Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 4 av 4
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Isaksson, Charlotta
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Pongolini, Malin
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Björkum, Klara
    Campus Västervik, Västervik.
    Kommunikation för hållbar energianvändning i bostäder2019Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En effektivare användning av energi och minskat resursslöseri är viktigt för att begränsa klimatförändringar och arbeta mot en mer hållbar utveckling, inte minst inom bostadssektorn. Bostadens energianvändning är beroende av både de professionellas och hushållens agerande. I dag finns teknisk kunskap om hur vi utvecklar och producerar energieffektivaoch smarta energilösningar till bostäder och till den teknik som hushållen använder. Det finns också forskning om hur hushållen agerar och bör agera för att spara och effektivisera användningen av energi i hemmet. Ett mer angeläget problem är hur dessa grupper ska samverka med varandra så att energieffektivisering och besparing också genomförs. Det gäller såväl kommunikationen mellan professionella och hushåll, som de senares interaktion med den energiteknik som de professionella tillhandahåller.Syftet är att undersöka hur kommunikationen mellan professionella och hushåll kan utvecklas för att uppnå en hållbar energianvändning i bostäder. Rapporten baseras på en sammanställning av beteende- och samhällsvetenskaplig forskning som på olika sätt har behandlat kommunikation om energiteknik, energibesparing och effektivisering. Vi har även genomfört intervjuer med olika professionella aktörer vid ett energibolag. Avsikten har då varit att undersöka hur energibolaget kommunicerar om miljö- och energifrågor med hushållen. Vår bakgrundsförståelse utgår från tre olika kommunikationsstrategier; informations-, respons och medverkansstrategier, som grundar sig i delvis olika sätt att förstå vad kommunikationenmellan professionella och hushåll kan innebära.Resultatet från kunskapssammanställningen pekar på vikten av att, i kommunikationen med hushåll, utgå från deras egen energianvändning, energirelaterade vanor och val av energiteknik, liksom deras intresse och motiv till att spara energi. För att kommunikation om energifrågor ska upplevas som relevant och meningsfull för hushållen så räcker dock inte detta.Man bör även identifiera och/eller skapa adekvata tillfällen för kommunikation och sträva efter att budskapet liksom kommunikationen kan anses som trovärdig. För att nå fram är det också av vikt att tänka igenom hur man talar eller skriver om energifrågor, exempelvis att det som sägs och skrivs är tillräckligt begripligt. De professionellas kommunikation medhushållen sker även via tekniken. Att designa tekniken för god användbarhet och effektivare energianvändning är därför viktigt.Resultatet från intervjuerna med professionella aktörer på energibolaget VMEAB visar på olika former av kommunikationsaktiviteter såsom allmänt informationsmaterial som skickas till hushåll, digital kommunikation, reklam, evenemang och personlig kontakt. Intervjupersonerna lyfter fram vikten av att det som kommuniceras är begripligt för hushållen och att den information som ges ut varken är för omfattande eller knapphändig. Personlig kontakt medhushållen är eftersträvansvärt, men det är resursmässigt svårt att tillgodose. Energibolaget har en ambition att ytterligare utveckla kommunikationen med hushållen för att öka deras intresse och medvetenhet för energianvändningen. Insatser som då nämns är att synliggöra energianvändningen via en personlig hemsida, utveckla funktioner som ska ge direkt återkoppling mellan kund och bolag, samt se över möjligheten att vara mer informell i kommunikationen med hushållen.

  • 2.
    Lundin, Johan
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för datavetenskap och informatik.
    Pongolini, Malin
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för datavetenskap och informatik.
    Svensson, Lars
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för datavetenskap och informatik.
    Communication in boundary practices: from media choice to interaction negotiation?2009Ingår i: Proceedings of the 32nd Information Systems Research Seminar in Scandinavia, IRIS 32: Inclusive Design / [ed] Judith Molka-Danielsen, Molde University College , 2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The research presented in this paper is an initial analysis of an ongoing project build on work in, what we call, boundary practices. These new professional roles emerge in the border lands between existing practice communities. This change effect knowledge production, decision making, collaboration and a range of other aspects in work. However, the study at hand focus how work is conducted and coordinated through and with new media technologies, and in particular how media are put to use. We have conducted ethnographical studies within a global automotive manufacturing company. The organization has recently introduced a new role, subsystem manager, i.e. a technical expert that is given strategic responsibilities for shared parts and platforms within the organization. The subsystem manager is to participate in a number of global meetings with other experts within the subsystem or with other managers for closely related or integrated subsystems. Three different global meetings have been observed and preliminary findings indicate that some of the fundamental assumptions built into the concept of media choice and media richness might be problematic as an analytical perspective used on our empirical context. The work we have studied is characterized by negotiations, not only concerning how to solve a task, but also concerning what the task actually is. The choice of media is in itself is a matter of negotiations. Practitioners are adding new media to ongoing interactions, rather than using media in sequence and one medium is not used exclusively. Rather a number of media are used in parallel.

  • 3.
    Nilsson, Stefan
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för medier och design.
    Hattinger, Monika
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för industriell produktion.
    Bernhardsson, Lennarth
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för medier och design.
    Pongolini, Malin
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Svensson, Lars
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för datavetenskap och informatik.
    Designing the CloudBoard: an ICT Tool for Online Tutoring in Higher Education2011Ingår i: Proceedings of Society for Information Technology & Teacher Education International Conference 2011 / [ed] Matthew Koehler & Punya Mishra, Chesapeake, VA: AACE , 2011, s. 589-592Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper concerns online tutoring in higher education. Observation studies of online tutoring sessions in two masters level engineering courses were conducted where teachers on campus tutored students located at different manufacturing plants doing their masters project. The tutoring regarded problems surrounding the construction of advanced 3D-models for manufacturing and required the shared view of the 3D-models as well as synchronous voice communication, e-mail and image sharing using a flora of different services. While advanced screen sharing applications like WebEX and TeamViewer were central in the tutoring sessions, the research presented here focus on the tools that supplemented the use of the screen sharing applications. Addressing issues such as the need to record historical data to be able for teachers to follow the progression of the project, sharing media files between participants and discussing the results, we here present a system to support online tutoring in higher education.

  • 4.
    Pongolini, Malin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Lundin, Johan
    Avdelningen för tillämpad IT, Göteborgs universitet.
    Svensson, Lars
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för datavetenskap och informatik.
    Global Online Meetings in Virtual Teams: from Media Choice to Interaction Negotiation2011Ingår i: Proceedings of the Fifth Communities and Technologies Conference 2011, Queensland University of Technology, Brisbane Australia / [ed] Jesper Kjeldskov and Jeni Paay, Brisbane, 2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper draws on an ethnographical study of a community of technology experts within a global automotive manufacturing company that uses information technology to communicate and collaborate in global virtual teams. Our findings show that discussions, negotiations, compromises and joint problem solving characterize media choices made in virtual teamwork. Practitioners are adding new media to ongoing interactions, rather than using media in sequence. Furthermore, one medium is not used exclusively, rather a number of media can be used in parallel. This shows that some of the fundamental assumptions built into the concept of media choice theories, are somewhat problematic as an analytical perspective when virtual teams are researched in real settings outside of laboratories and hypothetical scenarios.

1 - 4 av 4
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf