Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 5 av 5
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Sahlin, Eva
    et al.
    Swedish Univ Agr Sci, Dept Work Sci Business Econ & Environm Psychol.
    Ahlborg, Gunnar Jr.
    Univ Gothenburg, Sahlgrenska Acad.
    Vega Matuszczyk, Josefa
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Grahn, Patrik
    Swedish Univ Agr Sci, Dept Work Sci Business Econ & Environm Psychol.
    Nature-Based Stress Management Course for Individuals at Risk of Adverse Health Effects from Work-Related Stress-Effects on Stress Related Symptoms, Workability and Sick Leave2014Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 11, nr 6, s. 6586-6611Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sick leave due to stress-related disorders is increasing in Sweden after a period of decrease. To avoid that individuals living under heavy stress develop more severe stress-related disorders, different stress management interventions are offered. Self-assessed health, burnout-scores and well-being are commonly used as outcome measures. Few studies have used sick-leave to compare effects of stress interventions. A new approach is to use nature and garden in a multimodal stress management context. This study aimed to explore effects on burnout, work ability, stress-related health symptoms, and sick leave for 33 women participating in a 12-weeks nature based stress management course and to investigate how the nature/garden activities were experienced. A mixed method approach was used. Measures were taken at course start and three follow-ups. Results showed decreased burnout-scores and long-term sick leaves, and increased work ability; furthermore less stress-related symptoms were reported. Tools and strategies to better handle stress were achieved and were widely at use at all follow-ups. The garden and nature content played an important role for stress relief and for tools and strategies to develop. The results from this study points to beneficial effects of using garden activities and natural environments in a stress management intervention.

  • 2.
    Sahlin, Eva
    et al.
    Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Work Science, Business Economics and Environmental Psychology, Alnarp, Sweden.
    Lindegård, Agneta
    Region Västra Götaland, Institute of Stress Medicine, Gothenburg, Sweden.
    Hadzibajramovic, Emina
    Region Västra Götaland, Institute of Stress Medicine, Gothenburg, Sweden.
    Grahn, Patrik
    Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Work Science, Business Economics and Environmental Psychology, Alnarp, Sweden.
    Vega Matuszczyk, Josefa
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Ahlborg, Gunnar
    Region Västra Götaland, Institute of Stress Medicine, Gothenburg, Sweden.
    The Influence of the Environment on Directed Attention, Blood Pressure and Heart Rate: An Experimental Study Using a Relaxation Intervention2016Ingår i: Landscape research, ISSN 0142-6397, E-ISSN 1469-9710, Vol. 41, nr 1, s. 7-25Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Attention is a basic cognitive function necessary in most daily activities. Beneficial effects on cognitive abilities after exposure to nature have been reported. To explore if relaxation indoors and in nature differently affect directed attention and physiological measures, 51 participants (39 women) were measured on directed attention with the Necker Cube Pattern Control Test before and after a guided progressive relaxation session indoors and outdoors in nature. Additionally, systolic and diastolic blood pressure and heart rate were measured before and after the relaxation. Participants’ environmental preference was explored. The main result showed an environmental effect on directed attention in favour of the natural environment. No similar environmental effect on physiological measures was seen. The results indicate that relaxation in natural environments had a positive effect on directed attention and hence could be an important component for preventive and rehabilitative interventions for stress-related symptoms.

  • 3.
    Sahlin, Eva
    et al.
    Swedish University of Agricultural Sciences in Alnarp.
    Vega Matuszczyk, Josefa
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Ahlborg, Gunnar Jr
    University of Gothenburg.
    Grahn, Patrik
    Swedish University of Agricultural Sciences in Alnarp.
    How do Participants in Nature-Based Therapy Experience and Evaluate Their Rehabilitation?2012Ingår i: Journal of Therapeutic Horticulture, ISSN 1088-3487, nr 1, s. 9-22Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Nature-Based Therapeutic (NBT) programs have increased in number in Sweden during the past decade. These programs often comprise two parts: (1) traditional medical rehabilitation methods used for stress-related disorders which are professionally integrated into a nature context; and (2) activities, or simply being, in a garden and/or nature. This study aims to increase the knowledge of how to develop effective rehabilitation programs for individuals suffering from stress-related mental disorders by exploring how participants in an NBT program experienced, explained, and evaluated their rehabilitation.

    Semi-structured interviews were conducted with eight women and three men participating in the NBT program, and were further analyzed using Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Three superordinate themes emerged: being in the right or wrong phase; experiencing existential dimensions; and changing dysfunctional patterns of thoughts/behaviors.

    Experiencing nature’s pace and participating in activities in the garden allowed practice in doing one thing at a time, not rushing things, and allowing oneself to take breaks. Belonging to a social context was important, as was seeing oneself in other´s similar situations. Support from the multi-disciplinary team was vital for developing tools and strategies to better manage everyday demands. Sufficient time for a first recovery period at home to rest before starting rehabilitation is necessary for this group of patients, and a garden or nature may be a supportive environment for stress recovery and rehabilitation for them.

  • 4.
    Törner, Marianne
    et al.
    Göteborgs universitet, Arbets- och miljömedicin, Inst. f. medicin, Sahlgrenska akademin.
    Posette, Anders
    Göteborgs universitet, Arbets- och miljömedicin, Inst. f. medicin, Sahlgrenska akademin.
    Vega Matuszczyk, Josefa
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Björk, Kenneth
    Swedavia, Göteborg Landvetter Airport.
    Organisationsklimat för högt luftfartsskydd vid flygplatsarbete: Utveckling av Airdrome Security Climate Questionnaire (ADSECQ)2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En viktig förutsättning för att flygtrafiken ska kunna bedrivas säkert är att personer och farliga, förbjudna föremål som kan hota luftfartsskyddet inte ges tillträde till flygplatsens behörighetsområden eller till flygplanen eller utrustning eller funktioner som är betydelsefulla för flygplanens säkerhet. För att säkerställa detta finns säkerhetsledningssystem på flygplatserna. Dessa system omfattar såväl tekniska delsystem för säkerhetskontroll, som rutiner och procedurer för upprätthållande och utveckling av hög nivå på luftfartsskyddet. De anställda på flygplatsen har därmed en avgörande betydelse för luftfartsskyddet, och alltså blir inte bara tekniska och strukturella utan även individuella och sociala fenomen viktiga att beakta. De sociala förutsättningarna handlar om hur sociala normer med betydelse för luftfartsskyddet ser ut och utvecklas på arbetsplatsen. Sådana normer utvecklas på basis av vad de anställda uppfattar som viktiga värden i organisationen och gruppen, och dessa bedömningar baseras i hög grad på perceptioner (det man kan uppfatta med sina sinnen) och erfarenheter från det dagliga arbetet. Här blir fenomen som organisationskultur och organisationsklimat betydelsefulla. En förutsättning för att kunna arbeta med att utveckla organisationsklimatet så att det än bättre stöder en hög nivå på luftfartsskyddet vid flygplatsarbetet är att man kan skaffa sig en uppfattning om karaktären på säkerhetsklimatet för luftfartsskydd. Är det högt eller lågt? Vilka är de svaga punkterna, som behöver utvecklas? Och vilka är de starka sidorna, som man bör gynna ytterligare? Ett sätt att mäta säkerhetsklimat är genom enkät. Denna rapport ger en teoretisk bakgrund till begreppet säkerhetsklimat och beskriver utvecklingen av ett enkätinstrument för att mäta luftfartsskyddsklimat vid flygplatsarbete; Airdrome Security Climate Questionnaire, ADSECQ.

  • 5.
    Törner, Marianne
    et al.
    Arbets- och miljömedicin, Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
    Pousette, Anders
    Arbets- och miljömedicin, Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
    Vega Matuszczyk, Josefa
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Björk, Kenneth
    Swedavia, Landvetter.
    Airdrome Aviation Safety Climate Questionnaire (ADASCQ): Utveckling av enkätinstrument för att mäta organisationsklimat för hög flygsäkerhet vid flygplatsarbete2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att de flygplan som används i flygtrafiken är oskadade är självklart en viktig förutsättning för flygsäkerheten. När flygplanen befinner sig på mark sker en mängd olika operativa moment i och omkring planen, ofta under tidspress, och som involverar ett stort antal individer, organisationer, och olika typer av teknisk apparatur. För att flygplanen inte ska komma till skada i dessa operationer måste de utföras enligt tydliga procedurer, med kunskap och noggrannhet och med hög grad av koordinering av olika moment och aktörer. Detta ställer höga krav på de formella säkerhetssystemen. Men flygsäkerheten påverkas även av individuella och sociala fenomen. De sociala förutsättningarna handlar om hur sociala normer ser ut och utvecklas på arbetsplatsen. Här blir fenomen som säkerhetskultur och säkerhetsklimat betydelsefulla. En förutsättning för att kunna arbeta med att utveckla flygsäkerhetsklimatet så att det än bättre stöder en hög flygsäkerhet vid flygplatsarbetet är att man kan skaffa sig en uppfattning om kvaliteten på säkerhetsklimatet. Är det högt eller lågt? Vilka är de svaga punkterna, som behöver åtgärdas? Och vilka är de starka sidorna, som man bör gynna ytterligare? Ett sätt att mäta säkerhetsklimatet är genom enkät. Denna delrapport ger en teoretisk bakgrund till begreppet säkerhetsklimat och beskriver sedan utvecklingen av ett enkätinstrument för att mäta flygsäkerhetsklimat vid flygplatsarbete; Airdrome Aviation Safety Climate Questionnaire, ADASCQ.

1 - 5 av 5
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf