Change search
Refine search result
1234567 101 - 150 of 1486
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 101.
    Andreasson, Ingela
    et al.
    Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Asplund Carlsson, Maj
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Elevdokumentation: om textpraktiker i skolans värld2009Book (Other academic)
  • 102.
    Andreasson, Ingela
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Asplund Carlsson, Maj
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Individual Educational Plans in Swedish schools: Forming identity and governing functions in pupils’ documentation2013In: International Journal of Special Education, ISSN 0827-3383, E-ISSN 1917-7844, Vol. 28, no 3, p. 55-67Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The documentation of pupils in Swedish schools is extensive and  a documentation culture has come to characterize the schools in recent years. In the context of decentralization and changing governance, focus has increasingly been directed towards assessment, follow-up and evaluation of pupils’ learning and social development. This article examines the Individual Educational Plans (hereafter IEP) used for pupils with special educational needs in Swedish compulsory schools from the perspective of text analyses based on discourse theory. The aim of this study is to shed light on how pupils are constructed in the school’s documentation. The study examines how these IEPs are used as a pedagogical technique for new ways of governing in order to impose self-regulation, individual responsibility and social control.The documents, which comprise the empirical material in this article, are gathered from 14 different schools and consist of documents for a total of 136 pupils with special educational needs

  • 103.
    Andreasson, Tony
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    En lyhörd fritidslärare kan göra skillnad2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns alltid någon elev som hamnar utanför, eller som inte vet hur de ska göra för att komma in i leken. Det ingår i skolans uppdrag att stimulera elevernas vilja till att pröva och omsätta tankar till handling, men det är komplext för lärare att hantera elever med olika färdigheter som framstår tydligare i vissa miljöer. Lärare ska vara lyhörda för vad individen behöver eftersom det stärker gruppen, men de ska också ta hänsyn till gruppens struktur för att inte fokusera för mycket på individen. Det fick mig att fundera på hur lärare motiverar elever som säger att de inte vill, och inspirerar elever som säger att de inte kan samt uppmuntrar elever till att samverka med andra elever i olika aktiviteter.

    Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i fritidshem gör för att inkludera alla elever i gemenskapen, och hur läraren motiverar samt hjälper elever i olika miljöer med att skapa relationer till andra elever.

    Metod: Jag har genomfört ostrukturerade observationer som jag sedan har följt upp med informella samtalsintervjuer, med personal från fritidshemmet som var i närheten av mina observationer. Mitt fokus var främst på eleverna i åldrarna sex till nio år eftersom det är i den ålderskategorin som det är flest inskrivna elever på fritidshemmet. Jag har varit på ett fritidshem, på fyra olika avdelningar i olika miljöer.

    Resultat: Studien visar att eleverna hade en mer framträdande roll när det gällde att motivera andra elever. Lärarnas roll var mer att stötta eleverna för att de inte skulle förlora motivationen. Lärarnas förhållningssätt till att inkludera elever i gemenskapen var avvaktande och stöttande, vilket innebar att eleverna fick en mer framträdande roll även i det sammanhanget. Det framgick att olika miljöer har betydelse för elevers beteende, men lärarna hade samma bemötande till eleverna oavsett sammanhang. Det finns elever som inte klarar att hitta sin egen motivation, eller att motivera andra och inkludera dem i gemenskapen samt elever som inte trivs i vissa miljöer. Lärarna i fritidshem behöver därför ta en mer aktiv roll för att samtliga elever ska få den hjälp de behöver.

  • 104.
    Andrén, Martin
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lagerblad, Alexander
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Barns tankar om sitt eget inflytande i vardagen2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att ta reda på barns tankar om inflytande i sin vardag. Den metoden vi använde var att genomföra barnsamtal som kan liknas med semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visar ett antal situationer där barn antingen anser sig ha inflytande eller inte. Genom att analysera dessa barnsamtal med hjälp av våra centrala begrepp, anser vi att forskningsfrågorna blivit besvarade.

    Resultatet visar bland annat att barn anser sig ha stort inflytande i den fria leken, där de får leka med det de själva finner intressant. Vidare visar vårt resultat att inflytandet inte är lika stort vid till exempel matsituationen. Detta för med sig ett dilemmaperspektiv där olika delar ur läroplanen ställs mot varandra. Faktorer som kan ha påverkat resultatet är till exempel barnens ålder och språkkunskaper.

    Slutsatsen i studien beskriver att barn i vissa situationer önskar sig få mer inflytande i vissa frågor medan att de i andra får sitt önskade inflytande redan i nuläget. En annan slutsats är att vissa delar i läroplanen kan höra ihop med barns tankar om inflytande medan andra delar ställs emot varandra.

  • 105.
    Apelgren, Petra
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Åberg, Paulina
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    En kvalitativ studie om genus och jämställdhet i förskolan2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Den nya reviderade läroplanen Lpfö 98 (10) har skapat striktare regler och högre krav på att pedagoger i förskolan skall uppnå de mål som finns i läroplanen. Läroplanen är också tolkningsbar, vilket ger olika förutsättningar för hur mycket och vilka mål som ska prioriteras i förskolan. Det står heller inte i läroplanen på vilket sätt man skall uppnå målen. Vem avgör om man har uppnått målen i läroplanen eller inte?  

    Syfte

    Vi vill i den här studien veta hur pedagoger i förskolan arbetar med och ser på genus och jämställdhet i förskolan. Vi vill undersöka hur de arbetar med genus och jämställdhet utifrån läroplanen och om det är ett viktigt och prioriterat ämne ute på de förskolor som vi varit ute på. Hur ser deras kunskap och tolkning av läroplanens mål om genus och jämställdhet ut i förskolan? Hur arbetar de för att motverka traditionella könsmönster?

    Metod

    I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod genom intervjuer. Vi har intervjuat åtta pedagoger med olika utbildningsbakgrunder som arbetar på tre olika förskolor i Sverige. Med hjälp av ljudupptagning samlade vi in vårt empiriska material. Därefter har vi transkriberat alla intervjuer och analyserat de utifrån ett genusperspektiv.

    Resultat

    De intervjuade pedagogerna var överens om att de ville arbeta för att alla barn oavsett kön skall få samma möjligheter, rättigheter och förutsättningar i förskolan. De ansåg också att de uppfyllde läroplanens mål utifrån genus och jämställdhet men det var svårt för dem att berätta om hur eller på vilket sätt de uppnådde målen. Flera ansåg att kön är något som man biologiskt sett föds till och därför finns det olikheter hos flickor och pojkar. Överlag var inte genus och jämställdhet ett prioriterat mål som pedagogerna på förskolorna arbetade aktivt med. Det var endast några enstaka pedagoger som diskuterade genus och jämställdhet utifrån att kön är något som konstrueras socialt och påverkas av människor och den kultur som vi lever i. 

  • 106.
    Aronsson, Agda
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Olsson, Maria
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lärande för förändring: en normkritisk analys av läromedel i svenskämnet på gymnasiet2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Svenska impulser 1, 2 och 3 är kurslitteratur som används på en gymnasieskola i Sverige. Kurslitteraturen möjliggör för läraren att låta arbetet växla mellan lärarnas egen planering och efter läroböckernas upplägg, vilket i sin tur underlättar lärarens planeringsarbete. Utifrån skolans värdegrund om ett jämlikt klassrum har en studie gjorts för att ta reda på hur läroböcker förhåller sig till olika maktrelationer som kan påträffas i samhället. Med avstamp i Wineburgs (2001) teori om hur information presenteras i läroböcker, samt Kumashiros (2002) lära om vikten av normkritik i klassrummet.

    Syfte: Då litteraturen ska finnas för att underlätta lärarens arbete, är syftet med denna uppsats att ta reda på huruvida vald serie av läroböcker på egen hand möjliggör för ett normkritiskt lärande som utmanar maktrelationer, utan att lärarens roll spelar in. Analysen fokuserar på att ta reda på om det normkritiska perspektivet genomsyrar inkluderingsarbetet i läroböckerna eller om arbetet slutar i vad Bromseth (2010) kallar toleranspedagogik.

    Metod: En normkritisk analys har gjorts av läroböckernas diskussionsfrågor och skrivuppgifter för att ta reda på vilka möjligheter serien ger till samtal och lärande om samhälleliga maktstrukturer.

    Resultat: Resultatet påvisar en typisk struktur i berörda läromedel där informationen presenteras enligt Wineburgs (2001) teori. Den presenteras som en sanning utan att ifrågasättas, vilket därmed förstärker de rådande normer som serien berör. Det finns ställen där försök till inkluderingsarbete kan urskiljas, men informationshanteringen, kombinerat med diskussionsfrågorna där ett kritiskt förhållningssätt saknas, resulterar i det som Bromseth (2010) kallar för toleranspedagogik, vilket istället förstärker rådande normers maktstrukturer.  

  • 107.
    Aronsson, Emelie
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Magnusson, Sofia
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Undervisningsmetoder: Hur arbetar pedagoger med elevernas läsutveckling2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det har riktats hård kritik mot den svenska skolans prestation kring elevernas läsutveckling. Det är på grund av att forskning och nationella studier har visat att svenska elevernas resultat har försämrats. Läsning är en grundkunskap som barn måste klara av för att kunna utvecklas och prestera i alla skolans ämnen och i vårt samhälle. Lgr11 (2011) ger riktlinjer till att ett av skolans viktigaste uppdrag är att främja elevers läsutveckling. Det är därför av stor vikt att skolan lägger fokus på elevers läsundervisning som främjar deras lust till att lära sig läsa. Under många år har det debatterats om vilka undervisningsmetoder som är mest framgångsrika för att lära elever att läsa. På grund av det har vi valt att undersöka hur pedagoger arbetar för att främja elevernas läsutveckling och vilka undervisningsmetoder de förespråkar.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka undervisningsmetoder lärare arbetar med för att kunna främjar elevernas läsutveckling. Vi vill också undersöka om läsundervisningen varierar på olika skolor eller om det utgår från liknande arbetssätt eller arbetsmetod.

    Metod: För att uppnå syftet med vår undersökning valde vi att genomföra en kvalitativ studie, då undersökningen genomfördes med hjälp av att intervjua lärare i årskurs ett.

    Resultat: Resultatet i vår undersökning visar att pedagoger kombinerar både syntetiska och analytiska läsinlärningsmetoder för att främja elevernas läsutveckling. Resultatet visar även att det varierar sitt arbetssätt för att kunna tillgodose alla elevers behov och förutsättningar

  • 108.
    Aronsson, Madeleine
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Johansson, Maria
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    ”Det handlar bara om money, money”: En kvalitativ studie om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar på fritidshemmet2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    För att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska få de förutsättningar som krävs är det viktigt att de från början får rätt bemötande, resurser och anpassningar som på ett positivt sätt gynnar deras lärande och utveckling. Utifrån tidigare forskning har vi studerat hur fritidshemmet arbetar med omgivande miljö, inkludering eller exkludering, samverkan, deltagande och inflytande samt om barns perspektiv nyttjas och används i planeringen kring verksamheten.

    Syfte

    Syftet med vår studie är att undersöka hur en kommunal- och en fristående skola i Västsverige arbetar med elever som har någon form av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Syftet är att ta reda på om elever ges olika förutsättningar beroende på vilken skolform de går på utifrån ett fritids- och rektorperspektiv.

    Metod

    I denna studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod för att få fram empiriskt material. För att besvara syfte och frågeställningar har vi utfört fokusgruppsintervjuer med fritidspersonal samt enskilda intervjuer med rektorer på en kommunal- och en fristående skola.

    Resultat

    I studien framkom att förutsättningarna för arbetet med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan se olika ut. De huvudkategorier som resultaten påvisade var barnet, resurser och samverkan. Under kategorin barnet lyfter vi inkludering eller exkludering, anpassning samt att olikheter är bra. Under kategorin resurser tar vi upp ekonomiska resurser, lokal- och miljöresurser samt personalresurser. Under den sista kategorin samverkan använder vi begreppen avsaknad av tid och helheten. Resultatet visar bland annat att arbetet med hur dessa elever inkluderas eller exkluderas i fritidshemmets verksamhet ser olika ut. Ytterligare något som framkom i resultatet var att samverkan mellan rektorer, fritidspersonal och lärare skiljde sig åt mellan den kommunala- och fristående skolan. Då vi utfört studien på enbart en skola av vardera skolform behöver vårt resultat inte betyda att skillnaderna alltid ser likadana ut på en kommunal- och fristående skola runt om i landet.

  • 109.
    Aronsson, Malin
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Leifsdotter, Veronica
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lärares val av räknestrategier och hjälpmedel vid tiotalsövergångar i addition2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I kursplanen och kommentarmaterialet för matematik står det att eleverna ska kunna välja matematiska metoder för att utföra beräkningar. Det är inte specificerat vilka matematiska metoder som anses lämpliga och därmed är det upp till läraren att välja vilka som ska presenteras. Tidigare forskning visar att det finns många olika räknestrategier att använda vid tiotalsövergångar i addition. I läroplanen står det även att eleverna ska få möjligheten att arbeta med olika representationsformer där laborativt material räknas som en representationsform. I forskningsbakgrunden framkommer det vilka negativa respektive positiva aspekter som finns kring användandet av laborativt material. I forskningsbakgrunden redogörs det för olika faktorer som kan påverka lärares val i undervisningen. Eftersom läroplanen inte specificerar vilka räknestrategier eller vilka laborativa material som ska användas i skolan ville vi undersöka vad lärare väljer att använda och varför.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka räknestrategier och hjälpmedel som lärare väljer att undervisa kring vid tiotalsövergångar i addition. Ett annat syfte är att undersöka hur lärare motiverar valet av räknestrategier och hjälpmedel. 

    Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare som har behörighet att undervisa inom matematik för årskurs 1–3. Lärarna fick svara på frågor som handlade om vilka erfarenheter de har kring hjälpmedel och räknestrategier. Lärarna svarade på hur de har gjort och varför de har gjort på det sättet. Intervjuerna transkriberades och sammanfattades i två mallar, en för hjälpmedel och en för räknestrategier. När materialet analyserades började vi med att koda, som innebar att söka efter ord eller fraser som uppkom ofta. Ett exempel på koder är när lärarna nämner vad de har använt både gällande räknestrategier och hjälpmedel. När tematiseringen gjordes fokuserade vi först på att särskilja hjälpmedel och räknestrategier. När det gällde lärarnas motivering kring valet av hjälpmedel eller räknestrategier kunde ytterligare teman finnas. "Hjälpmedel ska vara konkret" och "tillgång till material" är de teman som funnits kring motiveringen av hjälpmedel. "Väljer utifrån elevgruppen", "följer läromedlet" och "lärares erfarenheter" är teman som funnits kring motiveringen av räknestrategier.

    Resultat: Resultatet visar att 10-basmaterial är det hjälpmedel som flest lärare använder vid tiotalsövergångar i addition. Därefter kommer tallinje/linjal/måttband och spel. När det kommer till räknestrategier är standardalgoritmen den vanligaste, alla lärare i den här studien har valt att arbeta med den som en räknestrategi vid tiotalsövergångar i addition. Därefter kommer överbrygga tio/flytta över och delade tiotal/varje talsort för sig. Hur lärare motiverar valet av hjälpmedel och räknestrategier skiljer sig. När det gäller hjälpmedel har de flesta av lärarna uppgett att hjälpmedel ska vara konkret och ibland är det tillgången till material som bestämmer vilka hjälpmedel som används. När lärarna har valt räknestrategier uppger majoriteten att de utgår från elevgruppen eller helt enkelt väljer att följa det läromedel som används på skolan.

  • 110.
    Aronsson, Malin
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lidman, Sebastian
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lärares upplevelser om digitaliseringens effekter på undervisning och elevers skriftspråk i årskurs 4–62017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka hur sju lärare som undervisar svenska i årskurs 4–6 upplever att den enskilde elevens texter skiljer sig beroende om eleven i fråga skriver på dator eller för hand. Studien syftar även till att undersöka om dessa lärare även upplever att elevernas skriftliga uttryck har påverkats sedan användningen av digitala hjälpmedel ökat i skolan. Förutom tidigare nämnda frågeställningar undersöks likaså om undervisningen har förändrats sedan digitaliseringens ökning i den svenska skolan. Detta undersöks genom en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har transkriberats och delats in i teman för att få fram de citat som använts i resultatet. Resultatet indikerar att mer än hälften upplever att texter som elever skriver på dator blir bättre än när de skriver för hand. Majoriteten informanter ansåg att elevernas skriftliga uttryck har försämrats sedan digitala hjälpmedel har ökat i skolan, resterande informanter ansåg sig ha för lite underlag för att kunna uttala sig. Alla informanter har uttryckt sig negativt på ett eller annat sätt om digitala hjälpmedels övriga påverkan på eleverna och hur undervisningen har förändrats. De övriga aspekterna innefattar motorik, motivation, teknikstrul, bristfällig kompetens hos elev eller lärare samt tillgång till digitala hjälpmedel. Dock poängterar tre av sju informanter att digitala hjälpmedel har en positiv effekt på elever med skrivsvårigheter.

  • 111.
    Aronsson, Petra
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Haglund, Isabell
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Den formativa bedömningens effekt på elevers utveckling av matematiska förmågor vid problemlösningsarbete2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Mot bakgrund av TIMSS-undersökningens (Trends in internationall Mathematics and Science Study, 2011) senaste resultatrapport som visar en nedåtgående trend bland svenska elevers matematikkunskaper, har fokus bland annat riktas mot bedömningspraktiken i Sverige i hopp om att förändra situationen. Forskning på senare år har visat att formativ bedömning ökar elevers lärande. Skolverkets (2013) definition av begreppet formativ bedömning beskrivs som en helhetsprocess med syfte att kartlägga och synliggöra var eleverna kunskapsmässigt befinner sig, för att läraren sedan ska kunna anpassa undervisningen utefter elevernas behov. På så vis sker en bedömning för lärande istället för av lärande. För att utveckla elevers kunskaper, har forskning även visat på vikten av variation i undervisningen och betonar problemlösningsarbete som viktigt för att utveckla elevers matematiska förståelse, i form av förmågor. Därför är det av intresse att undersöka den formativa bedömningens inverkan på matematisk förståelse vid problemlösningsarbete.

    Syfte:

    Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning olika matematiska förmågor utvecklas genom formativ bedömning vid problemlösningsarbete.

    Metod:

    Studiens empiri samlades in genom en kvalitativ forskningsansats i form av passiva och deltagande observationer samt tänka högt-observationer. Observationerna utfördes i en årskurs tre i två kunskapsmässigt heterogena grupper med sammanlagt sex elever. För att studiens tillförlitlighet skulle stärkas, användes videokamera vid observationerna. Utifrån vår teoretiska utgångspunkt bearbetades och analyserades datamaterialet.

    Resultat:

    I studien framkom det att formativ bedömning, vid problemlösningsarbete i grupp, har en positiv effekt på de matematiska förmågorna resonemangs- och kommunikations-förmågan.

  • 112.
    Aronsson, Petra
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Haglund, Isabell
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Elevers utveckling av matematiska förmågor vid problemlösningsarbete: Vilken betydelse har olika elevgrupperingar?2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

     Bakgrund: På senare år har man kunnat konstatera en försämring bland svenska elevers matematikprestationer. Då problemlösning omfattar många av de centrala delarna inom matematikämnet och därmed utvecklar elevernas kreativitet, har den fått ett större fokus i hopp om att förbättra den rådande försämringen gällande elevers matematiska kunskaper. Forskare som bland annat Cai (2003), poängterar vikten av att arbeta med problem då eleverna utvecklar och sammanfogar sina kunskaper på ett effektivt sätt. Forskning visar även på att det är mest gynnsamt att utföra problemlösningsarbete i grupp. Därför är det intressant att undersöka vilken gruppkonstellation som är mest givande för elevers utveckling av matematiska förmågor, i hopp om att utveckla deras matematiska kunskaper och därmed nå bättre resultat.

    Syfte: Vårt syfte med studien var att undersöka vilken inverkan olika elevgrupperingar har vid arbete med problemlösningsuppgifter för elevens utveckling av matematiska förmågor.

    Metod: Studiens data samlades in genom kvalitativa observationer med nio elever från årskurs tre. För att få en tydlig bild av hur de olika elevgrupperingarna påverkade elevernas matematiska utveckling i arbete med problem, uppmanades de att uttrycka sina tankar högt, vilket resulterade i en tänka högt-observation. Observationerna videoinspelades för att stärka tillförlitligheten i studien. All empiriinsamling sammanfattades och jämfördes för att kunna analyseras utifrån vår teoretiska utgångspunkt.

    Resultat: I studien framkom det att kunskapsmässigt heterogena grupper är att föredra framför nivågrupperade grupper, då resultatet visade att blandade grupper i högre utsträckning utvecklade de olika matematiska förmågorna vid arbete med problem

     

  • 113.
    Aronsson, Sara
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Blank, Veronika
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lärares syn på barns skrivutveckling i förskolan2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Språkforskare är idag eniga om att barn så tidigt som möjligt bör möta skriftspråket. Vi vet att det i förskolan ägnas mycket tid åt läsning och språklekar, men det sägs inte så mycket om skrivning. Lärarna i förskolan har inte ansett sig ha den kompetens som krävs för att lära barnen skriva. Skrivning och läsning hör ihop och utvecklas parallellt och vi vill belysa hur lärare i förskolan och skolan ser på skrivning i förskolan. Vi menar att det är intressant för lärare i de olika verksamheterna att ta del av varandras synsätt gällande barns skrivutveckling.

    Syfte:

    Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i förskola och skolans tidiga år ser på arbetet med barns skrivutveckling i förskolan. Syftet med vår studie är inte att kunna generalisera lärares syn på fenomenet, utan att skapa en förståelse.

    Metod:

    Studien bygger på kvalitativa intervjuer av lärare i förskolan och lärare i skolans tidiga år. Då syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i förskola och skolans tidiga år ser på arbetet med barns skrivutveckling i förskolan ansåg vi att intervjuer var den rätta metoden att använda oss av. Vi intervjuade sex lärare från förskola och sex lärare från skolans tidiga år. Enligt vår uppfattning är en större variation inte intressant för syftet, då vi inte avser att kunna generalisera lärares syn på fenomenet, utan vi avser endast att skapa en förståelse för fenomenet. Vid analysen har vi växlat fritt mellan olika tekniker. Vi började med att läsa igenom vårt material för att se om vi kunde hitta några mönster eller återkommande teman. Vi arbetade med en frågeställning i taget och kategoriserade de svar vi fick under lärarens roll, barnet och aktiviteter.

    Resultat:

    Vi kom fram till att det fanns markanta skillnader i hur lärarna ser på skrivutveckling i förskolan. Lärarna hade skilda åsikter om när man skall börja med skrivning, men de hade tämligen likartad syn på hur man skall arbeta i förskolan, förutom en lärare som anser att skrivningen kommer automatiskt och inte behöver uppmuntras. De största skillnaderna fanns i hur de ser på samverkan mellan förskola och skola gällande barns skrivutveckling.

  • 114.
    Arvidsson, Elin
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Mc Culluogh Nylén, Michelle
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Utomhuspedagogikens betydelse i förskolan: en intervjustudie om pedagogers förhållningssätt kring utomhusmiljö i förskolan2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Upprinnelsen till den här studien var ett intresse av att undersöka hur pedagoger tänker om och använder sig av utomhuspedagogik som en resurs i barns lärande. Vad är då utomhuspedagogik? Det finns olika syn på vad utomhuspedagogik egentligen innebär. Enligt Szczepanski och Dahlgrens (1997) studie kan utomhuspedagogik omfatta all verksamhet som förekommer utanför förskolelokalerna. I pedagogiskt arbete utomhus kan man enligt Thulins (2006) avhandling få in flera olika ämnesområden i barns lärande. Exempelvis naturvetenskap, matematik, språk med mera. De teoretiska kunskaperna kan göras mer konkreta för barnen utomhus där de kan använda alla sina sinnen praktiskt. Deras förkunskaper blir dessutom bekräftade med hjälp av utomhuspedagogik. Enligt Engdahls (2014) avhandling har utomhuspedagogiken stor betydelse för barns lärande, de kan där använda sin kreativitet, fantasi och skapa egna lekar som leder till samspel, lärande och utveckling.

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka pedagogers förhållningssätt till och uppfattning om utomhuspedagogik.

    Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod där vi har valt att intervjua nio stycken pedagoger i tre olika förskoleverksamheter.

    Resultat: Pedagogerna upplever bland annat att utomhuspedagogik är betydelsefullt för barns lärande och de önskar mer tid och kunskap för detta. Utomhusmiljön är språkligt och motoriskt utvecklande samt främjar användandet av olika sorters material. Pedagogerna uttrycker även att samspel och kommunikation ökar medan konflikterna minskar utomhus. Något som framkom specifikt var betydelsen av att kombinera inomhusmiljön med utomhusmiljön för att kunna skapa de bästa förutsättningarna för barns lärande. De hinder som framkommer är brist på kunskap, säkerhet, resurser och pedagogers tid vad gäller planering av utomhusvistelsen.

  • 115.
    Arvidsson, Sara
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Olausson, Matilda
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Man lär sig något varje dag, men man liksom märker det inte: En studie om barns medvetenhet kring sitt eget lärande på fritidshemmet2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund I det här arbetet har vi undersökt hur barn ser på sitt eget lärande i fritidshemmet och i skolan. Värderar barnen sitt lärande på olika sätt? Uppfattar barnen att de lär sig något i de båda verksamheterna? Av våra personliga erfarenheter så har fritidshemmet i en del fall undervärderats som lärande verksamhet av en del vuxna. Utifrån detta blev vi intresserade att undersöka hur barn uppfattar sitt eget lärande. Syfte Syftet med vårt arbete är att undersöka barns medvetenhet om sitt eget lärande på fritidshemmet.  Metod För att kunna undersöka vårt syfte valde vi att använda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer utifrån barns perspektiv. Vi valde att genomföra våra intervjuer på en skola. De barn som tillfrågades gick i årskurs 3–4 på tre olika fritidshem. Under intervjuerna användes ljudupptagning. Direkt efter intervjuerna, transkriberades intervjuerna ner på ett dokument på en dator. I analysarbetet använde vi oss av färgkodning för att hitta teman i datamaterialet. Resultat Barnen i intervjuerna berättade att skolan är viktig, ”seriös” och att det är där de lär sig vad saker heter. Det som barnen uttrycker att de lär sig i skolan är bland annat matematik, svenska och engelska. Detta ansåg barnen var viktigt för deras framtida yrkesliv. Samtliga barn ansåg att det är roligt att vara på fritidshemmet. Där får de lära sig att göra saker till skillnad från i skolan. Det framkom i intervjuerna att barnen hade olika uppfattningar om lärandet på fritidshemmet. En uppfattning var att det är viktigare att lära sig i skolan. Andra barn ansåg att det var lika viktigt att lära sig i båda verksamheterna. Några barn hade uppfattningen om att de inte lär sig alls på fritidshemmet. De flesta barn kunde beskriva att ett lärande sker på fritidshemmet men en del av dessa barn hade svårt att definiera vad de lär sig.  

  • 116.
    Arvidsson, Sara
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Ström, Ulrika
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Musik - en självklar konstform: En studie kring att bedriva musik i förskolor inspirerade av Reggio Emilia-filosofin2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    De estetiska uttrycksformerna är viktiga för ett barns utveckling och lärande i förskolan. Musik som den här studien handlar om är både glädjespridande, identitetsutvecklande och gruppstärkande och därför är det viktigt att man som förskollärare tar tillvara på de möjligheter som musik medför för barns utveckling. Inom Reggio Emilia-filosofin är de estetiska uttrycksformerna främst väsentliga, då man talar om att ett barn föds med hundra språk och ska ges möjlighet till att uttrycka sig på olika sätt. Musik, bild, drama och dans är några av de sätt ett barn kan uttrycka sig genom och ses som ett verktyg i att fördjupa och bredda sin kunskap och utveckling.

    Syfte

    Studiens syfte handlar om att få ökad kunskap om hur den estetiska verksamheten med inriktning mot musik bedrivs i förskolor inspirerade av Reggio Emilia-filosofin.

    Metod

    Studieformen är en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer och en ansats till det sociokulturella perspektivet, utvecklingspedagogik samt musikdidaktik. Sex intervjuer genomfördes och totalt sex förskollärare deltog alltså i studien. Intervjuerna var cirka 35-40 minuter långa och ljudupptagning skedde via mobiltelefon.

    2

    Resultat:

    Resultatet av studien visar på att informanterna i studien bedriver musik av mer uppdragsmässiga skäl. Det har visats sig i resultatet att musik är konstform inom Reggio Emilia-filosofin som inte är självklar. I verksamheter inspirerade av filosofin arbetar man med bilden mer kontinuerligt eftersom den framhävs som en mer naturlig och ett mer lätthanterligt verktyg att arbeta med samt att kunskaperna i hur man arbetar med bild är större

  • 117.
    Arvola, Mattias
    et al.
    Linköping University, Department of Information and Computer Science,Linköping, Sweden.
    Samuelsson, Marcus
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Nordvall, Mathias
    Linköping University, Linköping, Sweden.
    Ragnemalm, Eva L.
    Linköping University, Linköping, Sweden.
    Simulated Provocations: A Hypermedia Radio Theatre for Reflection on Classroom Management2018In: Journal Simulation & Gaming, ISSN 1046-8781, E-ISSN 1552-826X, Vol. 49, no 2, p. 98-114Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background. Learning to manage a classroom is a difficult but important part of teacher education. Earlier research on simulations for learning classroom management has highlighted the difficulty of supporting reflection.Purpose. This case study explores and evaluates the design of a simulation for student teachers' reflection on classroom management.Design. The design process resulted in the scenario-based SIMPROV simulation, which was made in the form of a hypermedia radio theatre that students go through in pairs or triads. Authoritarian, authoritative, democratic, and compliant leadership styles were built into the choices student teachers made.Evaluation. The simulation was evaluated in two courses where the participants' level of reflection and perceived knowledge improvement was measured using a questionnaire. Forty-three first-year student teachers, 48 third-year student teachers, and 38 of the student teachers' mentors participated in the evaluation.Results. The results indicate that participants engaged in reflection and understanding to a high degree, and only to a low degree in critical reflection or habitual action.Conclusions. The conclusions are that the scenario-based simulation designed as a hypermedia radio theatre supported knowledge improvement, understanding, and reflection and that social interaction during and after simulation sessions was an important feature.

  • 118.
    Asplund Carlsson, Maj
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Barn- och ungdomslitteratur som samhällsspegel2018In: Barn- och ungdomsvetenskap: grundläggande perspektiv / [ed] Johansson, Thomas & Sorbring, Emma, Stockholm: Liber, 2018, p. 192-204Chapter in book (Other academic)
  • 119.
    Asplund Carlsson, Maj
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Svenska som demokratiämne och social reproduktion2012In: Nordisk modersmålsdidaktikk: Forskning, felt og fag / [ed] Sigmund Ongstad, Oslo: Novus Forlag, 2012, p. 203-223Chapter in book (Refereed)
  • 120.
    Asplund Carlsson, Maj
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Tanterna och pedagogiken2014In: Om förskolan och de yngre barnen: historiska och nutida nedslag / [ed] Balldin, Jutta, Dahlbeck, Johan, Harju, Anna, Lilja, Peter, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, 1, p. 37-48Chapter in book (Other academic)
  • 121.
    Asplund Carlsson, Maj
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Utvecklingspedagogiken och den sociala ordningen2011In: Barns lärande i ett livslångt perspektiv / [ed] Williams, Pia, Sheridan, Sonja, Stockholm: Liber , 2011, p. 77-85Chapter in book (Other academic)
  • 122.
    Asplund Carlsson, Maj
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Andreasson, Ingela
    Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Utbildningsvetenskapliga fakulteten.
    Dovemark, Marianne
    Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Utbildningsvetenskapliga fakulteten.
    Bedömnings-, dokumentationspraktiker och pedagogiska identiteter2015In: Educare - Vetenskapliga skrifter, ISSN 1653-1868, Vol. 2015, no 2, p. 206-233Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    When competition and an increasing level of marketisation characterises school life, the number of evaluations and the level of control has grown out of proportion. Through comparisons, assessments and ranking systems, also called ‘the terrors of performativity’ according to Ball (2003) commercial agents have gained influence over practices of assessment and documentation within the education system. Increased demands on pupils’ and parents’ participation and a belief that written documentation will lead to better results has caused an extensive use of different web based tools like Unikum. With the point of departure in a collected material of more than a hundred Individual Educations Plans (IEP) where commercial web based tools have been used, we make an analysis with Basil Bernstein’s (1996, 2000) concepts Pedagogic Identity, and Instructional and Regulative discourse in relation to expectations and constructions manifest in the plans. The results show that all four identities are expressed in the plans however, with an emphasis on a neo-liberal identity. We discuss the results in relation to the instructional and regulative discourses. The conclusion is that the tools both shape and determine possible identities and possible discourses in the web based interaction between children, parents and teachers.

  • 123.
    Asplund Carlsson, Maj
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Herrman, Margaretha
    University West, Department of Nursing, Health and Culture, Divison for Health, Culture and Educational Sciences.
    Högberg, Karin
    University West, School of Business, Economics and IT, Division of Media Production.
    Kullgren, Carina
    University West, Department of Nursing, Health and Culture, Divison for Health, Culture and Educational Sciences. University West, Department of Health Sciences, Section for health promotion and care sciences.
    Mårdén, Björn
    University West, Department of Nursing, Health and Culture, Divison for Health, Culture and Educational Sciences. University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Att göras till filmarbetare i den nya kulturekonomin2011In: Att göras till filmarbetare / [ed] Margaretha Herrman, Nora: Nya Doxa , 2011, 1, p. 280-298Chapter in book (Other academic)
  • 124.
    Asplund Carlsson, Maj
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Herrman, Margaretha
    University West, Department of Nursing, Health and Culture, Divison for Health, Culture and Educational Sciences.
    Kullgren, Carina
    University West, Department of Nursing, Health and Culture, Divison for Health, Culture and Educational Sciences. University West, Department of Health Sciences, Section for health promotion and care sciences.
    "Handen i handsken" - om yrkesmässig lämplighet2011In: Att göras till filmarbetare / [ed] Herrman, Margaretha, Nora: Nya Doxa , 2011, 1, p. 173-192Chapter in book (Other academic)
  • 125.
    Asplund Carlsson, Maj
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lunneblad, Johannes
    Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
    Spänning och äventyr som läromedel2011In: Kritisk läsning av pedagogiska texter: genus, etnicitet och andra kategoriseringar / [ed] Carlson, Marie, Brömssen, Kerstin von, Lund: Studentlitteratur , 2011, p. 49-68Chapter in book (Other academic)
  • 126.
    Asplund Carlsson, Maj
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lunneblad, Johannes
    Göteborgs universitet, Inst för pedagogik, kommunikation och lärande.
    Till ”vildingarnas” land: Barnboksförfattaren besöker förorten2013In: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 6, no 7, p. 1-9Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Few studies have been carried out on children’s literature from a post-colonial perspective. In this article, we look closer at four picture books recently published in Sweden with the purpose of giving children from urban areas patterns of identification. The aim of our study is to see how the ‘suburb’ is articulated as a multi-accented sign. Three themes are elaborated in our analysis, i.e. loneliness and alienation, drug abuse and misery as well as small business occurrence. We also discuss the consequences for children in early years of an encounter with a distorted or alienated view of suburban culture.

  • 127.
    Asplund, Martina
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Ottosson, Sofia
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Social dysfunktion: pedagogers och barns upplevelser av konflikter, mobbning och utanförskap2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vi har valt att undersöka hur social dysfunktion synliggörs, upplevs och motverkas i förskoleklass där vi avgränsat oss till begreppen mobbning, konflikter och utanförskap. Anledningen till vårt val av forskningsområde är att social dysfunktion är ett förekommande problem i många förskolor där barn som hamnar utanför gemenskapen eller utsättts för kränkningar kan påverkas negativt. Därför anser vi att det är viktigt att upptäcka och förebygga social dysfunktion av pedagoger för att främja ett tillåtande klimat i barngruppen.

    Syfte: Syftet med detta arbete är att belysa hur social dysfunktion synliggörs, vad förskoleklassbarn samt förskolepedagoger tror vara orsaken till dess uppkomst och hur det motverkas i förskoleklass.

    Metod Vi har tagit del av barns och pedagogers erfarenheter och upplevelser av social dysfunktion genom semiplanerade intervjuer för att få en nyanserad bild av hur social dysfunktion synliggörs och motverkas i förskoleklassmiljön. Sedan har vi analyserat vår data med hjälp av tidigare forskning och analysbegreppen samspel och maktrelationer.

    Resultat: Resultatet visar att pedagogerna är medvetna om de sociala strukturer som förekommer i barngruppen och vad de tror vara bakomliggande orsaker till den sociala dysfunktionens uppkomst. Likaså barnen har en distinkt bild av barnsgruppens sociala struktur. Motverkan av social dysfunktion är något som arbetas med då pedagogerna lyfter fram vikten av ett kontinuerligt förebyggande arbete.

  • 128.
    Astegren, Christoffer
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    En kvalitativ studie kring hur den historiemedvetna undervisningen skiljer sig mellan årskurs 4-6 och 7-92016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Historiemedvetande har kommit att bli det kanske absolut viktigaste begreppet i den moderna historieundervisningen. Med tanke på att begreppet varit en stor del i de svenska styrdokumenten i över 20 år borde lärare vid det här laget vara mycket bekanta med begreppet och ha det som en central del av sin historieundervisning. Min studie syftar till att undersöka hur den historiemedvetna undervisningen skiljer sig mellan mellan- och högstadiet. Att kartlägga hur det ligger till idag skulle kunna vara ett första steg mot en historiemedveten undervisning som är speciellt inriktad efter de olika årskursernas nivå. Genom tre kvalitativa intervjuer med lärare som undervisat historia inom både årskurs 4-6 och 7-9 har jag fått ta del av hur de tänker kring arbetet med historiemedvetande i årskurs 4-6 och 7-9. Att skapa intresse var en stor del av arbetet kring historiemedvetande. Alla informanter var relativt samstämmiga och menade på att elever i årskurs 4-6 tycks intresseras mest då deras egen identitet står i fokus. Elever inom årskurs 7-9 tycks intresseras mest då elevernas känslor ligger till grund för den historiemedvetna undervisningen.

  • 129.
    Astegren, Christoffer
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Said, Nezik
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Religionskunskap i svensk grundskola: Mellanstadieelevers konstruktioner kring religionsämnet2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Svensk skola har under en längre tid haft svårigheter att väcka elevers intresse för religionsundervisning. 1992 genomförde skolverket en utvärdering av grundskolan, där ett stort antal elever fann religionsundervisningen tråkig på grund av läroboksstyrning och ansåg att det gavs få möjligheter till diskussion. 2003 utvärderades ämnet igen varpå resultaten var bättre, men ämnet uppfattades fortfarande som tråkigt. Snart 15 år senare undersöker vi ett antal elevers konstruktioner kring religionsämnet, då få studier kring detta har gjorts sedan dess.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur mellanstadieelever konstruerar religion som skolämne. Varför vi har valt att undersöka detta är på grund av den negativa uppfattning som elever har haft om ämnet under en längre tid. Ju mer kunskap vi kan få i hur elever konstruerar ämnet och vilka problem som finns, desto lättare blir det att förstå vilka ändringar som behöver göras för att öka elevernas intresse och på sikt deras kunskaper i ämnet.  Metod: Vi har intervjuat ett antal mellanstadieelever genom fokusgruppsintervjuer. Intervjuerna har spelats in och transkriberats. Därigenom har vi använt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv för att finna konstruktioner. Resultaten har diskuterats med hjälp av teori och bakgrundsforskning.    Resultat: Genom fokusgruppsintervjuer fann vi tre konstruktioner: Varför religionsundervisning? där ett stort antal elever uttryckte oförståelse för varför religionskunskap finns i skolan. Förståelse för varandra, där ett antal elever menade på att kunskap om religioner ökar förståelsen för andras livshållning. Ett tråkigt ämne, där flera elever uttryckte att religionsundervisning är det tråkigaste ämnet för att de är passiva i undervisningen och att det är för läroboksstyrt.   

  • 130.
    Atle, Ylva
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Kihlberg, Emma
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Känslokalla flickor och sårbara pojkar?: -En granskning av läroböcker ur ett genusperspektiv2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I samhället finns stereotypiska uppfattningar om vad som anses vara kvinnligt och manligt och enligt skolans värdegrund ska skolan motverka dessa uppfattningar. Stereotyper kan bland annat återfinnas i läroböcker. Läroböcker är något som elever dagligen får ta del av. På tidigt 1990-tal upphörde den statliga granskningen av läromedel. Detta bidrar till att lärare inte längre kan ta förgivet att läromedlen överensstämmer med skolans värdegrund och därmed blir uppgiften att granska läromedel betydelsefull. Tidigare forskning om detta ämne visar övergripande att läroböcker i olika ämnen förmedlar en stereotyp bild av det manliga och kvinnliga könet, samt att det manliga könet är överrepresenterat i läroböcker. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka skönlitterära texter från läroböckerna Bums, Prima svenska 6 och ZickZack läsrummet ur ett genusperspektiv. Avsikten är att undersöka hur kvinnor, flickor, män och pojkar gestaltas och konstrueras genom de egenskaper de tillskrivs, samt om något kön är under- eller överrepresenterat. Metod: I studien har en textanalys av läroböcker utförts på skönlitterära texter. Vi har genomfört både kvalitativa och kvantitativa analyser. Det förstnämnda genom att tolka textmaterialets innehåll, och det sistnämnda genom att mäta frekvensen av företeelser utifrån vår forskningsfråga. Den kvalitativa analysen har genomförts utifrån ett schema konstruerat av Nikolajeva, som vi använder som ett analysverktyg. Resultat: Den kvalitativa delen av vår undersökning visar att det kvinnliga och manliga könet konstrueras i läroböckerna. Könen tillskrivs i större utsträckning de stereotypa egenskaperna för respektive kön än vad de tillskrivs det motsatta könets egenskaper. När könen överskrider könsgränserna är det i större utsträckning män som får feminina egenskaper än vad kvinnor får maskulina egenskaper. Vår analys visar även att då det maskulina könet får feminina egenskaper är detta i stor grad pojkar och inte vuxna män, och att då kvinnor får maskulina egenskaper är detta vuxna kvinnor. Vårt kvantitativa resultat visar att män är överrepresenterade kvinnorna i läroböckerna. Både genom fördelningen av huvud- och bipersoner och genom antal förekommande personer, med undantag för en av läroböckerna där det kvinnliga könet får flest huvudroller

  • 131.
    Augustsson, Dennis
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Collaborative Media in Educational Settings: Teaching as a Design Profession2018In: The International Journal of Design Education, ISSN 2325-128X, Vol. 13, no 2, p. 1-19Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article reports on a participatory design project conducted with K-12 schools in the US and Sweden to create an international collaboration on Marine Biology using video production as a tool for learning and representation. The aim of the project was to explore teachers' challenges and strategies due to digitalization and new curricular demands through a lens of sociocultural perspectives. Cultural Historical Activity Theory (CHAT) was used to understand and support participating teachers' development as well as the design process. Using the CHAT model as a design tool enabled teachers to grasp a complex learning environment and frame contradictions and tensions in the activity. Challenges in terms of curricular demands and media literacy could be identified and addressed as part of interacting activity systems, and the process enabled expansion of knowledge and ideas for both design and future work practice.

  • 132.
    Avedissian, Nairi
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    The language use and its change of three Disney princesses from three different generations2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The Disney princess franchise is one of the most successful brands in the world and has a powerful influence on children and their behaviour.

    The aim of this research was to examine what stereotypical women's language is present in three Disney princess movies (Cinderella, Beauty and the Beast and Brave) and to see if there has been a shift in the language use. The three selected movies are from three different generations (1937-1959, 1989-1992 and 2009-2013).

    The features that were analysed include hedges, tag questions, questions, commands and directives, empty adjectives, politeness and compliments. A mixed method of both qualitative and quantitative research was used to acquire the data.

    Although the newer princess showed some usage of stereotypical women's speech, there was a vast difference to the two older princesses' speech. The third generation movie presents a princess who uses more assertive language and was more deviating towards using politeness in her speech. Overall, the two older princesses uttered a larger frequency of features that are categorized as stereotypical women's speech, making their speech appear more uncertain. The newer princess, on the other hand, used more definite language. Although some features that are traditionally viewed as women's speech are used more by the new princess, like questions, it is important to consider the content of the features. When analysing the content of the feature, it shows that a feature is not necessarily indefinite solely because it is related to typical women's speech.

  • 133.
    Avedissian, Nairi
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Kuruyawa, Salote
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Translanguaging: Teachers' Perspectives on English as a Bridging Resource in Swedish as a Second Language Classrooms2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The concept of translanguaging is new and its utilization in Swedish as a Second Language (SVA) classrooms varies. The increasing number of multilingual students present in such classrooms has made the exploration of its application a central aspect within pedagogical research. Most, if not all, translanguaging research has focused exclusively on the utilization of a learner's native language in the acquisition of the target language in creating learning environments that are conducive to learning. In the case of Swedish classrooms, the potential of English as a more widely used resource is often overlooked although it has the possibility to improve the learning dynamics during lessons.

    As English is an ever-present language in Sweden, especially when it comes to communication and mass media, its status and accessibility as a language both globally and locally can be valuable. Therefore, its potential as a resource in classrooms should not be ignored and should instead be explored more thoroughly.

    In this essay the focus is on English as a bridging resource in SVA classrooms. We explore and discuss the perspectives of seven SVA teachers who share their ideas and thoughts about utilizing English in their respective classrooms, specifically when it comes to clarification of certain tasks, and the facilitation of their students' acquisition of Swedish. 

    The results of this study indicate that English is a very valuable bridging resource in the acquisition of Swedish, especially during the teaching of complex grammar components as it saves time. Although there were also counterproductive effects associated with English, the interviewees agree that it is a very productive resource during their lessons, particularly when there is an urgent need to bridge communication with their respective students. 

  • 134.
    Axelsson, Hanna
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "Om man kan matte väldigt bra så blir nästan allt lättare": Elevers tankar kring lustfyllt lärande i matematik i årskurs 62019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Lust att lära är ett begrepp som ofta nämns i skolans värld. Detta begrepp finns det många definitioner på och Skolverket (2003) lyfter i sin rapport om lust att lära med fokus på matematik fram ett antal faktorer som påverkar elevers lust att lära. För att göra undervisningen lustfylld finns det varierade arbetssätt och arbetsformer att använda sig av. Sedan 2003 har både samhället och teknologin genomgått en stor utveckling vilket innebär att nya verktyg nu finns tillgängliga för att skapa ett lustfyllt lärande i jämförelse med vad det fanns år 2003. I och med detta så skapades syftet som grundar denna studie.

    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka och synliggöra elevers upplevelser i matematik. Förhoppningen var att identifiera vad som bidrar till lust att lära och att ge en inblick i elevers tankar kring undervisningen. Tanken var att undersöka upplevelserna kring vilka faktorer som påverkar lusten att lära hos eleverna idag och om de faktorer överensstämmer med vilka de som Skolverketsrapport år 2003 lyfte fram som påverkande på lusten att lära.

    Metod: För att få svar på studiens forskningsfrågor valdes intervju som metod. Intervjuerna skedde med 8 elever i årskurs 6.

    Resultat: Sammanfattningsvis visade intervjuerna på att eleverna tycker att matematik är ett viktigt och nödvändigt ämne som eleverna gynnas av att få kunskaper i. Det fanns en medvetenhet kring behovet av matematik i elevernas framtida liv vilket de lyfter fram främst gällde deras framtida yrken. Eleverna har önskemål om förändringar i undervisningen till mer varierade arbetssätt, arbetsformer och tydligare handledning. Eleverna uttrycker även att klimatet i klassrummet, vilket beskrevs som stökigt, har en stark påverkan på elevernas lärande. Eleverna gav specifika exempel och förslag på förändringar som de menade skulle bidra till en ökad lust att lära matematik för dem, vilket bland annat var att göra undervisningen mer varierad och tydligare handledning.

  • 135.
    Axelsson, Hanna
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Åkerström, Madeleine
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Boksamtal och högläsning i förskolan: Ett pedagogiskt verktyg för att främja barns språkutveckling2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med arbetet är att ta reda på vilka uppfattningar förskollärare har om boksamtal och högläsning samt hur detta kan främja barns språkutveckling.

    Metod: Denna studie bygger på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer som metod. Genom de semistrukturerade intervjuerna undersöks förskollärares uppfattningar om barns språkutveckling genom boksamtal samt högläsning. Insamlingen av data har utförts på sju olika enheter med sju olika förskollärare. Studien följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer.

    Resultat: Studiens resultat visar att förskollärarnas uppfattning är att de vill arbeta mer med boksamtal och högläsning men de upplever att tiden inte finns för att djupare arbeta med boksamtal, och därför blir det oftast högläsning när barnen ska varva ner utan att prata om själva boken. Resultatet ifrån studien visar också hur viktigt det är att arbetslaget delar samma uppfattning om betydelsen av ett boksamtal för att få den tid och hjälp som behövs för att förbereda sig inför ett boksamtal.

  • 136.
    Axelsson, Johan
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Söderbom, Joakim
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lärares perspektiv på IT-hjälpmedel i matematikundervisningen2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte

    Undersökningen syftar till att studera hur matematiklärare uppfattar IT-hjälpmedel i undervisningen.

    Metod

    Lärare från fem gymnasieskolor samt en Komvux-skola, från två kommuner, har deltagit i vår enkätundersökning om hur lärare ser på IT-hjälpmedel i matematikundervisningen. Totalt har 22 av 25 tillfrågade deltagit, vilket är ett lågt externt bortfall.

    Resultat

    Det finns en allmän föreställning om att hög ålder skulle innebära en negativ uppfattning om IT-hjälpmedel. Det har det inte funnits några belägg för att denna föreställning skulle vara sann i undersökningen. Lärarna anser att hjälpmedlen kan påverka lektionstiden på två sätt. En syn är att det ödslas tid, då det är svårt att få elever att använda hjälpmedlen produktivt under lektionen. Den andra perspektivet är att hjälpmedlen sparar tid, då läraren kan tidsoptimera genomgångar och spara taveltid.

    Det mest anmärkningsvärda resultatet var avsaknaden av utbildning för att hantera IT-hjälpmedel hos lärarna. Där endast 3 av de 22 tillfrågade ansåg sig ha fått någon form av utbildning, de andra har antingen lärt sig själva eller fått hjälp av kollegor. Dock vill lärare utöka sin utbildning inom IT-hjälpmedel, vilket ger hopp om att fler lärare vill integrera dessa hjälpmedel i sin undervisning och skapa en så kallad "Pull-effekt

  • 137.
    Axelsson, Johan
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Söderbom, Joakim
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lärares uppfattningar om administrativa IKT-hjälpmedel2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen har varit att undersöka lärares uppfattningar om administrativa IKT- hjälpmedel och hur dessa hjälpmedel påverkar lärarrollen gällande kommunikation. Det undersöktes även hur lärare uppfattar utbildning och tillgängligt stöd för dessa hjälpmedel.

    Metoden för undersökningen var en enkätundersökning som huvudsakligen bestod av kvantitativa frågor men även inslag av kvalitativa frågor. Till dessa frågor fick deltagarna möjligheten att bidra med egna kommentarer. Urvalet har baserats på ett kvoturval där fördelningen av deltagare har baserats på deras undervisningsämne.

    Resultat visade att lärarna har en positiv uppfattning gällande administrativa IKT-hjälpmedel, då de ökar möjligheterna till kommunikation mellan skolans olika aktörer. Dock påvisades brister i den tillgängliga utbildningen, som beskrivs som otillräcklig för att kompensera för den inlärningskurva för administrativa IKT-hjälpmedlen. Det påpekas att lärarna upplever ett litet inflytande över valet av administrativa IKT-hjälpmedel, flera lärare upplever att hjälpmedlen införs utan att dessa efterfrågas. Lärarna upplever också det stöd som IT-personal står för som positivt, även om det ofta upplevs som oklart vilka arbetsuppgifter som tillskrivs IT-personalen. Ett nyckelord för ett lyckat samarbete mellan lärare och IT-personal är flexibilitet.

  • 138.
    Backelin, Malin
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Sakseter, Victoria
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Barns perspektiv på matsituationen i förskolan2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Under vår utbildnings gång har vi slagits av tanken på hur mycket det kan skilja sig mellan måltider på olika förskolor. Allt ifrån regler, rutiner och även upplevelse i form av trivsel och miljö. På vissa ställen upplevdes måltiderna av oss som rofyllda där barnen i lugn och ro pratar sinsemellan och med pedagogerna och på andra ställen upplevt måltiden som ett stressigt och negativt laddat rutintillfälle i vardagen på förskolan. Därmed dök tankar upp kring hur barnen upplever måltiderna på förskolan utifrån de regler och rutiner som finns och även barnens egen chans till delaktighet och påverkan vid matsituationen.

    Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur barn uppfattar måltiderna på förskolan, hur de upplever dessa situationer och hur barnen upplever sin egen möjlighet till delaktighet och påverkan.

    Forskningsfrågorna vi har utgått ifrån är följande:

    Hur upplever barnen de regler och rutiner som omgärdar matsituationen i förskolan?

    Hur stor delaktighet och möjlighet till att påverka matsituationen upplever barnen att de har?

    Metod: För att undersöka våra frågor har vi använt oss av intervjuer med barn på två förskolor. Vi har suttit tillsammans med barnen två och två och spelat in intervjusamtalen genom ljudinspelning. Vi har sedan utgått ifrån våra övergripande temaområden och delat in intervjuerna under olika rubriker för att på detta sätt få fram ett analysmönster. För att få en insyn i hur måltiderna på förskolorna kan se ut och är uppbyggda ur ett utomstående perspektiv har vi även valt att observera måltiderna på förskolorna under en veckas tid.

    Resultat & slutsats: Det som framkommit under våra intervjutillfällen med barnen är att de har liknande uppfattningar kring många av de fenomen som diskuterades men vi kunde även se att barn upplever samma situation på ibland helt skilda sätt. På förskolorna får barnen vara delaktiga på så vis att de får vara med och duka inför måltiderna och i samtalen som förs under måltiderna. De regler och rutiner som finns vid måltiderna har barnen dock ingen större chans att påverka utan anses av barnen endast vara bestämda av pedagogerna. Måltiderna på en förskola kan skilja sig ganska stort emellan varandra i syn på vad måltiden egentligen innebär och ska innehålla och här har pedagogerna det största ansvaret och även makten att arbeta för en trivsam, social och mättande måltid.

  • 139.
    Backlund, Angelica
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lekens betydelse för barns utveckling: En kvalitativ studie om förskollärarnas syn på barns fria led i förskolan2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Utifrån en granskning av den tidigare forskningen om lekens betydelse framgick det i den samtliga litteratur att lek är lärande och utvecklande för barn. I den tidigare forskningen lyfts bland annat upp synen på lek och lärande utifrån olika perspektiv där leken tillför lärande och utveckling inom bland annat den sociala förmågan.

    Syfte: Syftet med denna studien är att få en mångsidig och djupare förståelse för den fria lekens betydelse för barns utveckling och lärande.

    Metod: I denna studien har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervju. Syftet med fokusintervjuerna var att synliggöra pedagogernas perspektiv och tankar kring lekens betydelse.

    Resultat:Mitt huvudsakliga syfte var att skapa en förståelse för lekens betydelse, vilket skedde i ett nära samarbete med förskolornas pedagoger. Pedagogerna gavs möjlighet till utvecklande diskussioner där deras tankar och reflektioner stod i fokus. Syftet med detta var att synliggöra deras perspektiv på barns fria lek och lärande för att kunna ta ställning till hur de arbetar för att främja barns utveckling och lärande. Resultatet av studien visade att pedagogerna såg leken som något positivt för barns lärande och de arbetade medvetet med den fria leken för alla individers utveckling och lärande.

  • 140.
    Bagger, Sandra
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lindholm, Josefine
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Läsläxan: ur elev- och lärarperspektiv2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    I skolan har läsningen en stor betydelse för undervisningen i alla ämnen. Vår erfarenhet säger oss att läsläxa är ett vanligt sätt för att få tid till läsning som annars är svårt att hinna med i skolan. Läxor i sig är ett hett debatterat ämne för såväl lärare, elever och föräldrar. Det vi blev intresserade av att undersöka i vår studie är hur lärare tänker kring läsläxan och om deras tankar når fram till eleverna.

    Syfte

    Syftet med vår studie var att få ökad förståelse för vilka tankar lärare och elever har kring läsläxan. De frågeställningar vi har utgått ifrån under vår studie är:

    • Vilket syfte har lärarna med läsläxan och är eleverna medvetna om detta syfte?

    • Hur resonerar lärarna och eleverna kring läslust i samband med läsläxan?

    • Vilka strategier använder lärarna respektive eleverna när det blir det svårt att läsa läsläxan?

    Metod

    Vi har utfört en kvalitativ studie, för att komma fram till ett resultat. Vi har gjort tre observationer, två lärarintervjuer och sex barnintervjuer på två olika skolor. Vi förde fältanteckningar under observationerna och vi spelade in intervjuerna som vi sedan transkriberade och sedan analyserade, vilket gav vårt resultat.

    Resultat

    Studien visar att lärarna tänker liknade kring syftet med läsläxan. Utifrån vår första frågeställning så fann vi två olika syften med läsläxan, dels varför lärarna har valt att ha läsläxa och dels hur de har valt att arbeta med läsläxan. Båda lärarna har valt läsläxa, för att eleverna ska utveckla sitt läsflyt, vilket når fram till eleverna. Det andra syftet vi fann var hur lärarna arbetar med läsläxan. Även här är lärarnas tankar överensstämmande, de har båda valt att hela klassen läser samma bok. Det som har påverkat deras val av arbetssätt är hur läsläxan kan stimulera läslusten, hur texten ska fungera för hela klassen och att de vill arbeta gemensamt med texten för att förbereda eleverna för den enskilda läsningen hemma. Utifrån vår andra frågeställning fick vi fram att lärarna anser att det är viktigt att texten stimulerar läslusten och tar hänsyn till detta när de väljer läromedel och arbetssätt. Det skiljer sig i hur de tänker kring läslusten i samband med läsläxan. Lärare 1 nämner att läxbokens texter har olika genrer, vilket hen menar lockar eleverna. Lärare 2 tar istället upp att texten behandlar sådant som är relevant för barnen och som de känner igen sig i. Hen försöker skapa lust inför texten genom att läsa med inlevelse vid högläsning. Utifrån vår tredje och sista frågeställning fann vi att båda lärarna arbetar med att skapa en förförståelse för texten för att eleverna ska vara förberedda inför läsningen hemma. Lärare 2 nämner även guidad parläsning som en hjälpstrategi. Eleverna är mer konkreta i sina tankar och nämner lässtrategier de använder när det blir svårt att läsa

  • 141.
    Bara, Enisa
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Masalcha, Nadine
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Kommunikationens roll i arbetet med huvudräkningsstrategier: en granskning av ett läromedel i årskurs 1 – 32018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) är en studie som mäter elevers kunskaper i matematik och NO. Enligt TIMSS rapport (Skolverket, 2012) är matematikundervisningen i svenska skolor till störst del läroboksstyrd och matematikläroboken styr undervisningen i större utsträckning än i andra EU/OECD länder. Det innebär att det som avgör vad elever lär sig är vad läroboken har att erbjuda. TIMSS rapport visar också att svenska elevers resultat i matematik sjunker i jämförelse med andra länder. År 1991 avskaffades förhandsgranskningen av läromedel och idag ligger det på organisationen och/eller läraren att välja läromedel som leder till att elever utvecklar de förmågor som svarar mot kursplanen i matematik. I elevers utveckling av matematiska förmågor spelar kommunikationen en betydande roll (Ahlberg, 1995; Säljö, 2015). Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppgiftstyper elever får arbeta med genom samtalsbilderna som finns i elevböckerna Favorit matematik 1-3 samt vilka huvudräkningsstrategier elever i årskurs 1-3 ges möjlighet att utveckla i samma läromedel. Syftet är även att undersöka hur och i vilken utsträckning som uppgifterna och samtalsbilderna uppmanar eller inbjuder elever att kommunicera matematik verbalt. Slutligen vill vi undersöka om det finns någon progression mellan årskurserna 1-3 vad gäller huvudräkningsstrategier och uppgiftstyper. Metod: I studien har olika analysinstrument använts. Vi har valt att göra en innehållsanalys med en kvalitativ och kvantitativ del. Det innebär att även vårt analysinstrument utgörs av en kvalitativ del och en kvantitativ del. Den kvalitativa analysen handlar om att identifiera analysenheter och variabler och den kvantitativa delen avser hur frekvent varje variabel är. Resultat: Resultatet visar att elever får tillfälle att möta och pröva olika uppgiftstyper och huvudräkningsstrategier i arbetet med samtalsbilderna och de tillhörande frågorna i Favorit Matematik 1-3. Elever får dock inte möjlighet att utveckla sina matematiska förmågor i lika stor utsträckning via kommunikationen som rekommenderas i lärarhandledningen. Vad gäller progressionen för uppgiftstyp och strategi, finns det ingen jämn tillväxt eller minskning utan det ökar och minskar ojämnt.

  • 142.
    Bardhi, Butrint
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Ranji, Alireza
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Regeringskrisen 2018: En fallstudie om Sverigedemokraterna och de etablerade riksdagspartiernas politiska strategier2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sedan valnatten den 9 september 2018 har ingen regeringskonstellation kunnat tillträda i Sverige. En jämn mandatfördelning mellan de traditionella blocken har resulterat i ett komplext parlamentariskt läge som utlöst en regeringskris.

    Ett riksdagsparti som tillhör ingetdera av de traditionella blocken är Sverigedemokraterna. Partiet är Sveriges yngsta riksdagsparti och utmanar de etablerade partierna (övriga riksdagspartier) med sin politiska sakfråga. För att få utökad politiskt inflytande ställer Sverigedemokraterna krav på att deras politiska sakfråga ska vinna gehör i den politiska arenan.

    Studien visar att de etablerade riksdagspartierna och Sverigedemokraterna möts i en strategisk maktkamp i regeringskrisen 2018. De etablerade partierna bemöter Sverigedemokraterna antingen genom att anta utmaningen i deras sakfråga och närma sig en snarlik politik, eller genom att inta en motsatt position till Sverigedemokraternas politiska sakfråga.

    Studien utgick ifrån ett fall med två kontexter. Kontexterna utgår ifrån en statsministeromröstning samt Sverigedemokraternas besked inför en budgetreservation.

  • 143.
    Barimani, Mia
    et al.
    Department of Women's and Children's Health, Division of Reproductive Health, Karolinska Institutet, Re tsius väg 13 A, SE:17177 Stockholm, Sweden.
    Forslund Frykedal, Karin
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages. Department of Behavioural Sciences and Learning, Linköping University, Sweden.
    Rosander, M.
    Department of Behavioural Sciences and Learning, Linköping University, Sweden.
    Berlin, A,
    Division of Nursing, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society (NVS), Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Childbirth and parenting preparation in antenatal classes2018In: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 57, p. 1-7Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objectives: to describe topics (1) presented by midwives' during antenatal classes and the amount of time spent on these topics and (2) raised and discussed by first-time parents and the amount of time spent on these topics. Design: qualitative; data were gathered using video or tape recordings and analysed using a three-pronged content analysis approach, i.e., conventional, summative, and directed analyses. Setting and participants: 3 antenatal courses in 2 antenatal units in a large Swedish city; 3 midwives; and 34 course participants. Findings: class content focused on childbirth preparation (67% of the entire antenatal course) and on parenting preparation (33%). Childbirth preparation facilitated parents' understanding of the childbirth process, birthing milieu, the partner's role, what could go wrong during delivery, and pain relief advantages and disadvantages. Parenting preparation enabled parents to (i) plan for those first moments with the newborn; (ii) care for/physically handle the infant; (iii) manage breastfeeding; (iv) manage the period at home immediately after childbirth; and (v) maintain their relationship. During the classes, parents expressed concerns about what could happened to newborns. Parents' questions to midwives and discussion topics among parents were evenly distributed between childbirth preparation (52%) and parenting preparation (48%). Key conclusions: childbirth preparation and pain relief consumed 67% of course time. Parents particularly reflected on child issues, relationship, sex, and anxiety. Female and male participants actively listened to the midwives, appeared receptive to complex issues, and needed more time to ask questions. Parents appreciated the classes yet needed to more information for managing various post-childbirth situations. Implications for practice: while midwifery services vary among hospitals, regions, and countries, midwives might equalise content focus, offer classes in the second trimester, provide more time for parents to talk to each other, allow time in the course plan for parents to bring up new topics, and investigate: (i) ways in which antenatal course development and planning can improve; (ii) measures for evaluating courses; (iii) facilitator training; and (iv) parent satisfaction surveys.

  • 144.
    Barimani, Mia
    et al.
    Karolinska institutet.
    Wikström, Anna
    Karolinska institutet.
    Rosander, Michael
    Linköpings organisation.
    Forslund Frykedal, Karin
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Berlin, Anita
    Karolinska institutet.
    Facilitating and inhibiting factors in transition to parenthood: ways in which health professionals can support parents2017In: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 31, p. 537-546Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: The transition to parenthood is an overwhelming life event. From a theoretical perspective, tran- sition to parenthood is a developmental transition that contains certain phases and patterns.

    Aim: This study aim was twofold (i) discover, describe and comprehend transitional conditions that parents per- ceive as facilitating and inhibiting during transition to parenthood and to (ii) use that knowledge to develop recommendations for professional interventions that sup- port and facilitate transition to parenthood.

    Design: Meleis transition theory framed the study’s deduc- tive qualitative approach – from planning to analysis. Methods: In a secondary analysis, data were analysed (as per Meleis transition theory) from two studies that implemented interviews with 60 parents in Sweden between 2013 and 2014. Interview questions dealt with parents’ experiences of the transition to parenthood – in relation to experiences with parent-education groups, professional support and continuity after childbirth. Ethical issues: A university research ethics board has approved the research.

    Results: These factors facilitated transition to parenthood: perceiving parenthood as a normal part of life; enjoying the child’s growth; being prepared and having knowledge; experiencing social support; receiving professional support, receiving information about resources within the health care; participating in well-functioning parent-education groups; and hearing professionals comment on gender dif- ferences as being complementary. These factors inhibited transition to parenthood: having unrealistic expectations; feeling stress and loss of control; experiencing breastfeed- ing demands and lack of sleep; facing a judgmental attitude about breastfeeding; being unprepared for reality; lacking information about reality; lacking professional support and information; lacking healthcare resources; participating in parent-education groups that did not function optimally; and hearing professionals accentuate gender differences in a problematic way.

    Conclusion: Transition theory is appropriate for helping professionals understand and identify practices that might support parents during transition to parenthood. The study led to certain recommendations that are important for professionals to consider. 

  • 145.
    Barkman, Linnéa
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Holmquist, Jacob
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Läroplansanalys: Önskvärda lärarkompetenser2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bakgrunden till uppsatsen uppkom då vi i klassen ofta diskuterade vilka kompetenser som lärare bör ha. Efter genomgång av litteratur och tidigare forskning kring vilka kompetenser som framhävs som positiva hos lärare ansåg vi att en analys av läroplanen i förhållande till den tidigare forskningen vore intressant. Vi kom fram till att en undersökning av vad som ses som positiva kompetenser för en lärare, utöver kunskaper inom de specifika ämnesområdena, känns relevant och aktuellt för oss som kommande grundskollärare. Medan kunskap inom detta insamlades ställde vi oss frågan; Hur väl överensstämmer egentligen den tidigare forskningen med vad som framkommer genom en analys av läroplanen? Frågan blev för oss intressant då läroplanen utgör grunden för vad undervisningen ska innehålla och inte minst hur undervisningen ska bedrivas. Därför ansåg vi att det är av intresse att analysera dess innehåll och undersöka hur önskvärda lärarkompetenser framkommer i läroplanens formuleringar för att tydliggöra uppdraget.

    Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ textanalys av Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 granska förekomsten av lärarkompetenser. Metod: I studien har en kvalitativ textanalys av läroplanens kapitel 1 och 2 genomförts.

    Resultat: Utifrån den kvalitativa textanalys som genomförts framkommer det två övergripande kompetenser och dessa kompetenser kan kopplas samman med bland annat kunskaper, färdigheter, egenskaper och attityder.

  • 146.
    Beckman, Anita
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "Det handlar om att kompromissa": Unga Vuxna Samtalar Om Livsval, Framtidstankar Och Hur Det Är Att Bo Och Studera I Västerviks Kommun2018Report (Other academic)
  • 147.
    Beckman, Anita
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Exempel 10: Ung och arbetslös i Västervik2019In: Samverkansforskning: att främja barns och ungas välfärd / [ed] Lena Nilsson & Emma Sorbring (red.), Stockholm: Liber, 2019, p. 100-106Chapter in book (Other academic)
  • 148.
    Beckman, Anita
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages. Göteborgs universitet, Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborg.
    Väntan: Etnografiskt kollage kring ett mellanrum2009Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This dissertation is about waiting. It's about what happens when an ethnographer goes into the field and asks people to fill a small and indeterminate word like waiting with thoughts, experiences and recollections. The study is primarily based on twenty qualitative interviews with thirteen interviewees in Gothenburg. The interviewees were selected from the ethnographer's own circle of acquaintances and constitute a fairly homogenous group of individuals. They are early middle-aged, were brought up in Sweden during the 1960s and 1970s, belong to a relatively well-educated lower middle-class, have artistic/cultural interests and work in the public/cultural sector. In an attempt to put the interviewees' narratives into a wider context, I have collected and used supplementary material in the form of different narratives communicated, for example, through the mass media, fiction, DIY-books, popular science and art. A central point of departure in the study is that the words we use are filled with meanings that we ourselves assign to them, and that an interview is a form of narrative in which knowledge is constructed at that particular moment in time. The aim of this dissertation is to study some of the articulations of waiting. What kind of waiting is highlighted in the narratives of waiting in every day life? Which words, themes, images, characters and motifs are available to use and grapple with? What is the purpose of waiting, and which ideals, norms and perceptions connected with waiting emerge? By listening to and studying the articulations of waiting I capture a time-dimension – that is partly about an everyday perception and organisation of time and partly about a central aspect of becoming a subject at a more existential level. The aspect of time that has been captured here indicates that waiting is about change. When subjectivity is understood as something that happens, an activity, an action or a process, movement is at the core. Being or becoming a subject demands transition and change – the movement from one state to another. Fulfilling oneself means moving between the different positions that one seeks to occupy. Waiting can thus be said to capture the actual passage, which means that this state that we usually define as something stationary and uneventful is actually an important productive mechanism. This then constitutes the actual effort, attempt and charging up involved in being able to attain something else. The driving force in all these processes is different kinds of imagined needs – the need to become a subject and be fulfilled.

  • 149.
    Beckman, Anita
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Andersson, Åsa
    Göteborgs universitet.
    "Jag skulle så jätte, jätte, jättegärna vilja ha ett fast jobb att gå  till": om att vara ung och arbetslös i Västervik2017Report (Other academic)
  • 150.
    Beckman, Anita
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Andersson, Åsa
    Göteborgs universitet, Institutionen för kulturvetenskaper, Sverige.
    "Kvar vid barnbordet...": om unga vuxna utanför arbetsmarknaden2018In: Barn och ungdomsvetenskap: grundläggande perspektiv / [ed] Johansson, Thomas & Sorbring, Emma, Stockholm: Liber, 2018, p. 529-543Chapter in book (Other academic)
1234567 101 - 150 of 1486
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf