Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 480
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Charléz, Ingela
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Kaulbach Hjalmarsson, Charlotte
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    "Jamen, hur går det med integrationen?": En fallstudie om integrationsarbete i en svensk kommun2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En utredning om flyktingmottagandet i Sverige släpptes den 28 mars 2018. Den belyser att ett fåtal kommuner har stått för den största andelen av mottagandet och konstaterar att detta medfört långa väntetider, försenad etablering och höga kostnader, för samhället och för individen. Det här är en fallstudie av en sådan kommun med syfte att undersöka hur integrationsarbetet bedrivs, vilka utmaningar kommunen står inför, vad som påverkar och hur det kan förstås utifrån social mobilisering och delaktighet.

    Fyra personer som är eller har varit anställda vid socialförvaltningens integrationsenhet under minst 18 månader, de senaste tre åren har intervjuats med ett halvstrukturerat upplägg.

    Utifrån forskning om integration och vår definition av begreppen social mobilisering och delaktighet är studiens utgångpunkt att integration sker i processen att mobiliseras till att bli delaktig i det nya samhället. Resultatet visar att kommunen har ett relevant utbud av insatser i förhållande till de lagstadgade målsättningarna men att det är omöjligt att nå ut till alla nyanlända och därför också omöjligt att veta vad behovet är. Sedan 2013 har omkring 1600 nyanlända personer bosatt sig i kommunen vilket utgör cirka 10 % av dess totala befolkning.

    Slutsatsen är att behovet av mobiliserande insatser är individuellt och att det krävs kunskap om individen för att kunna arbeta integrationsfrämjande. För detta behövs både kompetens och förutsättningar och det kräver en förändring av lagstiftning och samverkan mellan myndigheter. Resultatet belyser utmaningen i detta vilket kan fungera som en viktig signal till de lagstiftare som bestämmer ramarna för det arbete som kan bedrivas.

  • 102.
    Christensson, Jenny
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Linder, Sofia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    "God man, en god person tänkte jag": En studie om hur ensamkommande flyktingar upplevt relationen med god man2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om hur ensamkommande flyktingbarn upplevt relationen till god man. I den allmänna debatten framkommer att god mans utförande av uppdraget skiftar kvalitetsmässigt. Syftet med studien är att beskriva hur ensamkommande upplevt relationen till god man. Deltagarna i studien är sex ungdomar över 18 år med uppehållstillstånd som kommit till Sverige som ensamkommande barn. Fokusgrupppintervjuer har använts som datainsamlingsmetod, och materialet har analyserats genom kodning och tematisering. Teoretiska utgångspunkter är Antonovskys teori KASAM och Freires syn på kunskap och dialog. Studiens resultat visar att deltagare som verkar haft en nära relation med god man också verkar upplevt att god man varit ett stöd och skapat känsla av sammanhang, i större utsträckning än deltagare som inte verkar ha haft en nära relation. En tolkning är att god mans förhållningssätt kan ha påverkat vilken typ av relation som utvecklats. Samtliga deltagare önskade att de fått vara mer delaktiga i god mans uppdrag och beslut. Slutsatsen är att vilken typ av relation deltagarna upplever att de haft med god man verkar central för på vilket sätt de upplevt att god man gett stöd och förståelse för sitt sammanhang. Socialpedagogiken skulle kunna spela en betydande roll inom området god man för ensamkommande genom att tillföra kunskap om relationsskapande, integration, och stöd till självständighet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 103.
    Christiansen, Linn
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Hugosson, Malin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Delaktighet i missbruksbehandling: En studie om missbrukbehandlares syn på delaktighet2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Brukardelaktighet har sedan 1980-talet diskuterats i allt större utsträckning. Delaktighet kan ha flera positiva betydelser då det både kan effektivisera en verksamhet och för den enskilde brukaren kan det innebära en framgångsfaktor i vård och behandling. Studiens syfte är att beskriva och analysera hur behandlare ser på vikten av delaktighet i missbruksvård, hur delaktighet främjas av behandlarna samt att belysa de hinder behandlarna upplever för att erbjuda delaktighet. De centrala frågeställningarna för studien är: Hur definierar behandlarna delaktighet? Hur ser behandlarna på vikten av delaktighet i missbruksbehandling av alkohol? Hur arbetar behandlarna för att främja delaktighet? Vilka hinder ser behandlarna i sitt handlingsutrymme för att främja delaktighet?

    Centrala begrepp i studien är brukare, beroende och missbruk. Beskrivningar av behandlingsmetoder, brukardelaktighet och evidensbaserad praktik tas upp för förståelsen av studien.

    De teoretiska perspektiven är delaktighet, gräsrotsbyråkrat med fokus på handlingsutrymme och maktteori. Dessa teorier har använts för att utforma intervjuguiden och för att analysera resultatet. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på fem intervjuer. Intervjuerna genomfördes enskilt med en intervjuare. Intervjuerna genomfördes med en intervjuguide som innehöll teman med tillhörande frågor. Intervjuerna transkriberade i dess helhet för att underlätta analysen. Analysen är gjord genom att transkripten kodades. Koderna tematiserades och summerades till sist i resultat och analys. Resultatet av intervjuerna ställs i relation till syfte, frågeställningar, teorier och tidigare forskning i analysen. Studiens resultat och slutsats är att delaktighet eftersträvas och är en framgångsfaktor i behandlingsarbetet. Samtidigt finns det hinder för att kunna erbjuda delaktighet såsom den makt och det handlingsutrymme studiens behandlare har.

    Delaktighet och delaktighetsgörande är centralt inom socialpedagogiken. Resultatet av denna studie visar att missbruksbehandlare anser delaktighet vara viktigt. Studier likt denna är viktiga för socialt arbete och socialpedagogik då det leder till kunskaper om delaktighet. Samtidigt får det inte stanna vid bara kunskaper då delaktighet även måste appliceras i det dagliga arbetet

  • 104.
    Christiansson, Linnea
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Skogsberg, Louise
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Samspela med 400 kg häst: en kvalitativ studie om hästunderstödd terapi som kompletterande behandlingsmetod för individer med psykisk ohälsa2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utifrån terapeuters perspektiv ta reda på vad hästunderstödd terapi kan bidra med för individer med psykisk ohälsa. Vidare vill vi med studien ta reda på vad det är, samt på vilket sätt hästunderstödd terapi kan leda till främjande respektive hämmande effekter. Med utgångspunkt i att det är relativt lite forskat kring hästunderstödd terapi och dess effekter väcktes vårt intresse av att öka kunskapen kring detta. Val av målgrupp är individer med psykisk ohälsa eftersom att psykisk ohälsa är ett utbrett samhällsproblem som generellt sett ökar och som det läggs relativt lite resurser på. Djur har visats vara en kostnadseffektiv resurs som bidrar med att den psykiska ohälsan minskar och levnadsvanor förbättras hos individerna.Metoden som valdes för att besvara forskningsfrågan var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Studien utformades genom bekvämlighetsurval och målinriktat urval genomfördes intervjuer med tre verksamma terapeuter inom området. Efter bearbetning av materialet framkom tre huvudteman som visar på effekterna av den hästunderstödda terapin och dess bidragande faktorer vilka är: Hästen som redskap, Ökad kunskap och medvetenhet, och Känslan av att ha kontroll. Studiens resultat visar positiv effekt på individernas självförtroende, självinsikt, motivation, välmående, gemenskap och position i samhället. Hästen är en stor bidragande effekt till detta genom att den möjliggör skapandet av goda relationer till både hästen och terapeuten. Terapin medför även utomhusvistelse i naturen vilket har stor betydelse för individers välmående.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 105.
    Consani Saari, Sofia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Magnusson, Teresa
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    En skola för alla – utopi eller en möjlig verklighet?: en kvalitativ studie om förståelsen kring ADHD hos lärare i svenska grundskolor2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolsituationen i Sverige beskrivs i vissa sammanhang som katastrofal, och kritiken låter inte vänta på sig i skoldebatten. Ojämlikheten ökar och de elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning till exempel ADHD blir mer utsatta, trots skollagens direktiv om ett jämlikt lärande och en utveckling som främjar alla barn. Att sträva efter att möta elevens behov, stötta dem i sin egen lärandeprocess, och samtidigt vara styrda av en apparat där ord som effektivitet, administration och nedskärningar är centrala, skapar svårigheter. Finns tiden för lärares fortbildning, samarbete och djupare engagemang när det kommer till barnen som är i behov av extra stöd? Denna studie behandlar hur lärare i årskurs 4–6 förstår ADHD och avser belysa kunskapsbehovet gällande diagnosen. Besitter lärare idag den kunskap som behövs för att kunna genomföra inkludering och delaktighet för varje enskild elev i skolan? Hur tänker lärarna om framtiden när det kommer till ökat antal diagnoser och en skola för alla? Fyra intervjuer har utförts, tre med lärare och en med specialpedagog. Dessa intervjuer har därefter analyserats med hjälp av tematisering. I resultatdelen framkommer tydligt att det finns ett stort behov av ökad kunskap angående ADHD i skolmiljön, både för lärare och all övrig skolpersonal. Lärarna beskriver att deras kunnande om diagnosen till största delen har hittats på egen hand, det vill säga de har inte fått den i något större omfång via utbildning varken på universitetet eller i sitt yrkesliv. Samtliga uttrycker en oro för åt vilket håll utvecklingen är riktad.

  • 106.
    Crondahl, Kristine
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik. University of Southern Denmark (SDU) Esbjerg,Unit for Health Promotion Research, .
    Eklund Karlsson, Leena
    University of Southern Denmark (SDU) Esbjerg,Unit for Health Promotion Research, .
    The Nexus Between Health Literacy and Empowerment2016Ingår i: SAGE Open, E-ISSN 2158-2440, Vol. 6, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article was to explore what is known about the assumed connection between health literacy and empowerment and how this connection is portrayed in the scientific literature. If empowerment is an outcome of health literacy, what are the mechanisms behind this process? A literature search conducted in 2013 yielded 216 hits, of which five met the inclusion criteria, and thus were read in depth and analyzed through a narrative-review approach. The findings indicate that health literacy might be regarded as a tool for empowerment but does not automatically lead to empowerment. Health literacy might be increased by health education. Crucial for empowerment is to achieve the critical level of health literacy including an ability to question and reflect on the prevailing power relations and societal conditions; increased senses of power, self-esteem, and self-efficacy; and an ability to utilize these resources to engage in social and political action for change. This article suggests that for health literacy to be critical to empowerment, there must be a focus on social health determinants and individuals’ subjective perceptions of health and health needs. The article proposes functional and interactive health literacy as a form of capacity building for health and empowerment and critical health literacy as a way to describe empowerment. This scoping review indicates a research gap and a need for future research examining the relationship between health literacy and empowerment.

  • 107.
    Dagobert, Marie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevelser av hinder och möjligheter för att agera i linje med barnets bästa i handläggandet av ärenden som rör ensamkommande barn2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien har syftat till att undersöka socialsekreterares upplevelser av ensamkommande barns livsvillkor samt att undersöka socialsekreterarnas upplevelser av hinder och möjligheter i handläggning och samverkan för att agera i linje med barnets bästa rörande ensamkommande barns ärenden. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. Materialet har analyserats utifrån vald teori och valda teoretiska begrepp. Jag har intervjuat fyra socialsekreterare som ingår i ett nätverk i mellersta Sverige. Dessa har under olika lång tid handlagt ärenden som rör ensamkommande barn. I studien framkommer flera faktorer som på olika sätt påverkar socialsekreterarens handlingsutrymme och samverkan och därav hens förmåga att se till barnets bästa. Socialsekreterarna menar att trots att de ensamkommande barnen har olika bakgrunder så delar barnen upplevelsen av att ha flytt sitt hemland. Livsvillkoren har präglats av besvärliga förhållanden och de kan i många fall blivit utsatta för övergrepp och även tvingats att bli vuxna fort. När ensamkommande barn kommer till Sverige för att söka asyl är det många aktörer som är involverade i deras ärenden, vilket kan skapa en stor förvirring för barnet. Den asylprocess som måste ske är påfrestande för barnet och kan inbringa en känsla av ovisshet. De kulturella skillnaderna blir oftast svåra att hantera och ensamkommande barn har ett behov av att få hjälp att förstå och hantera de kulturkrockar som uppstår. De informanter som intervjuats i studien menar att det är viktigt redan vid första mötet när barnet kommer, att detta möts med respekt och omtanke. I det resultat som sammanställts har upplevda hinder varit överrepresenterade. Upplevda hinder har varit barnens bristande förtroende för myndigheter, avsaknad av fungerande system för utredning, att inte tala samma språk – behovet av tolk, bristande kunskap och samverkan mellan myndigheter. Upplevda möjligheter har varit barnens egna resurser, relativt goda ekonomiska resurser, att bygga broar mellan olika aktörer och nätverket

  • 108.
    Dall Schmidt, Torben
    et al.
    Department of Border Region Studies, University of Southern Denmark, Denmark .
    Kangasharju, Aki
    Nordea, Finland.
    Mitze, Timo
    Department of Border Region Studies, University of Southern Denmark, Denmark, RWI and RCEA .
    Rauhut, Daniel
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    The impact of aging on regional employment: Linking spatial econometrics and population projections for a scenario analysis of future labor market outcomes in the Nordic region2014Ingår i: Economics and Business Letters, E-ISSN 2254-4380, Vol. 3, nr 4, s. 232-246Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Ageing is a key challenge for many countries. The purpose of this paper is to simulate how ageing affects future regional labour market outcomes. We develop a simulation procedure based on data for 71 Nordic regions in Finland, Norway, Sweden and Denmark. The procedure combines spatial econometrics and population projections for scenario analyses of future employment patterns up to 2021. Compared to a "benchmark scenario" based on projections of the working age population, we find that predicted regional labour market outcomes tell a much richer story if a combination of estimation results and population projections is used. To this end, our results can be helpful for economic policymaking, which is constantly in need of accurate regional labor market forecasts.

  • 109. Daneback, Kristian
    et al.
    Sorbring, EmmaHögskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Socialt arbete och internet: att förstå och hantera sociala problem på nya arenor2016Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 110.
    Danielsson, Mikaela
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Eriksson, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Samverkan professioner emellan: En studie om hinder och möjligheter vid samverkan i hemteam2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att beskriva och analysera på vilket sätt en kommuns handläggare som arbetar med utredning och beslutsfattande för äldre och funktionsnedsatta, avseende insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), samverkar med andra professioner i teamträffar med utgångspunkt i deras handlingsutrymme. Samverkan är en stor del av handläggarens arbete och förekommer i olika forum. Vi har använt oss av både deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer i grupp för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Det empiriska materialet har analyserat med hjälp av tidigare forskning, teori och begrepp som valts för studien.

    Slutsatser vi kan dra av resultatet är att:

    ● I teamträffar deltar olika professioner för att försöka få ett gemensamt synsätt och förhållningssätt gentemot den enskilde brukaren.● Samverkan som sker i teamträffar kan benämnas som kollaboration, vilket innebär att att deltagarna har ett gemensamt mål och att alla bidrar till arbetet utifrån sina specifika kunskaper och yrkesroller. ● Handläggarna har ett handlingsutrymme som påverkas av verksamhetens regelverk, förordningar samt lagar. Handläggarens egen inställning och delegationsordningen påverkar också handlingsutrymmet. ● Främjande faktorer för samverkan vid teamträffarna är relationen och kommunikationen.

  • 111.
    Davour, Lina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Gustafsson, Magnus
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Man är där för barnets skull: En kvalitativ studie om umgängesstödjares arbete utifrån ett omsorgs- och rättighetsperspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vilka strategier, möjligheter och begränsningar umgängesstödjare upplever de har för att främja barnets bästa utifrån ett omsorgs- och rättighetsperspektiv vid umgängesstöd. Det finns mycket forskning kring socialsekreterares, familjerättssekreterares och tingsrättens arbete och deras upplevelser. Men relativt lite är forskat om hur umgängesstödjaren arbetar för att främja barns bästa med fokus på barns delaktighet och skydd. På grund av det bristande forskningsläget kring umgängesstödjarens arbete har vårt intresse stigit för att öka kunskapen kring detta.

      Den metod som valdes för att besvara syftet och forskningsfrågorna var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Studiens urval utgörs av en grupp verksamma umgängesstödjare, vilket resulterade i intervjuer med nio verksamma umgängesstödjare. Empirin som framkom analyserades utifrån en tematisk innehållsanalys. Efter bearbetning av empirin framkom två huvudteman vilka var Delaktighet samt Trygghet och skydd som beskriver hur umgängesstödjarna upplever att de arbetar för att främja barnets bästa. Resultatet visar på att umgängesstödjaren arbetar både för att göra barnen delaktiga och för att skydda barnen. Det är situationen och uppdragets utformning som styr när och hur mycket barnet ska skyddas eller göras delaktig. I vissa fall är det möjligt att skydda barnet genom att göra barnet delaktig men studiens resultat visar på att barns skydd prioriteras framför barns delaktighet i de fall där dessa står i motsats till varandra.

  • 112.
    Deater-Deckard, Kirby
    et al.
    University of Massachusetts Amherst, Amherst, MA, USA.
    Godwin, Jennifer
    Duke University, Durham, NC, USA.
    Lansford, Jennifer E.
    Duke University, Durham, NC, USA.
    Bacchini, Dario
    Second University of Naples, Caserta, Italy.
    Bombi, Anna Silvia
    Università di Roma La Sapienza, Faculty of Pschology, Italy..
    Bornstein, Marc H.
    Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development, Bethesda, MD, USA.
    Chang, Lei
    University of Macau, China.
    Di Giunta, Laura
    La Sapienza University of Rome, Interuniversity Centre for Research in the Genesis and Development of Prosocial and Antisocial Motivations, Rome, Italy.
    Dodge, Kenneth A.
    Duke University, Durham, NC, USA.
    Malone, Patrick S.
    Duke University, Durham, NC, USA.
    Oburu, Paul
    Maseno University, Maseno, Kenya.
    Pastorelli, Concetta
    Università di Roma La Sapienza, Faculty of Psychology, Rome, Italy.
    Skinner, Ann T.
    Duke University, Durham, NC, USA.
    Sorbring, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Steinberg, Laurence
    Temple University, Philadelphia, PA, USA.
    Tapanya, Sombat
    Chiang Mai University, Chiang Mai, Thailand.
    Alampay, Liane Peña
    Ateneo de Manila University, Quezon City, Philippines.
    Tirado, Liliana Maria Uribe
    Universidad San Buenaventura, Medellín, Colombia.
    Zelli, Arnaldo
    University of Rome Foro Italico, Italy..
    Al-Hassan, Suha M.
    Hashemite University, Zarqa, Jordan.
    Within- and between-person and group variance in behavior and beliefs in cross-cultural longitudinal data2018Ingår i: Journal of Adolescence, ISSN 0140-1971, E-ISSN 1095-9254, Vol. 62, s. 207-217Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Abstract This study grapples with what it means to be part of a cultural group, from a statistical modeling perspective. The method we present compares within- and between-cultural group variability, in behaviors in families. We demonstrate the method using a cross-cultural study of adolescent development and parenting, involving three biennial waves of longitudinal data from 1296 eight-year-olds and their parents (multiple cultures in nine countries). Family members completed surveys about parental negativity and positivity, child academic and social-emotional adjustment, and attitudes about parenting and adolescent behavior. Variance estimates were computed at the cultural group, person, and within-person level using multilevel models. Of the longitudinally consistent variance, most was within and not between cultural groups—although there was a wide range of between-group differences. This approach to quantifying cultural group variability may prove valuable when applied to quantitative studies of acculturation.

  • 113.
    Doshé-Petersson, Malin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Ilvonen, Annie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Det kurativa arbetets påverkan inom skola: En kvalitativ studie om professionens förutsättningar rörande psykisk ohälsa2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ungdomen är en fas i livet där utveckling, lärande och hälsa har en stor inverkan på hur livet senare utformas. Det finns en aktuell samhällsdebatt om att den psykiska ohälsan bland ungdomar i Sverige har ökat under senare år, detta ställer höga krav på den sociala sektorn om hur behoven möts och hanteras. Skolan är en naturlig arena för ungdomar då skolplikt implementerats i skollagen och är därav tvingande i grundskolan. Aktörer som arbetar inom skolverksamheten har därför möjlighet att skapa goda förutsättningar för goda framtidsutsikter.

    Syftet med denna studie var att undersöka skolkuratorers yrkesroll ur ett hälsofrämjande perspektiv gällande psykisk ohälsa inom grundskolans verksamhet. Ambitionen var att komma fram till en resultatdel, där författarna kunde öka kunskapen om hur professionen kan och bör användas i arbetet med psykisk ohälsa bland elever.

    Studien utgår från kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer genomförts inom fyra olika kommuner med geografisk distans och olika storlek. Resultatet analyserades med hjälp av Interpretative Phenomenological Analysis (IPA), vilket innebär att skolkuratorers perspektiv, egna tankar och värderingar har lyfts fram.

    Resultatet visade att skolkuratorerna upplevde både möjligheter och begränsningar i sitt arbete med psykisk ohälsa. Det var dock svårt att urskilja professionens specifika yrkesroll inom skolans verksamhet, då uppfattningen om det kurativa arbetet varierade. Det framkom att det fanns en bristande insikt i hur professionens kompentens kan vara användbar då deras yrkesroll är vagt formulerad. Resultatet av denna studie förtydligar skolkuratorers arbete och bidrar med kunskap om hur deras kompentens kan och lämpligast bör användas i arbetet med psykisk ohälsa.

  • 114.
    Drott, Alexandra
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Socialpedagogiskt arbete i rollen som skolkurator2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Socialpedagogiken är ett relativt outforskat område i skolans värld och det råder olika meningar kring vad socialpedagogiken skulle kunna och faktiskt redan bidrar med ute i det svenska skolsystemet. Studien som är en uppsats på C-nivå syftar att fånga socialpedagogiskt arbete ur en specifik yrkesgrupps perspektiv, nämligen skolkuratorns. Det empiriska materialet består av semistrukturerade forskningsintervjuer med 5 skolkuratorer som alla är utbildade socialpedagoger. Studien har ett explorativt syfte där kärnan alltså består i att ge en bild av hur skolkuratorerna själva uppfattar att de använder socialpedagogiken i sin yrkesroll som skolkuratorer. Studiens teoretiska ramverk bygger på socialpedagogiskt traditionella tankemodeller om individen som formar sin identitet i relation till sin omgivning och de lärandeprocesser som finns att hitta i denna växelverkan mellan individ och samhälle. Socialpedagogiska perspektiv om gemenskap, delaktighet, empowerment, dialog, inklusion och exklusion har fungerat som utgångspunkter att betrakta skolkuratorernas erfarenheter utifrån. Materialet har analyserats med analysmetoden IPA och resulterade i 4 övergripande teman: Relationsbyggande, Skapandet av insocialiserande processer, Inklusion och Fokus på det som fungerar. I diskussionsdelen diskuteras studiens relevans för det sociala fältet och för den aktuella situationen i dagens svenska skola.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 115.
    Edberg, Evelin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Kinnsjö Jansson, Marie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    "Sen jag kom hit – aktivitetscentret – har det blivit mer skratt": En studie kring den sociala gemenskapens betydelse för äldres hälsa2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka den sociala gemenskapens betydelse för äldres hälsa. Studien har grundat sig i tre frågeställningar: Hur beskriver äldre personer begreppet hälsa och hur definieras den självupplevda hälsan? Vilken betydelse har gemenskapsaktiviteter för den självupplevda hälsan? Vad har aktivitetscentret Blåklockan för hälsofrämjande effekter?

    Studien är kvalitativ med ett teoretiskt ramverk som har sin utgångspunkt i hermeneutiken och avstamp tas i empirin. Empirin är insamlad på ett aktivitetscenter som i studien benämns som Blåklockan. Fyra semistrukturerade intervjuer och ett flertal kompletterande informella samtal/fikastunder har utförts. Informanterna har varit både kvinnor och män mellan 75-91 år.

    Resultaten har analyserats mot det teoretiska ramverket och tidigare forskning. Resultaten i studien visar att social gemenskap har stor betydelse för den självupplevda hälsan. Det visar även att aktivitetscentret Blåklockan hade många hälsofrämjande effekter. Det uppdagades att informanternas svar på deras definition av hälsa speglades av deras dagsform. Slutsatser som gjorts är att informanternas övriga sociala nätverk låg till grund för hur stor betydelse aktivitetscentrets gemenskapsaktiviteter hade för informanterna. Det vill säga de informanter som hade ett stort socialt nätverk var inte lika beroende av aktivitetscentret som de med svagare nätverksband. Det var även viktigt för informanterna att kunna trivas i hemmet vilket de beskrev på lite olika sätt. De kunde vara att spela keyboard, tända en speciell ljusstake, fika eller lyssna på musik.

  • 116.
    Edvardsson, Paulina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Pålsson Hult, Amanda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Arbetsrelaterad stress och dess inverkan på privatlivet: En studie om socialsekreterares uppfattningar om den arbetsrelaterade stressens inverkan på privatlivet och hur de hanterar den2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Då stress är ett aktuellt ämne i dagens samhälle har ett intresse för ämnet väckts hos oss. Utifrån detta har vi undersökt hur den arbetsrelaterade stressen inverkar på socialsekreterares privatliv och vilka strategier de använder sig utav i privatlivet för att hantera detta. Två centrala begrepp som använts i studien är stress och coping. Utifrån studiens syfte och frågeställningar har fyra huvudteman skapats som framträder i studien från början till slut; arbetsrelaterad stress, coping i arbetslivet, arbetsrelaterad stress och privatlivet samt coping i privatlivet. Studien utgår från relativismens perspektiv med fenomenologi som vetenskaplig utgångspunkt för att förstå arbetsrelaterad stress utifrån socialsekreterarnas synvinklar. Teorin som har använts vid analysen av resultatet är symbolisk interaktionism som består utav begreppen definitionen av situationen, social interaktion, symboler, tonvikt på aktivitet och nuet. Även begreppet "roletaking" har använts för att analysera resultatet. Studien har utgått ifrån en kvalitativ ansats som har gett studien en djupare förståelse gällande syftet och frågeställningarna. I studien har en halvstrukturerad livsvärldsintervju använts utifrån forskningsfrågan och genom denna metod kunde vi utgå från socialsekreterarens vardagsvärld gällande arbetsliv och privatliv. En intervjuguide har använts med öppna frågor i syfte att ge socialsekreterarna större frihet när det gäller att formulera sina svar. Utifrån socialsekreterarnas svar har teman upptäckts som är relevanta för studien genom att svaren har tolkats med en kritisk medvetenhet gällande våra egna erfarenheter och teorier. Intervjuerna har transkriberats och sedan bearbetats och analyserats utifrån en tematisk analys. Resultatet visar på att den arbetsrelaterade stressen orsakas av bland annat hög arbetsbelastning, tidspress och akuta saker men även att sjukskrivna kollegor och negativ påverkan av andra kan orsaka arbetsrelaterad stress. Den arbetsrelaterade stressen påverkar privatlivet då den orsakar både fysiska och psykiska besvär. Även det sociala livet kan drabbas och den arbetsrelaterade stressen kan resultera i sjukskrivningar. Strategier i privatlivet som har pekats ut är bland annat återhämtning, fysiska aktiviteter, socialt stöd och olika aktiviteter som läsning och avslappningsövningar. Vi har kunnat förstå den arbetsrelaterade stressen utifrån hur socialsekreterarna definierar sin situation i nuet med hjälp av social interaktion och symboler. Detta är en pågående process där de ständigt är aktiva i sitt handlande och att de är föränderliga.

  • 117.
    Edvinsson, Matilda
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Strömberg, Rebecka
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    ”På barnets villkor”: En studie om trygghetsskapande och polisens tillämpning av barnrättsperspektivet vid barnförhör2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Polisens förhörsmetod vid barnförhör har tidigare kritiserats för de metoder som använts. Polisens metoder har utvecklats och gjorts om sedan dess. Samtidigt visar rapporter från Åklagarmyndigheten att det fortfarande behöver utvecklas. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur barnrättsperspektivet med fokus på barns rätt till trygghet kan komma till uttryck vid barnförhör. Studien syftade också till att undersöka hur socialtjänst och polis samverkar kring att barnet skall uppleva trygghet under ett barnförhör. Denna uppsats är en kvalitativ studie baserad på intervjuer gjorda med fyra barnförhörsledare och en barnutredare som arbetar med barnförhör. Vi har analyserat vårt material med tematisk analys, som resulterade i fyra teman: trygghetsskapande aspekter, konsekvenser för barnet, påverkansfaktorer och samverkan mellan polis och socialtjänst. Den teoretiska utgångpunkten för denna studie är begreppet erkännande. Med teorin som stöd analyserades och förklarades hur barns rätt till trygghet kan tillgodoses under ett barnförhör. Resultatet visar att trots tydlig ambition av polisen att tillgodose barnrättsperspektivet, behöver detta beaktas ytterligare under barnförhör. Detta då polisens uppdrag i att få en detaljerad berättelse kan leda till att barnets trygghet får stå ett steg tillbaka

  • 118.
    Elgersson, Sandra
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Milton, Linn
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Vi tittar på månen och då känner vi oss nära varandra: Barns delaktighet då vårdnadshavaren är frihetsberövad2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa hur barnombud på låst säkerhetsanstalt (klass 1) arbetar delaktighetsfrämjande mellan barn och frihetsberövad pappa. De frågeställningar som studerats är: Hur arbetar barnombud på låst säkerhetsanstalt för att skapa delaktighet mellan barn och frihetsberövad pappa samt Vilka möjligheter och hinder kommer till uttryck för att skapa delaktighet för barnen. I studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer genomförts, barnombud på anstalter med säkerhetsklass 1 har intervjuats.

    Resultatet visar att hindrande faktorer så som att pappa är inlåst och begränsad i sina möjligheter att ha kontakt med barnet också är en faktor som möjliggör delaktighet för barnet då barnet vet var pappa är och att pappa är vid liv. I och med det stora antalet barn som har en frihetsberövad förälder är förståelse och kunskap gällande barns delaktighet ytterst relevant för det socialpedagogiska arbetet. Vidare behöver arbetet med barn som har frihetsberövade föräldrar synliggöras och problematiseras, detta för att yrkesverksamma ska få en djupare kunskap och förståelse då de möter barn som lever i denna kontext.

  • 119.
    Engvall, Anders
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Socialpedagogen i skolan: En kvalitativ studie om socialpedagogens yrkesroll och kompetens i den svenska skolan2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att skapa förståelse kring socialpedagogens yrkesroll och kompetens i den svenska skolan samt utmaningar som socialpedagogen kan möta i yrkesroll, enligt socialpedagogers egna perspektiv. Det empiriska materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med fyra stycken verksamma socialpedagoger. Avsikten med materialet är att hitta svaren i socialpedagogers egna uppfattningar om deras titel, roll och utmaningar i den svenska skolan. Den teoretiska grunden för denna studie är det socialpedagogiska perspektivet. Grundläggande begrepp som delaktighet, empowerment och intersektionalitet genomsyrar socialpedagogiska perspektivet och används som utgångspunkt i denna studie. Materialet är analyserat genom meningskodning och har resulterat i tre större teman: eleven i fokus, de eklektiska socialpedagogerna och utmaningar för socialpedagogen i skolan. Resultatet som framkommer visar på att socialpedagogernas främsta yrkesroll är att sätta eleven i fokus. Det sker både genom övningar individuellt och i grupp likväl som i möten på raster. Socialpedagogernas mångsidighet och förmåga att se till helheten av eleven skapar förutsättningar för att arbeta självstärkande med eleverna i skolan. Utmaningarna de möter grundar sig i okunskap från andra professioner kring vad socialpedagogik är och hur det kan användas.

  • 120.
    Eriksson, Anna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Holmén, Sandra
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Motvindens moderskap: en studie om moderskap och intellektuell funktionsnedsättning2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien avser att utifrån professionella yrkesutövares perspektiv beskriva och analysera vilka föreställningar dessa har kring kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning och deras graviditet och moderskap. Vi ämnar också diskutera och reflektera kring vilket stöd som enligt yrkesutövarna är betydelsefullt för kvinnornas möjligheter att hantera en graviditet och ett moderskap. Informationen har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med fem olika professioner som i yrket kommer i kontakt med målgruppen. I vårt material fann vi tre utmärkande perspektiv: ett barnperspektiv, ett föräldraperspektiv samt ett samhällsperspektiv. Utifrån dessa perspektiv kunde vi hitta många likheter i informanternas föreställningar, vilket mynnade ut i olika teman. Dessa teman är: ”Anknytning och kärlek är det viktigaste”, ”Små barn - små bekymmer, stora barn – stora bekymmer”, ”Den medborgerliga rätten att skaffa barn”, ”Föräldrarättens begränsningar”, ”Främjande och försvårande faktorer”, ”Stöd i olika former”, ”Att påverka och att påverkas” och ”Samverkan och framtidsvisioner”. Resultatet i studien tyder på en föreställning om att alla har rätt att skaffa barn och att det är samhällets ansvar att sätta in adekvata stödåtgärder där föräldraförmågan inte räcker till. En ambivalens hos de professionella yrkesutövarna har uttolkats då de upplever svårigheter och ibland även motstridiga krav i rollen att förhålla sig till, å ena sidan barnens rätt till en trygg och omsorgsfull uppväxt och å andra sidan moderns rätt till självbestämmande över sitt eget liv. En viktig förutsättning för ett fungerande moderskap som betonats är att modern har förmåga att knyta an till sitt barn, övriga praktiska insatser kan samhället träda in med. Tolkningen är att samhällets attityder över tid har förändrats mot en mer positiv inställning bland professionella till målgruppens förmågor att med ett lämpligt stöd hantera ett moderskap. Analysen görs utifrån teorierna social konstruktion, empowerment, makt och den proximala utvecklingszonen.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 121.
    Eriksson, Linda
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Johansson, Angelica
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Det är inte OM utan NÄR: En studie om unga vuxnas upplevelser kring att vara nykter2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att utforska unga vuxnas upplevelser av hur det är att som ung vuxen idag välja bort alkohol och att dessutom göra det i organiserad form. Med utgångspunkt ur vårt syfte har vi utformat frågeställningar där identitet och synen på sig själv är återkommande; Hur har nykterheten inverkat på de unga vuxnas bild av sig själva? Hur har de unga vuxnas medlemskap i ett nykterhetsförbund inverkat på deras bild av sig själva? Hur påverkar andra människor runt omkring de unga vuxnas identitet? Vi har valt att använda oss av symbolisk interaktionism för att skapa oss en förståelse för informanternas upplevelser och för att samla in empiri till vår studie har vi valt en kvalitativ ansats och använt oss av enskilda delvis strukturerade intervjuer. Vi sökte kontakt med unga vuxna som var medlemmar i någon form av nykterhetsför­bund. För att tolka och analysera vårt material använde vi oss av en kvalitativ analysmetod där vi kategoriserade och tematiserade våra data med begrepp ur symbolisk interaktionism som stöd, för att hitta mönster och strukturer. Vi har presenterat och analyserat vårt resultat under fyra olika rubriker och sedan dragit slutsatser och diskuterat våra fynd. Vad vi kan se utifrån vår studie är att nykterheten, medlemskapet i ett nykterhetsförbund och människor runt omkring har en betydelse när det kommer till informanternas syn på sig själva. Stöttning och gemenskap har gjort att de är tillfreds och stolta över sitt val samtidigt som andras reaktioner och påtryckningar gjort att de känner sig annorlunda och ifrågasatta men även starka som står emot trycket. Nykterheten och medlemskapet i nykterhetsförbunden har också förändrat hur informanterna tolkar och ser på olika situationer och på så vis även påverkat deras handlande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Det är inte OM utan NÄR
  • 122.
    Eriksson, Lisbeth
    et al.
    Linköpings universitet.
    Nilsson, GunillaHögskolan i Jönköping.Svensson, Lars A.Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Gemenskaper: Socialpedagogiska perspektiv2013Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 123.
    Eriksson, Michaela
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Att vara i sitt livs form: En studie om hur en ofrivillig uppsägning blir en vändpunkt i livet2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur en ofrivillig uppsägning påverkar vardagslivet och identiteten för den enskilda individen. Vidare är syftet att se hur händelser av det här slaget kan förstås med utgångspunkt i begreppet vändpunkt. Studiens frågeställningar utgår från vad som händer när människor ställs inför en uppsägning, en ofrivillig förändring av sin livssituation samt vilka strategier som utvecklades för att hantera situationen.

    De perspektivval som denna studie grundar sig i är begreppen livsform och vändpunkt. Dessa begrepp sätts i relation till teoretisk referensram och forskningsöversikt. Sedan presenteras det metodologiska kapitlet som redogör för den empirinära metodansatsen, datainsamlingsmetod och genomförande av 5 intervjuer innefattande 7 informanter. Vidare presenteras urval av informanter, den narrativa analysmetoden och etiska överväganden.

    Resultatet visar att en ofrivillig förändring av livssituationen genom uppsägning leder till omorientering av livet. Det som hände när informanterna i denna studie ställdes inför en ofrivillig förändring av livssituationen kan i huvudsak sammanfattas som att de accepterade förändringen och vidtog de åtgärder som krävdes i rådande samhällskontext.

    Studiens empiriska och teoretiska analyser leder till slutsatsen att de strategier som informanterna utvecklade handlade om att se nedläggningen som en chans till förändring, en möjlighet. Informanternas livsberättelser innehåller positiva minnen och handlar om livet före, livet under och livet efter den kritiska händelsen. Detta beskriver de genom att nedläggningsbeskedet uppfattades som en avgörande omständighet men inte nödvändigtvis som en problematisk upplevelse. Hur en individ ser på detta har bland annat att göra med i vilken livsform individen lever, hur vardagslivet är uppbyggt och hur individen identifierar sig i sitt sammanhang.

  • 124.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Bohlin, Margareta
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Personalansvarigas reflektioner kring jämställdhet, funktionshinder och etnicitet: en studie med beskrivande vinjetter som metod2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 125.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Korvela, Anita
    Korvela, Nina
    Döva ungdomars vardag med tolk2008Ingår i: Ung på 2000-talet: perspektiv på ungdomars vardag, Trollhättan: Högskolan Väst , 2008, s. 31-51Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 126.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Sorbring, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Avrundning2008Ingår i: Ung på 2000-talet: perspektiv på ungdomars vardag, Trollhättan: Högskolan Väst , 2008, s. 169-170Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 127.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Sorbring, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Inledning: Perspektiv på ungdomars vardag2008Ingår i: Ung på 2000-talet: perspektiv på ungdomars vardag, Trollhättan: Högskolan Väst , 2008, s. 1-8Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 128.
    Erlandsson, Soly
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Sorbring, EmmaHögskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Ung på 2000-talet: perspektiv på ungdomars vardag2008Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 129.
    Esmatiar, Wazhma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Hur presenteras invandrare i svenska tidningar?: En kvalitativ innehållsanalys av tre tidningar2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 130.
    Falk, Louise
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Kulin, Susanne
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    "Social utveckling? Då tänker jag nog mycket på kommunikation": En studie om social utveckling hos ungdomar under insatsen korttidstillsyn enligt LSS2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker hur social utveckling sker hos ungdomar med insatsen korttidstillsyn enligt Lag (SFS 1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade utifrån de professionellas perspektiv. Studien utgår från de fritidsaktiviteter som finns på korttidstillsyn och på vilket sätt de främjar social utveckling hos ungdomarna. Den inriktar sig också på samspel med andra och på vilket sätt det kan leda till social utveckling

  • 131.
    Farhoud, Narjes
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Annerhäll, Ann-Kristine
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Kommunikation och socialt samspel i vardagen - boendestödets betydelse för människors delaktighet och egenmakt: en kvalitativ studie om människor med psykiska funktionshinder2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 132.
    Feldtmann Lobrant, Johan
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Bedöma Risk för våld hos frihetsberövade: Vad säger forskningen?2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att göra bedömningar av risk för våld hos frihetsberövade personer på fängelser och i olika former av tvångsvård är en viktig del av arbetet med att reducera antalet våldsincidenter, vilket är till nytta både för frihetsberövade personer och för personalens arbetsmiljö. Syftet med denna studie är att göra en kunskapsöversikt över vad forskningen säger om att bedöma risk för våld hos frihetsberövade personer, beskriva aktuell forskning om riskbedömningar, hur strukturerade instrument för riskbedömningar definierar våld, vilka teoretiska utgångspunkter till uppkomst av våld som används och i vilken utsträckning riskbedömningsinstrument tar hänsyn till interaktion mellan personal och frihetsberövade personer.

    Studien genomförs igenom en litteraturstudie med en innehållsanalys av forskning på området utifrån frågeställningarna i syftet. Sökorden är ”inmate”, ”inpatient”, ”violence”, ”risk”, ”assessment”, ”juvenile” och ”youth”.

    Reslutatet av studien visar att det finns ett flertal instrument som som forskningen visar har god validitet och även inter-bedömarreliabilitet för att bedöma risk för våld, nämligen Brøset Violence Checklist (BVC), Historical-Clinical-Risk management-20(HCR-20), Dynamic Appraisal of Situational Agression (DASA) och Structured Assessment of Violencerisk in Youth(SAVRY). Utöver detta finns även några bedömningsinstrument som använder enbart statiska variabler för att bedöma risk för våld hos frihetsberövade, även kallade aktuariska modeller. Forskning visar generellt att föränderliga, dynamiska variabler som snabbare förändras har starkare prediktiv validitet för att bedöma risk för våld hos frihetsberövade på kort sikt, än historiska och statiska data. BVC och DASA tar större hänsyn till interaktionen mellan frihetsberövad och personal för att bedöma risk än HCR-20 och SAVRY, som inte är primärt konstruerade för att bedöma risk för våld i ett omedelbart kort perspektiv.

    Resultatet diskuteras utifrån studiens styrkor och svagheter och etiska problem med att bedöma risk för våld hos frihetsberövade. Syftet med olika typer av frihetsberövande och olika kategorier frihetsberövade personer som har olika behov, gör att resultaten inte utan reflektion kan överföras från en grupp till en annan. Etiska överväganden blir aktuella utifrån att informationen som framkommer vid en riskbedömning kan leda till repressiva interventioner, och att detta långt ifrån alltid är något önskvärt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    bedöma risk för våld- vad säger forskningen
  • 133.
    Fjell Heidengård, Nathalie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Blendberg, Cecilia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    "Jag måste klä av mig min sorg – för jag vill inte påverka barnen med min sorg": en studie i att "göra" förälder under och efter asylsökandet2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka asylsökande föräldrars upplevelse av att göra föräldraskap i Sverige under och efter asyltiden, samt att identifiera resurser och hinder som de upplever föreligger för att utöva ett föräldraskap under asyltiden.

    För att undersöka detta har vi valt en kvalitativ ansats där vi utfört fem semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet har analyserats och bearbetats med en tematisk analysmetod. Analys och resultat presenteras ihop med aktuell forskning inom föräldraskap i asyl och föräldraskap samt ett handlingsteoretiskt perspektiv och socialt kapital.

    Det som framkommit i vår empiri är att föräldrarna gör sitt föräldraskap genom olika handlingar. Vilka resuser de har och vilka resurser de saknar. Genom att skapa nya sociala nätverk för att främja sina barns integrering och framtid, eller genom att söka arbete för att skapa ekonomiska förutsättningar för sitt föräldragörande. I sitt handlande använder de sig av sina sociala resurser för att skapa trygga rum för sin familj. För föräldrarna var skapandet av trygghet för barnen viktig och de har på olika sätt nyttjat sin handlingskapacitet för att säkerställa tryggheten för sina barn.

  • 134.
    Flensner, Katarina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Konsten att prova sina vingar: förutsättningar för kreativa förändringsprocesser i socialt arbete – en kvalitativ studie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom socialt arbete möter brukare i olika sammanhang skapande verksamheter i exempelvis dagverksamhet, sysselsättning eller som arbetsträning. Att delta i verksamheten kan vara frivilligt eller tvingande. Denna studie undersöker hur hantverkspedagoger arbetar med skapande verksamhet i socialt arbete, samt vilka strukturer och förhållningssätt som måste finnas i verksamheten för att denna ska ge förutsättningar till förändringsprocesser för deltagaren.

    Studiens syfte är att fördjupa förståelsen för hur visuellt skapande verksamhet används för att möjliggöra förändring för brukare inom det sociala arbetets fält. Verksamheterna som undersöks i studien använder sig samtliga av visuellt skapande, vilket är olika former av skapande såsom måleri, keramik, textiltryck och sömnad.

    Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med ostrukturerade fokusgruppsintervjuer som val av metod. Metoden utökades efterhand med en telefonintervju. Totalt genomfördes två fokusgrupps-sessioner och en telefonintervju med sammanlagt sex informanter.

    Den teoretiska ram, ur vilken den skapande verksamheten belyses och analyseras, utgår från symbolisk interaktionism, där definition av situationen samt sympatisk introspektion är två centrala begrepp. Andra centrala begrepp i studien är Axel Honneths definition av erkännande samt Martin Bubers mellanmänskliga möten. Studiens resultat visar att pedagogernas arbete bridrar till förändringsprocesser, genom strukturella såväl som pedagogiska förhållningssätt, vilka båda genomsyras av ett processorienterat förhållningssätt där deltagarens egna processer är centrala.

    I den avslutande diskussionen diskuteras den skapande verksamhetens förändringspotential inom socialt arbete i förhållande till teoretiska begrepp så som mellanmänskliga möten, definition av situationen och symboliskt våld för att belysa ett vägval mellan två förhållningssätt som socialpedagogen ständigt ställs inför.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 135.
    Florin, Jennifer
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Västerlund, Rebecca
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Familjehemsföräldrars perspektiv på gott stöd2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Bakgrund: När ett barn behöver omhändertas är den vanligaste vårdformen placering i familjehem. Det är socialnämndens ansvar att för det placerade barnet skapa en gynnsam uppväxt med trygga förhållanden. Socialnämnden ansvarar också för att de familjehem som vårdar dessa barn får stöd, råd och hjälp vid behov för att klara uppdraget (Socialtjänstlagen). Syfte: Syftet med studier var att undersöka vilket stöd familjehemsföräldrarna erhåller från socialtjänsten och familjehemsföräldrarnas erfarenheter av stöd och stödets betydelse för deras uppdrag som familjehem. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där materialet har skapats genom sex semistrukturerade intervjuer med olika familjehemsföräldrar. Det empiriska materialet har bearbetats och analyserats genom analysmetoden IPA. I relation till tidigare forskning och studiens teoretiska ram presenteras sedan resultatet. Resultat: Den här studien visar på hur stöd, eller bristen på stöd från socialtjänsten påverkar familjehemsföräldrarnas uppdrag. Vi har kommit fram till att de viktigaste komponenterna som utgör ett gott stöd är specifika utbildningar, att socialsekreterarna är lättillgängliga, att de får fullgod information om det placerade barnet innan det tas emot i familjehemmet, att socialsekreteraren tar en spontan kontakt med familjehemsföräldrarna och att relationen mellan familjehemsföräldrarna och socialsekreteraren är trygg och stabil.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 136.
    Fog, Elsebeth
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    A learning process takes part within a supportive relationship2006Ingår i: Towards active citizenship: Friskie programme as a professional method for guidance, Turku: Turku University of Applied Sciences , 2006, s. 42-48Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 137.
    Fog, Elsebeth
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Bolin, Anette
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Friskie Arbetsbok: ett socialpedagogiskt verktyg för arbete med ungdomar och unga vuxna2007Ingår i: Meningsskapande och delaktighet: vår tids socialpedagogik, Göteborg: Daidalos , 2007, s. 209-224Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 138.
    Forslind, Annelie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Kron, Therese
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Utmaningar och möjligheter som professionell: handlingsutrymmet och professionalitetens betydelse för yrkesutövandet på ett HVB-hem2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 139.
    Fransson, Ted
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Gahnström, Viktor
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    "Det är inget självspelande piano": En studie om mellanchefers upplevelser av organisationskultur i socialt arbete2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett ledarskapsperspektiv beskriva och analysera hur chefer i socialt arbete upplever att de kan påverka organisationskulturen. Metod: Denna studie bygger på kvalitativa, halvstrukturerade, intervjuer av kommunala mellanchefer i socialt arbete verksamma inom omsorg av funktionshindrade. Bakgrund: Kulturen inom medarbetargruppen kommer att påverka brukaren i sista led. Om chefer kan påverka kulturen betyder det också att de påverkar brukarens liv. Tidigare forskning som studien lyfter fram behandlar främst ledarskap och organisationskultur.

    Resultat: Resultat visar att cheferna upplever att de använder sig av motivation, delaktighet och målsättning för att påverka verksamhetens kultur i enlighet med organisationens mål. Det handlar om att motivera medarbetargruppen i sin helhet och att hitta individuella motivationsfaktorer hos varje specifik medarbetare. Cheferna är noga med att delaktiggöra medarbetarna i så stor mån som det är möjligt utifrån organisationen och den beslutsfattande hierarki den innefattar. Det skapar motivation och kan alstra en medarbetargrupp som strävar för verksamhetens mål. Cheferna lyfter fram ett antal olika ingångar för att kunna arbeta med motivation, delaktighetoch målstyrning som strategier till exempel; utvecklingssamtal, utvecklingsdagar, arbetsplatsträffar och värdegrundsarbete. Under avsnitten analys och diskussionproblematiseras dessa resultat.

  • 140.
    Frisenbrink, Rickard
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Legén, Robert
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Från biståndsbeslut till genomförandeplan: En studie i hur implementeringen går till i ett boendestöds beslut2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt socialstyrelsens rekommendationer bör varje kommun uppföra genomförandeplaner för de invånare som har en insats genom Socialtjänstlagen (SoL). För att få en insats genom SoL skall en handläggare göra en utredning som ligger till underlag för ett eventuellt beviljande av insats. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur informationen förmedlas mellan de personer som är delaktiga i uppförandet av biståndsbeslut och genomförandeplaner inom boendestöd. Vi har studerat detta genom att granska dokumentationen i boendestödsbeslut och intervjuat de personer som är med och upprättar dessa dokument.Frågorna som vi vill ha besvarade i studien är:• • •Hur sker implementeringen av ett biståndsbeslut? Vilken hänsyn tas till brukaren vid upprättandet av dokumentationen? Hur ser dokumentationen ut och hur förhåller sig genomförandeplanen till biståndsbeslutet?Implementeringen sker i ett ständigt informationsflöde mellan de inblandade aktörerna och det som i stor utsträckning styr vad som dokumenteras i genomförandeplanen är informationen och viljan från brukaren. Beslutet kan skilja gentemot genomförandeplanen p.g.a. att ny information har tillkommit när arbetet med uppförandet av genomförandeplanen pågått.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 141.
    Gabrielsson, Sofie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Wiström, Oskar
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Hur och när, och för vem?: en kvalitativ studie om förväntningar på HBTQ- personers komma utprocess2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning visar att HBTQ-personer uppfattar stress och lider av psykisk ohälsa i samband med komma ut-processen. Syftet med studien är att utforska hur HBTQ- personer uppfattar förväntningar i komma utprocessen och undersöka vilka effekter dessa förväntningar har på komma utprocessen. Studien är kvalitativ och genomförd via semistrukturerade intervjuer och studiens urval är 6 homo- och bisexuella personer i varierande åldrar från 18 år. Studiens empiri analyseras via av en kvalitativ analysmetod. Tidigare forskning och empiri från intervjuer ligger till grund för resultat och analys. Studiens resultat visar på att det bland intervjupersonerna inte finns några mönster på hur förväntningarna uppfattas i komma ut-processen. Resultatet visar att intervjupersonerna uppfattar både tilldragande och frånskjutande faktorer som försvårar och möjliggör komma utprocessen. Trygga miljöer, positiv respons och normalisering av intervjupersonernas egna sexuella läggning möjliggör komma ut processen. Rädsla, oro och utsatthet är faktorer som försvårar. Resultatet visar också att stigmatisering, heteronormer och sammanhang problematiserar komma utprocessen. Behovet för intervjupersonerna att komma ut påverkas av sammanhang, normer och attityder. Intervjupersonerna uttrycker både negativa och positiva uppfattningar om förväntningar i samband med att komma ut.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 142.
    Garå, Malin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Hallén, Kerstin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Jag är normen här, men män har det lättare: Om kvinnligt chefskap, sociala roller och rollmotsättning2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     Bakgrund: Män har genom historien dominerat på arbetsmarknadens chefspositioner och därmed utformat chefskapets innehåll. Chefskapet är sammankopplat med agentic attribut som anses "manliga". Hur kvinnor hanterar sitt chefskap har mest studerats vid mansdominerade arbetsplatser där kvinnan är avvikare. Det finns en kunskapslucka i forskningen när det gäller kvinnors sätt att hantera chefskapet vid en kvinnodominerad arbetsplats där kvinnan är normen.

    Syfte: Syftet var att studera hur kvinnliga chefer vid kvinnodominerade arbetsplatser uttalar sig om manliga och kvinnliga egenskaper i sitt chefskap.

    Metod: Studien har en kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer gjorts med kvinnliga chefer inom den offentliga sektorn. Intervjuerna har spelats in och transkriberats och analyserats med tematisk analysmetod som tolkats med social role theoy, role congruity theory . De två teorierna används för att belysa skillnader som vi menar beror på sociala konstruktioner av kön och könsordning som också används i analysen.

    Resultat: Intervjupersonerna upplevde att de blev respekterade som chefer och uttryckte ingen konflikt i rollen, att vara kvinna och samtidigt chef. De utgjorde normen inom offentlig sektor där de flesta omkring dem var kvinnor. Flertalet av cheferna ansåg inte att de behövde använda några särskilda strategier för att bli tagna på allvar eller få sin röst hörd. Kvinnorna ansåg inte att de hade specifika förväntningar att uppfylla för att de var kvinnor. Samtliga chefer beskrev sitt chefskap utifrån både communal och agentic egenskaper. De beskrev fler communal egenskaper som viktiga i sitt chefskap, vilket är långt ifrån det stereotypa agentic dominerade chefskapet. Det framkom att de ser chefskapet som en balansgång mellan communal och agentic egenskaper men communal egenskaper betonades mest. Resultatet visade även på en del upplevda skillnader mellan manliga och kvinnliga chefers förutsättningar. Kvinnorna har ibland ansetts som sämre chefer vid tillsättning av tjänster och en av de chefer som har fler män kring sig har vid några tillfällen upplevt att männen vill ta steget framför och överta ledarskapet. Flera kvinnor beskrev att de upplevde att män hade det lättare när det gällde att bli accepterade i chefsrollen och lättare blev accepterade i sin auktoritet

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 143.
    Gaugere, Linda
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Sranka, Karolina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Att bli integrerad, delaktig och empowered: en studie om samhällsorientering utifrån tidigare deltagarnas perspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under 2016 ökade invandringen till Sverige till rekordsiffran 163 005 personer. I Sverige finns det en tvåårig introduktionsperiod, ibland benämnd integrationsperiod. För alla nyanlända flyktingar är varje kommun skyldig att erbjuda minst 60 timmars samhällsorientering under flyktingarnas introduktionsperiod. Den här studien undersöker hur tidigare deltagarna i samhällsorientering uppfattat integrationsinsatsen Samhällsorientering för nyanlända. Det handlar mer specifikt om de nya kunskaperna som de inhämtar om det svenska samhället i kursen gör att de upplever sig vara mer integrerade och delaktiga i det nya samhället. Studien undersöker även om deltagarnas empowerment har ökat efter att de genomgått kursen. Studien har en kvalitativ ansats och studiens data är inhämtad genom semistrukturerade intervjuer med tidigare deltagare i kursen samhällsorientering. Respondenterna är vuxna kvinnor och män som har deltagit i kursen samhällsorientering för nyanlända i Västerviks kommun.

    Resultat av denna studie visar att deltagarna upplever att samhällsorientering har gett dem goda förutsättningarna för att bli integrerade och delaktiga i det svenska samhället. Samtliga respondenter upplever att efter att de tagit del av kursen har de mer kontroll över sitt liv i Sverige då de vet hur det svenska samhället fungerar, vilket innebär att deltagandet i samhällsorientering har stärkt deras empowerment.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 144.
    Gerenmark, Lisa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Johansson, Marie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    En fallstudie av arbetssökandes upplevelse av sin arbetsitiuation under jobb- och utvecklingsgarantin.2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The study is a case study of an activity, called the Oliven, that provides practice for people who are in the Arbetsförmedlingens Job- and development guarantee. The purpose of this study was to examine what it is in the Olivens activities, for people who are part of Phase 2 and 3 of the Job- and development guarantee, which, according to the participants, are working well and what works less well. We wanted to study how the participants perceive their work situation during the time that they participate in the activities. That is to gain knowledge of how the activities for people who are looking for work can be designed so that the participants can, from a salutogenic perspective, create a sense of coherence while they are participating.

    We have collected the empirical data through participant-observation and semi-structured interviews during two days. The analysis was made using the concepts of

    comprehensibility, manageability and meaningfulness. We have created an image of how the participants' sense of coherence has changed during the time that they have been working at the Oliven and how their experiences of being out of a job for a long time looks like. The analysis was done in two steps, a first, empirical close interpretation and then in the second interpretation we looked for themes in the text that was highlighted by the mentioned above concepts. We found that the participants' sense of coherence has increased over time in the Oliven. The reasons for the increased sense of coherence is related to the participants' increased self-confidence, which in turn are a product of they being seen as human beings and the fact that they had their skills and resources confirmed by others. 5

    The participants highlighted the group community and meaningful work as the Olivens positive sides. However, some participants expressed that it sought a stronger leadership and clearer structure. We have learned that the main reasons for the participants increased sense of coherence is based on the participation and meaningfulness on the workplace which have increased their self-confidence. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 145.
    Gidlund, Emelie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Kronhoff, Mette
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Limbo – hjärta och hjärna i kompromiss: Änkors nyskapande av mellanmänskliga band2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En stor del av svenska kvinnor över 60 år lever i ensamhushåll. Känsla av ensamhet har en negativ påverkan på äldres psykiska och fysiska hälsa och därför är det här en grupp som behöver uppmärksammas inom socialpedagogiken. Denna studie handlar om äldre änkors relationsskapande efter makens bortgång. Syftet med studien var att undersöka och analysera hur änkor i tredje åldern skapade nya/intima relationer på äldre dar. Frågeställningarna var vilken roll gamla och nya relationer och gemenskaper hade spelat i änkornas liv efter en långvarig tvåsamhet, hur änkorna såg på en ny parrelation och vilka förväntningar de i så fall hade, samt vilka möjligheter och hinder till en ny parrelation vi kunde identifiera i deras berättelser. Tre änkor, 70+ år, ålderspensionerade och utan biståndsbedömda insatser deltog i studien. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer; tre enskilda, samt en fokusgruppintervju där samma tre respondenter deltog. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys och intervjuerna har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna: tredje åldern, delaktighet, sociala band och livsloppsperspektiv. Ensamhet visade sig vara den största motivatorn för nya relationer, och änkorna föredrog nya vänskapsrelationer med andra solitära kvinnor framför pargemenskaper. Gemensamt för änkorna i studien var att de alla var positiva till en ny parrelation och hade önskemål och förväntningar på vad en sådan skulle innehålla. De ville leva under äktenskapsliknande former som sambo, och förväntningarna var att relationen skulle innehålla sexuell attraktion/aktivitet, kärlek, gemenskap och de vardagliga samtalen. ()()()() () () () () () () () () Det visade sig att respondenterna själva stod för både de största möjligheterna och hindren i skapandet av nya intima relationer. Respondenternas positiva inställning till att vilja leva i en ny parrelation var den största möjligheten. Även barnen (från äktenskapet med maken) samt omgivningens attityder uppgavs utgöra möjligheter eller hinder.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 146.
    Goles, Dario
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Emanuel, Sara
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Trygghet, lojalitet och brödraskap: En kvalitativ studie om en huliganfirmas betydelse2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Huliganism har blivit ett uppmärksammat ämne de senaste 20 åren i media och beskrivs som ett samhällsproblem. Avsikten med studien är att gå bakom den föreställningen om huliganism och se hur gruppen kan fylla en meningsskapande funktion för individen. Studien syftar till att se hur ett antal män upplever betydelsen av att tillhöra en huliganfirma och vad det inneburit för deras identitet. Ambitionen är också att belysa vad som kan ha fått dem att ansluta sig till gruppen. Vi vill också veta vilken påverkan den negativa samhällssynen kan ha på gruppens identitet. Studien genomfördes med fyra stycken kvalitativa, halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Den teoriram som används utgår från symbolisk interaktionism, begreppen identitet, stigma, stämpling och maskulinitet. Vår tolkning och slutsats av vårt material är att deltagandet i en huliganfirma och gemenskapen i gruppen har haft stor betydelse för identitetsskapandet. Vi ser att behovet av en tillhörighet blir tillfredsställt och att de blev någon i de sammanhang som de blev en del av.

  • 147.
    Gotthard, Lars-Erik
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Tillsynskompetens: En studie om kunskap och erfarenhet hos inspektörer2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien tar sin utgångspunkt i det arbete som sker på Inspektionen för vård och omsorg, IVO, med att hantera klagomål mot socialtjänstens verksamheter. Utifrån att i flera år jobbat inom tillsynsmyndigheter och hört om en "tillsynskompetens" ville jag ta reda på med om vad den består av. Studien syftar till att beskriva och analysera hur kompetensen hos inspektörer på IVO kommer till användning i arbetet. Undersökningen kan bidra till förståelse av hur kunskap och erfarenhet används i inspektörers arbete och tydliggöra hur olika kompetenser samverkar i arbetet men också hur kunskap för utförandet av ett arbetsmoment kan förmedlas och utvecklas. Undersökningen har lagts upp som en fallstudie och insamlingen av det empiriska datamaterialet har skett genom enkätundersökning, observationer och fokusgruppsintervjuer. Urvalet har skett utifrån studiens frågeställningar och med hänsyn till uppsatsens omfattning. Intervjuer och observationer genomfördes vid två arbetsgrupper hos vardera två av IVO:s avdelningar. Resultatet visar att inspektörernas gärna betonar att betydelsen av en yrkesmässig bakgrund från de områden de granskar. Det framträder dock att erfarenheten och kunskapen som inspektörerna tillägnar sig inom ramen för arbetet på IVO spelar störst roll när de medverkar i att hantera klagomål. Det tydliggörs också att det har betydelse i arbetsuppgiften vilken sammansättning grupperna har. Olika kompetenser fokuserar på olika delar av ett klagomål. Samtidigt belyser studien betydelsen av ett väl integrerat lärande i inspektörernas arbete, som grund för formandet av den särskilda tillsynskompetensen. 

  • 148.
    Gregner, Therése
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Egstedt, Natalie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    "Som att skratta åt någons bilder...": Elevers erfarenheter av förebyggande arbete mot psykisk ohälsa i mellanstadiet2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning talar om vikten av att arbeta förebyggande och hälsofrämjande med elever från tidiga åldrar, för att motverka psykisk ohälsa. Socialstyrelsen och skollagen hänvisar till att skolan har ett ansvar för att förebygga god hälsa hos eleverna. Tidigare forskning visar även på att det finns flera olika metoder som yrkesverksamma inom skolans områden kan använda sig av i sitt arbete för att lägga grunden till en bra hälsa hos eleverna. Trots alla metoder som är framtagna så visar forskning på att antalet individer med psykisk ohälsa fortsätter att eskalera. Syftet med denna studie var att undersöka elevernas erfarenheter och syn på de metoder som skolan använder i sitt förebyggande arbete mot mobbning, kränkningar och utanförskap. Syftet var även att undersöka om metoderna stämmer överens med skolans förväntade resultat hos eleverna, efter det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa kopplat till mobbning, kränkningar och utanförskap. Tanken var att se hur och om metoderna utvecklats och vad eleverna, som idag är på väg in i gymnasiet, anser om de förändringar som skett. Studien genomfördes med sex halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Respondenterna var en yrkesverksam pedagog och en yrkesverksam kurator samt fyra ungdomar i åldern 16–17 år. Intervjuerna analyserades med IPA som analysmetod. Resultatet av studien visade på att de yrkesverksamma arbetar med metoder som eleverna inte ansåg vara tillräckliga. Detta på grund av att eleverna inte är införstådda med varför metoderna används. Eleverna anser även att metoderna inte är anpassade efter deras behov. Det behövs fler metoder som elever själva får vara med att utveckla samt att yrkesverksamma behöver bli bättre på att följa upp de metoder som skolan väljer att introducera för eleverna.

  • 149.
    Grip, Cajza
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Nåhdin, Kristin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Bristande Föräldraskap: en studie om föräldrabedömning och förutsättningar för samverkan mellan två instanser kring föräldraskapet2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen är en studie om föräldrar och föräldraskap. Vårt syfte med studien är att se hur företrädare för två instanser gör bedömningar av föräldrar som anses brista i sin omsorgsförmåga. De valda instanserna är en myndighetsinstans och en utförarinstans. Våra frågor i studien är: hur beskriver de nämnda organisationerna ett gott föräldraskap/ föräldraförmåga? Vilka faktorer vägs in i bedömningen av föräldraförmågan? Vilka riktlinjer/ arbetsmodeller utgår organisationerna ifrån? I vilken utsträckning samverkar organisationerna kring stöd och bedömning? Det här är en empirisk studie, där vi har intervjuat företrädare för två instanser, totalt fyra grup-per. Vi har använt hermeneutisk tolkning för att se på det empiriska materialet. Vår analys är grundad utifrån systemteori, intersektionalitet och samverkansteori. Begreppen vi undersökt är gott föräldraskap och tillräckligt bra. Synen på begreppet tillräckligt bra/ good enough varierade beroende på om de var på svenska eller engelska. Överlag är gott föräldraskap när den känslo-mässiga och fysiska omsorgen står i relation till barnets behov. Resultatet som vi kommit fram till är att dessa två instanser har samsyn kring de begrepp som vi undersökt. Vidare beskriver denna studie förutsättningarna för samverkan samt betydelsen av att sträva mot ett gemensamt språk. Vår slutsats är att dessa begrepp, framförallt tillräckligt bra, är väldigt subjektiva och att det är svårt att skriva ner kriterier. Detta beror på att det handlar om människor. Vidare visar denna studie även att instanserna samverkar med varandra kring männi-skor. I diskussionsdelen beskrivs det socialpedagogiska förhållningssättet som inkluderar det salutoge-na perspektivet, intersektionalitet och empowerment.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 150.
    Grönkvist, Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Preusse, Frida
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Samverkan på lika villkor?: En studie om professionellas upplevelser av samverkan mellan två verksamheter som arbetar med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att studera de professionellas upplevelser av vilka förutsättningar som finns för samverkan i arbetet med personer  med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De professionella arbetar inom två verksamheter som befinner sig i skilda organisationer och samverkar kring målgruppen. Metoden vi använt är en kvalitativ forskningsintervju. Informanterna består av sex professionella som arbetar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Resultatet har analyserats med hjälp av nyinstitutionella organisationsteorin, begreppen verksamhetsdomän, integration, profession, handlingsutrymme och med hjälp av litteratur från kunskapsöversikten och bakgrundskapitlet.

    De slutsatser vi kan dra av resultatet är:

    • Samverkansprocessen fungerar bra och är väl integrerad mellan de två studerade organisationerna.
    • Samverkan är uppbyggd utifrån gemensamt uppsatta mål och tydliga roll- och ansvarsområden.
    • Förutsättningar för samverkan är tillräckliga resurser, samverkansforum, drivkraft, förståelse och ett personligt engagemang. 
    • Samtliga professioner/yrkesgrupper är betydelsefulla i arbetet med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och de professioner/yrkesgrupper som har det medicinska ansvaret har en högre och mer dominerande roll.
    • Case Management skulle kunna skapa bättre förutsättningar för samverkan mellan de två organisationerna, då arbetsmodellen skapar bättre möjligheter för professionerna/yrkesgrupperna att kommunicera kring enskilda individer.
    • Samverkan kring målgruppen är viktig då individerna har komplexa behov och ett sammanhållet stöd är en förutsättning för att individernas behov ska tillgodoses på bästa sätt.  
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1234567 101 - 150 av 480
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf