deras hälsa och deras livsstil. Metod: Utifrån mitt syfte formulerades två frågeställningar: Ser levnadsvanorna olika ut bland unga vuxna i olika bostadsområden och i så fall på vilket sätt och vilken upplevelse har unga vuxna av trivsel och miljö i sina respektive bostadsområden? För att få svar på frågeställningen har jag som metod valt att göra en kvantitativ enkätundersökning som är bäst lämpad för att undersöka ett större material och därav kan man få ett mer generellt utlåtande. Resultat: Resultatet visade att det område där flest människor upplevde ohälsosamma levnadsförhållanden och en låg känsla av sammanhang, var i utkanten av staden/förorten. Detta kan förklaras med dels en känsla av otrygghet och faktorer i omgivningen, som enligt individerna, inte kunde tillgodose deras behov. Områden som staden/tätort och landsbygd var områden där människorna upplevde en mer tillfredsställande miljö och livssituation vilket gjorde att hälsan upplevdes som mest positiv i dessa områden.

  • 111.
    Karlsson, Carl-Johan
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Savefors, Jimmy
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Psykisk ohälsa inom elitidrott2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk hälsa är ett tillstånd av välbefinnande där individen kan klara av vanliga påfrestningar, kan arbeta produktivt och bidra till samhället. Inom elitidrotten ställs det höga krav på individen vilket genererar stora fysiska och psykiska påfrestningar för individen. Det gör elitidrottare till en utsatt grupp för psykisk ohälsa och risktagande beteenden.

    Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av psykisk ohälsa hos personer som utövar elitidrott.

    Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Artiklarna hämtades från Cinahl och PsycInfo. Litteraturöversikten är baserad på kvalitativa och kvantitativa artiklar. Både systematiska och osystematiska sökningar genomfördes vilket resulterade i tolv artiklar.

    Resultat: Erfarenheterna kring psykisk ohälsa hos elitidrottarna sammanfattades i tre teman: att leva upp till egna och andras förväntningar, bristande kunskap och stöd samt konsekvenser av psykisk ohälsa. Temat egna och andras förväntningar består av två subteman: att förändra sin identitet och att utsättas för stigmatisering.

    Konklusion: Den psykiska ohälsan inom elitidrotten ökar liksom den gör hos allmänheten i övrigt. Stigmatiseringen och bristen på kunskap kring psykisk ohälsa inom elitidrotten har visat sig vara stor. Det bör därför läggas mer resurser på utveckling och förbättring genom utbildning för att kunna ge bättre stöd till personer som drabbas av psykisk ohälsa inom elitidrotten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 112.
    Karlsson, Jan
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Winroth, Jan
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Bremander, Ann
    Högskolan i Halmstad.
    Haglund, Emma
    Högskolan i Halmstad.
    Lindgren, Eva-Carin
    Högskolan i Halmstad.
    Nyman, Carin Staland
    Högskolan i Halmstad.
    Holmqvist, Mats
    Högskolan i Halmstad.
    Lydell, Marie
    Högskolan i Halmstad.
    Förändringsledarskap vid digital transformation inom vård och omsorg: En sammanfattande rapport från kompetensutvecklingsprojektet ”Trygg motivation och inspiration” i Kungsbacka kommun 20182018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 113.
    Karlsson, Kajsa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Olsson, Rebecka
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Aggressiva och antisociala beteenden och dess relation till psykiatriska diagnoser hos gymnasieelever2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Den psykiska ohälsan och prevalensen av psykiatriska diagnoser har de senaste 20 åren ökat radikalt och idag beräknas 190 000 barn och ungdomar i Sverige lida av psykisk ohälsa. Ungdomar tenderar även i allt större utsträckning att uppvisa aggressiva och antisociala beteenden vilket idag utgör ett mycket stort problemområde i samhället.

    Syfte. Undersöka relationen mellan aggressiva och antisociala beteenden och närvaro av psykiatriska diagnoser hos svenska gymnasieelever.

    Metod. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats och empirisk utgångspunkt. Aggressiva och antisociala beteenden mättes med hjälp av mätinstrumentet "Life History of Aggression". Studiepopulation bestod av 286 gymnasieelever från en skola i Västsverige. I dataanalysen användes det icke parametriska testet Mann-Whitney U för att jämföra frekvensen av aggressiva och antisociala beteende hos deltagarna, som delades in i två grupper enligt eventuell närvaro eller frånvaro av psykiatrisk diagnos.

    Resultat. Nästan 12 % av samtliga gymnasieelever hade minst en psykiatrisk diagnos. Kvinnliga elever med psykiatrisk diagnos hade signifikant högre poäng i LHA Total (p = 0,012), Självriktad aggressivitet (p < 0,001), och Antisocialt beteende (p = 0,007), medan manliga elever med psykiatrisk diagnos skattade sig signifikant högre i LHA subskala Antisocialt beteende (p = 0,011) än deras klasskamrater med samma kön men utan existerande psykiatrisk diagnos.

    Konklusion. Närvaro av psykiatrisk diagnos kopplades till en ökad frekvens av antisocialt beteende hos svenska gymnasieelever. Kvinnliga elever med psykiatrisk diagnos hade en större benägenhet att rikta aggressiviteten mot sig själv medan manliga elever med psykiatrisk diagnos tenderade till att uppvisa mer utagerande aggressivitet.

  • 114.
    Kerekes, Nora
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Prison Adjusted Measure of Aggression (PAMA)2018Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 115.
    Kerekes, Nora
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Apelqvist, Susanne
    Swedish Prison and Probation Services, R&E, Norrköping, Sweden.
    Fielding, Cecilia
    Swedish Prison and Probation Services, R&E, Norrköping, Sweden.
    Anckarsäter, Henrik
    University of Gothenburg, Centre for Ethics, Law and Mental Health (CELAM), Institute of Neuroscience and Physiology, Gothenburg, Sweden.
    Nilsson, Thomas
    University of Gothenburg, Centre for Ethics, Law and Mental Health (CELAM), Institute of Neuroscience and Physiology, Gothenburg, Sweden.
    The Prison Adjusted Measure of Aggression (PAMA): Psychometric Characteristics of a New Tool Measuring Change in Aggressive Behaviors in Correctional Settings2018Ingår i: Psychiatry Research, ISSN 0165-1781, E-ISSN 1872-7123, Vol. 263, s. 130-138Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There is a need for instruments that can be used in correctional settings to measure changes in aggressive behaviors over a limited time period. This study aimed to validate an instrument (the Prison Adjusted Measure of Aggression, PAMA) that assesses specifically the past month’s aggressive behaviors and is adapted for use in correctional facilities. The psychometric properties of the self-rated and interview versions of the PAMA were explored and compared to those of two well-established measures of aggression: The Staff Observation Aggression Scale (SOAS); and the self-rate Aggression Questionnaire-Revised Swedish Version (AQ-RSV). The study group comprised 93 male and 59 female inmates, who were followed for two months. During the study, the prevalence of aggressive acts was observed and reported by SOAS. On two occasions, at monthly intervals, subjects reported their own aggressive behaviors using AQ-RSV and the self-report version of the PAMA; also, a psychologist conducted interviews according to PAMA. This study’s main finding was that the self-rated version of PAMA is a valid measure of different types and dimensions of aggression (physical and verbal aggression, hostility) and has acceptable psychometric properties. Therefore, PAMA could potentially be of value for use in correctional services evaluating aggression managing treatment interventions.

  • 116.
    Kerekes, Nora
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Brändström, Sven
    Washington University School of Medicine, Clinical Associate of the Center for Well-Being, St. Louis, MO, United States.
    Nilsson, Thomas
    University of Gothenburg, Centre for Ethics, Law and Mental Health (CELAM), Institute of Neuroscience and Physiology, Gothenburg, Sweden.
    Imprisoning Yoga: Yoga Practice May Increase the Character Maturity of Male Prison Inmates.2019Ingår i: Frontiers in Psychiatry, ISSN 1664-0640, E-ISSN 1664-0640, Vol. 10, artikel-id 406Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: A specific personality profile, characterized by low character maturity (low scores on the self-directedness and cooperativeness character dimensions) and high scores on the novelty seeking temperament dimension of the temperament and character inventory (TCI), has been associated with aggressive antisocial behavior in male prison inmates. It has also been shown that yoga practiced in Swedish correctional facilities has positive effects on the inmates' well-being and on risk factors associated with criminal recidivism (e.g., antisocial behavior). In this study, we aimed to investigate whether the positive effect of yoga practice on inmates' behaviors could be extended to include eventual changes in their personality profile. Methods: Male prison inmates (N = 111) in Sweden participated in a randomized controlled 10-week long yoga intervention trial. Participants were randomly assigned to either a yoga group (one class a week; n = 57) or a control group (free of choice weekly physical activity; n = 54). All the inmates completed the TCI questionnaire before and after the intervention period as part of an assessment battery. Results: After the 10-week-long intervention period male inmates scored significantly lower on the novelty seeking and the harm avoidance and significantly higher on the self-directedness dimensions of the TCI. There was a significant medium strong interaction effect between time and group belonging for the self-directedness dimension of character favoring the yoga group. Conclusion: A 10-week-long yoga practice intervention among male inmates in Swedish correctional facilities increased the inmates' character maturity, improving such abilities as their capability to take responsibility, feel more purposeful, and being more self-acceptant-features that previously were found to be associated with decreased aggressive antisocial behavior.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 117.
    Kerekes, Nora
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Falk, Örjan
    University of Gothenburg, Centre for Ethics, Law and Mental health (CELAM), Sweden.
    Brändström, Sven
    Washington University, Center for Well-being School of Medicine in St. Louis, USA.
    Anckarsäter, Henrik
    University of Gothenburg, Centre for Ethics, Law and Mental health (CELAM), Sweden.
    Råstam, Maria
    University of Gothenburg, Department of Clinical Sciences, Lund, Child and Adolescent Psychiatry, Lund University, Sweden; Gillberg Neuropsychiatry Centre, Sweden.
    Hofvander, Björn
    Lund University, Department of Clinical Sciences, Lund, Child and Adolescent Psychiatry, Sweden.
    The protective effect of character maturity in child aggressive antisocial behavior2017Ingår i: Comprehensive Psychiatry, ISSN 0010-440X, E-ISSN 1532-8384, Vol. 76, s. 129-137Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Childhood aggressive antisocial behavior (CD) is one of the strongest predictors of mental health problems and criminal behavior in adulthood. The aims of this study were to describe personality profiles in children with CD, and to determine the strength of association between defined neurodevelopmental symptoms, dimensions of character maturity and CD.

    METHODS: A sample of 1886 children with a close to equal distribution of age (9 or 12) and gender, enriched for neurodevelopmental and psychiatric problems were selected from the nationwide Child and Adolescent Twin Study in Sweden. Their parents rated them according to the Junior Temperament and Character Inventory following a telephone interview during which information about the children's development and mental health was assessed with the Autism-Tics, AD/HD and other Comorbidities inventory.

    RESULT: Scores on the CD module significantly and positively correlated with scores on the Novelty Seeking temperament dimension and negatively with scores on character maturity (Self-Directedness and Cooperativeness). In the group of children with either neurodevelopmental or behavioral problems, the prevalence of low or very low character maturity was 50%, while when these two problems coexisted the prevalence of low or very low character maturity increased to 70%. Neurodevelopmental problems (such as: oppositional defiant disorder, symptoms of attention deficit/hyperactivity disorder and autism spectrum disorder) and low scores on character maturity emerged as independently significant predictors of CD; in a multivariable model, only oppositional defiant symptoms and impulsivity significantly increased the risk for coexisting CD while a mature self-agency in a child (Self-Directedness) remained a significant protective factor.

    CONCLUSION: These results suggest that children's willpower, the capacity to achieve personally chosen goals may be an important protective factor - even in the presence of neurodevelopmental and psychiatric problems - against progressing into persistent negative outcomes, such as aggressive antisocial behaviors.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 118.
    Kerekes, Nora
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Fielding, Cecilia
    R&E, Swedish Prison and Probation Services, Norrköping, Sweden.
    Apelqvist, Susanne
    R&E, Swedish Prison and Probation Services, Norrköping, Sweden.
    Yoga in Correctional Settings: A Randomized Controlled Study2017Ingår i: Frontiers in Psychiatry, ISSN 1664-0640, E-ISSN 1664-0640, Vol. 8, artikel-id 204Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The effect of yoga in the reduction of depressive symptoms, anxiety, stress, anger as well as in the increased ability of behavioral control has been shown. These effects of yoga are highly relevant for prison inmates who often have poor mental health and low impulse control. While it has been shown that yoga and mediation can be effective in improving subjective well-being, mental health, and executive functioning within prison populations, only a limited number of studies have proved this, using randomized controlled settings. Methods: A total of 152 participants from nine Swedish correctional facilities were randomly assigned to a 10-week yoga group (one class a week; N=77) or a control group (N=75). Before and after the intervention period, participants answered questionnaires measuring stress, aggression, affective states, sleep-quality and psychological well-being, and completed a computerized test measuring attention and impulsivity. Results: After the intervention period, significant improvements were found on 13 of the 16 variables within the yoga group. (e.g., less perceived stress, better sleep quality, an increased psychological and emotional well-being, less aggressive and antisocial behavior) and on two within the control group. Compared to the control group, yoga class participants reported significantly improved emotional well-being and less antisocial behavior after ten weeks of yoga. They also showed improved performance on the computerized test that measures attention and impulse control. Conclusion: It can be concluded that the yoga practiced in Swedish correctional facilities has positive effects on inmates’ well-being and on considerable risk factors associated with recidivism, such as impulsivity and antisocial behavior. Accordingly, the results show that yoga practice can play an important part in the rehabilitation of prison inmates.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 119.
    Kinde, Josefine
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Lindström, Cecilia
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Rehabilitering med stöd av djur vid psykisk ohälsa: En empirisk studie ur ett personalperspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Mental illness is a complex concept which comprises conditions from mild mental issues to serious mental illness and disabilities. During the recent time, the amount of mental illness has increased and rehabilitation efforts supported by animals have surfaced, one being Green rehabilitation. Research based on the perspective of clients indicate that animals and the nature can positively affect individuals with mental illness.Aim: The aim of the study was to highlight the staff's experiences of rehabilitation with the support of animals, directed at individuals living with mental illness. Method: The study was conducted empirically with a qualitative approach. The collection of data was performed thru five interviews with staff active in Green rehabilitation establishments supported by animals. The material was analysed using Graneheim and Lundmans qualitative content analysis. Result: The result of the study showed that the staff experiences a positive effect from efforts supported by animals and it being stimulating for the participant's mental health. During interviews, the staff repeatedly brought up that the animals helps to open the opportunity for natural and non-demanding meetings, which is why "The undemanding meeting" is the theme of the study. The sub-themes developed during the study was positive relations and spontaneous conversations. The undemanding meeting can contribute to more natural conversations and revealing the underlying problem can happen more naturally. Since the work with animals help to flatten the imbalance of power and help to carry natural conversations, this can lead to a better mental health.

  • 120.
    Kohkoinen, Caroline
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Ögren, Linda
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Barns upplevelser av våld i hemmet: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje barn är i behov av en trygg och hälsosam uppväxt, men det är inte verkligheten för alla barn. Studier visar att barn som upplever våld i hemmet utsätts för lidande och våldet kan orsaka psykisk ohälsa för barnet. Det finns lagar som ska skydda barn men det räcker inte för att garantera trygghet för barnet. Därför är det viktigt att barn får en trygg och säker uppväxt med trygga anknytningspersoner för att förhindra lidande.

    Syfte: Syftet i studien är att beskriva barns upplevelser av våld i hemmet.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på sju kvalitativa och två kvantitativa artiklar. Artiklarna är framtagna från två databaser; Cinahl och PsycINFO.

    Resultat: Resultaten visar att barn som upplever våld i hemmet blir negativt påverkade, både psykiskt och emotionellt. Vanliga konsekvenser av att uppleva våld visade sig vara ångest, depression och PTSD. Barnens anknytning till föräldrarna påverkades också negativt. Barnen upplevde olika negativa känslor som en konsekvens av våldet.

    Konklusion: Barn som upplever våld i hemmet faller offer för våldet där psykosomatiska och känslomässiga symtom ofta är en konsekvens. En otrygg anknytning kan leda till att tilliten till vuxna skadas. Professionella som arbetar med barn måste ha god kompetens när det kommer till att upptäcka tecken på att barnet upplever våld i hemmet. Denna studie kan användas som stöd för professionella som arbetar med barn, andra vuxna i barnets närhet samt för barn som upplever liknande situationer.

  • 121.
    Kostmann, Ebba
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Nilsson, Lena A.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Children's Perspectives on Health.: What Makes Children Feel Good According to Themselves?2012Ingår i: International Journal of Education, ISSN 1948-5476, E-ISSN 1948-5476, Vol. 4, nr 1, s. 1-11Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The object of this study is to examine children’s perspectives on health and what elements make them feel good. Health promoting contributions rarely emanate from children’s perspectives but most often from a child perspective, what adults consider children need in order to feel well. There are relatively few studies made from children’s viewpoints on health - children should be made more involved in the shaping of health interventions. The study was carried out at two nine-year compulsory schools in Western Sweden, 78 pupils aged 9 through 11years participated. To collect the material interviews was the principal source, and the result is mainly supported by an analysis of the contents from 52 interviews. What the children declared to be the most important element for health were relations. This circumstance was stated in 88 percent of the interviews, and it was in substance the relations to family and friends that were brought up. A condition to lift children’s perspectives is that they are taken seriously, that their part-taking leads to influence and a real utilization of their opinions. A conclusion from this study is that activities that handle health for children and young people should consider children’s perspectives: partly through focusing the work on promoting children’s social and familial relations, and partly to let the children participate more in the final shape of contents and working methods.

  • 122.
    Kratzer, Kajsa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Strand, Linda
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Från idé till praktik, en enkel väg?: En studie av föräldrars uppfattning av verksamheten på en familjecentral2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien undersöker småbarnsföräldrars uppfattningar om en familjecentral i en västsvensk kommun. En familjecentral är en verksamhet där barnavårdscentral, barnmorskemottagning, öppna förskola samt kurator samverkar för familjers skull. Det är en kvalitativ studie som tagit inspiration av en fenomenografisk ansats. Datainsamlingen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med ett bekvämlighetsurval av föräldrar som besökt familjecentralen. I den kommun där undersökningen har genomförts har det arbetats fram en översiktsplan och det är denna översiktsplan vår studie utgår ifrån. Syftet med studien är att ta reda på vilka uppfattningar som småbarnsföräldrarna har om familjecentralen som verksamhet och hur väl det grundläggande syftet med familjecentralen följs i praktiken. Kommunen planerar att öppna ytterligare en familjecentral och vår studie lyfter fram de delar som föräldrarna identifierar som viktiga samt eventuella brister och studien skulle kunna utgöra ett underlag vid uppstartandet av en ny familjecentral. Detta för att skapa möjligheter för att främja och förbättra verksamheten.

    Teoretiskt utgår studien från både ett salutogent perspektiv, som handlar om att se hälsans ursprung och på vilket sätt de faktorer som främjar hälsan skulle kunna identifieras i familjecentralen som verksamhet samt ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Där synen på människan är att hon lever i ständig förändring och lärande i den kontext som denne befinner sig i. Genom att se familjecentralen som en arena i ett socialt sammanhang appliceras dessa teorier. En genomgång av dokument som handlar om hur familjecentralen är tänkt att vara har bearbetats för att jämföra med föräldrarnas uppfattningar.

    Resultatet visar på en verksamhet som upplevs som positiv av de föräldrar som besöker den. Samtliga intervjupersoner berättar att det är en positiv upplevelse att besöka familjecentralen och att dess grundläggande syfte med att skapa en mötesplats, där stöd och råd kan fås, uppnås. De flesta föräldrarna upplever att de blir mycket väl bemötta och att de känner sig trygga med att de får den hjälp de behöver men även att de får ett socialt behov uppfyllt. Många poängterar att de kommer till familjecentralen för barnens skull, för att de ska få träffa andra barn och vänja sig vid att samsas med dem. Många av föräldrarna känner sig stärkta av verksamheten och har haft hjälp av dem vid händelser eller perioder i livet som varit svåra. De flesta vittnar om att det sammantaget är personalen, bemötandet och det sociala samspelet som gör att de fortsätter besöka familjecentralen och den kunskap som de tillhandahålls där. Det som har varit mindre bra är att den lokal som verksamheten befinner sig i är alltför liten, den svarar oftast inte upp till den efterfrågan som finns på verksamheten. En del föräldrar efterlyser även en helhetssyn på familjen då de har upplevt att det inte har varit av samma vikt att föräldrarna själva som egna personer mår bra utan att fokus har legat på att barnet mår bra. En helhetssyn skulle enligt föräldrarna innebära att det är lika viktigt att föräldrarna mår bra för att barnet ska kunna må bra fullt ut.

  • 123.
    Kron, Ninni
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Hemberg, Malin
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Personalens erfarenheter av behandlingsarbete inom SiS2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Syftet och målet när en ungdom placeras inom Statens Institutionsstyrelse (SiS) är att bryta det destruktiva beteendet. Den individuellt anpassade behandlingen och vården fokuserar på att bryta ett missbruk eller det kriminella beteendet. Studier har visat att det är svårt att vända ett negativt beteende och att de flesta ungdomar som tidigare placerats på behandlingshem inom statens institutionsstyrelse än en gång hamnar åter i brottslighet. Studien avser att fokusera på personalens erfarenhet av hur individualiserad behandling och vård fungerar inom institutionerna.

    Syfte: Syftet är att beskriva personalens erfarenheter av behandlingsarbete inom SiS.

    Metod: Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Studien genomfördes genom intervjuer med åtta behandlingspedagoger. Denna studie fokuserar på personalvärden, normer, grundläggande uppfattningar och verklighetsperspektiv, som kommer att berätta om den behandling som utförs på institutionerna.

    Resultat: Studien resulterade i tre kategorier: Behandlingsmetoders påverkan på behandlingsarbetet, motivation och individanpassning och en balansgång att bevara en bra relation.

    Slutsats: Behandlingspersonalens erfarenheter av individanpassad vård i förhållande till unga män som är oftast positiva. Personlig vård anses vara det bästa alternativet för ungdomar med olika problem. Eftervård och stöd efter sin tid på SiS ses som en svårighet och det är därför många unga faller tillbaka i samma situation som tidigare.

  • 124.
    Kullgren, Carina
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Filmarbetare i den nya ekonomin2011Ingår i: Att göras till filmarbetare / [ed] Herrman, Margareta, Nora: Nya Doxa , 2011, s. 11-35Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 125.
    Kullgren, Carina
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Jan i Skrolycka: en far i fiktiv gestaltning2005Ingår i: I Selma Lagerlöfs värld: fjorton uppsatser / [ed] Karlsson, Maria, Vinge, Louise, Eslöv: B. Östlings bokförlag Symposion , 2005, s. 210-239Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 126.
    Kullgren, Carina
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    På tal om film: Regissörer om regi, stil och politik2009Ingår i: Film mellan industri och estetik: Kulturvetenskapliga perspektiv på film och filmproduktion / [ed] Fredrik Sunnemark, Trollhättan: Högskolan Väst , 2009, s. 40-89Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 127.
    Kullgren, Carina
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Socialt inkluderande aktivitetscentrum i Grästorp2018Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 128.
    Kullgren, Carina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Herrman, Margaretha
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur.
    Pitchen: att sälja idéer och skapa yrkespositioner inom filmbranschen2010Ingår i: Konst- och kultursektorn: ett pionjärområde för ett arbetsliv i omvandling / [ed] Flisbäck, Marita, Lund, Anna, Växjö: Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskaper , 2010, 1., nr 4, s. 51-69Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 129.
    Kullgren, Carina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Herrman, Margaretha
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Asplund Carlsson, Maj
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Learning to produce or learning to pitch?: Educating for the film industry2010Ingår i: Oxford Ethnography and Education Conference: Tuesday 7th and Wednesday 8th September 2010, 2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 130.
    Kurdian, Nancy
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Ali, Nourah
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Kvinnors erfarenheter som nyanlända under den första tiden i Sverige, med fokus på förutsättningar för hälsa och lärande2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Flyktingströmmen är ett ämne som har berört oss sedan hösten 2015 och därför har vi inspirerats av ämnet integration. Vi anser att hälsa och lärande kan förknippas med villkor och förutsättningar och vi har valt att fokusera på asylsökande kvinnor som utgångspunkt för vår studie. Syftet med studien är att undersöka en grupp kvinnors erfarenheter av vara nyanlända i Sverige med betoning på hälsa och lärande. Migrationsverket (2015a) bekräftar att det är fler män än kvinnor som migrerar till Sverige. Kvinnor är inte alltid i fokus för forskning och därför ser vi att det blir viktigt att få kunskap och medvetenhet om kvinnors situation.

    Vår studie är utformad utifrån kvalitativ metod och har inspirerats av en hermeneutisk ansats, intervjuer utgör därför underlag till denna studie. Vi har genomfört 15 intervjuer och utarbetat en semistrukturerad intervjuguide. Respondenterna är kvinnor från 19 år och uppåt. De valda teoretiska utgångspunkterna är teorier om lärande av John Dewey (1999) och Paulo Freire (1996).

    Resultatet visar att villkor och förutsättningar har en viktig betydelse under den första tiden i Sverige. Exempel på sådana villkor och förutsättningar är boendet som miljö, det sociala livet, väntetiden, integrationen och den upplevda hälsan. Kultur och framtid är också aspekter som har en viktig dimension i att förstå det nya landet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 131.
    Landry, M.
    et al.
    University of Bordeaux, IINS, CNRS UMR 5297, Bordeaux, France.
    Bouchatta, O.
    Cadi Ayyad University, LPNB URAC 37, Marrakesh, Morocco.
    M’Hamed, S. B.
    Cadi Ayyad University, LPNB URAC 37, Marrakesh, Morocco.
    Bouali-Benazzouz, R.
    University of Bordeaux, IINS, CNRS UMR 5297, Bordeaux, France.
    Kerekes, Nora
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Fossat, P.
    University of Bordeaux, IINS, CNRS UMR 5297, Bordeaux, France.
    Bennis, M.
    Cadi Ayyad University, LPNB URAC 37, Marrakesh, Morocco.
    Mechanisms of pain hypersensitivity in a pharmacological mouse model of attention-deficit/hyperactivity disorder2017Ingår i: Journal of Neurochemistry, ISSN 0022-3042, E-ISSN 1471-4159, Vol. 142, nr 1, SI, artikel-id WTH13-07Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 132.
    Larsson, Emma
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Rundström, Malin
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    En sjuk tillvaro: Anhörigas upplevelser av att leva med en närstående som lider av schizofreni2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Next of kin's part and participation in the life of a family member who suffers from schizophrenia has gone through big changes over time. The situation that is created greatly affects the family not only in the relationships with each other but the family member's everyday life. Schizophrenia is a severe illness that carries a negative stigma of how it manifests. This inevitably leads to negative effects on the family.

    Aim: To describe next of kin's experience of having a close kin who suffers from schizophrenia.

    Method: The chosen method was a literature review. The data for the study was collected through systematic searches and secondary searches. A total of eight qualitative articles were included and one article with mixed method. The data was analyzed after a model for literature reviews where the data was compiled and divided after themes.

    Result: The study's result generated four themes and ten subthemes. The themes where (1) A palpable turning point in life. (2) An impact on the relationships. (3) Contact with healthcare. (4) Consequences in everyday life.

    Conclusion: To have a family member that suffers from schizophrenia results in consequences in several part of the next of kin's life. The majority of these consequences are negative but the next of kin still have hopes for the future.

  • 133.
    Lester, Nigel
    et al.
    Washington Univ, Sch Med, Dept Psychiat, Ctr Well Being, St Louis, MO 63110 USA..
    Garcia, Danilo
    Washington University School of Medicine, Department of Psychiatry, Center for Well-Being, St. Louis, MO, United States.
    Lundström, Sebastian
    Univ Gothenburg, Ctr Eth Law & Mental Hlth CELAM, Inst Neurosci & Physiol, Gothenburg, Sweden.
    Brändström, Sven
    Univ Gothenburg, Ctr Eth Law & Mental Hlth CELAM, Inst Neurosci & Physiol, Gothenburg, Sweden.
    Råstam, Maria
    Lund Univ, Dept Clin Sci, Lund, Sweden.
    Kerekes, Nora
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap. University of Gothenburg, Centre for Ethics, Law and Mental Health (CELAM), Institute for Neuroscience and Physiology, Sweden; Swedish Prison and Probation Service, Gothenburg, Sweden.
    Nilsson, Thomas
    Univ Gothenburg, Ctr Eth Law & Mental Hlth CELAM, Inst Neurosci & Physiol, Gothenburg, Sweden.
    Cloninger, C Robert
    Washington University School of Medicine in St. Louis, St Louis, USA.
    Anckarsäter, Henrik
    Univ Gothenburg, Ctr Eth Law & Mental Hlth CELAM, Inst Neurosci & Physiol, Gothenburg, Sweden.
    The genetic and environmental structure of the character sub-scales of the temperament and character inventory in adolescence.2016Ingår i: Annals of General Psychiatry, ISSN 1744-859X, E-ISSN 1744-859X, Vol. 15, artikel-id 10Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The character higher order scales (self-directedness, cooperativeness, and self-transcendence) in the temperament and character inventory are important general measures of health and well-being [Mens Sana Monograph 11:16-24 (2013)]. Recent research has found suggestive evidence of common environmental influence on the development of these character traits during adolescence. The present article expands earlier research by focusing on the internal consistency and the etiology of traits measured by the lower order sub-scales of the character traits in adolescence.

    METHODS: The twin modeling analysis of 423 monozygotic pairs and 408 same sex dizygotic pairs estimated additive genetics (A), common environmental (C), and non-shared environmental (E) influences on twin resemblance. All twins were part of the on-going longitudinal Child and Adolescent Twin Study in Sweden (CATSS).

    RESULTS: The twin modeling analysis suggested a common environmental contribution for two out of five self-directedness sub-scales (0.14 and 0.23), for three out of five cooperativeness sub-scales (0.07-0.17), and for all three self-transcendence sub-scales (0.10-0.12).

    CONCLUSION: The genetic structure at the level of the character lower order sub-scales in adolescents shows that the proportion of the shared environmental component varies in the trait of self-directedness and in the trait of cooperativeness, while it is relatively stable across the components of self-transcendence. The presence of this unique shared environmental effect in adolescence has implications for understanding the relative importance of interventions and treatment strategies aimed at promoting overall maturation of character, mental health, and well-being during this period of the life span.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 134.
    Lind, Britt-Marie
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    BHV sjuksköterskors erfarenheter av Bamse hälsosamtal vid 4-års besöket på BVC2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: The child health care in Sweden has a health program for children of various ages. Traditionally, the child health nurse would turn to the parents to talk about the child's health and lifestyle habits. This often results in a communication that does not involve the child. To involve the child more, new routines have been implemented during health care visits. The implementation of artifacts, such as puzzles (Bamsepussel) and cartoons, has given the child health nurses tools to communicate more directly with the child. Aim: To describe the child health nurses' experiences of using the Bamse program when communicating with the child during its four-year checkup at the child health center. Method : Child health nurses (n=8) were interviewed during a semi structured interview used openended questions, recorded as digital audio files. Their answers were transcribed verbatim and then analyzed using qualitative content analysis. Results: The child health nurses describes experiences of the Bamse program as timeconsuming, involvement and interaction and a learning tool. Conclusion: The Bamse program tool is effective, and the joy that Bamse conveys creates an environment that leads to child participation and interaction. Bamse is time consuming as it takes time to communicate with the child. The child health nurses experience a sense of purpose and joy through this method of working. In-service training is requested.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 135.
    Lindström, Bengt
    et al.
    Norwegian University of Science and Technology, Center for Health Promotion Research, Trondheim, Norway..
    Eriksson, Monica
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Salutogenesi: Una guida per promuovere la salute2018 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 136.
    Lundgren, Michelle
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Klarheden, Michaela
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Sluta missbruka substanser: vilka förutsättningar är viktiga i svensk kontext?2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Substansmissbuk är ett utbrett samhällsproblem som har konsekvenser för psykisk hälsa, fysisk hälsa, ekonomi och relationer. Substansmissbruk innebär missbruk av substanser som alkohol, narkotika och/eller läkemedel. I Sverige finns det cirka 880 000–900 000 personer som har ett pågående substansmissbruk. Idag finns det rekommendationer för vård vid substansmissbruk, för att dessa rekommendationer ska kunna följas är det viktigt att det finns samverkan mellan hälso- och sjukvården, psykiatrin, primärvården och socialtjänsten. Idag finns det behov av kompetenshöjning och utbildning för att förbättra vården. Vård- och stödinsatserna bör anpassas utifrån principen om personcentrerad vård i största möjliga mån.

    Syfte: Syftet var att beskriva personliga och omgivande förutsättningar för återhämtning vid substansmissbruk i Sverige.

    Metod: Den valda metoden var litteraturöversikt. Både kvantitativ och kvalitativ forskning användes som underlag, sammanlagt valdes tio artiklar ut. Analysen utgick ifrån Fribergs (2017) trestegsmodell.

    Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier; Den unika människan, värdigt liv och vård och behandling med sju subkategorier Insiktens betydelse, relationers värde, känslomässig påverkan, meningsfull sysselsättning, hemmets trygghet, struktur som stöd och professionellas betydelse. Dessa kategorier beskrev viktiga förutsättningar för återhämtning vid substansmissbruk.

    Konklusion: Framgångsfaktorerna vid återhämtningen var sällan isolerade, de bestod av ett samspel mellan olika faktorer i en persons liv. De allra viktigaste förutsättningarna var ett stöttande socialt nätverk, den egna viljan samt en regelbunden och strukturerad behandling. Substansmissbruk innebär en komplex problembild, ofta med flera sammansatta problem. Denna komplexitet gjorde att det ibland är svårt för vårdpersonal att bemöta dessa personer.

  • 137.
    Lundh Snis, Ulrika
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Nilsson, Ann
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för medier och design.
    Nilsson, Lena A.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Pareto, Lena
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för medier och design.
    Petersen, Ann-Louise
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Spante, Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Wicke, Kurt
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Nordic Innovation Networks in Education: Dealing with Educational Challenges with Cross Boarder Collaboration and User Driven Design2012Ingår i: Uddevalla Symposium 2012 : Entrepreneurship and Innovation Networks. Revised papers presented at the 15th Uddevalla Symposium 14-16 June, 2012, Faro, Portugal. / [ed] Bernhard, Irene, 2012, s. 553-571Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This is an EU-funded project related to cross boarder collaboration for educational purposes supported by information and communication technologies between Danish, Norwegian and Swedish schools. The project started in 2011 and extends to 2014 so this empirically dominated paper reports on early findings related to cross-border collaboration challenges. The aim of the project is to develop innovative cross-border teaching models by the means of user-driven, practice-based co-design processes between practitioners and researchers. In the first year, 18 classes from 13 schools in Denmark, Norway and Sweden in the Öresund-Kattegatt-Skagerack region participated. Organized in so called Nordic class-match groups (consisting of students and teachers from one class in each country) new cross-border teaching models are co-created, tested and evaluated in an iterative process. Since teaching models are subject dependent, the project develop teaching models in several subject domains, i.e. math, language, science and social studies / history. Heretofore findings show, however, that organizational and technical issues have superseded and squeezed out subject-oriented discussions due to surprisingly many practical issues that needed to be handled first. We have identified three major thresholds to overcome. The first is related to technical difficulties in schools when diverse IT systems are to be synchronized. The second threshold concerns scheduling coordination difficulties in order to allow synchronous cross boarder collaboration. The third threshold concerns linguistic and communication difficulties rooted in participants communicating in their respective Nordic language. Being able to communicate within Nordic languages are explicit learning goals in all three schools systems, and therefore part of the project aim and consequently all participants are expected to use their native languages when communicating. The next phase of the project is therefore to find solutions to these technical, organizational and linguistic barriers, and already now we see some barrier breaking models taking shape in the active network of Nordic teachers, students, school leaders, IT support teams and researchers.

     

  • 138.
    Lundström, Sofia
    et al.
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Halmstad, Sweden.
    Jormfeldt, Henrika
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Halmstad, Sweden.
    Hedman Ahlström, Britt
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Skärsäter, Ingela
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Halmstad, Sweden.
    Health-related lifestyle and perceived health among people with severe mental illness: Gender differences and degree of sense of coherence.2019Ingår i: Archives of Psychiatric Nursing, ISSN 0883-9417, E-ISSN 1532-8228, Vol. 33, nr 2, s. 182-188Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    People with severe mental illness (SMI) experience an increased risk of physical ill health and premature death, which appears to be partly related to unhealthy lifestyle habits. The aim of this study was to describe the distribution of health-related lifestyle habits and perceived health among people with severe mental illness. A further aim was to explore if there were any gender differences or differences based on degree of sense of coherence. The study adopted a cross-sectional design based on data from 65 people with SMI. The results show that degree of Sense of Coherence (SOC) does have relevance for perceived health and for dimensions of Quality of Life (QOL). Furthermore, among the participants with strong SOC, there were less daily smokers and they seemed to have less sedentary leisure time than those with low SOC. Men reported more anxiety/depression than women and women ate fruit more often than men, otherwise there were no gender differences. In comparison with the general population, people with SMI show a higher Body Mass Index are more sedentary, more often daily smokers, have lower SOC and perceive a lower QOL. This emphasizes the importance of health-promotion support that focuses on lifestyle changes, and support for strengthening SOC and QOL for people with SMI. © 2018 Elsevier Inc.

  • 139.
    Lundström, Sofie
    et al.
    Halmstad University , School of Health and Welfare, Halmstad , Sweden.
    Hedman Ahlström, Britt
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Jormfeldt, Henrika
    Halmstad University , School of Health and Welfare, Halmstad , Sweden.
    Eriksson, Helena
    Halmstad University , School of Health and Welfare, Halmstad , Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    Halmstad University , School of Health and Welfare, Halmstad , Sweden.
    The Meaning of the Lived Experience of Lifestyle Changes for People with Severe Mental Illness.2017Ingår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 38, nr 9, s. 717-725Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to elucidate the meaning of the lived experience of lifestyle changes as perceived by people with severe mental illness (SMI). People with SMI who have experience in managing lifestyle changes were interviewed (n = 10). The interviews were analyzed with a phenomenological hermeneutic approach. The findings reveal three themes: (1) struggling with inner and outer limitations, (2) on one's own but together with others and (3) longing for living a life in harmony. The meaning of lifestyle changes can be understood as a person's internal and external endeavors to make well-considered decisions about lifestyle changes. Support should focus on strengthening the person's self-efficacy and should be based on the person's experiences.

  • 140.
    Lundström, Sofie
    et al.
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Halmstad, Sweden.
    Jormfeldt, Henrika
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Halmstad, Sweden.
    Hedman Ahlström, Britt
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Skärsäter, Ingela
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Halmstad, Sweden.
    Mental health nurses' experience of physical health care and health promotion initiatives for people with severe mental illness2020Ingår i: International Journal of Mental Health Nursing, ISSN 1445-8330, E-ISSN 1447-0349, Vol. 29, nr 2, s. 244-253Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Health care for people with severe mental illness is often divided into physical health care and mental health care despite the importance of a holistic approach to caring for the whole person. Mental health nurses have an important role not only in preventing ill health, but also in promoting health, to improve the overall health among people with severe mental illness and to develop a more person-centred, integrated physical and mental health care. Thus, the aim of this study was to describe mental health nurses' experiences of facilitating aspects that promote physical health and support a healthy lifestyle for people with severe mental illness. Interviews were conducted with mental health nurses (n = 15), and a qualitative content analysis was used to capture the nurse's experiences. Analysis of the interviews generated three categories: (i) to have a health promotion focus in every encounter, (ii) to support with each person's unique prerequisites in mind and (iii) to take responsibility for health promotion in every level of the organization. The results show the importance of a health promotion focus that permeates the entire organization of mental health care. Shared responsibility for health and health promotion activities should exist at all levels: in the person-centred care in the relation with the patient, embedded in a joint vision within the working unit, and in decisions at management level.

  • 141.
    Magnusson, Ann-Sofie
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Eriksson, Monica
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Barnkonventionen på samhällsagendan?: En studie om förekomst av konventionen i svensk tryckt press och på webb.2019Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 96, nr 4, s. 585-593Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Sverige ratificerade FN:s konvention om barns rättigheter, barnkonventionen, 1990. Juni 2018 beslutade riksdagen att göra barnkonventionen till svensk lag. Barnkonventionen har således varit en del av svenska samhället under trettio år. Huruvida människor känner till detta kan hänga samman med i vilken utsträckning svenska medier uppmärksammat barnkonventionen och dess eventuella status som svensk lag. En utgångspunkt är mediers roll i samhället. Det handlar om att ge information, granska makt, visa på olika uppfattningar och skapa underlag för debatt och beslut. I studien undersöks om barnkonventionen omnämns i svenska medier, ifall det nämns med koppling till lag och ifall det sker förändringar över tid.

  • 142.
    Magnusson, Felicia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Malcolm, Malin
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    "Det går inte att bara fånga dem": en fenomenologisk studie om en grupp nyanlända ungdomars upplevelser av skola, fritidsaktiviteter och integration2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur en grupp nyanlända ungdomar i åldrarna 16-24 år uppfattar och erfar om, och på vilket sätt, skola och fritidsaktiviteter kan fungera som stödjande miljöer för lärande och integration. Studien har genomförts på Sveriges, i nuläget, största asylboende beläget i Vänersborgs kommun. Val av målgrupp, ingångsämnen och frågeställningar motiveras genom att belysa vissa delar av de asylsökande ungdomarnas situation. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har det genomförts nio intervjuer där totalt tolv personer deltog, med en fenomenologisk ansats som utgångspunkt. Den insamlade datan har bearbetats och behandlats med inspiration hämtad från analysmetoden interpertative phenomenological analysis (IPA). Resultatet av den slutliga analysen lyfter tre teman som framkommit som gemensamt för deltagarnas intervjuer. Samtliga deltagare menar att det finns en strävan efter att bli en del av det svenska samhället men att de i nuläget kan uppleva en känsla av utanförskap gentemot svenska medborgare. Ungdomarna önskar att det fanns fler möjligheter för dem som asylsökande att umgås med svenska ungdomar. Genom att skapa någon form av relation till svenskar, tror deltagarna att det kan ha en positiv inverkan på bland annat deras skolgång, språkutveckling och väg in i samhället.

  • 143.
    Melke, Gabriel
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Gül, Johannes
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Varför spela och varför sluta?: En studie av fotbollsspelande i ungdomsåren och dess effekter på det mentala välbefinnandet, utifrån vuxna mäns tillbakablickande2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens huvudsyfte är att belysa innebörden av ett medlemskap i en fotbollsförening med fokus på aktivitetens betydelse för det mentala välbefinnandet. Empirin utgörs av intervjuer med vuxna män som är eller varit aktiva spelare. Ambitionen har varit att försöka fånga orsaker till att man börjar spela, att man fortsätter men också orsaker till varför man slutar. Fokus ligger på den mentala hälsan och vår avsikt har varit att undersöka vilka effekter aktiviteten har. Metoden är kvalitativ i det att vi genomfört intervjuer med 16 män födda mellan 1987-1991. respondenterna är således mellan 26 och 30 år gamla, några har slutat spela, några håller fortfarande på, men gemensamt är att de "i backspegeln" kan se tillbaka på medlemskapets/aktivitetens betydelse för det mentala välbefinnandet. Den teoretiska ramen utgörs främst av ett pedagogiskt perspektiv, ett socialt perspektiv samt till viss del av hälsoperspektiv.

    Resultatet har främst delats upp i tre teman, med anknytning till lika många frågeställningar i denna studie. Dessa teman innehåller totalt 6 underkategorier, vilkas information förklarar att det mentala välbefinnandet påverkas av fotbollsspelande i ungdomsåren. Underkategorierna är bland annat, positivt: gemenskap och familjekänsla, negativt: krav och utanförskap.

    Slutsatsen av denna studie är att fotbollsspelande i ungdomsåren har en effekt avseende det mentala välbefinnandet, i negativ och positiv bemärkelse.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 144.
    Mittelmark, Maurice B
    et al.
    University of Bergen, Department of Health Promotion and Development, Bergen, Norway.
    Sagy, Shifra
    Ben-Gurion University of the Negev, Martin Springer Center for Conflict Studies, Department of Education, Beersheba, Israe.
    Eriksson, Monica
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Bauer, Georg F.
    University of Zürich, Division of Public, Organizational Health, Epidemiology, Biostatistics and Prevention Institute,Zürich, Switzerland.
    Pelikan, Jürgen M.
    WHO-CC Health Promotion in Hospitals and Health Care, Ludwig Boltzmann Institute Health Promotion Research, Vienna, Austria.
    Lindström, Bengt
    Norwegian University of Science and Technology, NTNU Center for Health Promotion and Resources, Trondheim, Norway.
    Espnes, Geir Arild
    Norwegian University of Science and Technology, NTNU Center for Health Promotion and Resources, Trondheim, Norway.
    Preface2016Ingår i: The Handbook of Salutogenesis / [ed] [ed] Mittelmark, M. B., Sagy, Shifra, Eriksson, Monica, Bauer, Georg F., Pelikan, Jürgen M., Lindström, Bengt, Espnes, Geir Arild, New York: Springer-Verlag New York, 2016, s. vii-Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 145.
    Mjøsund, Nina Helen
    et al.
    Department of Mental Health Research and Development, Vestre Viken Hospital Trust, Drammen, Norway.
    Eriksson, Monica
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Espnes, Geir Arild
    Norwegian University of Science and Technology, NTNU Center for Health Promotion Research, Department of Public Health and Nursing, Trondheim, Norway.
    Forbech Vinje, Hege
    University College of Southeast Norway, Department of Health, Social and Welfare Studies, Faculty of Health and Social Sciences, Kongsberg, Norway..
    Reorienting Norwegian mental healthcare services: Listen to patients' learning appetite2019Ingår i: Health Promotion International, ISSN 0957-4824, E-ISSN 1460-2245, Vol. 34, nr 3, s. 541-551Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Reorientation of healthcare services towards more efficient health promotion interventions is an urgent matter. Despite policies and guidelines being in place, it is the least developed key action area of the Ottawa charter. User involvement, or the voice of the patient, is missing from the knowledge base of health promotion in the mental healthcare services. The aim of this study was to add experiential knowledge from former patients. We explored the lived experience of 12 former inpatients at a mental healthcare hospital. We describe what they perceive as mental health promoting efforts. A salutogenic theoretical framework and the methodology of interpretative phenomenological analysis were used. The analysis revealed an appetite for learning in order to develop an in depth understanding of their former experiences. This was motivated by a desire to master daily life despite living with an illness and to increase health and well-being. The participants perceived the learning processes within the healthcare setting as mental health promoting. This craving for a better life is compatible with health promotion. It may turn out to be an opportunity to complement the curative activity of healthcare services with health promotion educational activities.

  • 146.
    Mjøsund, Nina Helen
    et al.
    Vestre Viken Hospital Trust, Drammen, Norge.
    Espnes, Geir Arild
    Eriksson, Monica
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Vinje, Hege Forbech
    Perceived mental health: a basis for assessing comprehensive health needs2015Ingår i: Person-oriented health promotion in a rapidly changing world: Co-production – continuity – new media & technologies : Abstractbook, Oslo, Norway: International Network of Health Promoting Hospitals and Health Services , 2015, s. 35-36Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 147.
    Mjøsund, Nina Helen
    et al.
    Department of Mental Health Research and Development, Vestre Viken Hospital Trust, Drammen, Norway.
    Vinje Forbech, Hege
    University of South-Eastern Norway, Department of Health, Social and WelfareStudies, Faculty of Health and SocialSciences, Norway, Kongsberg, Norway.
    Eriksson, Monica
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Haaland-Øverby, Mete
    Department of Mental Health Research and Development, Vestre Viken Hospital Trust, Drammen, Norway.
    Jensen, Sven Liang
    Department of Mental Health Research and Development, Vestre Viken Hospital Trust, Drammen, Norway.
    Kjus, Solveig
    Department of Mental Health Research and Development, Vestre Viken Hospital Trust, Drammen, Norway.
    Norheim, Irene
    Department of Mental Health Research and Development, Vestre Viken Hospital Trust, Drammen, Norway.
    Portaasen, Inga-Lill
    Department of Mental Health Research and Development, Vestre Viken Hospital Trust, Drammen, Norway.
    Espnes, Geir Arild
    Norwegian University of Science and Technology, NTNU Center for Health PromotionResearch, Trondheim, Norway.
    Salutogenic service user involvement in nursing research: A case study2018Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 74, s. 2145-2156Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim The aim was to explore the process of involving mental healthcare service users in a mental health promotion research project as research advisors and to articulate features of the collaboration which encouraged and empowered the advisors to make significant contributions to the research process and outcome.Background There is an increasing interest in evaluating aspects of service user involvement in nursing research. Few descriptions exist of features that enable meaningful service user involvement. We draw on experiences from conducting research which used the methodology interpretative phenomenological analysis to explore how persons with mental disorders perceived mental health. Apart from the participants in the project, five research advisors with service user experience were involved in the entire research process.Design We applied a case study design to explore the ongoing processes of service user involvement. Methods Documents and texts produced while conducting the project (2012-2016), as well as transcripts from multistage focus group discussions with the research advisors, were analysed.Results The level of involvement was dynamic and varied throughout the different stages of the research process. Six features: leadership, meeting structure, role clarification, being members of a team, a focus on possibilities and being seen and treated as holistic individuals, were guiding principles for a salutogenic service user involvement. These features strengthened the advisors' perception of themselves as valuable and competent contributors. Conclusion Significant contributions from research advisors were promoted by facilitating the process of involvement. A supporting structure and atmosphere were consistent with a salutogenic service user involvement.

  • 148.
    Mourad, Natali
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Amman, Sumeya Mohammed
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Ungdomar i förort: en kvalitativ studie av hur ungdomar ser på sitt bostadsområde och sina framtidsmöjligheter2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vår rapport bygger på ungdomar bosatta i ett socioekonomiskt utsatt område och deras tankar kring framtiden, deras bostadsområde och andra faktorer som spelar in. Vår förförståelse kring det valda ämnet grundar sig på vår egen uppväxt samt erfarenheter då vi själva är bosatta i ett socioekonomiskt utsatt område. Syftet med studien har varit att få en ökad förståelse samt belysa några ungdomars uppfattningar och tankar om sin framtid samt hur olika faktorer har en påverkan på deras framtidsmöjligheter. Denna studie har utförts med en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer och gruppintervjuer. Deltagarna i denna studie är ungdomar i åldern 18–27 år. Studiens resultat visar att ungdomarna upplever att deras bostadsområde är segregerat och avskilt från samhället. De uppger även att det råder kriminalitet och oroligheter i området. Men trots problematiken trivs de i sitt bostadsområde. Stämpling av samhället, etnicitet och religion är faktorer som ungdomarna uppger kan komma att vara ett hinder för deras framtid.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 149.
    Namro, Natalie
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Lärares kompetensutveckling i arbetet med flyktingar: Kvalitativ studie av lärarnas lärande i arbetet med flyktingar2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie lägger fokus på lärares lärande under en hastig förändring i skolan. Antalet flyktingbarn har ökat under år 2014-2016 vilket givit konsekvenser även i skolorna (Diagrammet bilaga 4; Migrationsverket, 2014; Migrationsverket, 2015; Migrationsverket, 2016a; Migrationsverket, 2016b). Det har blivit högre tryck på skolorna och lärarna där de fått fler elever men även nyinkomna flyktingar. Därför är det intressant att studera lärares hantering av ökat antal nyinkomna flyktingar och ifall de utvecklas yrkesmässigt. Forskningsfrågorna som används är: "Vilka utmaningar ställs lärarna inför på grund av den ökade strömningen av ensamkommande flyktingbarn? Vilka kompetenser har de utvecklat? ".

    I studien används det teorier om lärande, förändring och kompetens. Lärande eftersom det handlar om lärares lärande, förändring då det skett en förändring och kompetens för att det handlar om lärarnas kompetens och dess utveckling. Sedan relateras studien till fem studier som handlar om olika slag av lärares upplevelser av arbete med flyktingar. Detta är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, där 7 lärare intervjuades. Resultatet har analyserats fram genom en tematisk analys, där det utförts en innehållsanalys. Denna studie är baserad på användningen av den abduktiva forskningsmetoden eftersom jag anser att det behövs både den induktiva och deduktiva forsknings metod.

    Studien resultera i fyra kategorier av kompetenser som lärarna ansåg är viktiga i arbete med flyktingar, Socialförmåga, planera och prioritera, flexibilitet och didaktik. Dessa kategorier har underkategorier där den första har genuint intresse och lyhördhet, relationskapande och ödmjukhet och förstående. Den andra har inga underkategorier och den tredje har språkutveckling och kulturkompetens samt den fjärde har underkategorin tålmodig och tydlighet. Dessa underkategorier baserades på respondenternas svar, av att vara lyhörd och genuint intresserade för elevernas nuvarande situation likaså om deras bakgrund. Viktigt är det att lyssna in likheter och skillnader i grupperna och fokusera på det mellanmänskliga aspekt när man arbetar med elever speciellt flyktingbarn. Språk- och kulturkompetens var även viktig för att kunna förmedla kunskap. Respondenterna betonade att på grund av tidsbrist är det viktigt att planera så att lektionen medför struktur samt prioritera så att alla får lika mycket hjälp. Viktigt är även flexibilitet eftersom klassen är dynamiskt med stora skillnader i kunskapsnivåer vilket medför en kontinuerlig anpassning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 150.
    Nilsson, Erika
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Personcentrerad vård – från vision till verklighet: En studie av ledarskapets upplevelse av ett förändringsarbete2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samhällsutvecklingen har medfört ett förändringstryck för hälso- och sjukvården. Från ett traditionellt medicinskt synsätt på hälsa står hälso- och sjukvården inför utmaningen att också arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Hälso- och sjukvården står samtidigt under ett kvalitets- och effektivitetstryck som verkat förhindra en god omvårdnad. Utifrån den nya patientlagen utformades personcentrerad vård som en lösning för att bemöta utmaningarna. Personcentrerad vård präglas av ett hälsofrämjande synsätt och medför förändring både gällande arbets- och förhållningssätt och har ansetts vara ett paradigmskifte. Det hälsofrämjande arbetet och förhållningssättet har tidigare visats sig svårtolkat och är ännu inte tillräckligt utbrett inom hälso- och sjukvården. Ledarskapet har en betydande roll i förändringsarbeten och deras upplevelser av införandet av personcentrerad vård blir därmed intressanta.

    Syftet för studien blir därmed att undersöka ledarskapets upplevelser av det paradigmskifte som en personcentrerad vård ansetts vara. Avsikten är att erhålla fördjupad förståelse för det förändringsarbete och den lärandeprocessen som implementeringen av den personcentrerade vården medfört.

    För att tillhandahålla en fördjupad förståelse kommer syftet besvaras med en kvalitativ forskningsansats och hermeneutisk tolkningsmetod. Ledarskapets upplevelser har samlats in genom fem semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har kompletterats med två observationer av utbildningstillfällen som bidragit till fördjupad kunskap om den sociala kontexten.

    Det huvudsakliga resultatet visar att införandeprocessen varit bristfällig då högsta ledningen inte förstått innebörden och magnituden av förändringsarbetet och därmed inte tillsatt rätt resurser eller informerat organisationen. Samtidigt som många har en positiv inställning till den personcentrerade vården finns ett motstånd som tros dels bero på att många anser att de redan arbetar personcentrerat och dels för en rädsla att förlora sin position. Resultaten visar att genom praktisk erfarenhet och reflekterande handling kan en förståelse för att vårdpersonalen inte arbetat personcentrerat tidigare växa fram och fördelarna blir ännu tydligare. Slutligen behöver högsta ledningen avsätta mer tid till värderingsarbete där alla involverade bearbetas. Det gäller både högsta ledning, beslutsfattare, chefer, ledare och medarbetare.

12345 101 - 150 av 217
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf