Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 5 av 5
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Björquist, Elisabet
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik. Department for Social and Behavioral Studies, University West, Trollhättan, Sweden.
    Persson, Stina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik. Department for Social and Behavioral Studies, University West, Trollhättan, Sweden.
    Molin, Martin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik. Department for Social and Behavioral Studies, University West, Trollhättan, Sweden.
    ‘There is a fear of not being SUPER knowledgeable’: social workers striving to enhance children’s participation in the assessment process for disability support2024Ingår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, s. 1-13Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Det behövs mer kunskap om hur barns delaktighet kan stärkas i bedömningsprocessen vid ansökan om stöd enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Här har Alternativ ochK ompletterande Kommunikation (AKK) lyfts fram som ett framgångsrikt sätt att låta barn komma till tals i frågor som rör deras vardag. Denna studie undersöker, utifrån socialarbetares perspektiv, hur ökad delaktighet kan möjliggöras för barn med funktionsnedsättning under beslutsfattande och planering för stöd. Baserat på fokusgruppsintervjuer (N = 17) och individuella intervjuer (N = 11) visar resultaten att den handläggande socialarbetaren ofta visar en beredskap och vilja att lyssna på barns röster. De upplever dock en rad både underlättande men framför allt komplicerande faktorer i mötet med barnet och dess föräldrar. Studien konkluderar att socialarbetarnas professionella handlingsutrymme för att främja barns delaktighet i utredningsprocessen i viss mån påverkas av den rådande organisationskulturen, där tillåtande arbetsklimat och proaktivt ledarskap tillskrivs stor betydelse.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Björquist, Elisabet
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Persson, Stina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Molin, Martin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    ‘There is a fear of not being SUPER knowledgeable’–social workers striving to enhance children’s participation in the assessment process for disability support;: 'Det finns en rädsla att inte vara SUPER kunnig’–Om socialarbetares strävan för att öka barns delaktighet i utredningsprocessen om stödinsatser enligt LSS]2024Ingår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There is a need for more knowledge about how to enhance children’s participation in the assessment process when applying for support in accordance with the Swedish Disability Act (SDA). Here, Augmentative and Alternative Communication (AAC) has been highlighted as a successful way of letting children have a say in matters that concern their everyday lives. This study examines, from social workers’ perspectives, how increased participation can be made possible for children with disabilities during the process of decision-making and planning for support. Based on focus group interviews (N = 17) and individual interviews (N = 11) the findings reveal that the social worker shows a readiness to listen to children’s voices. However, they experience a range of both facilitating, but predominantly complicating, factors when meeting with the child and their parents. It is argued that the social workers’ professional discretion to some extent is influenced by the prevailing organisational culture, where a permissive work climate and proactive leadership are attributed great importance.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Bolin, Anette
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Sorbring, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    The self-referral affordances of school-based social work support: a case study2017Ingår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 20, nr 6, s. 869-881Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Skolsocialt arbete kan främja att barn som far illa eller riskera fara illa upptäcks tidigare genom barns delaktighet i att söka stöd. Med utgångspunkt i Gibsońs teori om affordances (användningsegenskaper, vår översättning) var syftet med denna intervjustudie att identifiera vilka användningsegenskaper för att själva söka stöd var associerat med skolsocialt arbete. Resultatet visade tre användningsegenskaper som möjliggjorde att barnen själva initierade stöd: (i) varje-dag-närvaro av socialarbetare i skolmiljön underbygger att barnen investerar i relation med socialarbetarna (ii) användande av kommunikationsteknologi med hög igenkänningsfaktor understöder att barnen tar kontakt (iii) socialarbetarnas synlighet understödjer att barnen tar kontakt. Gemensamt för alla tre användningsegenskaper är socialarbetarnas tillgänglighet för barnen, och den tillit det tycks skapa.

  • 4.
    Mossberg, Linda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Construction of service users in strategic collaboration including mental health and social services, and service user organisations: [Konstruktionen av brukare i strategisk samverkan mellan psykiatri, socialtjänst och brukarorganisationer]2020Ingår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 23, nr 4, s. 594-605, artikel-id UNSP 1589426Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Termer för att beskriva personer som använder sig av välfärdstjänster har förändrats och är under kontinuerlig debatt. I den här studien analyseras sju analytiska kategorier som visar konstruktioner av brukaren inom verksamhetsområdet psykisk ohälsa. Detta utifrån termer som används i 40 strategiska samverkansrådsmöten kring psykisk ohälsa med representanter från människobehandlande organisationer och brukarorganisationer. Kategorierna formades utifrån karaktäristika knutna till kategorien samt hur, när och vem som använde den. Resultaten visade att brukarrepresentanter och professionella delade användningen av vissa kategorier. De hade olika utgångspunkter då de använde vissa andra kategorier vilket innebar att de inte använde dem på samma sätt, medan ytterligare andra kategorier var bara använda av den ena eller andra parten. Hur kategorierna användes kunde också delas i ett kollektivt och ett individuellt perspektiv. Representanterna var överens om att brukare hade komplexa behov men var inte i grunden olika andra människor. Brukarrepresentanterna betonade ett strukturellt perspektiv och ett samhälle som inte var rustat att möta brukares behov och samtidigt respektera deras medborgarskap. Professionella använde oftare det individuella perspektivet i vilket problemen brukare mötte lades på individnivå. Deras kategorier var också mer etablerade och hade därmed större motståndskraft till att påverkas. Mest framträdande i studien var frågor kring ansvarighet, brukares självständighet samt kollektivt eller individuellt perspektiv.

  • 5.
    Olin, E.
    et al.
    Goteborg University, Department of Social Work.
    Ringsby Jansson, Bibbi
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Common areas in group homes: Arenas for different interests?2008Ingår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 11, nr 3, s. 251-266Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
1 - 5 av 5
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf